Förslag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010. UTLÅTANDEN.

Förslag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010. UTLÅTANDEN.

A Stadgefrågor Utlåtande över motion A:1 I motion A:1 yrkas att förbundets namn i fortsättningen ska vara Kommunal. Motionären hänvisar till att Kommunal är det namn som används i dagligt tal. Frågan om eventuellt byte av namn på förbundet, som är reglerat i stadgarna 1, var föremål för diskussion i förbundsstyrelsen inför 2007 års kongress. Dessförinnan ställdes frågan om namnbyte i förbundets rådslag. Majoriteten ansåg att förbundet skulle behålla namnet Svenska Kommunalarbetareförbundet. Stadgekommittén valde därför att inte lägga fram ett förslag om namnbyte i sin rapport till 2007 års kongress. Förbundsstyrelsen anser inte att det finns skäl att byta namn på förbundet till Kommunal. Det beror på att namnet Kommunal inte är tydligt nog samt att namnet kan leda till förväxlingar för dem som inte är så bevandrade i fackföreningsrörelsen. Förbundsstyrelsen föreslår i utlåtandet över stadge- och avgiftskommitténs rapport att utreda eventuellt byte av namn. att avslå motion A:1. Utlåtande över motionerna A:2 första att-satsen, A:3 första att-satsen och Q:7 tredje att-satsen I motion A:2 första att-satsen och motion A:3 första att-satsen yrkas att alla elever som går på gymnasiala program som riktar sig till Kommunals yrkesgrupper får möjlighet att gratis bli studerandemedlemmar i Kommunal. I motion Q:7 tredje att-satsen yrkas att studeranden som vill och går på gymnasieprogram som gränsar till Kommunals verksamhetsområde och yrken, ges möjlighet att skriva in sig som studerandemedlemmar i Kommunal. 1993 års kongress fattade beslut om att ungdomar som studerar på gymnasieskolan ska kunna teckna medlemskap i förbundet. 2007 års kongress fattade beslut om att medlemskapet ska vara gratis för studerandemedlemmar. Enligt en överenskommelse som LO har träffat med dess medlemsförbund ska Kommunal vända sig till ungdomar som studerar på Omvårdnadsprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Naturbruksgymnasiet. Förbundet vänder 1 STADGEFRÅGOR

sig till dessa ungdomar på grund av att det inte finns några andra förbund som organiserar dessa medlemmar. Denna överenskommelse överensstämmer med LOs organisationsplan som reglerar vilka förbund som ska organisera respektive arbetstagare. Förbundet ska tillsammans med LO hänvisa ungdomar som går på andra program och som önskar medlemskap i förbundet till rätt förbund i enlighet med LOs organisationsplan. När det gäller möjligheten att värva fler studerandemedlemmar finns redan i dag en bra möjlighet att utöka antalet inom vårt organisationsområde. I dag har vi cirka 3 000 studerandemedlemmar, och inom nämnda program finns cirka 40 000 presumtiva medlemmar. att avslå motionerna A:2 första att-satsen, A:3 första att-satsen och Q:7 tredje att-satsen. Utlåtande över motionerna A:2 andra att-satsen, A:3 andra att-satsen, A:4 första att-satsen, A:7, A:8 och A:10 I motion A:2 andra att-satsen yrkas att alla elever som går på eftergymnasiala program som riktar sig till Kommunals yrkesgrupper får möjlighet att bli studerandemedlemmar i Kommunal, såvida de inte förvärvsarbetar. I motion A:3 andra att-satsen yrkas att alla elever som går på eftergymnasiala program som riktar sig till Kommunals yrkesgrupper får möjlighet att till ett starkt reducerat pris, t ex 100 kronor per år, få bli studerandemedlemmar i Kommunal. I motion A:4 första att-satsen yrkas att presumtiva medlemmar som studerar på SMO ska ha möjlighet att söka studerandemedlemskap inom förbundet. I motion A:7 yrkas att studerande på Fritidsledarlinjen kan bli studerandemedlemmar i Kommunal. I motion A:8 yrkas att studerande på Fritidsledarutbildning på folkhögskola erbjuds möjlighet till studerandemedlemskap i Kommunal. I motion A:10 yrkas att Kommunal ska erbjuda gratis studerandemedlemskap till alla som saknar inkomst av tjänst under tiden de studerar till ett yrke inom Kommunals avtalsområden. Motionärerna anser att det vore önskvärt att vuxna som studerar på yrkesförberedande eftergymnasiala program, för att sedan arbeta i yrken inom Kommunals avtalsområden, skulle kunna bli studerandemedlemmar i Kommunal. 2 STADGEFRÅGOR

Som exempel på sådana utbildningar anges Komvux omvårdnadsprogram, SMO, (Skydd mot olyckor, en utbildning för den som vill bli brandman) och Fritidsledarutbildning. Förbundsstyrelsen instämmer med motionärerna om att Kommunal har många potentiella medlemmar att värva på eftergymnasiala utbildningar inom Kommunals organisationsområde. Det är en grupp som till viss del är eftersatt i skolinformationsarbetet. Kommunal är i första hand en medlemsorganisation för människor i arbete. Styrkan ligger i att vi är många medlemmar i relation till arbetsgivaren. När studerandemedlemskapet infördes i Kommunals stadgar var utgångspunkten att detta enbart skulle gälla studerande i ungdomsskolan. Det är en grupp som har vaga kunskaper och erfarenheter av arbetslivets förutsättningar. De har heller inte någon regelbunden inkomst. Syftet med Kommunals studerandemedlemskap är att specifikt få in ungdomar tidigt i den fackliga verksamheten och på sikt få dem som fullt betalande medlemmar och därmed säkra en stark facklig organisation. Det finns fortfarande många studerande inom de program som ligger inom Kommunals organisationsområde som inte har erbjudits medlemskap i Kommunal. Förbundsstyrelsen anser att den primära uppgiften i första hand är att nå dessa med ett erbjudande om studerandemedlemskap. Förbundsstyrelsen vill betona hur angeläget det är att Kommunal fortsätter att medvetet och planerat satsa på skolinformation för att förebygga en sjunkande organisationsgrad. Skolinformation är ett långsiktigt medlemsvärvningsarbete. Kommunal behöver möta studerande i de forum och på de arenor de befinner sig. Det gäller både i gymnasieskolan och på de eftergymnasiala utbildningar som leder till anställning inom Kommunals organisationsområde. Människor som studerar på vuxenutbildningar har ofta andra erfarenheter av vuxenliv och arbetsliv. Kanske har de redan erbjudits medlemskap i Kommunal eller i något annat förbund, kanske har de valt att inte vara medlemmar. Förbundsstyrelsen anser därför att det är rimligt att vuxna som har varit i förvärvsarbete och därmed omfattas av a-kassans regler också betalar en avgift för sitt medlemskap. Det är dessutom skillnad i ekonomiska förutsättningar för en studerande i ungdomsskolan och för en studerande i eftergymnasial utbildning, där den som saknar inkomst av tjänst har möjlighet att få studiebidrag eller studiemedel. Det är inte helt enkelt att skapa flexibla regler om medlemskap i Kommunal när det gäller studier på Komvux och andra eftergymnasiala utbildningar. Bedömningen skulle bli individuell och gränsdragningsfrågor skulle uppstå. Att skapa regler som redan initialt riskerar skapa undantag torde inte vara 3 STADGEFRÅGOR

framgångsrikt. Kommunal ska vara en organisation med tydliga regler som är lätta att förstå för organisationen och dess presumtiva medlemmar. Förbundsstyrelsen är därför inte beredd att göra avsteg från principen om ungdomsskola, men betonar att det är viktigt att bygga relationer med alla presumtiva medlemmar som studerar i yrkesförberedande utbildningar. att avslå motionerna A:2 andra att-satsen, A:3 andra att-satsen, A:4 första att-satsen, A:7, A:8 och A:10. Utlåtande över motion A:4 andra att-satsen I motion A:4 andra att-satsen yrkas att presumtiva medlemmar som gör praktik inom våra avtalsområden ska ha möjlighet att söka medlemskap i förbundet. Motionären anser att den som gör praktik inom Kommunals organisationsområde ska vara kvalificerad för medlemskap i förbundet. Praktik är en arbetsplatsförlagd utbildning och är en del av den utbildningsplan som finns för elevens kurs eller utbildning. Praktiken syftar till att eleven ska få praktisera sina kunskaper, och den finns på många utbildningsnivåer, från grundskola till eftergymnasial utbildning. Förbundsstyrelsen konstaterar att rätt till medlemskap har den arbetstagare som är anställd inom förbundets organisationsområde, samt studerande som genomgår yrkesinriktad utbildning i ungdomskolan som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde. Förbundsstyrelsen är inte beredd att göra avsteg från principen om anställningsförhållande, men betonar att det är viktigt att bygga relationer med alla presumtiva medlemmar som gör praktik inom förbundets organisationsområde. att avslå motion A:4 andra att-satsen. 4 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motionerna A:5 och A:6 I motion A:5 yrkas att stadgarna ändras så att en studerandemedlem har rätt till förbundsmedlemskap (grundavgift) till dess att personen får ett arbete efter avslutade studier. I motion A:6 yrkas att kongressen beslutar att göra ett tillägg i stadgarna 4 mom 4 med att studerandemedlemmar efter avslutad utbildning har rätten att bli fullvärdiga medlemmar i förbundet, och att de ska betala en grundavgift tills de fått anställning. Motionärerna tar upp förutsättningarna för en studerandemedlem att få kvarstå som medlem i förbundet efter avslutad utbildning. Motionärerna tycker att det är angeläget att Kommunal behåller dem som medlemmar i förbundet. När en ny studerandemedlem registreras sätts en bevakning på examensdatum. I dag går ett brev ut till studerandemedlemmen ca en månad innan utbildningen avslutas. I brevet efterfrågar Kommunal vad studerandemedlemmen ska göra efter avslutade studier. När studerandemedlemmen svarar görs en individuell bedömning om medlemmen kan stå kvar som studerandemedlem, om medlemmen kan flyttas över till betalande medlemskap eller om den ska avflyttas. Anger studerandemedlemmen att denne ska studera på en eftergymnasial utbildning kan medlemmen stå kvar som studerandemedlem om så önskas och bevakningstiden flyttas fram till nytt datum för examen. Det gäller oavsett inriktning på utbildning, eftersom medlemmen initialt beviljades studerandemedlemskap på rätt grunder. Meddelar studerandemedlemmen att den har en anställning inom Kommunals organisationsområde kan medlemmen bli fullt betalande medlem i Kommunal. Om studerandemedlemmen meddelar att den är arbetssökande upphör studerandemedlemskapet, och då medlemmen inte har någon anställning finns inte grund för medlemskap i Kommunal. Avgörande för det fortsatta medlemskapet är hur medlemmen besvarar brevet. Ett obesvarat brev leder till att medlemmen blir avflyttad, varför det är angeläget att sektioner har en tydlig dialog med studerandemedlemmarna om förutsättningarna för medlemskapet och har goda rutiner för handläggning. Förbundsstyrelsen vill understryka att studerandemedlemmar är fullvärdiga medlemmar. att avslå motionerna A:5 och A:6. 5 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motion A:9 I motion A:9 yrkas att man ska få bli medlem med grundavgiften 81 kronor när man vuxenstuderar inom Kommunals verksamhetsområde även om man inte är/ har varit anställd, att medlemskapet ska jämställas med studerandemedlemskapet som Kommunal har för ungdomarna som inte behöver arbeta under studietiden och att de vuxenstuderande med medlemskap i annat förbund ges möjlighet till övergång till Kommunal redan under studietiden. Motionären föreslår att Kommunal ska jämställa vuxenstuderande på eftergymnasiala utbildningar med unga studerande i gymnasieskolan, för att fånga upp presumtiva medlemmar. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att vuxenstuderande på de eftergymnasiala utbildningarna är en viktig grupp i förbundets medlemsvärvningsarbete. Målsättningen är att de, efter avslutad utbildning, blir medlemmar i Kommunal när de har en anställning inom Kommunals organisationsområde. Förbundsstyrelsen fastslår att rätt till medlemskap har den arbetstagare som är anställd inom förbundets organisationsområde samt studerande i ungdomsskolan, som genomgår en yrkesinriktad utbildning som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde. Syftet med Kommunals studerandemedlemskap är att specifikt få in ungdomar tidigt i den fackliga verksamheten. En vuxenstuderande har under sitt arbetsliv haft möjlighet att ta ställning till ett medlemskap i en facklig organisation. Det går inte att jämställa med en studerande som har ringa erfarenheter av arbetslivets förutsättningar. Motionären föreslår också att vuxenstuderande med medlemskap i annat förbund ska ges möjlighet till övergång till Kommunal redan under studietiden. Denna möjlighet till övergång begränsas av att a-kassans regler förutsätter att medlemmen har ett arbete inom organisationsområdet. Det skulle innebära att medlemmen har ett medlemskap i ett förbund och samtidigt har ett a-kassemedlemskap i ett annat förbund. Förbundsstyrelsen anser att det är av yttersta vikt att medlemmen har ett sammanhållet medlemskap. att avslå motion A:9. 6 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motionerna A:11 A:31 I motionerna A:11 och A:12 yrkas att förbundet ska undersöka möjligheten att införa ett tak för medlemsavgiften, och att Kommunalarbetareförbundet ser över möjligheten till en övre gräns för medlemsavgiften och vad det skulle innebära. I motionerna A:13 A:21 och A:23 yrkas att medlemsavgiften (procentavgiften) endast ska beräknas på grundlönen. I motion A:22 yrkas att medlemsavgiften (procentavgiften) tas ut enbart på grundlön och dess avtalstillägg, och att medlemsavgiften inte tas ut på övertidsarbete. I motion A:24 yrkas att nuvarande system skrotas och att vårt OB-tillägg tillfaller oss, för det är vi som gjort oss förtjänta av det, och att Kommunal inte ska motarbeta sina medlemmar på det här viset I motion A:25 yrkas att det inte ska vara procentavgift på helg- och storhelgs-ob i fackavgiften. I motion A:26 yrkas att det ska vara en fast avgift på grundlönen. I motionerna A:27 A:29 yrkas att det ska vara en fast fackföreningsavgift lika för alla. I motionerna A:30 och A:31 yrkas att förbundet beslutar att avgiften ska vara lika för alla avdelningar respektive att medlemsavgiften indelas i tariffer, lika över hela landet. Nuvarande avgiftssystem har funnits sedan den 1 oktober 2000. Avgiftens storlek baseras på de kostnader förbundet har för arbetslöshetskassan, medlemsförsäkringarna och den fackliga verksamheten som bedrivs i förbundet. Avgiften utgörs av en grundavgift och en procentavgift. Grundavgiften ska täcka avgiften till arbetslöshetskassan och premierna för medlemsförsäkringarna (den kollektiva hemförsäkringen och Fritidsförsäkringen). Från det att grundavgiften infördes 2000 har den höjts 19 kronor till dagens 173 kronor per månad (avser år 2010). Grundavgiften är lika för alla medlemmar som tillhör arbetslöshetskassan (för de medlemmar som inte tillhör arbetslöshetskassan är grundavgiften 84 kronor). Som en följd av den borgerliga regeringens beslut om a-kassan infördes en förhöjd finansieringsavgift till a-kassan den 1 januari 2007. Den 1 juli 2008 gjordes denna avgift om till en arbetslöshetsavgift som skulle motsvara en tredjedel av a-kassans utbetalda ersättningar. Denna avgift uppgick den 1 januari 2010 till 125 kronor per månad och medlem. För den fackliga verksamheten tas en procentavgift ut på medlemmens lön och övriga ersättningar av lönekaraktär. Procentavgift utdebiteras av både förbund och avdelning. Den procentuella delen som förbundet tar ut har varit oförändrad, 7 STADGEFRÅGOR

0,6 procent, sedan införandet av dagens avgiftskonstruktion. Det är kongressen/ förbundsmötet som årligen tar ställning till den centrala procentavgiftens storlek. Avdelningarnas procentavgift, som varierar mellan 0,4 procent och 0,54 procent (0,47 procent i genomsnitt), fastställs årligen av avdelningens representantskap. Inför kongressen 2007 genomfördes en avgiftsutredning. Uppdraget var bl a att utreda medlemsavgiftens konstruktion och storlek för finansiering av förbundets fackliga verksamhet, konfliktfond, medlemsförsäkringar och arbetslöshetskassan. Resultatet av utredningen presenterades i en särskild rapport till kongressen 2007. De yrkanden som motionärerna har framfört var föremål för diskussion i avgiftsutredningen. Avgiften är till sin konstruktion sådan att inkomster som betraktas som lön är underlag för medlemsavgiften. Denna princip är viktig för att få ett system som upplevs som rättvist. Löneavtalens konstruktion ska inte ha någon betydelse för vilken avgift som betalas. Vid avtalsförhandlingar träffas överenskommelser om ramen för löneökningarna men också om fördelningen, exempelvis hur stor del som ska avsättas till lönetillägg eller andra åtgärder. Ett system där vissa typer av lön undantogs från underlaget för medlemsavgift kan knappast anses som rättvist. De förändringar som motionärerna yrkar på skulle ge kraftigt minskade intäkter, vilket troligen skulle medföra behov av att höja avgiften. En större börda kommer att läggas på medlemmar som har låga inkomster med få eller inga lönetillägg. Liknande konsekvenser får förslagen om fasta avgifter En enhetlig procentavgift i hela landet är möjlig redan i dag under förutsättning att avdelningarna kan enas om detta och att respektive representantskap så beslutar. Förbundsstyrelsen anser det inte som rimligt att tvinga fram enhetliga avgifter av principiella skäl. Förbundsstyrelsen konstaterar att nuvarande avgiftssystem är väl fungerande och att det inte finns några skäl att ompröva de beslut som fattades av 2007 års kongress. Vidare anser förbundsstyrelsen inte att det är motiverat att så här snart efter föregående avgiftsutredning tillsätta en ny utredning i avgiftsfrågan. att avslå motionerna A:11 31. 8 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motion A:32 I motion A:32 yrkas att medlemsavgiften sänks med 10 procent. Många medlemmar upplever att avgiften är hög. Det måste förbundet ta på största allvar. Det är viktigt att medlemmarna är beredda att betala för medlemskapets innehåll. Det är också viktigt att förbundet har en ekonomi som är i balans. Det eventuella överskott som kapitalförvaltningen ger ska inte användas till löpande verksamhet, utan i första hand till att bevara och förstärka konfliktfonden. Förbundsstyrelsen anser att frågan om avgiftens storlek måste ses i relation till vilken verksamhet förbundet ska bedriva. En sänkning av avgiften med 10 procent innebär årligen ett intäktsbortfall med cirka 276 000 000 kronor för förbundet (beräknat utifrån den totala avgiften medlemmarna betalade i november 2009). att avslå motion A:32. Utlåtande över motionerna A:33 A:38 I motion A:33 yrkas att medlemsavgiften sänks med 50 procent fr o m fyllda 61 år när man varit medlem i 40 år, att medlemsavgiften blir gratis fr o m fyllda 65 år och att dessa justeringar gäller enbart medlemsavgiften, inte hemförsäkringen eller a-kassan. I motion A:34 yrkas att medlemsavgiften ska sänkas för visstidsanställda och provanställda medlemmar, och att medlemmen börjar betala medlemsavgift i enlighet med Kommunals avgiftstabell fr o m månaden efter det att medlemmen erhållit en tillsvidareanställning. I motion A:35 yrkas att kongressen beslutar att alla nya medlemmar, oavsett ålder, ska betala medlemsavgift fr o m den fjärde månaden. I motion A:36 yrkas att medlemmar under 26 år får en rabatt på 90 procent av grundavgiften fr o m fjärde månaden, från vilken inträde beviljats av förbundet. I motion A:37 yrkas att avgiften för dem som börjar på ingångslön för outbildade blir 100 kronor tills de når samma nivå på ingångslön för dem med krav på gymnasiekompetens, då betalar man samma procentsats. I motion A:38 yrkas att avgiften för arbetsplatsombud reduceras antingen varje månad eller med två helt avgiftsfria månader per år. 9 STADGEFRÅGOR

Motionärerna yrkar på olika reduceringar av medlemsavgifterna för medlemsgrupper som anses vara speciellt missgynnade, i speciellt behov av uppmuntran för att stanna som medlemmar eller för att verka som fackliga företrädare i Kommunal. Grundtanken i Kommunal är att alla medlemmar behandlas lika och har lika värde. Det finns därför ett värde att vi har samma regler för alla medlemmar när det gäller avgiften till föreningen. Undantag från denna huvudlinje har gjorts när så ansetts speciellt påkallat, värnpliktiga har t ex avgiftsbefriats, ett speciellt studerandemedlemskap har införts och vid föregående kongress infördes två avgiftsfria månader för nya medlemmar under 26 år. Förbundsstyrelsen anser att medlemsavgiften bör vara så konstruerad att den så långt möjligt tillämpas lika för alla medlemmar. Undantag från denna princip bör endast göras då det kan motiveras av särskilda skäl och bör användas restriktivt för att inte urholka trovärdigheten och solidariteten i avgiftssystemet. Förbundsstyrelsen anser inte att motionärernas yrkanden är så angelägna att ytterligare avsteg bör göras. att avslå motionerna A:33 A:38. Utlåtande över motion A:39 I motion A:39 yrkas att nuvarande förtroendevalda ska tillhöra Kommunals a-kassa, att medlemskap i a-kassan krävs vid nya förtroendemannauppdrag och att fördelarna med Kommunals a-kassa och solidaritetstanken tydliggörs för den förtroendevalde. Förbundsstyrelsen beslutade år 2007 att anta en policy om att inneha uppdrag i förbundet och medlemskap i a-kassan. I policyn uppmanar förbundsstyrelsen avdelningarna att göra valberedningarna uppmärksammade på förbundets hållning i frågan, och att alla valberedningar inför valen ska ta upp frågan med personer som har nominerats till olika förtroendeuppdrag. Stadgarna reglerar möjligheten att avstå från att vara med i a-kassan. Förbundsstyrelsen anser dock att det av ideologiska och solidariska skäl är viktigt att alla som företräder Kommunal är medlemmar i a-kassan för att på ett förtroendefullt sätt kunna företräda medlemmarna. Förbundsstyrelsen påpekar också att stadgarna med dess skyldigheter och rättigheter ska vara lika för alla medlemmar. Det finns inte någon grund att frånta förtroendevalda det fackliga uppdraget om de har valt bort medlemskap i a-kassan. 10 STADGEFRÅGOR

Det är medlemmarna som väljer sina förtroendevalda ur medlemskollektivet, och ur demokratisk synpunkt kan inte några utestängas från att väljas till förtroendevalda på grund av att de inte är medlemmar i a-kassan. att avslå motion A:39 första och andra att-satserna samt att anse motion A:39 tredje att-satsen besvarade. Utlåtande över motion A:40 I motion A:40 yrkas att kommande kongresser och förbundsmöten flyttas till en annan tidpunkt än början av juni eftersom skolavslutning infaller vid denna tidpunkt. Förbundsstyrelsen är medveten om att förläggning av kongress och förbundsmöte i början av juni vållar problem för många ombud och övriga deltaganden eftersom det är skolavslutningar under denna period. Inför kongresser och förbundsmöten ska utlåtanden över motioner skrivas. Därutöver ska rapporter, verksamhetsberättelse och budgetprognos tas fram. Motionerna och utlåtande över desamma ska vara ombuden till handa senast fyra veckor före kongressens/förbundsmötets öppnande. Detta innebär att kongress/ förbundsmöte inte kan förläggas förrän tidigast månadsskiftet maj juni. Förbundsstyrelsen anser att kongressen/förbundsmötet inte heller kan förläggas efter skolavslutningarna eftersom semesterperioden börjar i mitten på juni. att anse motion A:40 besvarad. Utlåtande över motion A:41 I motion A:41 yrkas att Kommunal ska öka tillgängligheten att motionera på webben, att Kommunal ska nå fler medlemmar med dataintresse och att Kommunal ska nå fler ungdomar. Motionären anser att Kommunal kommer att få fler medlemmar att motionera genom att öka tillgängligheten att motionera på webben. Motionären tycker att det är viktigt att Kommunal följer utvecklingen inom IT och webb för att förbättra tillgängligheten för alla medlemmar t ex de som inte bor nära en sektionsexpedition. 11 STADGEFRÅGOR

Förbundsstyrelsen har under förbundsmötet 2008 i sitt utlåtande över motion O:1 sagt att det är en viktig framtidsfråga att medlemmarna i större omfattning ska kunna använda internet för medlemsärenden. I kongressrapporten Kamp med hjärta från 2004 och 2007 (del 2) står det också att ett av Kommunals mål är att IT används för medlemsinflytande. Därför anser förbundsstyrelsen att motionärens tanke om att motionera på webben går i enlighet med målen i Kamp med hjärta. I dag finns den teknik som behövs för att kunna motionera på webbplatsen kommunal.se. Under år 2010 lanseras en särskild inloggning för medlemmar kallad Mitt Kommunal. Genom inloggningen i Mitt Kommunal garanteras att motionären ifråga är medlem, och ser dessutom vilken sektion medlemmen tillhör. Därför finns det i dagsläget inga tekniska hinder för att erbjuda medlemmar att motionera på webben. Dessa motioner ska dock behandlas på samma sätt som övriga motioner som skickas in via sektioner och avdelningar. Webbplatsen som har tagits fram för medlemmar och förtroendevalda, Mitt Kommunal, är just tänkt att attrahera medlemmar med intresse för IT och webb. Den är också tänkt att fylla ett av målen i Kamp med hjärta som är att Kommunals fysiska mötesplatser kompletteras med hjälp av modern teknik som lär attrahera ungdomar i Kommunal. Förbundsstyrelsen anser alltså för det första att motionen går i linje med målen i Kamp med hjärta, för det andra att det är viktigt att Kommunal fortsätter att försöka nå IT-intresserade medlemmar, och för det tredje att det är viktigt att vi fortsätter att försöka nå unga via modern teknik. att bifalla motion A:41 första att-satsen samt att anse motion A:41 andra och tredje att-satserna besvarade. 12 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motionerna A:42 och A:44 I motion A:42 yrkas att förbundet ser över behov, innehåll och förläggning av förbundsmötet. I motion A:44 yrkas att förbundsmötet ska hållas under en dag. I båda motionerna tas kostnadseffektiviteten upp när det gäller att hålla förbundsmötet under två dagar samt att programmet varit vagt vilket, enligt motionärerna, inte varit till gagn för demokratin. I motion A:42 tar motionären även upp frågan om var förbundsmötet ska hållas. Är det kostnadseffektivt att förlägga mötet utanför Stockholm eller ska det, som motionären önskar, alltid förläggas till Stockholm? Förbundsmötets innehåll, längd samt var det ska förläggas regleras inte i stadgarna. Förbundsstyrelsen anser att det är en bra ordning eftersom frågorna som behandlas på ett förbundsmöte växlar från tid till annan. Det innebär att både längden på förbundsmötet och platsen för detsamma kan variera. Förbundet arbetar kontinuerligt med att innehållet på förbundsmötena ska vara så bra som möjligt till gagn för Kommunals medlemmar i både yrkes- och samhällslivet. att anse motion A:42 besvarad samt att avslå motion A:44. Utlåtande över motion A:43 I motion A:43 yrkas att förbundet ser över behov och innehåll i stadgarna. Förbundsstyrelsen kan konstatera att det inför varje kongress tillsätts en stadgekommitté för att ser över förbundets stadgar. Under våren 2009 tillsatte förbundsstyrelsen nuvarande stadge- och avgiftskommitté som har haft till uppgift att se över stadgarna. Kommitténs arbete har resulterat i en rapport som 2010 års kongress ska fatta beslut om. Förbundsstyrelsen anser att det bör tillsättas en stadgekommitté inför 2013 års kongress för att stadgarna ska vara så aktuella som möjligt när det gäller både den språkliga och den tekniska utvecklingen. att anse motion A:43 besvarad. 13 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motion A:45 första att-satsen I motion A:45 första att-satsen yrkas att 22 i stadgarna stryks. Motionären vill ha en flexiblare lösning där yrkesfrågorna drivs utifrån behov. Förbundsstyrelsen kan konstatera att de olika branschrådens verksamheter varit omfattande och många gånger svårarbetade. Det har resulterat i att kostnaderna för branschråden inte motsvarat önskat resultat. Sedan år 2007 har branschråden reglerats i stadgarna. Syftet med detta var att skapa en närhet mellan förbundet och de olika yrkesgrupperna. Förhoppningen var även att branschrådens verksamhet skulle leda till fackligt arbete för branschrådens ledamöter och därigenom även till fackliga uppdrag. Förbundsstyrelsen anser, i likhet med motionären, att yrkesfrågorna är viktiga och bör drivas på olika sätt utifrån de olika branschernas förutsättningar och behov. Förbundsstyrelsen delar därför motionärens uppfattning om att branschråden inte ska regleras i stadgarna. att bifalla motion A:45 första att-satsen. Utlåtande över motion A:45 andra att-satsen I motion A:45 andra att-satsen yrkas att förbundsstyrelsen utarbetar en plan för att hantera yrkesfrågor på ett mer flexibelt sätt. År 2000 startades en försöksverksamhet med fyra branschråd. Branschrådsverksamhetens syfte var då bl a att skapa närhet mellan förbundet och de olika yrkesgrupperna, att öka förbundets slagkraft i yrkesfrågor, att skapa en verksamhet som säkerställer aktiviteter som är direkt riktade till dem som har jobb i de olika yrkena. Syftet var också att råden skulle bli en plantskola för andra förtroendeuppdrag i Kommunal. Förbundsmötet 2005 beslutade att permanenta branschrådsverksamheten men att förändra uppdraget något. Förändringen innebar att branschråden inte ska utföra något av det fackliga arbete som sköts av arbetsplatsombud, sektioner och avdelningar. Branschråden ska inte heller arbeta med de dagsaktuella arbetsmiljö-, löne- och anställningsfrågorna. Fokus ska ligga på framtiden. Förbundsstyrelsen anser att större fokus bör läggas på bransch- och yrkesfrågorna. Men förväntningarna har tyvärr inte blivit infriade. Det har visat sig att branschrådsorganisationen har varit för stor och tung för att klara 14 STADGEFRÅGOR

uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Förbundsstyrelsen menar att arbetet med bransch- och yrkesfrågor bör organiseras om. Förbundsstyrelsen anser att genom ökad samverkan med arbetsgivare och myndigheter kan arbetet med bransch- och yrkesfrågor utvecklas ytterligare. Viljan och lusten att arbeta med bransch- och yrkesfrågor saknas inte, men den lokala organisationen behöver konkreta uppgifter att arbeta med för att komma igång. Förbundsstyrelsen anser att det är av största betydelse att samtliga avdelningar arbetar med planering och samordning av branschinriktade verksamheter. att bifalla motion A:45 andra att-satsen. Utlåtande över motionerna A:46 och A:47 I motionerna A:46 och A:47 yrkas att branschrådens uppdrag ska kvalitetssäkras och att målen ska tydliggöras. Förbundsstyrelsen anser att arbetet med bransch- och yrkesfrågorna måste fortsätta att utvecklas för att höja kvaliteten. Med tydliga mål ökar drivkraften, viljan och engagemanget i arbetet med bransch- och yrkesfrågor. År 2000 startades en försöksverksamhet med fyra branschråd. Branschrådsverksamhetens syfte var då bl a att skapa närhet mellan förbundet och de olika yrkesgrupperna, att öka förbundets slagkraft i yrkesfrågor och att skapa en verksamhet som säkerställer aktiviteter som är direkt riktade till dem som har jobb i de olika yrkena. Syftet var också att råden skulle bli en plantskola för andra förtroendeuppdrag i Kommunal. Tyvärr har branschråden inte alltid infriat förväntningarna. Branschrådsverksamheten har varit svår att administrera och den har varit mycket kostsam. Organisationen har dessutom varit för stor och tung för att klara uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Förbundsstyrelsen anser därför att arbetet med bransch- och yrkesfrågor bör organiseras om för att bättre klara branschrådens utpekade uppgifter och med det höja kvaliteten. att anse motionerna A:46 och A:47 besvarade. 15 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motion A:48 I motion A:48 yrkas att inom visst geografiskt område eller på andra grunder avdelat område ska avdelningar bildas efter beslut av kongress eller förbundsmöte. Tidigare kongresser har genom att anta förbundets stadgar godkänt att förändringar i avdelningsstrukturen ska beslutas av förbundsstyrelsen. För att kunna avgöra en organisationsfråga krävs ett gediget arbete där samtliga beslutsfattare ska kunna sätta sig in i ärendet utifrån en rad aspekter såsom t ex medlemskapets värde och ekonomin. Förbundsstyrelsen anser inte att detta är en fråga för varken kongressen eller förbundsmötet. Det kan dessutom vara både svårt och olämpligt för en kongress och ett förbundsmöte att fatta beslut i organisations- och strukturfrågor med hänsyn till bl a tidsaspekten. Förbundsstyrelsen är vald av kongressen och har bl a till uppgift att fatta beslut om hur avdelningarna geografiskt ska vara organiserade. Att förflytta besluten till förbundsmöte eller kongress innebär inte med automatik att besluten blir bättre för medlemmarna eller organisationen. Beslut om och förändringar i organisationsfrågor kräver en noggrann handläggning, där de som fattar besluten har möjlighet att sätta sig in i frågorna på bästa sätt. Det måste däremot finnas en spänst i en demokratisk organisation som gör att det inte blir låsningar i organisationen. Förbundsstyrelsens uppdrag innebär även att fatta beslut som anses obekväma och som alla inte tycker om, men som gynnar organisationen. Förbundsstyrelsen har och ska även i fortsättningen kännetecknas av en stor öppenhet mot organisationen i sitt arbete. att avslå motion A:48. Utlåtande över motionerna A:49 och A:50 I motion A:49 yrkas att förbundet inte slår ihop avdelningar mot deras vilja, och att förbundet tar hänsyn till vad avdelningarnas representantskap säger i frågan. I motion A:50 yrkas att vid en sammanslagning ska varje avdelning ha ett rådgörande yttrande, och att beslutet ska redovisas på kongress eller förbundsmöte. Förbundets stadgar reglerar hur beslut ska tas och hanteras i en demokratisk organisation. Stadgarna får inte vara utformade så att det blir låsningar i den demokratiska processen. 16 STADGEFRÅGOR

Förbundsstyrelsen har fattat beslut om Kommunal i förändring genom representativ demokrati. Förbundsstyrelsens ledamöter är valda på kongressen, och är en av den representativa demokratins viktigaste företrädare när det gäller beslut som rör organisationen i sin helhet. Både medlemmar, förtroendevalda, ombudsmän och anställda har haft möjlighet att framföra synpunkter på Kommunal i förändring till både förbundsstyrelsen, förbundsledningen och projektledningen. Förbundsstyrelsen anser att beslutet om Kommunal i förändring gagnar Kommunal som organisation. Förbundsstyrelsen har inte haft för avsikt att slå ihop avdelningar mot deras vilja. Tvärtom har målsättningen varit att hitta lösningar och bygga broar mellan avdelningarna. att avslå motionerna A:49 och A:50. Utlåtande över motionerna A:51 A:54 och A:58 I motion A:51 yrkas att samtliga moment i stadgarna 24 förändras så att en treårig mandatperiod gäller för alla uppdrag inom Kommunal. I motion A:52 yrkas att mandatperioden för avdelningsstyrelsen ändras till tre år. I motion A:53 yrkas att mandatperioden för ordförande och kassör ändras till tre år. I motion A:54 yrkas att ordförande väljs separat för en mandatperiod på tre år. I motion A:58 yrkas att mandatperioden för sektionsstyrelsen ändras till tre år. Motionärerna vill utöka mandatperioden till tre år för olika uppdrag på avdelnings- och sektionsnivå med motiveringen att det blir en bättre kontinuitet, att det tar tid att sätta sig in i uppdragen samt att alla förtroendeuppdrag ska ha samma mandatperiod. Inom LO och fackföreningsrörelsen är det normalt att mandatperioderna är två år såvida inte annat styr mandatperioderna såsom t ex val enligt Arbetsmiljöförordningen och kongressperiodens längd som är tre år. I en demokratisk förening är det förenligt att medlemmarna ska kunna vara med och påverka vilka företrädare de vill ha. Ett sätt att bevara demokratin är att bibehålla mandatperioden på två år. Problemet med att det tar lång tid att sätta sig in i uppdragen löses inte med att utöka mandatperioden. att avslå motionerna A:51 A:54 och A:58. 17 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motionerna A:55 och A:56 I motion A:55 yrkas att ordförande kan återväljas maximalt en gång. I motion A:56 yrkas att ordförande och kassör kan väljas om maximalt en gång. Kommunal är en demokratisk organisation där medlemmarna nominerar och utser de kandidater som de vill företrädas av. I en demokratisk organisation är det majoriteten som avgör vem som blir utsedd. Förbundsstyrelsen konstaterar att det redan i dag är möjligt att välja nya företrädare på dessa poster på avdelningens representantskap vartannat år om majoriteten av medlemmarna så önskar. Förbundsstyrelsen understryker att Kommunal är en demokratisk organisation där medlemmarna utser de kandidater som ska företräda dem, att maximera mandatperioden skulle inskränka denna rättighet. att avslå motionerna A:55 och A:56. Utlåtande över motion A:57 I motion A:57 yrkas att 24 mom 6 i stadgarna ändras så att regionalt fackligt ombud och förtroendevalda regionala skyddsombud utses av avdelningens representantskap för en mandatperiod på tre år, och att regionalt fackligt ombud kan utses att verka på sin egen sektion, avdelningarna har att tillse att de ges förutsättningar att utföra sina uppdrag. Förbundsstyrelsen vill understryka att Kommunals organisation ska spegla den förändrade arbetsgivarstrukturen, dvs allt fler medlemmar är privatanställda och många arbetar på små arbetsplatser med få anställda eller endast en anställd. 2004 års kongress antog översynsutredningens slutrapport Kamp med hjärta. Av utredningen framgår bl a att Kommunals organisation ska spegla den förändrade arbetsgivarstrukturen och att man ska skapa förutsättningar för inrättande av regionala fackliga ombud. 2007 års kongress beslutade att skriva in regionala fackliga ombud (RFO) och regionala skyddsombud (RSO) i stadgarna. Detta för att tydliggöra avdelningsstyrelsens ansvar att utse regionala fackliga företrädare och tillse att de ges förutsättningar att utföra sina uppdrag. Möjligheten till regionala fackliga ombud regleras i förtroendemannalagen 1 sedan 1991. I lagen regleras att det regionala fackliga ombudet har laglig möjlighet att gå in på arbetsplatsen för att bedriva facklig verksamhet där det inte går att upprätta en arbetsplatsanknuten facklig verksamhet. 18 STADGEFRÅGOR

Förbundsstyrelsen konstaterar att regionala fackliga företrädare i princip ska arbeta för att avveckla sig själva. De ska hjälpa till att bygga upp en arbetsplatsanknuten facklig verksamhet med företrädare på arbetsplatsen. De regionala fackliga företrädarna ska företräda medlemmarna gentemot arbetsgivare på privata arbetsplatser som saknar arbetsplatsombud. Stadgarna reglerar inte inom vilka områden de regionala företrädarna ska verka inom. Det är upp till varje avdelning att organisera sin verksamhet utifrån sina behov och förutsättningar. I projektet Kommunals lokalavdelningar, KLOK, finns ett underprojekt som har till uppdrag att organisatoriskt bygga upp verksamheten inom den privata sektorn. Förbundsstyrelsen anser att avdelningsstyrelserna har den kompetens som krävs för att utse regionala fackliga ombud (RFO) och regionala skyddsombud (RSO). att avslå motion A:57. Utlåtande över motion A:59 I motion A:59 yrkas att arbetsplatsförlagd röstning ska ske med valurna, och att det tas fram ett mer lättillgängligt förslag för att genomföra röstningen på. Förbundsstyrelsen har förståelse för att många av Kommunals medlemmar har små möjligheter att komma på fackliga möten. Det kan dels bero på obekväma arbetstider, och dels på andra orsaker av privat natur. Sektionsstyrelsens uppgift är att förlägga de fackliga mötena så att så många som möjligt av sektionens medlemmar kan delta. Det finns redan i dag möjlighet att förlägga röstningen över flera dagar i t ex en valurna. Detta kräver dock stora resurser och är inte ett heltäckande koncept om inte majoritet i valen uppnås. Förbundsstyrelsen anser inte att röstningsförfarandet rent praktiskt går att förenkla utan att äventyra den demokratiska processen. För att säkerställa denna måste alla röstberättigade vara närvarande på mötet. Förbundsstyrelsen anser däremot att sektionerna ska fortsätta att arbeta med inriktningen att så många som möjligt ska komma till sektionernas årsmöten. Detta kommer med största sannolikhet innebära att tidpunkterna för dessa möten kommer att skilja sig mellan avdelningarna. att avslå motion A:59. 19 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motionerna A:60 och A:61 I motion A:60 yrkas att arbetsplatsen, och inte bostadsorten, ska styra vilken sektion man ska tillhöra. I motion A:61 yrkas att den fackliga tillhörigheten ska bestämmas av arbetsplatsen, inte av bostadsorten, och att där så är möjligt, ska företagsklubbar eller liknande bildas. Enligt stadgarna kan en sektion, som är avdelningens underorganisation, omfatta en ort, ett förvaltningsområde, visst avtalsområde eller på annan grund avgränsat område. Det är avdelningens representantskap som fattar beslut om bildandet av en sektion. Representantskapet kan även fatta beslut om att företagsklubbar eller liknande får bildas inom avdelningens verksamhetsområde. En sektion ska vara organiserad så att sektionen och dess medlemmar kan verka gentemot arbetsgivaren. att anse motionerna A:60 och A:61 besvarade. Utlåtande över motion A:62 I motion A:62 yrkas att förtroendevalda ska vara medlemmar i både förbundet och dess a-kassa för att kunna erhålla hedersmedlemskap i Svenska Kommunalarbetareförbundet. I dag är det reglerat i stadgarna om hur en ansökan om hedersmedlemskap ska gå till. Förbundsstyrelsen beviljar hedersmedlemskap utifrån avdelningens ansökan. Medlem som har rätt till hedersmedlemskap ska under sammanlagt minst 25 år ha innehaft förtroendeuppdrag inom förbundet. Det är grunden för att kunna utses till hedersmedlem. Förbundsstyrelsen ser helst att alla medlemmar även är med i a-kassan. Det är viktigt att påpeka att det inte strider mot stadgarna att stå utanför a-kassan. Förbundsstyrelsen anser att dagens ordning som tillämpas när det gäller hedersmedlemskap inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Förbundsstyrelsen föreslår i stadge- och avgiftskommitténs rapport att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda eventuella ändringar för hedersmedlemskapet. att anse motion A:62 besvarad. 20 STADGEFRÅGOR

Utlåtande över motionerna A:63 A:65 I motion A:63 yrkas att Kommunal ska biträda medlem från det datum inträdesansökan inkom. I motion A:64 yrkas att tre månaders karens införs vid inträde i förbundet. I motion A:65 yrkas att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över problemet med att nya medlemmar vill ha hjälp med historiska händelser. Motionärerna tycker inte att man ska kunna utnyttja medlemskapets värde under en kort period, att man ska visa solidaritet mot betalande medlemmar och att medlemskapet ska förtydligas. Förbundsstyrelsen vill understryka att alla löntagare har rätt att söka medlemskap i en facklig organisation. Det betyder inte att varje enskild person beviljas medlemskap. Ett osolidariskt beteende, vilket tillhör ovanligheterna, kan få till konsekvens att medlemskap inte beviljas. Medlemskapet prövas utifrån de omständigheter som finns från fall till fall enligt stadgarna 4 mom 3 och mom 5. Förbundsstyrelsen anser inte att det skulle stärka Kommunal att utforma stadgarna utifrån egoistiska och osolidariska handlingar från ett fåtal medlemmar. Dessa medlemmar bör tvärtom få insikt om att medlemskap lönar sig och att tillsammans är vi starka. Det kan förekomma att något inträffar i anställningen som föranleder biträde från Kommunal under de tre första månaderna av medlemskapet. Då kan det vara svårt att förklara medlemskapets värde om vi inte kan bistå med hjälp på grund av stadgarna. Förbundsstyrelsen vill understryka alla medlemmars lika värde. att avslå motionerna A:63 A:65. 21 STADGEFRÅGOR

B Avtals- och förhandlingsfrågor Utlåtande över motionerna B:1 B:6 I motion B:1 yrkas att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för ett nytt lönesystem som bygger på befattningslöner med lägsta löner för olika grupper samt en garanterad löneutveckling. I motion B:2 yrkas att Kommunal frångår individuella löner till förmån för ett nytt lönesystem som bygger på befattningslöner. I motion B:3 yrkas att förbundet nogsamt utreder om, och i så fall hur, individuell lönesättning gynnat våra medlemmars reallöneutveckling de senaste åren, och att förbundet utifrån utredningens resultat tar fortsatt ställning till om individuell lönesättning är den modell för lönesättning som i framtiden säkerställer att vi når de av kongressen 2004 fastställda lönepolitiska målen. I motion B:4 yrkas att Kommunal ska arbeta för en solidarisk lönepolitik, och att Kommunal ska verka för att individuell differentierad lönesättning slopas. I motion B:5 yrkas att Kommunal kämpar för en solidarisk lönepolitik som inte är individuell och differentierad, och att Kommunal inför en solidarisk lönepolitik med generella påslag. I motion B:6 yrkas att man inför branschavtal med lika löner i hela Sverige för att förhindra lönedumpningar. På kongressen 1993 beslutades att vi skulle lämna dåvarande lönesystem. Bytet av lönesystem skulle främja en ökad löneglidning samtidigt som medlemmarna fick utvecklas i sina yrken. Löneglidningen har varit högre under perioden med individuella och differentierade löner. Statistiken visar också att lönespridningen minskat. Merparten av förbundets medlemmar omfattas av avtal om individuella och differentierade löner. Enligt 2000, 2002 och 2003 års medlemsundersökningar vill majoriteten av medlemmarna ha lönesystem där skillnad i arbetsprestation bör ge skillnad i lön. Man säger också att man vill vara med och påverka sin löneutveckling. Därför är information, delaktighet och kunskap delar som gör att lönerna upplevs som rättvisa. I rapporten Rättvisa och utveckling i jobbet, som antogs av kongressen 2004, framgår förbundets lönepolitiska mål, reallöneutveckling, höjda relativlöner, utjämning mellan kvinnor och män, ingen särbehandling på grund av etnicitet, högre lägsta löner och en lönesättning som stimulerar till och ger stöd för medlemmarnas yrkesutveckling. 22 AVTALS- OCH FÖRHANDLINGSFRÅGOR

Skillnaden mellan nuvarande löneavtal och de tidigare är att det som gjordes centralt nu sker lokalt. Lokala parter kommer överens om vad som ska generera löneökning och hur. Om lönen som betalas bygger på befattningslön så krävs att det görs en värdering av vilket arbete som ska ge mer lön än ett annat. Med det tidigare lönesystemet gjordes värderingen centralt. Nya arbetsuppgifter tillkommer och gamla försvinner. Detsamma gäller för benämningar på yrken. Förbundsstyrelsen menar därför att befattningslöner ska diskuteras och lönebestämmas lokalt. Förbundsstyrelsens uppfattning är att löneavtalen hanteras olika lokalt och även olika bra. Att återinföra exempelvis lönestege i de centrala löneavtalen skulle innebära begränsningar och i vissa fall även avbryta väl fungerande lokala system. Nuvarande löneavtal innebär inget hinder mot att alla arbetstagare får samma löneökning eller att antal år hos arbetsgivaren genererar höjd lön om lokala parter är överens om det. Kraven till motparterna i avtalsrörelsen 2010 innehöll inte krav på att lönerna ska regleras centralt, för att vara lika över landet. De centrala löneavtalen som tecknas innehåller lägsta löner och lägsta lönepåslag. Den arbetsgivare som har utrymme att betala högre löner och högre löneökningar kan göra det. Det finns därför löneskillnader vid jämförelser. Flera faktorer har betydelse när jämförelser görs. Därför är det inte helt korrekt att påstå att det beror på individuell lön att medellönen är högre hos arbetsgivare som inte har individuell lön. Vid en jämförelse måste också lägsta lön, andelen anställda i olika yrkesgrupper och även totala antalet anställda vägas in. Det var sex år sedan kongressen fattade beslut om förbundets lönepolitiska mål och de medel som då sågs som möjligheter att nå målen. Förbundsstyrelsen har tillsatt en ny lönepolitisk utredning som kommer att belysa flera av motionärernas problemställningar. att avslå motionerna B:1, B:2, B:4 andra att-satsen, B:5 och B:6 samt att anse motionerna B:3 och B:4 första att-satsen besvarade. 23 AVTALS- OCH FÖRHANDLINGSFRÅGOR

Utlåtande över motionerna B:7 B:9 I motion B:7 yrkas att Kommunal verkar för att allmän visstidsanställning tas bort som anställningsform i lagen om anställningsskydd (LAS). I motion B:8 yrkas att Kommunal ska arbeta för att det bara ska finnas en typ av visstidsanställning. I motion B:9 yrkas att Kommunal ska verka för att allmän visstidsanställning och visstidsanställning räknas samman vid konvertering av tjänster. Den 1 juli 2007 förändrades lagen om anställningsskydd. Förändringarna innebar bl a att anställningsformerna som föranleddes av arbetets särskilda beskaffenhet (projektanställningar), praktikarbete, feriearbete, tillfällig arbetsanhopning och inför totalförsvarsplikt avskaffades. I stället infördes anställningsformen allmän visstidsanställning, som innebär att anställningen efter två års anställning under en femårsperiod övergår till en tillsvidareanställning. Den nya lagen innebar även en förändring för den som varit anställd som vikarie, att samma tidsregel gäller för övergång till tillsvidareanställning som för allmän visstidsanställning. Det positiva med förändringarna var att det blev färre anställningsformer på viss tid och att man förkortade regeln om när ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning, dvs efter två års sammanhängande anställningstid under en femårsperiod. Det negativa med förändringen var att anställningstid i vikariat respektive anställningstid i allmän visstidsanställning inte får sammanräknas för automatiskt övergång till tillsvidareanställning. Förbundsstyrelsen anser att trenden mot allt fler visstidsanställningar måste brytas. Tidsbegränsade anställningar ska inte användas slentrianmässigt utan enbart användas i begränsad omfattning. I den senaste avtalsrörelsen har förbundet yrkat att avtal som förbundet tecknar ska stärka arbetstagarnas rätt till heltid, och att avtalen ska innehålla regler som förstärker arbetstagarnas rätt till tillsvidareanställning och företrädesrätt, och som motverkar ett slentrianmässigt användande av tidsbegränsade anställningar. Förbundsstyrelsen anser inte att man ska ta bort anställningsformen allmän visstidsanställning, det kan finnas skäl då arbetsgivaren behöver visstidsanställa arbetstagare men det ska finnas en begränsning om hur länge det får ske. Man måste begränsa arbetsgivarnas möjligheter att utnyttja system där arbetstagare kan vara tidsbegränsat anställda orimligt lång tid med en otrygg anställning som följd. 24 AVTALS- OCH FÖRHANDLINGSFRÅGOR