SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk organisation vars uppgift det är att synliggöra och motverka mäns och killars våld mot kvinnor, tjejer och barn. Vårt mål är att bidra till en förbättring av kvinnors livsvillkor. Roks arbetar för att synliggöra sambanden mellan kön, makt och våld samt öka kunskapen och kompetensen i dessa frågor såväl inom som utom organisationen. För Roks innefattar mäns våld mot kvinnor utsatthet för fysisk och psykisk misshandel, pornografi, prostitution, sexuellt våld och trakasserier. Roks ser att mäns våld kan drabba alla kvinnor, men också att kvinnors livsvillkor och livsrum kan variera beroende av etnicitet, social tillhörighet, ålder, sexualitet, funktionshinder och missbruk. Därför är det nödvändigt att belysa både de erfarenheter som skiljer och de som förenar kvinnor. Roks uppmärksammar att mäns våld mot kvinnor även drabbar barn som lever i våldets närhet. Vi vill därför synliggöra barnens situation och bidra till en förbättring av deras livsvillkor. Kärnan i Roks verksamhet är stödet till lokala kvinno- och tjejjourer i deras utveckling och arbete för kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld. Sammanfattande synpunkter Roks ställer sig bakom utrednings förslag. Vi ser också behovet av att utöka de nuvarande jämställdhetsmålen till att också innehålla mål om hälsa och utbildning. Hälsa är ett område där det råder en stor ojämnställdhet och det är viktigt att belysa hur statliga, regionala och kommunala budgetar fördelas mellan kvinnor och män när det gäller hälsa. Roks tycker det är bra att utredaren också kopplar mäns våld mot kvinnor till målet hälsa. Vi vet att hälsan påverkas av att leva i en relation där mannen utövar våld mot kvinnan. Roks ser mycket positivt på att utredaren har valt en bredare tolkning av Mäns våld mot kvinnor där t.ex. både prostitution och pornografi ingår. Roks vill dock lyfta fram att vi anser det problematiskt att ta bort det nuvarande andra jämställdhetsmålet jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbete då vi anser att det osynliggör den privata sfärens betydelse i jämställdhetsarbetet. Att som föreslås göra det till en del av det ekonomiska delmålet anser vi vara problematiskt då vi visserligen ser kopplingen mellan det obetalda arbetet och ekonomin, men vi anser problemet vara större än så. Det visar sig t.ex. i det som utredaren själv lyfter när det gäller föräldraförsäkringen som visar att inkomsterna inte är det som styr det ojämna uttaget av föräldradagar. Att dela det obetalda hemarbetet har stor betydelse för jämställdheten och eftersom kvinnor idag tar ett Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se
- 2 - större ansvar för hemarbetet och omsorgen så påverkas deras ekonomi negativt. Mäns våld mot kvinnor är också nära kopplat till fördelningen av det obetalda hemarbetet och ekonomi. Kvinnor tjänar mindre och får lägre pension som utredaren påpekar och det försvårar för kvinnor att bryta upp ur en relation där hon utsätts för våld. Roks vill ha kvar målet som beskriver hur vi ska dela det obetalda hemarbetet. För att vi ska kunna få mer jämställdhet behöver vi arbeta i samhällets alla nivåer och vi anser att det finns ett stort symbolvärde i att ha med obetalda hem- och omsorgsarbetet som ett mål då det synliggör den privata sfären. Roks ställer sig helt bakom förslaget om en jämställdhetsmyndighet och hoppas att det blir verklighet snart. Kortsiktiga satsningar på jämställdhet och mäns våld mot kvinnor har gjorts under längre tid och vi delar uppfattning att en myndighet möjliggör ett långsiktigt arbete och bättre analyser av de insatser som görs. Utredningen visar att fler brott anmäls när det gäller våld mot kvinnor men att fällande domar minskar. Roks är djupt oroade att den klyftan växer. Vi är också oroade på bristen av kunskap vi ser hos polis, åklagare och framförallt domstolsväsendet. Roks ser därför positivt på att en jämställdhetsmyndighet då det skulle innebära att mäns våld mot kvinnor blir ett eget kunskapsområde. Det skulle innebära att det blir enklare att domare, åklagare och rättsväsendet utbildas inom området och det skulle i sin tur kunna innebära fler fällande domar. Behovet av kunskap om mäns våld mot kvinnor finns också inom de yrkeskategorier som möter människor, t.ex. vårdpersonal och socialtjänstpersonal, även där ser vi att mäns våld mot kvinnor som kunskapsområde skulle möjliggöra att det blir en del av deras utbildning. Roks håller med utredaren om att mycket pengar har gått till arbetet mot mäns våld mot kvinnor, men mycket lite av de pengarna har gått till de verksamheter som arbetar med frågan utan har i stor utsträckning gått till myndigheter. Roks skulle vilja se ännu tydligare skrivningar på hur samhället ska trygga kvinnojourernas arbete och därmed trygga våldsutsatta kvinnors rätt till skydd och stöd. Övergripande synpunkter 13.3.2 Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utredaren föreslår inga förändrade formuleringar av målet och Roks instämmer med utredaren. 13.3.3 Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande Förslag: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhälls-medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i sam-hällets alla sektorer. Här har utredaren gjort en förändring av innehållet som förtydligar att villkoren för beslutsfattandet ska kunna gälla inom alla områden offentliga som privata. Roks tycker att målet blir både bättre och tydligare genom att klargöra att målet ska gälla både formella politiska rättigheter och det formella demokratiska systemet som det som ligger utanför det formella demokratiska systemet, t.ex inom det civila samhället, företag och medier. Till det civila samhället räknas också idrotten och trossamfunden. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom massmedia, kulturen, forskningen, folkbildningen och utbildningsväsendet. Roks instämmer också med utredaren i vikten av att lyfta kvinnors utsatthet på sociala medier och i andra former av artiklar. Vi anser det vara en fara för demokratin och ett hot mot kvinnors makt och inflytande när deras röster tystas genom hot och kränkningar.
- 3-13.3.4 Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet. Förslag: Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och ska ha samma möjligheter att kombinera betalt arbete med privat- och familjeliv. Roks ställer sig lite tveksamma till utredarens förslag. Vi anser att det finns en risk att frågor som rör den privata sfären tappas bort och dessutom är inte alla frågor om att dela det obetalda hemarbetet relaterat till ekonomi vilket utredningens egen utredning om föräldraförsäkringen visar. Vår erfarenhet är att just att dela det obetalda hemarbetet har stor betydelse för hur jämställda vi är och hur mycket kvinnor kan få sina rättigheter tillgodosedda. Utredaren lyfter fram att kvinnor generellt kommer att få lägre pension än män. Roks vill särskilt lyfta det då vår erfarenhet är att ekonomi är en avgörande faktor när det kommer till att lämna våldsamma relationer. Den ekonomiska ojämställdheten som resulterar i kvinnors lägre pensioner blir därför en faktor som gör kvinnor mer utsatta. 13.3.5 Delmål 3 Jämställd utbildning Förslag: Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller livs-långt lärande och personlig utveckling. Roks ställer sig bakom utredarens förslag och tycker att det är bra att utredaren poängterar livslång lärande och att vi ska motverka könsstereotypa val i skolan. 13.3.6 Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor Förslag: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Roks tycker att det är bra att utredaren behåller skrivningen Mäns våld mot kvinnor och att utredaren också behåller den bredare tolkningen av mäns våld mot kvinnor. Det andra ledet i målet om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Vidare omfattas exploatering av kvinno-kroppen i reklam, medier och pornografi som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. I målet ingår också trakasserier, hot och annat våld som sker på internet och andra digitala kanaler. Målet är således mer omfattande än vad som ofta räknas in i begreppet våld i nära relationer. Roks anser att det är bra att utredaren lyfter upp prostitution som en del av mäns våld mot kvinnor. Roks anser dock att våld i samkönade relationer visst kan ligga under detta mål då det är samma typ av könsmaktsordning i dessa relationer som möjliggör våld. Se Carin Holmberg Målet säger att mäns våld mot kvinnor ska upphöra men de flesta åtgärder innebär egentligen bara att vi tar hand om konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Detta i sig leder inte till att våldet upphör. 13.3.6 Delmål 5 Jämställd hälsa, vård och omsorg. Förslag: Jämställd hälsa, vård och omsorg. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller hälsa, vård och omsorg livet ut. Roks ställer sig bakom utredarens förslag om ett femte jämställdhetsmål. Vi håller helt med utredaren om att särskilt viktiga frågor att beröra i delmålet jämställd hälsa är bl.a. kvinnors i synnerhet unga kvinnors psykiska ohälsa, sexuella och reproduktiva hälsa, könsstereotypa uppfattningar som kan leda till ett ojämställt bemötande i vården, samt
- 4 - hälsosituationen för grupper med sämre rapporterad hälsa som exempelvis kvinnor med kort utbildning eller utrikes födda kvinnor. Roks anser att en borde vara ännu tydligare med att påtala kopplingen mellan mäns våld mot kvinnor och kvinnors ohälsa. Utredaren har en bra skrivning om detta i själva utredningsdelen men det borde även vara synligare här i själva förslaget. Roks tycker att det är väldigt bra att utredaren betonar ungas psykiska ohälsa och att fokus läggs på bl.a. självskadebeenden. Roks vill där särskilt lyfta fram att det behövs kunskap och arbete kring det självskadebeteende hos unga, framförallt flickor, som innebär att de skadar sig själva genom att sälja sex, som också är nära sammanknutet med delmål 4, mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 13.4 Myndigheternas ansvar att verka för de jämställdhetspolitiska målen stärks. Roks önskar att alla myndigheter ska ha krav på sig att arbeta med jämställdhet både internt och i sin verksamhet. Vi vill dessutom att myndigheternas arbete och beslut analyseras utifrån hur de har påverkat kvinnors respektive mäns rättigheter och på vilket sätt myndigheten i sina beslut och verksamhet har med de fem jämställdhetsmålen. I övrigt ställer sig Roks bakom utredarens förslag. 13.4.3 De jämställdhetspolitiska målen ska få genomslag inom respektive utgiftsområde. Roks anser det helt självklart att de jämställdhetspolitiska målen ska finnas med i alla utgiftsområden. Vi vill också se en genusanalys av budgeten, hur de olika förslagen påverkar kvinnors respektive mäns liv. 13.4.4 Säkerställ kravet på att redovisa officiell statistik fördelat på kön och ge berörda myndigheter i uppdrag att även redovisa annan statistik fördelat på kön Roks ställer sig helt bakom utredarens krav på könsuppdelad statistik 13.6 Förslag på uppgifter och organisation för jämställdhetspolitiken på nationell nivå Roks är positiva till och ställer sig bakom utredarens förslag på att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. Det ger förutsättningar för ett mer långsiktigt och kontinuerligt arbete med jämställdhet. Vidare anser Roks att möjligheten till ett eget departement bör ses över för att ytterligare stärka jämställdhetspolitikens ställning och arbetet med denne. 13.6.3 Jämställdhetsmyndighetens uppgifter uppföljning och analys Roks delar utredarens uppfattning att det behövs bättre uppföljning och analys av det pågående jämställdhetsarbetet och att denna uppgift bör skötas av den nya myndigheten. Roks anser också att det är viktigt att myndigheten har ett ansvar för att utvärdera och granska andra myndigheternas arbete med att uppnå jämställdhetsmålen under en längre tid. 13.6.4. Jämställdhetsmyndighetens uppgifter samordning av vissa uppdrag som rör flera departement och uppdrag som rör mäns våld mot kvinnor Roks är positiva till att utredarens förslag om en samordning av insatser som rör delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Roks delar utredarens uppfattning att för att arbetet ska kunna fortsätta utvecklas och integreras i ordinarie verksamheter behövs långsiktiga förutsättningar då många av uppdragen och arbetena varit tillfälliga, och att det behövs en instans som tar hand om. Roks anser också att de tidsbegränsade nationella kompetens- och samordningsuppdragen som Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Östergötlands län som rör mäns våld
- 5 - mot kvinnor, har bör permanentas och läggas över på jämställdhetsmyndigheten. Utredningen visar att det är områden där det behövs kompetens- och samordning. Roks vill understryka att i myndighetens arbete med delmål fyra anser vi att det är viktigt att ideella organisationer som arbetar mot mäns våld mot kvinnor, t.ex. kvinnojourer, ska kunna arbeta självständigt och inte vara en del av den institutionalisering som utredaren nämner. 13.6.5. Jämställdhetsmyndighetens uppgifter stöd i jämställdhetsarbetet till myndigheter, kommuner, landsting och regioner Roks är positiva till en stödfunktion till myndigheter, kommuner, landsting och regioner för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering då det kommer att underlätta arbetet ute i myndigheter, kommuner, landsting och regioner och ger möjlighet till ökad kompetens och kunskapsinhämtning. 13.6.7. Jämställdhetsmyndighetens uppgifter statistik, fördelning av bidrag, och stöd i EU-samarbete m.m. Roks är positiva till att jämställdhetsmyndigheten tar över ansvaret för fördelning av bidrag till jämställdhetsprojekt. Vidare anser Roks att jämställdhetsmyndigheten också ska ha ansvaret för fördelning av bidrag för kvinnors organisering och organisationer som arbetar mot mäns våld mot kvinnor. 13.7 Länsstyrelsernas uppdrag och uppgifter Roks erfarenhet visar att arbetat mot mäns våld mot kvinnor fungerar bättre i de kommuner och regioner där det finns kvinnofridssamordnare och kvinnofridsteam. Vi är därför positiva till att länsstyrelsens bör ges en permanent samordningsroll i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. I detta ärende har ordförande Zozan Inci beslutat. Elisabeth Björk och Wiveca Holst har varit föredragande. Stockholm den 2016-01-15 Zozan Inci Ordförande Roks