GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD En sammanställning av Ove Bengtsson Foto: Tord Önnestig Foto: Lars Walfridsson

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 3 Ordlista Pauträskdialekt till svenska 4 58 Ordlista svenska till Pauträskdialekt 59 112 Utflykt till Paubäcksdammen 112 Några ord om grammatik med mera 113 Fina bider från Pauträsk som tagits bort från tidigare plats 114 Solnedgång vid Pauträsket Från Svedbergs båtlänning mot Holmsunnä Foto: Anci Abrahamsson PAUTRÄSKLOGEN Pauträsklogen flyttades till festplatsen från Samlings och serveringslokalen Holken Bäcknäs, Åskilje 1959. används flitigt för byns fester och samman- komster. Kan hyras för fester och möten. Foto: Anci Abrahamsson Även om logdanserna tills vidare har upphört, är det inte slut med festligheter vid Logen och Holken. På midsommardagen anordnar IF Berguven en hemvändarkväll-grillkväll, med pub och trubadur. Innan älgjakten samlas jaktklubben till surströmmingsskiva. Efter älgjakten bjuds det till älgfest. Norra och södra jaktlagen turas om att bjuda till fest. Ungefär 70 personer äter älgköttsoppa mm. I december bjuder IF Berguven på julfest med musikunderhållning. 1

FÖRORD Sedan första juli 2009 är jag pensionerad före detta lärare. Efter genomgången folkskollärarutbildning vid lärarhögskolan i Luleå, arbetade jag några år i Tärendö i Tornedalen. Då jag såg hur elevunderlaget i Pajala kommun på 1970-talet med oroväckande hastighet minskade, valde jag att genomgå en ettårig vidareutbildning till speciallärare vid Umeå universitet. Därefter tillträdde jag första juli 1979 en speciallärartjänst i Eskilstuna. En tjänst som jag innehade fram till min pensionering i juli 2009. När jag berättat för elever hur det var under min uppväxt och skolgång i Pauträsk, var barnen i Eskilstuna övertygade om att jag bara hittade på. Jag berättade bland annat om den vintertid hästdragna skolskjutsen mellan Finnäs och skolan i Pauträsk. Om det väsande ljudet från primuslamporna. Hur de fungerar och hur man tänder dem. Jag berättade också om att vi under andra världskriget, på grund av bristen på lysfotogen fick lov att använda oss av karbidlampor. Vad de hade allra svårast att tro vara sant, var när jag berättade om hur det var när jag var fem år och vi fick elektricitet hemma. När jag genom åren besökt Pauträsk och Storumantrakten har jag märkt hur både den lokalhistoriska kunskapen, förståelsen av, och användningen av dialekten gradvis minskat och verkar vara på väg att helt försvinna. Som pensionär bestämde jag mig för att göra mitt bästa för att bevara dialekten till eftervärlden och nu anser jag mig vara klar med ordlistan. Att dialektordlistan skulle vara klar är kanske att säga för mycket. Jag har nämligen flera gånger tidigare sagt att den var klar, men bara efter någon vecka lagt in ett nytt ord eller gjort någon ändring eller förbättring. Jag är som sagt uppvuxen i Pauträsk och trots att jag varit borta så många år har jag fortfarande ett i det närmaste intakt ordförråd på Pauträskdialekten. Under arbetet med ordlistan har jag inte intervjuat en massa människor. Däremot har jag tydligen i minnet lagrat mängder av ord som använts i min närhet, och av mig själv. Under arbetet med ordlistan har dessa ord poppat upp ur minnet. Det var massor av ord jag inte visste att jag kunde. När jag har varit riktigt osäker har jag ringt min mor i Storuman, som föddes i Bergnäs 1916, och stor del av sitt liv bodde i Pauträsk. Mina tankar omkring stavning av dialektorden Det är svårt att fästa Pauträskmål och de flesta andra dialekter på pränt. Jag har på internet sett avskräckande exempel, med långa förklaringar om hur olika fonetiska tecken ska tolkas, så att jag ledsnat innan jag kommit fram till själva texten. Därför bestämde jag mig för en stavning som är en blandning mellan något som liknar vanlig svensk stavning, och vad som också liknar fonetisk skrift. Jag har dock, med så ljudenlig stavning som möjligt, enbart använt vanliga bokstäver i förhoppning om att det ska vara lättläst och lätt att förstå. Pauträskdialekten, som har utvecklats som ett välfungerande talspråk, har aldrig använts som skriftspråk. Därför finns det mycket att utveckla när det gäller hur orden bör stavas. Jag har inte haft några tydliga principer, utan försökt avgöra detta från fall till fall, och mest gått på känn, d.v.s. vad jag tror kan fungera för att kunna kommunicera uttalet via skriftspråket. 2

Tje och sje-ljuden har jag försökt stava så ljudenligt som möjligt. Tje-ljudet har jag stavat med tj utom efter t inuti ord där jag använt ch. Exempel: Bättchäs och lyttchen. Sje-ljudet har jag stavat med sj, sch eller rs beroende av vad som för mig känts rätt i det aktuella fallet. Vilka ord ska med i ordlistan. Var ska jag dra gränsen mellan dialekt och rikssvenska? Jag har inte tagit med ord som ligger nära rikssvenskan. Nedan ger jag ett exempel på ett verb som jag inte tagit med, för att det ligger för nära rikssvenskan. DIALEKT Presens imperfekt supinumform Bär, bar, buri (öppet a i bar) SVENSKA presens imperfekt supinumform Bär, bar, burit Presensformerna är lika. Imperfektformerna uttalas olika och i supinumform faller t bort. Detta exempel bör ge läsaren en uppfattning om ungefär var jag dragit gränsen. Undantag från ovannämnda princip har jag gjort för benämningar på ett fåtal företeelser som har kommit helt ur bruk efter 1950-talet och nu närmast kan betraktas som museala. Dessa illustreras då med bild, då det är nästan omöjligt att med ord beskriva och förklara. I de fall jag kan hitta en video på youtube som visar hur föremålet använts, länkar jag dit, särskilt när det gäller sådant som jag själv använt i min barndom. Exempel på sådant är primuslampa, som vi använde innan vi fick elektricitet, och separatn = separatorn. En sådan av märket Alfa Laval vevade jag själv som barn. Illustrerade med foto är också härvelkors, lavoar och skohö, vilka i likhet med primuslampa inte är dialektord, men ändå historiskt hör samman med tiden vid andra världskrigets slut, då dialekten i min hemtrakt och användningen av härvelkors, lavoar och skohö på allvar påbörjade sin tillbakagång. Av dessa företeelser har bara dialekten överlevt, men uttunnas mer och mer och riskerar att helt försvinna inom en mansålder. De ovan nämnda företeelserna var, trots att de succesivt togs ur bruk, välkända i södra Lappland fram till 1960-talet. Nu vet inga ungdomar längre vad det är/var, och än mindre hur de användes. Detta är en del av vår hembygds historia, som jag vill föra vidare. Eskilstuna 8 maj 2014 Ove (Bengt-Ove) Bengtsson född 1942 E-post: ove.bengtsson@comhem.se 3

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD (Lite om grammatik och förklaringar finns att läsa på sidan 113) HÄR FÖLJER EN ORDLISTA PAUTRÄSKDIALEKT TILL SVENSKA FÖLJD AV EN ORDLISTA SVENSKA TILL PAUTRÄSKDIALEKT Ordlistan innehåller mer än 1700 uppslagsord Obs! Tjockt l är markerat. Ex: Bälefisken A a före kvinnonamn (a Kerstin kömmä hit) Abbar, abbarn Abborre, abborren Ackordér Köpslå, förhandla Affäres Göra affärer Aftaväl Eftermiddagsmåltid Agasam Ansvarsfull Ajtomát Automat Áksan Áktdä! Áktsä Almycke (öppet a) Almälla (öppet a) Alldeles oppa tok Aller sä litä Allomstass Alltisänn Ámpen Ámper Ámpes Ampäsä Angerst Annandagsblia Annsönns, annsjönnsch Ánna Ánnara Ánnvar Tvärstycke på skacklar (som hästen drar med) eller tvärslån framme på en stötting Akta dig! Akta sig Mjölkört, rallarros Öglan från selen, genom skackeln Alldeles galet, åt skogen En smula, något Överallt Rätt vad det är, oförhappandes (Gäller framtid) Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad Pigg, kvick Bekymra sig, oroa sig Oroade sig Ångerfull Köldperioden mellan Lucia och Jul bryts tillfälligt ungefär vid Annandag Jul av några dagars blidväder Motsols, bakvänt Skördetiden t.ex. slåttanna = höslåttertid Breda skidor det gick bra att åka på lös snö med Varannan 4

Annvara Annörja Ánnsia Aren (öppet a) Armest (öppet a) Arn (undearmslängd) Asaforen Asadelut Aschulä Askfisn Avarne Avarnom Avavick Avesia B Ba Backen Back-knix Bakan, bakavén Bakanför, bakarne Bakerst, bakersti Bakétter Baklannä Bakselan Bakstammen Bakufjäla Bakuspjalka Bakuvén Ballongbyxen Bannréjä Bark iväg, barkä iväg Barmsjinn Basväg Basvägskärn, baselistn Betrakta, observera Skidspåret På andra sidan (om ett vattendrag) Andra, de andra Knappast Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm) Vårdslöshet (farlig sådan) Riskabelt, farligt (okristligt) Ändan Yngsta barnet Ovanpå Ovanför Obalans på grund av hög tyngdpunkt Avigsidan Bara, endast Marken, jorden Liten kulle överst i en backe Barkdelen på en timmerstock (Spill vid sågning) Bakom Längst bak Bakom (efter) Sluttning mot norr Extra seldon vid tunga lass Aktern på en roddbåt Bakredskap, med vilket man överförde det ogräddade brödet från bakbordet till ugnen Bakredskap, med vilket man överförde det ogräddade brödet från bakbordet till bakufjäla Ved att elda bakugnen med Ridbyxor Kobindsle. Att tjudra kon i båset med Far iväg, for iväg utom kontroll (På tok) Skinnförkläde Huvudväg vid timmerkörning Man som skötte basvägen vid timmerkörning 5

Beföringa Beförtin Beg Begés Behändi (betonat ä) Bejär, bejol, bejórt Belyfti Benut Ber, bera Berukang Besjärm sä, besjärmä sä Besmí Bessel Betárt (kort a) Betroddn Bettnäs, bettnäsä, bettnäsä Beviljat (Ha hä) Bi, bi på (långt i) Bi på pären Binn, bann, bunni Bissmanä Bjes, bjesa (koen) Bju, bjudd, bjudd Bjärka Björn Flyttning till/från fäboden, flyttning av renhjord Omkring tionde juni Tid för flyttning med djuren till fäboden. Tjurig, ovillig Tvistar, är inte överens, har olika åsikter Nätt, rar Begär, begärde, begärt Oförvägen, lite odygdig Benig Bär, bären Bärklase. Kvist eller grässtrå man trätt upp bär på Urskulda sig, urskuldade sig Besvärligt arbete, besvärlig syssla Betsla Betalt, betalning Om man har betroddn är man betrodd och ansedd vara pålitlig Härsknar, härsknade, härsknat Ha det bättre än man förtjänar Hålla sig mätt länge Äta sig mätt, huvudsakligen påpotatis Binder, band, bundit Besman (Förr vanlig handvåg) Binda korna Bjuder, bjöd, bjudit Björken Verktyg (som en hävarm), används för att binda ett timmerlass med kättingar Björnmöger Hästmyra som svärmar och då har vingar 6

Black Blada Blaka Blakatvetn Blannbytta Blask, blaskä, blaskä Blaskut Blattn ihop Blattn, blattnä Blavér Bleka Blekfis Bleksot Blemm, blemmen Blia Blinnbrems, blinnbremsn Blisch Blistér, blisträ, blisträ Blisterpunga Blysch Blåisn Blåjakob, blåhansch Blåknut Blåmjölka Blåning Bläckt Blöta Blötskodd Utan pengar Vända blad Grovbila timmer Spån vid bilning Bytta för vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk) Blinkar, blinkade, blinkat Tunt, vattnigt, dåligt. T.ex. svagt kaffe Falla ihop (av ansträngning, fysisk eller psykisk) Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd, lera mm, som blöts upp och därför mjuknar och ev. löses upp Skryta, skrodera Stämpla (märka) skog som ska avverkas Blek, ljushyllt person Blodbrist Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor Töväder Gråbroms, gråbromsen Glad, ser gladlynt ut Visslar, visslade, visslat = Flatvattuskon = Skrenablemmen. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida Kisa (blinka) När det är riktigt halt är det blåisn Blåhjon. Blå skalbagge. Kan ses i virkeshögar. (Callidium violaceum fam. långhorningar) Hård knut, som är svår att lösa upp Skummjölken Blåmärke Vifta (med armarna) Maträtt av tunnbröd. Hårt tunnbröd blöts och värms i mjölk eller buljong När man fått in vatten i stövlarna t.ex. 7

Bocken Den främre kälken vid timmerkörning Bogfjäla Skulderbladet Bol, bolä Bord, bordet Bondeförbundara Kängor med snörning, gummerad skodel, läderskaft Bonnska Dialekt. T.ex. Storumanbondska = Storumandialekt Bo näta Sätta telnar på näten, laga näten Bortanför Bortom Bortesti Längst bort Borti Utav, av, från Borti tok Oacceptabelt, galet Borti vettä Knäpp, tokig Borti vägen Ur vägen Bortjórt Undanstökat, klart Bottn (betonat kort o) Vinden, övervåningen Bottn*, bottnä Bottna, bottnade *(betonat nasalt n) Bottnsjyla Täcker bottnen Bra däg! Snälla du! Bra je! (långt e) Snälla ni! Bránnbera Hallon Brannjärnä Trefot. Ring med tre ben. Användes vid kokning/matlagning, över öppen eld Brankä Branntjäpp, branntjäppen Bráno Bratt Brattback Bre, brea, bréen Bre, breare, breest Bredave Bredda Brems, bremsn, bremsa Bröts sönder (is och skare) Eldgaffel, eldgaffeln Ganska, rätt så, i mesta laget Brant Brant backe Bräda, brädan, brädorna Bred, bredare, bredast Bredvid Bredden Broms, bromsen, bromsarna (insekt) 8

Brinn unner Brolysä Bron Bruck, bruckä, bruckä Brura Bruschel, bruschlä, bruschlä Bryckstun, bryggstun Bryt, bröt, brutte Bryta Fryser under på skidor eller medar Utebelysningen Farstutrappen Brukar, brukade, brukat Bruden Drar/drog/dragit ihop timmer för bortkörning Bagarstugan Bryter, bröt, brutit Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd som brutits i bitar i långfil eller mjölk Bråbär (långt betonat å ä) Ko som kalvar på hösten är bråbär Brågärv (långt betonat å) Brådmogen, lillgammal Bråttomt Bråttom Brå-år År då växtligheten kommer ovanligt tidigt Bräsa Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg Bräst, brästä, brästä Sprättar, sprättade, sprättat upp Brätt sjiden Brönagga, nagga (kort bet. a i nagga) Böja upp skidbrättena: Värma i hett vatten, böja över stången, där man hängde spiskroken Naggen: Hopbundna stora fågelfjädrar, som man naggade bröd med. (Företrädesvis tunnbröd, som bakades på ojäst deg) Har i modern tid ersatts av rulle med piggar Brörallra, rallra, kakurallra Används vid bakning av mjukkakun Bakredskap som rullas över brödet före gräddning. Mjukkakun bakas på jäst deg Brörern Bröderna 9

Bröt Bukjola Buksörja Bullerkús Bullrut Búltn Búltn Bysop Byssa Byxluka (långt u) Båna (långt betonat å) Bånbåna Bånklea Bånut (långt betonat å) Bårådd Bås-lädä Båsshakan Båt, båta, båta Båtlänninga Båtsuda Bäckel (betonat ä e) Bäckel (betonat ä) Bäckelkús Bäckläs, bäckläsä Bäckern (betoning ä e) Bäle (Läte från en tjur) Bälefisken Bälinga Bängel (kort betonat ä) Bängel (betonat ä och e) Bänglut Bälj ti sä/mä/dä/je Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven och stoppar upp timmer som kommer uppifrån Rem i selen som spänns under hästens buk Om man la för sig mer än en kaka i taget från kakfatet visade man buksörja. Ansågs mycket ofint Bullersam man/pojke Bullrig, högljudd Varpen läggs upp på denna i vävstolen Drogs efter häst för att packa snö på vintervägar och på nysådd åker för att platta till jorden Skvallerbytta (manlig) Gevär, geväret Gylfen Barnen Barnbarnen Barnkläderna Gravid Villrådig, tvekande Skiljevägg mellan korna i ladugården Båtshake Båt, båtar, båtarna Båtplatsen. Där man drar upp båten Relingen Fumla med något, vara valhänt Fumlig valhänt person Person som ofta misslyckas (klantar sig) Krånglar, krånglade Baggen (Ung bagge) Råma Elritsa, (kvidd) Hud från underbenet hos djur. Används till skor Besvär, problem (substantiv) Strula, tjorva (verb) Besvärligt, problematiskt, knepigt arbete Dricka fort och mycket (gäller allt flytande) 10

Bänner, bännrä, bännrä Bännt Bärarhärva Bäraschulä Bäraschulstryk Bära till Bäre Bärenavar (betoning ä a) Bäreuv, bäreuven Bärfot Bärhänt Bärjola Bärkrok Bärr Bärskall Bärsom Bär sä int Bär å, bar å, buri å Bättchäs, bättchäsä Bätter Bögasåga (öppet ö) Böl (å grin) Böl Böllspönnarplan Böllspönninga Bölä (långt betonat ö) Bön, böna Böngel, (bögel) Bönglut Bönn Bönnjettingen Böre, börjä, börjä Börning (öppet ö) Börting Bös (långt ö) Böschn (långt ö) Bösa däri båse (öppet ö) Bösa ne (öppet ö) Bössä Experimenterar, experimenterade, experimenterat Svårt att komma åt, besvärligt Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö Barändan, barstjärten Stryk på bara stjärten Bli av, hända Bärga, skörda Stenborr Berguv, berguven Barfota Bara händer. Utan handskar eller vantar Barmark, barmarken Enkelt ok. Läggs över ena axeln Spreta Barhuvad Undvara Lönar sig (ekonomiskt) Bär iväg, bar iväg, burit iväg Visar avsky, visade avsky Bättre Bågsågen Storgråta Råm från en ko Fotbollsplanen Fotbollsspelandet Bärande yta i kärra, släde eller säng Gudstjänst, gudstjänsten, bönemöte, bönemötet Buckla Bucklig Fundersamt, trumpet och tyst titta ner i marken Getingblomfluga. Liknar geting. Kan stå stilla i luften Börjar, började, börjat Böld (varbildning) Stor bäcköring Ivrig, förväntansfull, framfusig Spöket Strö ut torvströ i kobåset Skräpa ner Damm, finkornig smuts 11

D Dabb sä, dabbä sä Dagakär Dagavill Damn å Dalatarven Darukang Darunål (långt öppet a) Ditta Ditti Gör bort sig, gjorde bort sig Man med tillfälligt arbete Osäker på vilken dag det är Domna av Torvor för täckning av tjärdalen Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster: Tallbarr sitter inte ett och ett, utan i kluster) Barr (ett barr) Till. Om platser i naturen, ej samhällen Exempel: Ditta Bäremyra Till (Gå ditti Kalles = Gå till Kalles) Ditti +faderns förnamn i genetivform. Även ditti skola, ditti Resbäcken, ditti farfars, ditti morfars... Dittna Dit, däråt Divel Tvista, diskutera Dividér Diskutera Dockes Är knappt synbart, t.ex. ett översnöat skidspår Dockslen Dödsryckningar i klubbat djur Domp, dompä, dompä till Slår, slog, slagit till (Slutföra en affär) Dompt, domp Handfull av något t.ex. mjöl Dongen Hoptrampad gödsel i t.ex. fårkätten Donkesä Möglat Dotra Dottern Dra, dro, dräjje Drar, drog, dragit Dragnagel Person som flyttar på saker (verktyg) och skapar oreda Dráks vä (kort öppet a) Arbeta med, syssla med Dra snarkvarna Snora Dra fälen ätter sä Dra benen efter sig Dremn, dremnä, dremnä Smälter, smälte, smält (Ex: sockerbit i kaffet) Dropparänna Hängränna, takränna (stupränna) Drunken, drunknä, drunknä Drunknar drunknade drunknat Dryckt/drycktä/drycktä sä Leker/underhåller; lekte/underhöll; lekt/underhållit sig själv. (Tidsfördriv) 12

Dryckt bort tin Få tiden att gå Dräp, drap(öppet a) drippe Dödar, dödade, dödat Drävje Gungfly Drävjemyr Sank myrmark, med gungfly Drävjekam Mindre blött område på en myr, där man lämpligen går. Dug, duggd, duggd Duger, dög, dugt Duggd int Dög inte Dur Dis, dimma Durut Disigt, dimmigt Dutt, duttä, duttä Nuddar, nuddade, nuddat Dyng Skita, bajsa Dyngdrög, dyngdröga Gödselsläde, gödselsläden Dyngfånk (ungefär =) Dyngstövel Dyngkäsa Gödselstacken Dyngrus (långt betonat u) Komocka (Koskit i en liten hög) Dyngsjövla Skovel att utgödsla med Dyngspridarn Gödselspridaren Dyngstavarn Svinmålla Dyngut Smutsig, skitig Dyppen Unghöns/kycklingar, eller unga flickor Dyrk, dyrkä, dyrkä Bjuder, bjöd, bjudit ikapp på auktion Dyt, dytä, dytä Signalerar, signalerade, signalerat (Bilhorn) Dä, däg Dig Däng, dängt, dängt onga Agar, agade, agat barnen Dänna Där Dära (kort ä) På (Exempel: Boka ligg dära golvä = Boken ligger på golvet) Däri Dävi Döbb Döbb, döbbä, döbbä Dödd När man skulle ange i vilket hem något skett eller skulle ske, sa man däri följt av familjefaderns förnamn i genitiv. Ex: Däri Lasses. Även om orter Ex: Däri Bergnäs Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars Vid, ex: Han stod (dävi) vid en sten Flytande markering av nät eller mjärde Kan också betyda flöte Försvinner, försvann, försvunnit under ytan Dog 13

Döfft Döjja Döpte, döpt Ett slags foder åt korna. Spill från höladan sopades ihop, las i ett träkar tillsammans med varmt vatten Dönarrä Lurad, grundlurad Döra (långt betonat ö) Dörren Dörabäcken Tröskeln Döragåta Dörrkarmen Dörna (långt betonat ö) Skjuta hårt i bollsporter Dörr, dörrä, dörrä Skakar, vibrerar/skakade, vibrerade/skakat, vibrerat Dörsk Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig Döver*, dövrä, dövrä Bullrar, bullrade, bullrat starkt *(betonat ö) Dövskall En som inte vill lyssna E Egennytti Ejeln Ell, elln Elltenä (långt betonat e) Elljest (Älljest) Enbetting Enkomt Enkronasväg En töcken Estimér Et, åt, itte Etergäddn Etring Ettrut Ett som annä Exingen F Fali På dåligt humör Första grönskan på nysådd åker Eld, elden Näver och lättantändliga små kvistar Annars, annorlunda Höhässja med två störar Gjort med beräkning Enkel väg som byggdes med statsbidrag. En krona per byggd meter. Enkronasväg byggdes på 1930-talet från Friheten till Pauträskvägen av Nicke Backlund. (Den faktiska ersättningen varierade under denna tid mellan 1,35 och 1,85 kr per löpmeter.) En sådan Uppskatta, värdera Äter, åt, ätit (infinitivform: eta) Små röda myror som finns i tuvor på myrar Vagel i ögat Argsint Lite av varje Kvickrot Mycket, väldigt (I uttryck som: Fali dyrt, fali slarvut) 14

Fallér Falåtä Famn (substantiv) Fangforä Fanken Faren (öppet betonat a) Farfars tobáckä Fargångsstugun (öppet a) Fargångströsta (öppet a) Fark Fárken Fársmen Farstudöra Farstukammarn Fassn, fassnä, fassnä Féger Fegjus Féhunn Féhusä, lagårn Fela (långt e) Feta Fick på lakaskalln Fikulér Det fattas något, något är fel Förhänge, draperi Gammalt längdmått 178 cm Mossa, ris, bark, allt slags bristfoder i nöd Mild svordom Fåror i jorden (plogfåror) Rölleka Undantagsstuga för de äldre (Fargånga) Någon eller något som kan bli till glädje för äldre Varna Långt handtag till dubbellien som man drog efter båten vid fräkenslåtter Lättflugen vit aska Ytterdörren I traditionella enkla hus (förr i världen) var det vanligt att man på bottenvåningen hade tre rum. Från farstun kom man genom en dörr in i farstukammarn, som ofta inte var uppvärmd vintertid. Genom den andra dörren kom man till köket och vidare in till kammarn. Övervåningen hade ofta inte ens någon eldstad. Fastnar, fastnade, fastnat Vackrare Ljusfenomen. Varsel om ett stundande dödsfall Fähund Ladugården (fähuset) Filen (verktyg) Talg = Det fasta fettet kring större organ hos idisslande djur. Om höstarna togs vid slakten tarm och njurfetan tillvara och hängdes upp på en käpp till torkning. Under vintern användes denna feta, skuren i tärningar, bland annat i blodkorv och till att inbakas i palt, som då kallades fetpalt. Fläskpalt benämns ofta felaktigt fetpalt. Fick en ordentlig utskällning Krumbukta sig 15

Finn åt, fann åt Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt) Fira Ta ledigt från jobbet, inte arbeta Fisse å Avtagit Fjaskforen Dumheter Fjaskut Löjlig, larvig Fjer, fjera, fjeren Fjäder, fjädern, fjädrarna Fjoling Årsgammal älg (Kan ev. användas om andra djur) Fjuster Dåre Fjustrut Dåraktigt Fjäling Fjärding = 1/4 tunna = 12 kannor = 31,25 liter Fjöla (betonat ö) Sittbrädet på dass Flasa Brinna häftigt Flasa till Flamma upp (Elln flasa till = Elden flammade upp) Flathanna (öppet första a) Handflatan Flatterdynga Lös avföring (gäller kreatur) Flatvattuskon (öppet a) Fli, flidd, flidd Fli ne sä Flin, flinä, flinä Flir, flirä, flirä Flister Flohagan Flott (kort o, inte å-ljud) Flottkus Flyhänt (är flyhänt) Flytväxtpären Flyttara Flår Flänn Flöj, flöjd, flöjd Flöjjes Flötan (öppet ö) Folkforen = Skrenablemmen = Blisterpunga. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade, skadade, nötte/skamfilat, skadat, nött Smutsa ner sig Ler, log, lett Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö) Mjäll Stängsel/gärdsgård som går ut i vattnet Högt vattenstånd E-formad munk (anisbröd) Utför ett arbete snabbt Snabbväxande potatis Flottningsarbetarna Flytande markering för mjärde eller nät Handjur som drar upp överläppen efter att ha luktat på honans kön sägs flänn Knuffar, knuffade, knuffat Knuffas Flotten Folkvett 16

Folktrå Forssparrn Fotane Fotspönna Framkastgryn Framstammen Frest, frestä, frestä Fri (han fri ve á Eva) Friar Frostlännt Frusse Frussn Främmen, främmena Främmerst Frö, frödd, frödd Frön, frönt Frönlivu Frösan (öppet ö) Frötchen Frövuxe (talln, grarna) Fules Funtes Fyromfot, gå fyromfot Få bortti hännren Fårgråtn Fårfittbrems Fårtevun Fäjjen Fälen (betonat ä) Fäles (betonat ä) Fällsjyra Fämmenhärva Fämmn Tillgiven (Om djur) Strömstaren Lyftkrok för grytor i öppen spis Sängens nedersta del Någon värd att satsa på Fören på en roddbåt Försöker, försökte, försökte Om en man som har en kärleksrelation med en kvinna, utan att det hunnit bli en fast relation Man, som har en kärleksrelation med en kvinna, utan att vara förlovad, gift eller sambo Läge med risk för frost under odlingssäsongen Frusit Frusen Besökare, gäst; besökare, gäster Längst fram Förfryser, förfrös, förfrusit Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt Sjuklig, dör tidigt Frossa, frossbrytningar Matfrisk, glupsk Träd med god växtkraft Grimasera Funnits Gå på alla fyra Få det (någonting) gjort Ögonvar Regnbroms Lukt från (fuktig) ull Upprymd, begeistrad, glad, förhoppningsfull Fotspår, spår Färdas Skåra, som görs i träd innan fällning Grövre räfsa som man famnar hö med vid hässjning Räfsa ihop hö till en famn för att lägga upp i en hässja 17

Fära ånyest Fära åt Fär, for, furi Fär, for, furi ill sä Färdd å sä Föa Fögel (öppet ö) Föle, fördd, fördd vä Följes Förevis Förel Förellina (fiske) Förfálla Förgrönat För mer, ä för mer Förning Förta sä Föskä (kort öppet ö) Fö sä, född sä, född sä G Gallko Gammläs, gammläsä Gammalt Gammfönna Gammgöbb Gammjänt Gammkusn, Gammpiln Gammkäring Gammpojk Gammärka Gangnelit Gangoxn Gapakoj Gaput Glapasnög Glema Fara en gång till Gå till väga Far, for, farit. Åker, åkte, åkt (infinitivform: fära) Gör, gjorde, gjort sig illa Färgade av sig Maten, födan Fågel Följer med, följde med, följt med Pojke och flicka som har sällskap Förutseende Fjäril Fluglina (Förel är fjäril, men här fiskefluga) Tid när man inte kan färdas över sankmark, sjö (Ex: Svag is, men inte öppet vatten) Milt kraftuttryck Person som anser sig bättre än andra Reskost, matsäck Överanstränga sig Murket, ruttet trä Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig Steril ko (Kan inte bli med kalv) Åldras, åldrades Förr i tiden Fjolårsgräs på lägdor Gammal man Medelålders ogift kvinna Namn på mörkrets furste Gammal kvinna Ungkarl Gamla tecken (om väder) Brukbart (Gangneli även om person) Byatjuren Vindskydd med snedtak och en helt öppen vägg Om person som pratar opassande högt om likt och olikt Snöar stora blöta flingor Glänsa, glimma 18

Gliver Glo Flina, småskratta (eventuellt också hånle) Ett mindre område med öppet vatten, helt omgivet av fräken och andra vattenväxter. Ett bra metarställe Glommer (betonat o) Ljud från häst eller koskälla Glonkes (Hä glonkes) Pratas om, skvallras om Glup opp Kasta upp = Lättare kräkning Glyster, glysträ, glysträ Lyser, lyste, lyst (mycket svagt) Glötter Något ostigt. T.ex. mjölk som surnat Gnalm (substantiv) Gnäll, jämmer eller dylikt (Även kattljud) Gnalm, gnalmä, gnalmä Gnäller tjafsar; gnällde tjafsade; gnällt, tjafsat Gnetcha Gnissla Ex: Ljud från dörr med osmorda gångjärn Gníster Pip från orolig hund Gnuggbrea Tvättbräda. Gammalt helt i trä Gnup/gnuppt/gnuppt åt Nyper/nöp/nypt åt Gnus, gnust, gnust Nyser, nös, nyst Gnäg, gnäggd, gnäggd Gnager, gnagde, gnagt Gnäpäs Gnabbas, bråka Goakti Givmild Gockä däri Nickes (Nu ä hä)det har gått galet, det är kört Gompen Baken på häst Go-prata Prata för att få någon på bättre humör Góvér, góvérä Vackert och varmt väder Govilli Hjälpsam Goår År med bra skörd Granntyckt Tar lätt illa upp Grarn, grarna, grarnen Gran, granen, granarna Grassér Härja, leka våldsamt Grejhojta Ungefär som fina fisken Gresst Glest Gre ut, gredd ut, gredd ut Reder ut, redde ut, rett ut (t.ex hår, trasslig lina) Grillrut Jobbigt opassande färger/mönster Grin, grinä, grinnt Gråter, grät, gråtit Grispären Potatisar, för små som matpotatis. Blev grismat Grofft Grovt Grommlut Grumligt Grommen Kaffesumpen Groova Dalsänkan, stort dike Grotäs, grotäsä, grotäsä Hotar/hotade/hotat att företa sig något mot någon Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä Oroar/oroade/oroat sig 19

Grymmes Grådu (betonat å och u) Gråkalln Gräddsnicka Gräddspjalka Gräftyx Se hotfull ut Äter mycket efter att ha svultit. jfr eng. greedy Tjädertuppen Gräddkanna för kaffegrädde Spaden, med vilken man vänder brödkakan i ugnen Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning Grälut Gräsbuk Gräv, grov, gruvi/grävvd Gräv pären, grävvd pären Gröbb, gröbben Gröhull Grötmälla Gufrukti, gudeli Gulltyppa Gumödelit (betonat ö) Gunåde (däg) Gusslån Gussola Gussris Gå/jick/gått bet Gå/jick/gått sunn Gå å, jick å, gått å Gå åt byn, gå te byn Gå åt, jick åt Gå ätt Gåli Gåt, gåta (långt å) Gåven (långt å) Gåänäs Gärv Bråksjuk Kalv som gått på bete under sommaren och slaktas på senhösten Gräver, grävde, grävt Ta upp potatis, tog upp potatis Grop, gropar Gott läkkött för sår och skador Snörstump för att förlänga byxans vidd Religiös Nyckelpiga Hjärtskärande Mild hotande svordom Mat, spannmål Guds ord (Bibelverser) Besvärlig, jobbig person Misslyckas/misslyckades/misslyckats Går/gick/gått sönder Brister, brast, brustit (Gäller rep, sträng och dylikt) Hälsa på (gå hem till folk) Förbrukas, förbrukades Gå och hämta (Gå ätt koen! = Gå och hämta korna!) Färdig (för en resa) List, listen runt fönster och dörrar Talang (Jänta ha då fått sjunggåven) Gående Duktig för sin ålder 20

Gärvfolkä Göbb (öppet ö) Göbbsjuka Göjvut (öppet ö) Gömsn (öppet ö) Görä (öppet ö) Görhöl (öppet ö, båda) Görm, görmä, görmä Görmut (öppet ö) Görmstickar (öppet ö) Görskutte (öppet ö) Gösa (öppet ö) Gössekär (öppet ö) Gött, goare, goest Götta (öppet ö) Göva H Ha/hadd gulle (Hä mått ha gulle Hagan Hagastör Haj (kort a) Hakafark Hakafönsträ Halbett Halen Halvdeles Halvhärdasklea Halvtjytting Halvtjävling Halvylleblusn Hamlut (kort öppet a) Hams/hamsä/hamsä Hams ihop Hamsut Hanna, hännren Vuxna Gubbe, farbror, man Prostatabesvär Dum, obegåvad Baggen Gyttja, slam, gegga Gyttjehål Pratar, pratade, pratat; argt upprört Gnällig, besvärlig, missnöjd Renstekel, renstyng Skjuten i magen Riva upp himmel och jord utan rimlig anledning Ett kraftuttryck. Ex: Men gössekär, vilken fisk! Gott, godare, godast Karameller, godis Strömmande varm luft från en värmekälla Har/hade gått. Hä sku ha gulle = Det skulle ha gått Det var nära att lyckas/det kunde ha gått) Gärdsgården Gärdsgårdsstör Häpen, överraskad Båtshakeskaft Öppningsbart fönster med hakar Svårslaget gräs (med lie) Djävulen Nästan Kläder(lite finare) man tog på sig på vardagskvällar om man inte bara stannade hemma Tonåring, speciellt om pojkar Yngling Skogsarbetarplagg Fumlig, klumpig Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt Samla ihop (slarvigt) Slarvig, vårdslös Handen, händerna 21

Hank Hannel Hannel på boka Hannvass Haran (öppet a) Hark, harkä, harkä Harmes Harnan Harre Gu! Harreligen Harrmelit Harut (kort öppet a) Haschn Hárta Ögla. Förr av snodd björkvidja. Användes för att stänga grindar Köpa, handla Handla på kredit Stark i nyporna Haren Bromsar, bromsade, bromsat (med foten, när man med sparkstötting vill sänka farten, eller stanna) Vara ångerfull, skämmas Hane på vapen Herre Gud! Kraftuttryck (i pingstvänsområde) Förargligt Feg, räddhågsen Halsen (även munnen) Hälften. En rolig fråga: Hur mycke ä hárta bórti hárta å hárta bórti hä? = Hur mycket är hälften av hälften och hälften av det? (1/8) Hart om hart* Nästan. Hugget som stucket *(kort öppet a) Hata (långt öppet a) He He bort He hem dä! He hit! He in, hedd in, hedd in He ut, hedd ut, hedd ut He å ve Hedd på sä Hedd å sä Hemjerut Sägs med grym röst till småbarn som är på väg att stoppa något olämpligt i munnen Sätta, ställa, lägga. Jämförbart med engelskans put Göra sig av med Gå hem! (lite aggressivt, uppfordrande) Ta hit! / Ge mig! Ställer in, ställde in, ställt in; Tar in, tog in, tagit in Ställer ut, släpper ut, häller ut; ställde ut, släppte ut, hällde ut; ställt ut, släppt ut, hällt ut Ställa undan Tog på sig (olika klädesplagg) Tog av sig, klädde av sig Illasmakande, vidrigt 22

Hemmarnä Herkusligen! Het Hev (långt e) Higrarn (långt i) Hihaj (långt i) Hilka Himmel opp Hip ätt ann (långt i) Hipä ätt ann (långt i) Hir, hirä, hirä (långt i) Hitanför Hitti Hittna Hemmanet Herre min skapare! Ivrig (mycket ivrig) Glad över något som lyckats, stolt Gran vars kvistar når till marken (bildar en kåta) Överrumplande, plötslig brådska Huvudduk Klarnar Andas in häftigt (med svårighet) Andades in häftigt (med svårighet) Ilar, ilade, ilat (i magen) Exempelvis när man åker berg-och dalbana. Hitom Hit, hit till (Kömm hitti skola! = Kom till skolan!) Hit (Används när man är inom syn och hörhåll Kömm hittna! = Kom hit!) Hitt, hittä, hittä opp Hittar på, hittade på, hittat på Hommel, hommla Humla, humlan Hopes Ansamlas Hóptjukä Hopkurad Hort ja sku... Om jag skulle... Hort elln tappå ta sä? Jag undrar om elden börjar ta sig Hovér Hoverä Ho vet? (långt o) Huckér Hull Hunne Hunnut Hurr/hurrä/hurrä Hurvel Hurves Huskäs (å huskäs) Huvva! Tillsätta något efter gottfinnande, eller ta ett ungefärligt mått Tog till på ett ungefär Vem vet? Smågnägga (Häst) Sparsam, försiktig, gnidig, snål Hunnit Sniken, lurar folk till höger och vänster Glider, kanar/gled, kanade/glidit, kanat Örfil Rysa av obehag, eller att man fryser så man skakar Hastig chockkänsla över något oangenämt Usch! 23

Huvvaligen! Huvvaligen sä fin! Huvva sä hämst! Huvvusvag Huvvuvill Hyller (ve) Hyppel Hytt, hyttä, hyttä Hå Håken Håll, hull, hulli Håll, hull, hulli ti Håp Håvidja Hårhärna Hä Hä gäll Hä gäll int Hä jäll Hä jäll int Häkt (kort ä) Häkt tugu Hällflygä Hämtar (mjölk-, ber-) Hängna (betonat ä) Hänna Hänna kömm äggä borti kätta Härdasklea Härv, härva (bet. kort ä) Härveln (betonat ä) Hu då! / Usch då! Oh, så fin! Oh, så hemskt! (farligt) Höjdrädd Yr Övertala någon att gå med på något som den personen egentligen inte vill Gå dåligt, halta Gör, gjorde, gjort en hotande åtbörd Årtull Mild svordom Håller, höll, hållit Håller, höll, hållit i/fast Båt. Särskilt flottningsbåt Sammanvriden vidja. För att hålla åran på plats Håret på huvudet Det Det gick Det gick inte Det går Det går inte Fästa, haka fast Dragkamp: När man förr i tiden ville se vem som hade den starkaste hästen, kopplade man ihop skacklarna (ve tugun) och manade på hästarna. Den som drogs bakåt förlorade. Bergsstupet Hink, ämbar, kanna, kruka Inhägnaden (Inhägnad betesmark) Här Detta är pudelns kärna Helgdagskläderna Höräfsa, höräfsan En träställning för att varpa upp garnet till härvor 24

Härvelkors Snurrade man upp garn på, för att göra härvor (knippor) Kan även användas i uttrycket Du går an som ett härvelkors. om någon som är överdrivet aktiv Härvkam Hästbrems Hä va ba ojort Hävi oss Hä ä int sä vilyftit Hä ä na i na Höcke du vill Höcke som Höcken Högfäll (verb) Högfälut Höjje! Höl, hölä (öppet ö) Höppstor Höräfsa, utom skaftet Fäbroms Det var nära ögat Hos oss Det är inte så noga. Det är någorlunda bra Som du vill, vilket du vill Vilket som. Det spelar ingen roll Vem, vilken Tycka om något (i hög grad) Högfärdig Hör ni! (Höjje båna! = Hör ni barn!) Hål, hålet Förväntansfull Höstol Hövvda (öppet ö) I I kvällst I lönnom I maranom I marest Stol, med låda under sits med gångjärn. I den, som stod nära spisen, förvarade man skohö. Utskjutande taksprång I går kväll I hemlighet I morgon I morse 25

Ickorr Idu Ikull Ilag Illisti Illonn (betonat o) Illsnikti Illunnen Imen, ima (betonat i) Infött Ingerst Innarne Innersti Inni Int riktit navlä Int ä hä sä noga Int vätt Is Isn t Itte opp Ivälu J Jalp (kort a) Jartes (kort öppet a) Je (kort e) Je (långt e) Je, jedd, jedd Je mä si Je ne Jedd sä tin Jen (långt e) Jeru Jestanes! Jestanesligen! Jet (långt e) Ekorre Eda, bakström (Exempel: Kvarnidun i Paubäcken) Omkull Tillsammans, ihop Slug, listig Illvillig, elak Missundsam, ondsint, elak, bakslug Avundsjuk Fiskyngel, småfisk Går med fötterna vinklade inåt Ingenstans Innanför, inuti Längst in Inuti, inne i Inte riktigt klok Inte är det så noga Rakt ingenting Ids Ids inte, tänker inte Ätit upp Liten och klen Hjälp Hjälptes åt Ni; Je användes förr då man inte fick dua äldre. Je även = ni i plural. Då får man det som låter lustigt: Hö je je je, je je je? = Hör ni ni ni, ger ni er? Lä Ger, gav, gett Låt mig se (Låt mig tänka efter) Släppa ifrån sig mjölken (om kor) Gav sig tid En, enbuske, enris Girig, uthållig i arbetet Oj då! Kära nån då! Oj, oj, oj, då! Vakta kor. (getare) 26

Jeta (långt e) Jetar, jetara Jetarköntn Jetarskogen Jett fäll Jett fära Jett, gätt, gutte Jett int Jetta Jettingdyll Jettä Jétyppa, spittitjeta Jevt Jick å Jick åt Jill Jólbera Jolsolva Jufft Jumm, jummä, jummä Jungelln Jus (Ljusstyrka motsvarande ett stearinljus) Den bakre kälken vid timmerkörning Vallpojke, vallpojkarna Djurägarna turades om att fylla matsäckskonten Skogsområdet där jetarna vallade korna Måste väl Måste fara/åka Är tvungen, var tvungen, har/hade varit tvungen Behöver inte, måste inte Vara tvungen Getingbo Var tvungen, måste Talltita Lätthanterligt Gick av, brast Omkom, förolyckades Lovlig Smultron Backsvala Djupt Genljuder, genljöd, genljudit Blixten Ljus = candela. Lagårdslykta (veke) ca 10 ljus. Primuslampa (se berättelser) ca 100 ljus Just sä pass Nätt och jämnt Jut (långt u) Ful (gäller människa) Jå (långt å) Andas häftigt Jåå Jodå Jäckäl*, jäcklen Kindtand, kindtänder (*betonat andra ä) Jäckes Raljera, utmana (Jäckäs int ve gammfolkä) Jäddfresn Bergfinken Jäddslir Liten gädda Jägarn Ett slags gräs. Tuvtåtel (eller kruståtel) Jäl, jäla, jälen (betonat ä) Gärde, gärdet, gärdor/gärdorna Jäll, gäll, gulle (Hä mått ha gulle Jäll, jällä Jällä Går, gick, gått (I betydelsen fungera, lyckas) Det var nära att lyckas) Kastrera, kastrerade Kastrerad 27

Jämarn, jämarns Jänglen Jäntóng Järmes, järmäsä Järnpinnhärv Järt (kort ä) Jästning Jästninga Jästä (Nu jästä han!) Jöla Jöra bort Jöra kväll Jöralös Jöra opp fisken Jör mä lik (Ja) K Kack, kackä, kackä Kagerhänt, kagrut Kaffebrännar Mild svordom Styltor Flicka, flickebarn Klaga, jämra sig/klagade jämrade sig Järnräfsa Idissla (om kor) Kalas Bjudmat Nu fick han så han teg! Porla Göra färdigt Avsluta arbetsdagen Saknar sysselsättning (arbetslös) Rensa fisken Jag bryr mig inte/bara bra om jag slipper Hamrar/hamrade/hamrat försiktigt. Knackar knackade, knackat. Försiktigt (med verktyg) Darrhänt, eller skakig Panna för rostning av kaffe Kaffedarrn Darrighet, när man druckit för mycket svagt kaffe (Egentligen blodsockerfall) Oftast i samband med hårt kroppsarbete Kakukaveln Kalvdön (änkestöt) (käringstöt) Kalvut Kamen (långt a) Kammarn Kangero Kaniffles Kangeronät Kánken Brödkavel (större) Om man får en smäll på armbågen vid ulnarisnerven, gör det mycket ont och underarmen och handens lillfinger och ringfinger domnar av ett tag. Att det kallas kalvdön i Norrland, beror nog på att det påminner om dödsryckningar i en klubbad kalv. Dum, bär sig dumt åt Åsryggen (Ex. Vackerkamen vid Björkås) Rum (litet) innanför köket. Mot murstocken Spindel Småbråka, kivas Spindelnät Tuppen 28

Kankarygg Kantor, kantorä (långt o) Kara Karbidlampa Kardusn Kasch Karnan Kjuka Klamn, klamnä, klamnä Klammrä Klava koen Klea Kleknäppara Klestötn Klevärv Klin på Klingerpären Klingerris, klingerrisä Klingra, klingren Klo Klommerox Klomp, klompa, Klompa Klomrut Klonk, klonkä, klonkä Klyvaryx Klyvja Klå, klådd, klådd Klåfingrut Klåtträ sä Klåån, no ä hä väll klåån Klöbb, klöbbä, klöbbä Klöbb, klöbbä, klöbbä Klöbben Bära någon på ryggen Skåp, skåpet där mjölktrågen förvarades svalt. (Oftast i farstun, under trappan till övervåningen) Skrapa försiktigt Användes under andra världskriget. (Se berättelser) Tobaken Kasse Hyvelspån Parasitsvamp på björk och gran Spricker, sprack, spruckit (Ex: Vedträ som klyvs) Tyngd (sten) på insaltad fisk Binda korna Kläderna Klädnypor Träpåk som användes vid klädtvätt Hel ekipering Smöra, bre på smör Rundpotatis Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana) Stavtruga, stavtrugorna Toalett (Av vattenklosett) Klantskalle Klump, klumpar, klumparna Ovig, klumpig, ramlar lätt Kluckar, kluckade kluckat Kilyxa för vedklyvning Dubbelbeckasin (och/eller Gluttsnäppa) Kliar, kliade, kliat Klåfingrig Skurit sig (Mjölka ha klotträ sä) Nog är det väl själva Kastrerar, kastrerade, kastrerat Fryser, frös, frusit under (skidor, medar) Träkloss, hängande ner från halsen framför benen på kreatur, för att hindra dem att springa Klöbbsnön (Långt ö i snön) Kramsnö Klömsn (öppet ö) Frusen om fingrarna 29

Knapana Handtagen på lieorvet Knerodd Båt med låga årtullar, så att man slår årorna i knäna Knippsträng Järntråd som höll ihop höbalar Knivbakan Knivens ryggsida Knivslirä Knivslidan Knortn Knotten Knosa (verb) Krossa Knosa (långt o) (substantiv) Stor slägga Knul, knulut Knöl, knöligt Knula (långt u) Fotknölen på fotens utsida Knyt, knöt, knutte Knyter, knöt, knutit Knäfft Knäppt, knäppte Knäppskörv, sprättskörv Snytbagge eller skalbagge i familjen knäppare Knärt, knärtä, knärtä Knäpper, knäppte, knäppt (ljudhärmande ord) Knöttrut Knottrig Knöst, knöstä, knöstä Stönar, stönade, stönat (kort öppet ö) Knövel/knövlä/knövlä ihop Knycklar/knycklade/knycklat ihop Knövel sunn Smula sönder Knövlut Skrynkligt Kocka Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack Kockburn Kockans rum i timmerkojan Kojdag Ovädersdag Ko, koa, koen Ko, kon, korna Koen röt Korna råmade Koeta Höplats (krubba) för kor Koksön Kokande vatten (betoning på både o och ö) Korus (betoning o och u) Komocka (Koskit i en liten hög) Kosjälla Kotjicksmorninga Krágä Krimen (långt i) Kosöppen Krimmermössa Pingla av plåt, som satts runt skällkons hals så att den låter när kon rör sig, och får de andra korna att följa efter,och som man själv hör och känner igen, när man ska hämta korna som går på skogen Spensalva Båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter Snuva och hosta. Karl Johanssvamp, som också heter stensopp Fårskinnsmössa 30

Kringt Kristnä Krokuslipen Krokut Krondikä, basdikä Krubbitar Krusjeru Kråkhacka Kräfta Kräka (långt ä) Kröjm Kröjmut Kúller, kúllrä, kúllrä Kúllrut (avavick) Kunn, kunnä, kunne Kurk (åt) Kurut Kut, kutä, kutä (långt u) Kvamn, kvamnä Kvamn å Snabbt Döpt Krokläpp, begynnande gråt Krokig Större dike, grävt med statsbidrag Häst som biter i träkrubban En som är nödbedd Nariga händer Cancer Boskap, kor Jämra sig över småsaker, anse att allt är besvärligt Klagande Rullar runt, rullade runt, rullat runt Om båt som är instabil vinglig Kan, kunde, kunnat Tröttna, inte orka mer Nyvaken, nymornad Springer, sprang, sprungit Kvävs, kvävdes; får/fick kvävningskänsla Få kvävningskänsla så man nästan svimmar, eller rentav svimmar. (Ja hull på kvamn å) Kvastlommen Handtaget på riskvasten Kvir, kvirä, kvirä Gnäller, gnällde, gnällt Kvirut Gnällig Kvirhöken Fjällvråk Kåtskiva Ändskiva på limpa Käppes, käppäsä, käppäsä Tävlar, tävlade, tävlat Käppkut,käppkutä,käppkutä Springer/sprang/sprungit ikapp (tävla) Käppränn Tävla i skidåkning Käringhalka Nysnö på is Kärut Kaxig Kärv borti (långt i) Gröpa ur, skära ut Kästbyt Byta jämnt Käst, kästä, kästä Kastar, kastade, kastat Kästvén Ved i (kluvna) enmeterslängder Kästä kalven Fick missfall (Gäller ko) Kätta Katten Kättkälln Hankatten 31

Kök (uttalas med k-ljud) Ropa (på), hojta Kömm, kömme, kömmä ihag Kommer ihåg, kom ihåg, kommit ihåg Könt, könta Näverkont, näverkontarna Köst, köstä, köstä Kostar, kostade, kostat Köx, köxä, köxä Tittar, kikar/tittade, kikade, tittat, kikat Köxiken* (öppet ö) Lavskrika (*Ord med samiskt ursprung) L Lagrann Lagårsvinn Langn, langnä, langnä Langnen Lannkalln Lannvaka Lapphanska Lappsko Lask Latox (långt öppet a) Lavannara Lave (kort betonat a) Lavedä (betonat e) Lavoar Noggrann, kräsen Höskulle, loft Lägger, lade, lagt ut näten Fisknäten Strandkanten Öppet vatten längs sjöstranden, innan den direkta islossningen, på grund av att sjön stigit. Ovanligt stora snöflingor Sko av renpäls Sy med två becksnören i läder. Snörena möts i samma hål Latmask Särskilt breda skidor Tillsammans med Tillsammans med dig Tvättmöbel med handfat, vattenkanna m.m. Le (långt e) Spydig, sarkastisk Le (långt e) Öppning i hägn, hage (Passage) Ledelit Förargligt Lejd, lejda, lejden (bet. e) Gärde, gärdet, gärdor/gärdorna (vallhöodling) Lekäs ve pilla Onanera 32

Lekätt, lekättn Ler, lerä Les Leva om Li, lia Liggen Ligg på åhagan Ligg å Ligg å sä Likvis (ä likvis) Lix Lommen Lomp Lon Ludden Lur, lurä, lurä Lusjeru (ä lusjeru) Luskammen Lusut Lut ikull sä Lúves Ly Lyng, lyngä Lyngbera Lyslinja Lyssnen Lysä brinn Lyttch, lyttchän Lyttchknut Låg å snusä Låsses, låssesä, låsses Lägg på pären Läjjänäs Lämmen (ä) Länninga Lärarinn Lätt Lätt hä va Hermelin, hermelinen Läder, lädret Lås (Ex: Les döra! = Lås dörren!) Störa, busa, vara högljudd Berg, lid; berget, liden (Ex: Bergsäterlia) Sängliggande på grund av sjukdom/skada Ligger och väntar på något speciellt (eventuellt lite oroligt utan väckarklocka) Vara i vägen, störa i arbetet Bli sämre på att utföra något pga bristande övning Förstår inte trots förklaring Ändå, i alla fall. (Då ja nu lix håll på...) Grovändan på en timmerstock Rötkasserad timmerstock Logen Filtskor Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat Person som har lätt för att få löss Finkammen Sakta, mycket sakta, senfärdigt Lägga sig och vila en stund Luggas Lyssna Ljung, lingonris och blåbärsris Lingon Kraftledningen Norrsken Lampan är tänd Ögla, öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt Rosett Sov Låtsas, låtsades, låtsats Kupa potatis Lejd person Träningsvärk, muskelvärk (har) Båtplatsen Björk (träd) växt som en klyka Låt (Lätt mä va i fre! = Låt mig vara ifred!) Låt det vara, låt det bero 33

Lög, lögä, löggd Lömmeln Lönn Lönndryg, lönndrygt Löns int (öppet ö) Lötä (På det) Ljuger. Ljög, ljugit Fjällämmeln Hemlighetsfull Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd) Lönar sig inte (det är ingen ide) På det humöret M Magahov Förmåga att hejda sig från att äta för mycket Mangn, mangnä, mangnä Magra, magrade, magrat Mala på Gå sakta Maran Morgonen Maransia Morgonsidan Maraväl (betonat ä) Förmiddagsmåltid Marr, marra Märr, märren; sto, stoet Martn*, martnäsä Förmultna, förmultnade *(kort öppet a) Masa Krypa (Gäller småbarn) Masakus Senfärdig person Max ått dä! Max ätt dä! Flytta dig sidledes! (Gäller sittplats) Megång Spårvidd på timmerdoning Minuter Rast (I arbetet) Miskes, miskesä Mjölk som skär/skurit sig p.g.a. mycket lingonsylt Missjör sä Förhastar sig, misstar sig Missun Mese, mesost Mistä Förlorade, tappade (Han mistä plannboka) Mitta, mitti Mitt i, på mitten Mixtrut Händig Mjukkakun Hembakt mjukt tunnbröd Mjäla Sandjord (fin, mjuk) Mjälthugg Håll Mjölksétä Mjölkpallen (som man sitter på när man mjölkar) Mjölvacka Laggkärl med lock, för förvaring av mjöl Motför (betonat o) I jämförelse med Munläppa Läpparna Munntasch Mustasch Murn, murpipa Skorstenen Musjällar Liten (vass) kniv Musskara Näbbmus My Mygg Myrmäckra Enkelbeckasin 34

Myrspängren Myskrank Mågen Mått? Mält Männisch Möcklut (är) Itukluvna (gran)stockar som las som övergångsställen på sank myrmark Harkrank Käpp som håller kaffepanna över öppen eld Hur länge/mycket? (Mått läng va hä? Hur länge var det?) Gro (förgro) (Pären mältä = Potatisen grodde) Kvinna (Hä kömmä en kär å en männisch) Den som har svårt för att utföra vissa saker, är ovan vid ett arbete och därför gör fel Mödä (betonat ö) Smulor (ofta använt som beteckning på brödsmulor) Möger, mögren Myra, myror/myrorna Mögerkäs Myrstack Möka (långt öppet ö) Utgödsla Möka tjettn (långt öppet ö) Mocka kätten. Utrymmet för gris, kalv, får etc Mökrömme (öppet ö) Gödselrännan Möl Krama hårt Mölä Kramade hårt Mönn (öppet ö) Backa, vid rodd Möring Häftigt skummande vatten Mörn i (hä) (öppet ö) Det gör sitt till Mörnä (Kort bet. öppet ö) Det lilla (som behövs) Mört (kort öppet ö) Mörkt (Hä ä mört i kväll, sa han å pissä däri farstukammarn) Mösan (öppet ö) Mossa, torv Mösamanke (öppet ö) Stor mosstuva på myr Mösamyr, -myra (öppet ö) Myr/myren där man tog mossa Mösatarven (öppet ö) Torvströ Mösatjäring (öppet ö) Snigel utan skal. Påträffas i myrlandskap Möt, mötä, möta Gudstjänst, gudstjänsten, gudstjänsterna N n, en framför mansnamn Na Nada spiken Nageltjälln Nagerst Naglut Nálta (n Bertil va hem, eller: En Bertil va hem) Någonting Spik slås krokig (nitas) på baksidan av brädan Frostvärk i fingrarna Någonstans, osäkert var Klåfingrig Lite 35

Nan (kort öppet a) Någon Nanless Någon råd (No val hä väl nanless) Nannting Någonting Nánsin Någonsin Napp, nappä, nappä Plockar, plockade, plockat Napp bera Plocka bär Nara Hopfoga med träpluggar Narr, narrä, narrä Lurar, lurade, lurat Na som Ungefär som, nästan som Nassenär Någotsånär Nattskatu, flädermus Fladdermus Navar Stor handborr, som användes vid timring Navarvinn Borrsväng Neerste Längst ned, nedersta Neom Nedanför Neätt Nedåt i betydelsen nedefter (bäcken) Nolibyssen Finnäsarna om pauträskarna Nolesti Längst norrut Nolomsjön (långt ö i sjön) Norr om sjön Nolätt (långt betonat o) Norrut Nolöver Norröver Nu ä hä gockä däri Nickes Det har gått galet, det är kört Nyest Nyss, alldeles nyss Nyfuri Nyss farit/åkt Nykömmä Nyss kommit Nyitte Nyss ätit Nypären Färskpotatis Nyrestä Nyplöjt Nyvure Nyss varit Näsahöla Näsborrarna Näsakus Snorkråka Näst Fästa ihop lite Nästn Matsäck i arbete eller vid resa Nätchen (kort betonat ä) Låter som näcken. I dialekten synonymt med den onde Näverryv -ryva, -ryven Skopa/skopan/skoporna. (Gjord i skogen av näver) Nävertaska Nätsänke. Sten som lindats in i näver Nävä Näbben Nää Nädå Nöa Nöden 36

O Odrickenäs Ofuri Ofärdi Ogangnelit Ogudakti (negativt ord) Ohaga Ohull Ohäpp Oitte Olicklit Olännt Omasslit Omatfrisk Onaskeli, onaskelit Ong, onga Onnes, onnesä Oppa Oppa bottn Oppa vinn Oppi öga Opplégun Oppnéa Oppstillt Oppätt Ormsnära Oruvli, oruvlut Oskodd Oslög Ostgnupa Oslög, oslögt Ostäda Otter Otterbera Otäjje Ovér, ovérä Ovuri Oxromp, oxrompa P Packethållarn Inte drickbart Om någon som skulle ha gett sig av, men ännu är kvar Kroppsligt handikappad. Tillfälligt eller permanent Obrukbart (Ogangneli även om person) Inte troende Negativ till att gå med på att göra en viss sak Slösaktig Olyckor, krämpor och motgångar Inte ätit än Väldigt, hemskt, överväldigande Dåligt markförhållande Oätbart, osmakligt Dålig aptit, petig i maten Smutsig, oren/smutsigt, orent Unge, barn/ungar, barn Någonting krånglar/krånglade På, ovanpå, uppe på På övervåningen, uppe på vinden Uppe på vinden För nära vid samtal Snö som tynger ned träd Upp och ner Uppfödd Uppåt i betydelsen uppefter (bäcken) Ormslån, kopparormen Skrymmande Barfota Ohändig Smakbit vid ystning Vårdslös, vårdslöst Stöka till inomhus Utter Odon Inte tagit än Oväder, ovädret Inte varit än Oxsvans, oxsvansen Pakethållaren 37

Paltn Fetpaltn *(fetatärningar) Fläskpaltn Pyppelpaltn Flatpaltn (öppet a) Pickeljöra Picklut Pikut Pilla Pinnfisn Pin panna Pissluka (långt u) Pissmarr Pjöllér, pjöllrä, pjöllrä Pjöller (substantiv) Pjöllrutt (är) Pjött Plannboka Ploppen Plyppen Plåträppen Plätten Pooparsparrn Portn (kort o) Pratasprängd Primuslampa Priskurántn Proppsn Pulfäkt Pypplen På de visä På jäsken På pickalurven På pjöttmyra Palt (Kams på jämtska) Rund palt med inbakade talgtärningar* Rund palt med inbakade fläsktärningar Rund palt med inbakade njurtärningar Platt palt utan inbakning Arbete som kräver fingerfärdighet Vekt, skrangligt (om ting) Spetsig, vass Penis Leksak: Konisk träpinne som låter som fis, när man sprätter iväg den och får den att snurra i luften Ta de sista dropparna ur kaffepannan Gylfen Brunstigt eller nervöst sto Pratar, pratade, pratat (Sägs mest om barns prat) Prat (Oviktigt sådant) Pratar strunt, barnslig, löjlig Lite grann Plånboken, börsen Smörbollar (= en blomma; Trollius...) En sorts kaffebröd (Hastbullar) Rökfånget över eldpallen i skogskojan Tunnpannkakor Pärlugglan Utrymme mellan fähus och hölada Pratsjuk Användes innan elektriciteten kom (Se berättelser) Katalogen T.ex. Åhlen och Holms Massaved (Ordet propps kommer från engelskans pitprops = gruvstöttor) Hantera ovarsamt eller hårdhänt Njure (som tillagas till mat) Med barn (havande) Med nöd och näppe Onykter Sur (på någon eller över något) 38