HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.
Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor och barn är kriminella handlingar som påverkar kvinnors och barns livssituation och är utöver en hälso- och jämställdhetsfråga även en rättslig fråga samt en social fråga. Mörkertalet är stort när det gäller brott i den privata sfären och det är endast 15 % som polisanmäler den senaste våldshändelsen och endast 8 % det senaste sexuella övergreppet enligt Slagen dam - Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning. Endast få anmälningar leder till åtal och fällande dom. Våld i nära relationer Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den särställning som just detta våld har ifråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från det våld som sker av t.ex. okända förövare på allmän plats. Våld, i olika former, är ett väldigt vanligt mänskligt fenomen, som de allra flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med under sin livstid. Det orsakar oerhört stort lidande för personer som utsätts för och som bevittnar våld, och har även negativa konsekvenser för den som utövar våld. Därutöver leder det till stora samhällsekonomiska efterverkningar, bland annat i form av polis- och sjukvårdskostnader. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Med våld avses en mängd olika handlingar som sker mellan människor. Per Isdal, som har lång erfarenhet av arbete med våld, framhåller maktutövning som våldets kärna. Betraktad som en makthandling har våldet ett mål; att påverka andra människor. Det är viktigt att ständigt ha ett säkerhetstänkande kring den som är utsatt för våld och omedelbart verka för att våldet upphör. Det är också viktigt med förståelse och medvetenhet kring vad den drabbade varit med om och vilka konsekvenser det fått. Olika former av våld: Fysiskt våld Varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta Psykiskt våld Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld är också direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser och indirekt hot om t.ex. självmord eller hot riktat mot an-
nan närstående, husdjur eller egendom. Begränsning av den närståendes rörelsefrihet är psykiskt våld. Barn som bevittnat våld har upplevt våld. Sexuellt våld När någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande. Materiellt våld Den aggressivitet som riktas mot och förstör materiella ting både i och utanför hemmet och som skapar oro och rädsla. Latent våld Stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld. KOMMUNENS ANSVAR Socialtjänstlagen Kommunen har enligt 2 kap 2 SoL det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret inkluderar olika former av stöd till kvinnor som utsätts för våld. 3 kap 1 SoL: - Kommunerna ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor förtydligas i 5 kap 11: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag, t.ex. en tillfällig bostad, rådgivning, kontaktperson, hjälp att kontakta andra myndigheter och dylikt.
När det förekommer våld inom familjen är barnen i ett särskilt utsatt läge. Sådana fall måste bli föremål för en noggrann uppmärksamhet från socialtjänstens sida. I socialtjänstens ansvar ligger också att själv ta initiativ till kontakt med kvinnan när det blir känt att någon har utsatts för misshandel. Kvinnofridspolicy inom omsorgsförvaltningen Som anställd inom omsorgsförvaltningen möter vi ibland kvinnor som blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld av någon närstående. Det kan vara en omsorgstagare eller en arbetskamrat. Det är en svår situation att hantera och det är viktigt att vi har kunskap om kvinnofridsfrågor och känner oss trygga att agera utifrån vår yrkeskompetens. Omsorgsnämnden fattade 2007-05-02 beslut om en vägledande policy i kvinnofridsärenden för personal inom omsorgsförvaltningen. I kvinnofridsärenden skall personal, biståndshandläggare och chefer samverka med omsorgstagarens bästa i fokus. All berörd personal skall få information om innebörden i policyn. Policyn skall finnas tillgänglig på alla arbetsplatser och all personal som nyanställs skall informeras om kvinnofridspolicyn. Inom varje verksamhet skall finnas personal som kan informera om kvinnofrid och veta vilka hjälpinsatser av olika slag som finns för våldsutsatta kvinnor. Många gånger känner inte kvinnan själv till vilka möjligheter hon har till stöd och hjälp. Det stöd vi kan och bör ge skall utgå från den individuella situationen, hur akut läget är och från en bedömning av den utsatta kvinnans skyddsbehov. Att berätta för någon som lyssnar aktivt kan vara en hjälp för kvinnan att komma fram till hur hon skall handla och det kan stärka hennes självförtroende i en svår situation. Det är viktigt att en våldsutsatt kvinna aldrig hänvisas till en annan arbetsgrupp/handläggare. Den person som kvinnan har fått kontakt med skall hjälpa henne att komma rätt. Mötet med en kvinna utsatt för våld eller andra övergrepp från närstående Identifiering Många kvinnor söker av olika skäl inte själva hjälp. Att identifiera att en person är utsatt för fysiskt och/eller psykiskt våld eller andra övergrepp från någon närstående kan vara svårt eftersom det inte heller alltid är uppenbart att någon är utsatt. Fysisk eller psykisk misshandel syns inte alltid vare sig i form av skador eller genom kvinnans uppträdande.
Diffusa signaler Det sammanhang där kvinnan söker hjälp kan ha ett annat fokus än våld och leda till att tecken på misshandel inte uppmärksammas. Långvarig kontakt med socialtjänsten där olika typer av bistånd beviljats utan någon märkbar effekt till förbättring. Långvarig ohälsa - frekventa läkarbesök med diffusa symptom. Depression är en vanlig reaktion på misshandel. Posttraumatiskt stressyndrom kan vara en annan följd av långvarig misshandel. Kommer mannen och kvinnan gemensamt på besök ska man vara uppmärksam på om mannen intar en ledande roll och för båda parters talan samtidigt som kvinnan agerar undfallande och det är svårt att skapa kontakt med henne. Vissa grupper kan ha speciella svårigheter att söka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma, såsom kvinnor med invandrarbakgrund, med funktionshinder och de som lever i hbt-relationer. Extra behov av socialbidrag utan att det finns tydlig grund för det kan vara ett tecken på att mannen har kontroll över ekonomin. Frekventa besök, ovanliga eller oklara behov/ansökningar kan var indikationer på att allt inte står rätt till i förhållandet och att misshandel förekommer. Tidiga tecken på relationsbetingat våld Kvinnans partner bestämmer alltmer i frågor som rör kvinnan personligen. Kvinnan blir alltmer isolerad. Mannen kontrollerar kvinnans vardagsliv. Kvinnan bestraffas på olika sätt för förseelser som han bestämt. Mannen talar nedlåtande om andra kvinnor. Relationen leder till att man flyttar ihop väldigt tidigt i förhållandet. Att vara dubbel utsatt Det finns många kvinnor som på grund av funktionsnedsättningar och andra svårigheter är dubbelt utsatta när det gäller relationsbetingat våld. Kvinnor med funktionsnedsättningar Är ofta mer beroende av den som utövar våld (man, familj eller personal). Kan ha svårigheter med att förmedla det hon utsatts för. Kan ha svårigheter med att bli trodd. Våldet riktas ofta mot funktionshindret.
Äldre kvinnor Är ofta mer beroende av den som utövar våld (man, familj eller personal). Våldet kan ha pågått mycket länge, svårt att ta sig ur beroendet. Våldet kan ha uppkommit på äldre dar, ny man. Våldet kan uppstå när mannen eller kvinnan blir dement. Våldet kan uppstå om kvinnan blir sjuk/funktionshindrad. Kvinnor med invandrarbakgrund Kan vara rädda för polis. Vet inte att det är olagligt att bli slagen och våldtagen av sin man. Kan ha svårt för att prata om våld och sexualitet (tabun). Kan riskera att frysas ut av familjen om hon anmäler mannen. Kan riskera att förlora sina barn om hon lämnar mannen. Kan ha svårt för att förmedla sig på grund av språket. Vet inte att hjälp finns att få. Kan vara orolig för att bli utvisad (tvåårsregeln). Missbrukande kvinnor Kan ha svårt för att bli trodda. Fördomar om att missbrukare alltid slåss, att det ingår i missbruket. Kan ha svårt för att finna hjälp och skydd. Kan vara beroende av sin partner för överlevnad och skydd, annars ett lätt villebråd för andra män. Är ofta misstrogen mot polis och myndigheter. Kvinnor med funktionsnedsättningar Kvinnor med funktionsnedsättningar är utsatta för hot, våld och sexuelle trakasserier i lika hög grad eller i högre grad jämfört med kvinnor totalt. När kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld är det ofta en närstående person eller en person som man är beroende av som utövar våldet. Det är inte ovanligt att kvinnan utsätts för flera olika typer av våld och att våldet är upprepat. Det är inte heller ovanligt att händelser som om det drabbar en icke funktionsnedsatt person skulle beskrivas som rena övergrepp, beskrivs som vardagsföreteelser när det gäller en funktionsnedsatt person. Våldet riktas ofta mot själva funktionsnedsättningen. Om kvinnan har balansproblem så slår mannen undan hennes ben. Synskadade kvinnor kan utsättas för krokben och intellektuellt funktionsnedsatta kvinnor kan nedvärderas och kallas idioter. Våldet riktas mot det som gör ont eller är försvagat. En vanlig allmän uppfattning kan vara att en psykiskt funktionsnedsatt kvinna inbillar sig övergreppen. Kanske vårdas de för vanföreställningar och kan därmed upplevas som mindre trovärdiga.
Äldre kvinnor Ålder har en avgörande betydelse när det gäller sjukdomar och funktionsnedsättningar. Detta medför en ökad såbarhet och ett ökat beroende av andra personer i vardagen. Vanliga övergrepp när det gäller äldre kvinnor är att man utsätts för slag, hårdhänt behandling, ekonomiskt våld, begränsningar av frihet, förvägran om hjälp eller hjälpmedel samt olika former av psykiska och sexuella övergrepp. BEMÖTANDE Respekt och förståelse Att möta kvinnan med respekt och förståelse är grundläggande. Det är viktigt att vara lyhörd när det gäller kvinnans behov och vilja. Samtidigt måste vi ha förståelse för de mekanismer som kan hindra kvinnan från att lämna mannen, ta emot hjälp och berätta om svåra upplevelser. Hon är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad. Hon kan vara orolig för att inte bli trodd och förstådd. Ge henne därför tid och gör henne uppmärksam på hennes rättigheter. Kvinnan kan i ett akut läge vara upprörd och har kanske svårt att redogöra kronologiskt för vad som hänt. Det viktiga initialt är inte att veta allt, det viktigaste är att få information för en bedömning av hennes säkerhet och vilka insatser som kan vara aktuella. Ha tålamod, eftersom hon upprepade gånger kan flytta hem till mannen igen. VÅGA FRÅGA Våga fråga! Var konkret! Misstänker du att hon lever i en relation där hon blir utsatt för någon form av våld, fråga rakt på sak. Undvik ordet misshandel. Använd ord som slag, knuffar, sparkar etc. Ställ frågor om kontroll, svartsjuka och begränsning. Det är viktigt att fånga upp kvinnan omgående. Går det några dagar hinner kvinnan rationalisera bort det hela. Exempel på frågor man kan fråga vid misstanke om våld Inledande frågor Jag har märkt bland mina brukare att det är vanligt med våld i familjen. Därför har jag börjat fråga alla om de blivit utsatta för våld av någon de känner. Jag frågar alla mina brukare om deras relationer och familj så jag kan förstå dem bättre och diskutera de problem de har.
Eftersom många kvinnor lever med någon som skadar eller hotar dem och vi vet att det påverkar hälsan och det psykiska måendet, frågar jag numera alla brukare om våld och övergrepp. Indirekta frågor Jag träffar ibland brukare som skadats eller hotats av någon de älskar. Har det någonsin hänt dig? Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din partner bråkar? Leder bråken någonsin till fysiskt våld? Direkta frågor Har din partner någonsin slagit eller skadat dig på något sätt? Har din partner någonsin gjort dig illa? Har din partner hotat att göra dig illa? Är du rädd för din partner? Är det säkert för dig att gå hem? Har din partner gjort något sexuellt mot dig som du inte har velat? Blir din partner svartsjuk, vad händer då? Tipsa om hjälp Framhåll möjligheterna till att få hjälp. Informera om vad det finns för alternativ, Kriscentrum för kvinnor, advokathjälp, polisanmälan, prata rättigheter, erbjud om möjligt att följa med till läkare för att dokumentera skador. Om kvinnan förnekar relationsbetingat våld Förmedla att du hör vad hon säger men att det är ditt uppdrag att informera om alternativ till stöd och hjälp..informera om att det finns andra att prata med Kriscentrum för kvinnor respektive män etc. Tala om att du är orolig och att ingen skall behöva utsättas för våld. Gör alltid en bedömning av den utsatta kvinnans skyddsbehov! Om det händer igen Uppmuntra till att prata, upprepa informationen och visa på olika alternativ igen. Kvinnan skall erbjudas stöd i kontakt med Kriscentrum för kvinnor respektive män, anhörig, vän, annat alternativ. Erbjud stöd genom med att följa med kvinnan till läkare. Be kvinnan skriva dagbok.
Erbjud hjälp Om det finns behov av läkarundersökning skall personal erbjuda stöd genom att följa med kvinnan till undersökningen. För kvinnor som är inskrivna i hemsjukvården och inte kan ta sig till vårdcentralen skall distriktssköterskan i hemvården erbjuda dokumentation av skadorna skriftligen eller via fotografering. I de flesta hemvårdgrupper finns i nuläget dock endast möjlighet till skriftlig dokumentation. Vill kvinnan polisanmäla är det viktigt att ge stöd genom att följa med kvinnan till polisen eller be polisen komma hem. Behöver du hjälp och stöd kontakta din chef, någon kvinnofridsinstruktör eller Kriscentrum för kvinnor. Lyssna Ifrågasätt ingenting, utan ge kvinnan ordentligt med tid att berätta det som hänt. Lyssna mycket uppmärksamt på vad hon säger. Understryk att det är förbjudet i lag att slå och hota. Tänk på att kvinnan ofta är osäker. Det tar tid för henne att se sin situation, våga lita på sin omgivning samt ta sig ur en relation där våld förekommer. Hon behöver få tid att prata om det som varit bra och det som varit dåligt i relationen. Klandra henne inte! Det ökar bara de känslor av skuld och skam som kvinnan sannolikt har. Bindningen till mannen är ofta mycket stark. Tala om för henne att misshandeln inte är hennes fel. Ingen har rätt att misshandla och eller hota henne. Det är viktigt att fånga upp en kvinna som är utsatt för våld omgående. Går det några dagar hinner kvinnan rationalisera bort det hela och man får vänta tills nästa gång hon blir slagen. Att en misshandel slutar med våldtäkt är tyvärr inget ovanligt. Kvinnan känner mycket skam inför detta och det kan ta tid för henne att berätta om vad som skett. Det är viktigt att kvinnan känner att vi tror på henne. Tala om för henne att du förstår att det kan vara svårt att berätta allt på en gång. Försök vinna kvinnans förtroende. Gör klart för henne att det hon berättar stannar hos dig. Det kan vara farligt för kvinnan om mannen får vetskap om hennes kontakt med dig. Kritisera inte Var försiktig med kommentarer som kan uppfattas som kritik av mannen, kvinnan eller deras relation. Ta inte över. Det ökar de känslor av skuld och skam som kvinnan
sannolikt redan har. Bindningen till mannen är också ofta mycket stark. Lägg ansvaret hos kvinnan genom att till exempel fråga: Vad vill du ha hjälp med? Fixaren Var gärna en fixare i början. Det kan innebära att du säger till kvinnan: Nu bestämmer jag att du behöver skydd för att inte bli slagen mer. Och ordna sedan de praktiska sakerna. Regelbunden kontakt Håll regelbunden kontakt med kvinnan och erbjud stöd. Tänk på att kvinnan ofta är osäker. Det tar tid för henne att se sin situation, våga lita på sin omgivning samt ta sig ur en relation där våld förekommer Hon behöver få tid att prata både om det som varit eller är bra och det som är dåligt i relationen. Litet nätverk Tänk på att kvinnan ofta är isolerad som resultat av den misshandelsrelation hon levt i. Hon har många gånger ett litet nätverk eller inget alls. Prata med kvinnan angående mannen Prata med kvinnan om ansvaret hon känner för mannen. Då kvinnan många gånger är upptagen med tankar och oro kring mannen kan man informera om att även han kan få hjälp. Informera om Kriscentrum för män. Paret - huvudregel - medla inte Ha aldrig några samtal för att försöka reparera förhållandet mellan kvinnan och mannen i detta läge. Hon har lyckats ta sig ifrån en våldsverkare. Stötta henne i det. Försök inte att medla mellan paret. De är i behov av stöd och hjälp var för sig.
Flickor under 18 år Glöm inte anmälningsplikten. Vid åtgärder som rör barn skall alltid barnets bästa beaktas. Med barn avses varje människa under 18 år. I 14 kap 1 SOL står det att alla som får kännedom om att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. För personal inom nedanstående verksamheter gäller följande. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Kontakta socialtjänsten och kriscentrum för barn. Anmäla eller inte anmäla Om kvinnan inte vill men du anser att du måste anmäla: Kontakta din chef för hjälp och stöd. Var uppriktig mot omsorgstagaren och säg att du inte kan ta ansvar för vad som kan hända och att du, beroende på brottets art, kanske måste anmäla. Rådgör med din chef, kvinnofridsinstruktör, kriscentrum för kvinnor eller polis. Sekretesslagen hindrar inte att en uppgift som gäller misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet eller polis om straffet för brottet är minst fängelse i ett år. Om du är osäker på straffpåföljden kan du alltid kontakta polisen för en diskussion kring detta. Rådgör alltid med polis för en riskbedömning av våldssituationen om kvinnan väljer att inte flytta hemifrån omgående. Du kan alltid rådfråga polisen och behöver inte uppge vem det gäller. Om du som personal behöver stöd och hjälp i kvinnofridsfrågor skall du alltid vända dig till din närmaste chef! Jag tycker att folk borde fråga mer. Bara för att man inte tar upp det själv betyder det inte att man inte vill prata om det. Det kanske inte räcker att man frågar en gång. Man kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man inget hellre än att prata om det. Man vill ju inte vara jobbig och så, men frågar någon många gånger så vet man ju att det verkligen menar det. Och säg inte - Du får säga till om du vill prata om det För man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag velat. Carro
Källa: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, SKL
Några användbara telefonnummer: Kriscentrum för kvinnor: 0520-398 70 Skyddat boende: 0520-49 50 25 Kriscentrum för barn: 0520-49 57 57 Kriscentrum för män: 0520-49 58 58 Kvinnofridsinstruktör: 0520-49 50 00 (vxl) Familjerådgivningen: 0520-49 50 60 Socialjouren: 0520-197 80 Polisen: 114 14 Sjukvårdsrådgivningen: 0771-117 117 Sjukvård: 0520-91 000 (vxl) www.trollhattan.se/kvinnofrid