Kvalitetssäkring av bedömningsfunktionen ett verktyg för att utveckla bedömarnas kunnande Näringslivstjänster Yrkesakademin i Österbotten Kim Byholm, Johnny Forsman, Marika Kjellman 2013-10-11
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Avgränsning 3 1.2 Nuläge inom NLT 3 1.3 Syfte och målsättning 4 2. Vår utvecklingsinsats 5 2.1 Kartläggning av nuläget 5 2.2 Genomförandet av undersökningen 5 2.3 Metoder 5 2.4 Undersökningen 5 3. Resultatet 6 3.1 Presentation 6 3.2 Analys 6 3.3 Resonemang och utvecklingsförslag 10 3.4 Självvärdering 12 3.5 Respons utgående från intervjuerna 13 3.6 Spridning av resultatet 14 BILAGA Frågeblankett Bedömarnas kunnande
2 Kvalitetssäkring av bedömningsfunktionen 1. Inledning Bedömningsfunktionen är en vital del av systemet med fristående examen. Bedömningen styrs på olika sätt via aktuell lagstiftning på området. I lagstiftningen anges följande syfte med bedömningen: Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerande i deras studier och utveckla deras förutsättningar för att bedöma sig själva. Studerandes inlärning, arbete och kunnande skall bedömas mångsidigt (L 630/1998, 25 1 mom). Som en del av anordnandet av fristående examen skall examensarrangören ombesörja bedömningen av examensprestationer. I detta ingår bland annat följande uppgifter; att välja och avtala med bedömare, utbilda och förbereda bedömarna för bedömningsuppgiften, upprätthållandet av bedömningskompetensen hos bedömarna etc. I de sammanhang där vi har valt att använda begreppet bedömningsfunktionen, så avser vi alla de komponenter som ingår i uppgiften att utföra bedömning samt upprätthålla, utveckla och därigenom kvalitetssäkra bedömningen över tid inom examensprocessen. Detta arbete berör inte bedömning av den förberedande utbildningen. 1.1 Avgränsning Vi har valt att i detta utvecklingsarbete avgränsa oss till bedömningsfunktionen inom avdelningen Näringslivstjänster (NLT). Detta för att en stor del av verksamheten inom avdelningen är relativt ny, då den tillkommit de senaste åren. Utgående från NLT erbjuds olika examen inom ledarskap och företagsamhet. Ledarskap och företagsamhet är områden som sträcker sig tvärs över traditionella branscher och den normala uppdelningen av olika typer av yrkeskunskap. Utgående från dessa förutsättningar önskar vi granska och utveckla bedömningsfunktionen inom NLT. 1.2 Nuläge inom NLT Systemet med fristående examina ännu relativt ungt. Även om utbildningsanordnarnas/examensarrangörernas personal har god kännedom om systemet, så gäller inte detsamma till alla delar i arbets- och näringslivet. Systemet med fristående examen har dock sådana fördelar att det vinner terräng som verktyg för lärande och kompetensutveckling för de som är inne i arbetslivet.
3 Bedömningen är central inom systemet med fristående examina och examensarrangören ansvarar för att bedömningen planeras och utförs utgående från examensgrunderna och övriga direktiv för bedömning. I dagens läge så innehar NLT avtal om arrangerandet av följande examina: Ye företagare YE försäljning Sye Ledarskap Sye Företagsledning Sye Företagsrådgivning Personalen på NLT uppgår till 15 personer och de flesta har arbetsuppgifter som anknyter till den förberedande utbildningen eller handhavandet av examensprocessen. I nätverket av bedömare ingår idag 15 20 personer. En utredning inom Yrkesakademin ger vid handen att kostnaden för examenstillfällen kan utgöra en överraskade stor del av kostnaderna för hela examensprocessen. Kostnaden för examenstillfälle har t o m har kunnat närma sig 60 % av statsandelen för utbildningen. En stor del av de förslag som framförs i syfte att uppmärksamma kostnaderna och effektivera genomförandet av examenstillfällena har anknytning till bedömningsfunktionen. Utgående från detta så efterfrågas en utveckling av bedömarfunktionen åtminstone vad gäller följande temaområden: Användningen av distansverktyg vid bedömarutbildning och bedömning Ändamålsenligt val av bedömare och Val av upplägg för bedömningen. Detta visar att bedömningen brö utvekclas 1.3 Syfte och målsättning Inom NLT:s verksamhetsområde har antalet examinander har de senaste åren ökat snabbt. Då volymen ökar, så ökar kravet på att examensprocessen fungerar klanderfritt. Utgående från detta föreligger målsättningen att konsolidera och kvalitetssäkra bedömningen. En utökad systematik i bedömarutbildningen skall främja uppnåendet av målsättningen. Syftet med detta utvecklingsarbete är, att utgående från nuvarande brister i bedömningsfunktionen skapa verktyg och metodik som kvalitetssäkrar bedömninen.
4 För att kunna utveckla bedömningen och bedömningsfunktionen, bör nuläget kartläggas. Detta sker genom att undersöka nuvarande bedömares kunnande avseende bedömning. Vidare skall bedömarnas synpunkter och erfarenheter nyttjas som grund i utvecklingsarbetet. Genom att slutligen öka systematiken i utvecklandet av bedömningen och hela bedömningsfunktionen, så kvalitetssäkras bedömningen. 2. Vår utvecklingsinsats 2.1 Kartläggning av nuläget För att få en klar bild av nuläget beslöt vi inom gruppen att tillgodogöra oss den senaste litteraturen inom området. Vi har använt oss av bl. a Handbok om fristående examina(ubs) Bedömningsguide(UBS) Lärande bedömning(daniel Gothler) Guide on (!) bedömning för bedömare inom fristående examen(alvar) Vi har även bekantat oss med den bedömarintroduktion som YA! använder sig av för nya bedömare. Vi har ca 15-20 bedömare som kontinuerligt anlitas och merparten av dem finns i Vasa samt Sydösterbotten. Utgående från detta kan konstateras att nätverket av bedömare inte är komplett och att det i dagsläget har en sned geografisk fördelning. En plan för anordnandet av fristående examen är en obligatorisk bilaga till varje avtal om att ordna fristående examina. I dessa planer (punkt 14) beskrivs hur bedömarna upprätthåller och utvecklar sin bedömningskompetens. Nyckelord i detta avseende är kontinuerlig utveckling av bedömarkompetensen och en interaktion med bedömarnätverket. 2.2 Genomförandet av undersökningen Då vi inom NLT främst använder oss av bedömare som anlitas regelbundet beslöt vi oss för att kartläggningen görs utgående från nuvarande grupp av etablerade bedömare och deras behov av kontinuerlig uppdatering. Utgående från planerna för ordnande av fristående examina, skapade vi ett utkast till ett verktyg för självvärdering av bedömningskompetensen. Detta utkast användes som underlag för insamlande av data angående bedömarkompetensen. Insamlandet av data genomfördes både genom intervju (kvalitativt) och genom kvantitativ värdering av kunnande på en skala.
5 I vår undersökning uppmärksammas bedömarna på vilken nivå de företräder avseende examenssystemet samtidigt som vi ställde öppna frågor där egna synpunkter och förslag får utrymme. 2.3 Metoder Olika förslag hur en självvärdering på ett bra sätt kan genomföras diskuterades. Den optimala metoden är en intervju, främst för att få en interaktion med bedömarna och som ett naturligt sätt att hålla kontakten med nätverket. Samtidigt måste tidsaspekten beaktas; en intervju är tidskrävande och då nätverket av bedömare växer kommer inte den metoden som ett centralt verktyg att fungera i praktiken. 2.4 Undersökningen I kartläggningen av vilken självvärderingsmetod som är funktionell var intervjun en bra metod där vi ganska snabbt kunde konstatera vilka svagheter och styrkor frågorna hade. Efter att vi intervjuat våra bedömare enades vi om självvärderingsformulärets slutliga utformning och innehåll. Resultatet av våra intervjuer visade på några punkter där enkäten kan förbättras. Som metod är ett elektroniskt formulär bra, den responsen fick vi även av bedömarna. För att undvika missförstånd på de punkter där den egna nivån skall bedömas borde en hjälpfunktion tilläggas där användaren får en precisering på vad som avses. 3. Resultatet 3.1 Presentation Frågeformuläret finns som bilaga till detta utvecklingsarbete. Antal bedömare som svarat på enkäten är 6 st. Bedömarnas erfarenhet av bedömningsuppgiften varierar från 0 år till 10 år. Bedömarnas erfarenhet var 0, 2, 4, 4, 5,och 10 år. Medeltalet för erfarenhet av bedömning är 4,17 år dvs vi har att göra med mycket erfarna bedömare. Endast 1 bedömare hade inte någon erfarenhet alls av bedömning. Examensmästarutbildning: Svar Antal Procent 20% 40% 60% 80% 100% 1. Nej 3 50,00% 2. Ja, vilket år: 3 50,00% Totalt 6 100%
6 Hälften av bedömarna har examensmästarutbildning vilket också visar att vårt urval består av kompetenta bedömare. Dessa personer hade tagit examensmästarexamen år 2000, 2005 och 2009. Bedömarna kan bedöma bl.a. följande examina; YE för företagare, SYE i företagsledning, SYE i ledarskap, SYE för landsbygdsutvecklare, YE i försäljning, YE inom teknik och YE för odlingsträdgårdsmästare. 3.2 Analys Vi använde oss av en 5 gradig skala för att bedöma bedömarnas kompetens. Ett vitsord på 0 anger att bedömaren inte känner till saken och vitsordet 5 anger att bedömaren har utmärkt kunnande och kan fungera som utvecklare i en organisation. En 2:a anger nöjaktigt kunnande och en 3:a bra kunnande. Vi fick ett medeltal på 3,55 för alla frågor som berör hur väl personen känner till systemet med fristående examen. Denna siffra ligger mellan bra kunnande (3) och utomordentligt kunnande (4) vilket vi anser vara mycket bra. Aktuellt kunnande avseende bedömningsuppgiften. På vilken nivå bedömer du att ditt kunnande är enligt nedanstående punkter. Hur väl känner du systemet med fristående examen: Alla svaranden N=6 GNMSNT MIN MAX Aktuellt kunnande avseende bedömningsuppgiften. På vilken nivå bedömer du att ditt kunnande är enligt nedanstående punkter. Hur väl känner du systemet med fristående examen: 3,55 1,00 5,00
7 Nuläget inom det fristående examenssystemet 3,50 3,00 5,00 Lagstiftning 3,00 1,00 5,00 Examensgrunder 4,00 3,00 5,00 Examenskommissionens uppgift 3,83 3,00 5,00 Läroanstaltens och arbetsplatsernas uppgifter i ex.proc 4,00 3,00 5,00 Bedömning 4,00 3,00 5,00 Erkännande av kunnande 3,17 1,00 4,00 Bedömarnas rättigheter och skyldigheter 3,17 2,00 5,00 Jäv 3,17 2,00 4,00 Dokumentering 2,83 2,00 4,00 Tystnadsplikt 4,33 3,00 5,00 0,00 0,82 0,83 1,66 1,67 2,49 2,50 3,32 3,33 4,16 4,17 5,00 Ser man närmare på de frågor som ingår så framgår att vissa delområden är svårare att behärska. Kunskap om lagstiftningen har ett medeltal på 3 men bedömarnas svar har varierat från en 1:a till en 5:a. Detta tyder på att någon har svarat att de har grundläggande kunskaper (1) om lagstiftningen medan en annan har svarat att han har utmärkt kunnande (5). Detsamma gäller erkännande av kunnande där variationen ligger mellan en 1:a och en 4:a. De områden där någon av bedömarna har svarat att de har nöjaktiga kunskaper (2) eller sämre är nedanstående. Dessa är sådana områden där vissa bedömare tycker att de har enbart försvarliga eller nöjaktiga kunskaper. - Lagstiftningen (medeltal 3,00) - Erkännande av kunnande (3,17) - Bedömarnas rättigheter och skyldigheter (3,17) - Jäv (3,17) - Dokumentering (2,83) Resten av frågorna har bedömarna bedömt med bra kunnande (3) eller bättre. Det är områden som bedömarna behärskar bra eller mycket bra. Dessa frågor är: - Nuläget inom det fristående examenssystemet (medeltal 3,50) - Examensgrunder (4,00) - Examenskommissionens uppgift (3,83) - Läroanstaltens och arbetsplatsernas uppgifter i examensprocessen (4,00)
8 - Bedömning (4,00) - Tystnadsplikt (4,33) Går vi in på hur väl bedömarna är insatta i de examina som de bedömer är medeltalet 3,63, alltså det ligger mellan bra kunnande (3) och utomordentligt kunnande (4) Den enda fråga där någon bedömare svarat med nöjaktigt kunnande (2) är: - Bedömning av examensprestation i genuin miljö (medeltal 3,17) Aktuellt kunnande avseende bedömningsuppgiften. På vilken nivå bedömer du att ditt kunnande är enligt nedanstående punkter. Hur väl är du insatt i de examina som du bedömer: Alla svaranden N=6 GNMSNT MIN MAX Aktuellt kunnande avseende bedömningsuppgiften. På vilken nivå bedömer du att ditt kunnande är enligt nedanstående punkter. Hur väl är du insatt i de examina som du bedömer: 3,63 2,00 5,00
9 De obligatoriska delarna 3,83 3,00 5,00 De valfria kompetensområdena 3,50 3,00 4,00 Bedömning av examensprestation i genuin miljö 3,17 2,00 4,00 Examinandens självvärdering 4,00 3,00 5,00 Sammanfattning 3,57 1,00 5,00 0,00 0,82 0,83 1,66 1,67 2,49 2,50 3,32 3,33 4,16 4,17 5,00 De frågor där bedömarnas svar har rört sig mellan bra kunnande (3) och utmärkt kunnande (5) är följande: - De obligatoriska delarna (medeltal 3,83) - De valfria kompetensområdena (3,50) - Examinandens självvärdering (4,00) Här ligger kunnandet på en hög nivå. På frågan om bedömarna är i behov av bedömarutbildning svarar 5 av 6 personer Ja vilket är förvånansvärt många med tanke på att vi har att göra med mycket erfarna bedömare. Är du i behov av bedömarutbildning? Svar Antal Procent 20% 40% 60% 80% 100% 1. Ja 5 83,33% 2. Nej 1 16,67% Totalt 6 100% Nedanstående förslag nämndes när vi frågade hur bedömarnas kunnande kunde upprätthållas och utvecklas: Examensmästarutbildning kunde han gå på. Mera rutin, bedömer regelbundet. Man är inte samma bedömare hela tiden, så att det blir en rättvis bedömning. Kontinuerlig utbildning. Vart tredje år utbildning som man kallas till.
10 Årlig breafing/uppdatering, ex. i form av halvdags-seminarium. Gemensamt med övriga bedömare, nätverka. Gärna gemensamt med övriga bedömare, för att få diskutera och nätverka. Ju oftare man bedömer, desto skickligare blir man. En bra beskrivning till arbetsplatsbedömarna, exempel på vad som kan bedömas. Delta i bedömningar av även närliggande branscher 3.3 Resonemang och utvecklingsförslag Tanken med frågeblanketten är att den skall kunna skickas ut i elektronisk form och att bedömarna gör en självvärdering på egen hand. Vi får då en helhetsbild över bedömarnas kunnande men vi får också en separat självvärdering skilt för varje bedömare. Vi har möjlighet att bättre anpassa bedömarutbildningen då vi har kartlagt nuläget. Vi får reda på de delområden som bedömarna anser att de behärskar mindre bra och kan ge utbildning på dessa områden. I och med att vi gjorde självvärderingen i intervjuform så fick vi värdefull feedback på själva blanketten. De bedömare som hade mest erfarenhet hade inga som helst problem med frågorna. De är väl insatta i terminologin och vet vad som efterfrågas i blanketten. Flera av de erfarna bedömarna var dock väldigt självkritiska och valde att bedöma sin nivå kanske lite i underkant. De bedömare som hade mindre erfarenhet hade i vissa fall problem med frågeställningarna. Vi var tvungna att förklara för dem vad vissa frågor betydde. De var också mindre självkritiska och gav i många frågor kanske ett högre värde än vad de egentligen kunde i frågan beroende på brist på insikt hur omfattande delområdet var. Vi fyllde själva i bedömarnas svar elektroniskt via Digium för att själva få en bild hur enkelt/svårt det är att göra i praktiken. Vi konstaterade att det tar ca.10 minuter att fylla i självvärderingen i elektronisk form. Det torde vara tillräckligt kort tid för att de svarande inte skall se det som ett hinder för ifyllande. Analysen i form av siffror och tabeller är gjorda i Digium. Slutsatsen är att frågorna i nuvarande form passar mycket bra till erfarna bedömare emedan de skulle behöva kompletteras och förtydligas för mindre erfarna bedömare. Målet är att blanketten skall vara i sådant format att både erfarna och mindre erfarna bedömare skall kunna fylla i den elektroniskt utan problem. Vi hamnar och förtydliga vissa frågor för att uppnå detta. Det positiva med undersökningen var att så stor del önskar en kontinuerlig bedömarutbildning, 5 av 6 bedömare önskade en kontinuerlig bedömarutbildning i någon form. Vissa önskade en årlig fortbildning medan en annan önskade vart tredje år.
11 Efter att bedömarna gjort självvärderingen är det lättare att göra upp ett program vad en bedömarutbildning skall prioritera. Vi kan dock konstatera att vi hamnar och ha två skilda typer av utbildning, en grundutbildning som innehåller det mesta för nya bedömare och kanske endast ett visst temaområde för erfarna bedömare. Att utbilda arbetsplatsbedömare som kanske bara bedömer en gång är en utmaning i sig själv. Bedömarna önskar sig dock en träff regelbundet för att kunna nätverka med andra bedömare och för att uppdatera sitt kunnande. Frågan är om vi borde ha någon form av kundbrev till bedömarna som skulle ta upp aktuella frågor. Det finns också olika forum bl.a på facebook som bedömarna kunde vara medlemmar i. Examensmästarutbildningen togs också upp som ett sätt att befästa sitt kunnande. En sak som togs upp för att säkerställa en jämn kvalitet och en rättvis bedömning var att bedömarna skulle bedöma i olika branscher och att inte samma bedömare alltid skulle bedöma en viss examen. Bedömning ute på arbetsplatsen var ett område som bedömarna upplevde att de inte riktigt behärskar. Här skulle vi säkert kunna erbjuda någon form av utbildning och processbeskrivning. De områden som tycks vara svårare att behärska för vissa av bedömarna är således följande. Någon av bedömarna har svarat med försvarligt kunnande (1) eller nöjaktigt kunnande (2). - Lagstiftningen (medeltal 3,00) - Erkännande av kunnande (3,17) - Bedömarnas rättigheter och skyldigheter (3,17) - Jäv (3,17) - Dokumentering (2,83) - Bedömning av examensprestation i genuin miljö (medeltal 3,17) Bedömarna befinner sig på olika kunskapsnivåer beroende på om man bedömt 1 år eller kanske 10 år. Vi borde skräddarsy bedömarutbildningen kanske på det viset att vi har en utbildning som riktar sig till; nya bedömare och mycket erfarna bedömare. Då 83 % av bedömarna svarar att de är i behov av bedömarutbildning borde vi svara på detta behov. Det viktiga är dock att kunna ge bedömarutbildning på rätt nivå åt rätt grupp. Varför vill personer fungera som bedömare. På frågan om vilket mervärde som du anser dig få av uppdraget som bedömare fick vi följande svar: Får en insyn i olika typer av företag. Breddar sin förståelse. Berikande, roligt, har varit i samma situation själv. Har kontakt med fältet och deras vardag.
12 Egen utveckling; uppdraget utvecklar den egna kompetensen. Det öppnar upp alternativa vägar och synsätt. Att lära sig nytt hela tiden Ett sätt att utvecklas För en arbetsplatsbedömare är det samtidigt en form av utvecklingssamtal. Håller mig bra up to date med vad som är på gång inom branscherna. Lärande av själva processen. Socialt, nya nätverk. 3.4 Självvärdering Vi gjorde en kartläggning av de bedömare vi använder oss av på Näringslivsavdelningen och konstaterade att vi kommer att kontakta de bedömare som vi använder oss mest av. Vi planerade att vardera av oss skulle intervjua 3 st bedömare alltså totalt 9 st bedömare skulle ingå i undersökningen. Vi fick slutligen tag i 6 st bedömare som ställde upp i vår undersökning. För att samtidigt få feedback på vår enkät så gjorde vi på så vis att vi först ringde upp bedömaren och frågade om han var intresserad att svara på vår enkät. Vi skickade sedan frågorna på mailen och kom överens om en ny tidpunkt då vi skulle gå igenom frågeformuläret via telefon med bedömaren. Så vår undersökningsmetod grundar sig på en enkät som vi personligen telefonledes gick igenom med bedömaren. Bedömaren hade möjlighet att fråga oss om det var frågor han inte förstod. Bedömaren fick samtidigt ge feedback på vår enkät. 3.5 Respons utgående från intervjuerna Följande synpunkter kom fram gällande utvecklandet av bedömningsuppgiften: Funkar bra som det är idag. Ex.mästare viktig. Någon som för ordet ifall det händer någonting. De som har eget företag har det lättare vid examenstillfället än de som håller på att starta eget. Viktigt med kontinuerlig breafing. Förbättra bedömningshandledningen på arbetsplatsen, bättre förberedelser inför examensoch bedömningstillfällen som sker på arbetsplatsen. Skolningen, ett system och en regelbundenhet. Anpassat efter nivå av kunnande. Följande synpunkter kom fram på utvecklande av examensprocessen:
13 Bra, enligt förväntan. Genomgång före examenstillfället var bra. Bra med grupparbete, får respons av andra i gruppen. Får en insikt i vad som krävs och vad som skall produceras när man diskuterar med handledaren. Kan vara svårt att få det till pappers för vissa företagare som inte är vana att skriva. Omogna studerande, oförberedd på vad som kommer att hända. Obligatorisk uppgift före de kommer till ex. tillfället. Ibland dyker de inte upp och respekterar inte exam.tillfället Man skulle träffa examinanden i början. Se utvecklingen från att de studerande gör upp sina planer till examenstillfället. De verkar vara OK idag. I början skall kartläggningen av vad examinanden personligen behöver utveckla under studierna/inlärningen göras helt skräddarsytt. Målsättningen med studierna bör vara klara på individnivå, även en klar bild av hur mycket tid som behöver satsas. Arbetsplatsens engagemang borde klargöras tydligt. Eftersträva en autentisk miljö. Mera konsekvens från UBS, tydligare styrning därifrån vad examenskommissionens roll är. Vår vision är att vi inom NLT och inom hela YA använder oss av ett elektroniskt verktyg i form av en självvärdering för bedömarna så att vi har kartlagt våra bedömare och har en helhetsbild över bedömarnas kunnande. Kartläggningen sker med jämna mellanrum inom hela YA. Vi skräddarsyr bedömarutbildningar till nya bedömare och mera erfarna bedömare och ser till att de får tillgodo all aktuell information som rör bedömning. Detta kan ske regelbundet och strukturerat via kundbrev, facebook-grupper eller temadagar. Vi tillhandahåller forum där våra bedömare kan träffas och där de kan utbyta erfarenheter och fördjupa sitt kunnande. Vår målsättning är att så stor del som möjligt av bedömarna skall ha gått på examensmästarutbildningen. Bedömningen eftersträvas att alltid ske i genuin arbetsmiljö oc h vi har en struktur på hur vi utbildar arbetsplatsbedömare. Vi eftersträvar att bedömarna skall komma in i ett så tidigt skede som möjligt i examensprocessen. Detta är en fortgående process där vi kontinuerligt kommunicerar och interagerar med våra bedömare så att vi framöver också får förslag på hur vi kan utveckla examensprocessen och bedömningsfunktionen. På detta vis kan vi kvalitetssäkra bedömarfunktionen inom NLT och hela YA.
14 3.6 Spridning inom YA! När kan andra avdelningar få nytta av den. Arbetet, i dess slutliga form, sprids enligt samma metodik som alla utvecklingsarbeten inom examensmästarutbildningen. Information om arbetet och det verktyg som utarbetas sprids via avdelningscheferna inom YA VUX. Personalen inom NLT involveras i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla och ta i bruk den nya systematiken för kvalitetssäkring av bedömningen.
15 BEDÖMARNAS KUNNANDE Namn: Erfarenhet av bedömning, antal år: Examensmästarutbildning: ja (vilket år) nej Kan bedöma följande examina: Aktuellt kunnande avseende bedömningsuppgiften. På vilken nivå bedömer du att ditt kunnande är enligt nedanstående punkter. Skala 0 = Jag kan inte, känner inte till saken/arbetsuppgiften 1 = Försvarligt kunnande, grundläggande kunskap 2 = Nöjaktigt kunnande, kunnig på grundläggande nivå 3 = Bra kunnande, kunnig 4 = Utomordentligt bra kunnande, expert 5 = Utmärkt kunnande, utvecklare Hur väl känner du systemet med fristående examen: Nuläget inom det fristående examenssystemet 0 1 2 3 4 5 Lagstiftning 0 1 2 3 4 5 Examensgrunder 0 1 2 3 4 5 Examenskommissionens uppgift 0 1 2 3 4 5 Läroanstaltens och arbetsplatsernas uppgifter i ex.proc. 0 1 2 3 4 5 Bedömning 0 1 2 3 4 5 Erkännande av kunnande 0 1 2 3 4 5 Bedömarnas rättigheter och skyldigheter 0 1 2 3 4 5 Jäv 0 1 2 3 4 5 Dokumentering 0 1 2 3 4 5 Tystnadsplikt 0 1 2 3 4 5 Hur väl är du insatt i de examina som du bedömer: De obligatoriska delarna 0 1 2 3 4 5 De valfria kompetensområdena 0 1 2 3 4 5 Bedömning av examensprestation i genuin miljö 0 1 2 3 4 5 Examinandens självvärdering 0 1 2 3 4 5
16 Synpunkter på utvecklande av examensprocessen: Synpunkter på utvecklande av bedömningsuppgiften: Förslag på hur bedömarnas kunnande upprätthålls och utvecklas: Är du i behov av bedömarutbildning: ja nej Vilket är det mervärde som du anser dig få av uppdraget som bedömare: Tips på nya bedömare som kunde ingå i nätverket: Tack för dina svar!