Historien om Södra
Denna broschyr är framtagen i samband med Södras 75-årsjubileum 2013.
Förhistorien En gång var skogen odlarens hinder. Den gav visserligen virke till husbehov, men helst ville man använda marken för odlingar och bete till djuren. Men tider förändrades under 1800-talet. Många utvandrade, befolkningen minskade, nya industrier växte fram och alla barn skulle gå i skola. Kunskaperna ökade och trycket på markerna minskade. Då var södra Sverige fattigt på skog, men en modern skogsvårdslag ändrade på detta och nysådd, plantering och skogsskötsel tog fart. I takt med att ungskogarna började skjuta i höjden ökade intresset för skogsbrukets möjligheter. Men 1920- och 30-talens verklighet var dyster. Vad tjänade skogsarbetet till när det gav så lite pengar? Resultatet blev att skogsägarna i mitten av 1920- talet slöt sig samman i ideella skogsägarföreningar för att få det bättre. Så inleddes Södras förhistoria, men själva födseln dateras till 1938. n Skogen var en dålig inkomstkälla under 1920- och 30-talen, vilket ledde till att skogsägarna slöt sig samman i ideella föreningar. Därmed var grunden lagd till det företag som idag heter Södra. 1920 Det fanns en tid då träd var något av en bristvara i Sydsverige. Men tack vare en modern skogsvårdslag förändrades detta. 1938 Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund bildas. Det blir starten för Södra. 1940 Södras första industri blir en fabrik för tjära och terpentin i Lenhovda. Terpentinen används som bränsle i företagets personbilar under krigsåren och detta år köper man dessutom in tio lastbilar med gengasaggregat. 1942 Utvecklingen för Södra går bra. Nu finns 23 distriktskontor med skogsinspektorer. Historien om Södra 3
Tillsammans är vi starka! De ideella föreningarna förhandlade med framgång för medlemmarnas räkning. Södras historia Under den unga skogsägarrörelsens tid bildades ideella föreningar, som senare omvandlades till ekonomiska föreningar. Dessa kunde fullt ut driva affärerna för medlemmarnas räkning. Genom föreningarna ville skogsägarna öka sin slagkraft, sin virkesförsäljning och få upp virkespriserna. Senare kom insikten att en egen industri behövdes för att målet skulle nås. Då kunde man också tillgodogöra sig industrins vinster. Nu fanns groddarna till det blivande Södra. Signalerna kom från Växjö, men ännu återstod några år innan den första Södra-grupperingen skulle se dagens ljus. En tidig sammanslutning av föreningarna i Småland blev inte den samlande kraften, utan upplöstes 1933. Representanter för föreningarna i Kronoberg, Blekinge, norra och södra Kalmar och Östergötland bildar vid ett möte i Växjö den 18 februari 1938 Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund. Därmed har Södra sett dagens ljus. 1943 Södra köper sitt första sågverk i Hallabro i Blekinge och i Elmtaryd, Agunnaryd i Småland grundar Ingvar Kamprad Ikea. 1944 Genom köpet av Svenska Idealhus i Hultsfred och senare ytterligare två träindustrier läggs grunden till Hultsfreds-Hus som med tiden utvecklas till landets största trähusfabrik. Hultsfreds-Hus förblir i Södras ägo fram till 1981. 1948 Nu har Södra 19 000 medlemmar. Sydsvenska virkesföreningen vill sänka virkespriserna och från Södra kommer de första signalerna om att bygga en massafabrik. 4 Historien om Södra
Till affärsledare valdes Gösta Edström, rörelsens energiske pådrivare och organisatör som under decennier var Södras starke man. Föreningarnas samarbete fick fastare former. Skogsägarna var fortfarande medlemmar i sina länsföreningar, men affärerna leddes från Växjö. Handeln med brännved var redan stor och ökade under världskriget då Södra engagerades i landets bränsleförsörjning. Nästa steg togs 1953. Genom en fusion skapades en gemensam förening för alla skogsägare i sydöstra Sverige. Länsföreningarna upplöstes i och med att Sydöstra Sveriges Skogsägares Förbund bildades. Södra hade därmed blivit en sammanhållen förening, ett skogsägarnas gemensamma företag. I den stora fusionen 1964 gick föreningarna i Halland, Jönköping och Södra Älvsborg samman med Sydöstra Förbundet till Södra Sveriges Skogsägares Förbund. Man ägde flera industrier och planer fanns på fler; framför allt utlovades de västsvenska skogsägarna en massafabrik i Värö på västkusten. Namnet förkortades 1976 till Södra Skogsägarna, men det ännu kortare Södra används för det mesta. Verksamhetsområdet utvidgades 1992 med Skåne, 1999 med Skaraborg och 2007 med Bohuslän och Dalsland. Södra hade därmed nått dagens storlek, med över 50 000 skogsägare som medlemmar och ägare. n Under Södras 75-åriga historia har företaget vuxit sig starkare genom flera fusioner. Den första 1953 och den senaste 2007, då Bohuslän och Dalsland lämnar Mellanskog och tas upp i Södras verksamhet och skogsägarna i de båda länen erbjuds medlemskap. 1952 Bandyspelaren Gösta Snoddas Nordgren gör succé med Flottarkärlek i radioprogrammet Karusellen och Södra fortsätter att växa. Medlemsantalet är nu över 20 000 och kapitalinsamlingen till en massafabrik i Mönsterås dras igång. 1953 Genom en fusion bildas Sydöstra Sveriges Skogsägares Förbund. I och med detta upplöses länsföreningarna och Södra blir samtliga skogsägares gemensamma företag. 1954 Södra är nu ett företag med en omsättning på över 100 miljoner och fler än 1 500 anställda. Det börjar finnas pengar för att förverkliga industriplanerna. Historien om Södra 5
Massabruken
I november 1958 tillverkades den första massan i Mönsterås. Efter andra världskriget minskade behovet av brännved. Frågan var vad skogsägarna skulle göra med all ved, speciellt massaveden. Skogsindustrin i södra Sverige var för liten; det höll tillbaka förbrukningen och virkespriset. Skogsbolagen ansåg att veden inte räckte för massatillverkning, med den åsikten delades inte av Södras grundare och vd Gösta Edström. Veden räckte mer än väl, det fanns till och med för mycket, ansåg han och var beredda att ta saken i egna händer och bygga ut massaindustrin. Några stora pengar att satsa fanns inte när planerna på en fabrik i Mönsterås presenterades för styrelsen i januari 1952. Men Södra, tusentals skogsägare i landet och deras föreningar svarade för aktiekapitalet på 50 miljoner. Det var starten på engagemanget inom cellulosa. Djärva satsningar genom åren har burit frukt i ökad vedförbrukning, bättre virkespriser och god lönsamhet i fabrikerna. Vinsterna har byggt upp företaget och delats ut till ägarna. Men det var inte lätt att komma överens med alla delägare i Mönsteråsfabriken. Lösningen blev att Södra ensam tog över fabriken som sedan stegvis byggdes ut. På 1970-talet byggdes en helt ny fabrik, och under 1990-talet gjordes ytterligare utbyggnader. Idag är kapaciteten på Mönsterås bruk 750 000 ton. 1956 Södras första skogsbruksområde där medlemmarna kan få hjälp i sitt skogsbruk bildas i Linneryd. Fler liknande områden startas de följande åren. 1958 20 år efter starten är det dags för Södra att satsa på massatillverkning. Produktion sker på nya massafabriken i Mönsterås. 1962 På tv har Hylands hörna premiär och Södra inviger ännu en massafabrik. Denna gång i Mörrum. Historien om Södra 7
Wallenbergssfären med Marcus Wallenberg i spetsen var konkurrenterna när bruket i Mörrum skulle byggas. Prins Bertil deltog vid invigningen av Mörrums bruk 1962. Massabruket i Värö stötte på stort motstånd innan det ens hade byggts. Miljörörelsen protesterade och myndighetstillstånd och domstolsbehandlingar tog flera år. Slutet blev dock gott och bruket invigdes sommaren 1972. Konkurrensen med Wallenbergs skogsföretag var mycket påtaglig när bruket i Mörrum planerades. Södra hade redan köpt mark, men mer behövdes och köptes i ädel tävlan med Wallenberg som drog sig tillbaka och byggde i Nymölla. I december 1959 gick startskottet, bokstavligen genom sprängning av en försvarlig dynamitladdning. Sjutton månader senare kunde den första massan köras fram. Prins Bertil invigde 1962 inför mer än 6 000 gäster. Gösta Edström framhöll fabrikens betydelse: Den som förblir råvaruproducent och inte har kraft att ta hand om förädlingen är dömd att tillhöra de underutvecklades skara. Fabriken är bara ett etappmål, mer följer, var ett besked från Edström som hade Värö i tankarna. Men dessförinnan byggdes Mörrum ut. 1970 hade man skilda linjer för barr- och lövmassa, 300 000 ton om året. Moderniseringar har ökat kapaciteten till 425 000 ton. Tillkomsten av massabruket i Värö hängde samman med fusionen av skogsägarföreningarna i området, vars medlemmar behövde avsättning för sin ved. Men det dröjde innan fabriken stod klar. Motståndet var hårt från flera håll. Miljörörelsen fick luft under vingarna, debatten och protesterna tog tid. Myndighetstillstånd och domstolsbehandling tog flera år i anspråk. Men sommaren 1972 kom provdriften igång och invigning följde. Redan följande år tillverkades 220 000 ton. Olika projekt har senare ökat kapaciteten till 400 000 ton. Sommaren 2000 övertogs de norska massabruken Tofte och Folla från Norske Skog. Södra hade därmed vuxit till den tredje största massaleverantören i världen, med totalt över 2 miljoner ton om året. När det gäller barrmassan låg man i täten. Södra utvecklar fortlöpande nya massakvaliteter och under 2012 började produktionen av en helt ny produkt för Södra textilmassa vid bruket i Mörrum. Hösten 2012 beslutade Södra att avveckla verksamheten vid massabruket Folla och några månader senare, i början av 2013, kom beskedet att även ägandet i massabruket i Tofte avvecklas. n 1964 Genom en fusion mellan föreningarna i Halland, Jönköping och Södra Älvsborg bildas Södra Sveriges Skogsägares Förbund. Skogsägarnas styrka ökar i ett slag. 1966 Presentation av ett industripaket som omfattar flera projekt för att öka förbrukningen av skogsråvara, bland andra ett massabruk i Värö på västkusten, övertagande av massabruket i Mönsterås, en fördubbling av massaproduktionen i Mörrum, en spånskivefabrik i Hultsfred och ett sågverk i Kinda. 8 Historien om Södra
1968 Södras nya huvudkontor Skogsudden i Växjö står klart samtidigt inleds en ny epok i Södras sågverkshistoria. 1970 Södras omsättning passerar 1 miljard kronor, varav exporten är 400 miljoner. Verksamheten är febril, bland annat startas en linje för björkmassa i Mörrum och i Värö byggs en ny massafabrik. 1972 Massafabriken i Värö invigs och Södra har nu över 1 100 skogsarbetare. Dessa behöver inte längre köpa egna motorsågar, utan får använda de som Södra har köpt in. Historien om Södra 9
Sågverken Redan 1943 köpte Södra sitt första sågverk och det har blivit många genom åren, de flesta nu nedlagda. Genom sågverket i Kinda, som stod klart 1968, inleddes en ny era med större anläggningar. Sågverket i Kinda inledde genom sin storlek och teknik en ny era för sydsvenska sågverk. Sågen stod klar 1968 som ett svar på önskemålet från östgötarna om ett sågverk som tog hand om överskottet av timmer. Behovet av avsättning för timret har alltid legat bakom satsningarna på sågverk. Sågtimmer svarar för den största delen av inkomsten i skogsbruket; priset har alltså stor betydelse. Men Södras sågverkshistoria började 1943. Då övertogs en såg i Hallabro, Blekinge. Den var inte mer märkvärdig än andra sågverk som Södra skulle driva, men den var först. Genom åren har innehavet av sågverk skiftat. De flesta från tidiga år är numera nedlagda och ersatta av större anläggningar. Sågverket i Värö startades 1974 invid det då två år gamla massabruket. Avsikten var att på ett effektivt sätt hantera medlemmarnas skogsråvara i kombinatet. Mönsterås blev nästa kombinat; 1999 stod ett sågverk klart vid massabruket. Det var Södras största med kapaciteten 400 000 kubikmeter. 1973 Förändringarnas vind blåser när Gösta Edström lämnar ordförandeposten i Södra efter att i fyra decennier varit den ledande kraften inom skogsägarrörelsen. Samtidigt tar facket plats i styrelsen för första gången. 1974 ABBA vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i engelska Brighton med Waterloo och sågverket i Värö startar produktionen. 1976 Södra köper flera industrier, bland annat Klippans Finpappersbruk. De flesta kommer senare att säljas eller läggas ner när Södras finansiella kris måste få en lösning. 10 Historien om Södra
2002 köptes familjeföretaget Geijerträ med fyra sågverk och fem fabriker för träprodukter. Senare kom de nya sågverken och Södras sågverk att samlas i affärsområdet Södra Timber. På hösten 2011 invigdes nya Värösågen med en kapacitet på 600 000 kubikmeter. Sågverket är byggt för att stärka Södras konkurrens på marknaden och för att öka betalningsförmågan till medlemmarna. 2012 förvärvades Romerike Trelast i Norge och därmed fick Södra en plattform för sågade och hyvlade trävaror i grannlandet. Södra Timber har genom åren utvecklats till ett av landets största sågverksföretag, med en kapacitet på 1,7 miljoner kubikmeter 2013. n När sågverket i Mönsterås stod klart 1999 var det Södras största. 1979 Södra Skogsenergi bildas för att utveckla produktionen av biobränslen, i första hand hyggesavfall och torv. Dessutom får den finansiella krisen en akut lösning och senare ett lyckligt slut. 1981 Efter att i många år ha tillverkat spånskivor bildar Södra Swedspan tillsammans med Statens Skogsindustrier och Swedish Match. Det var början till slutet för engagemanget i spånskiveindustrin. Inom några år hade Södra lämnat ägarkretsen. Historien om Södra 11
Staten blev räddaren under den finansiella krisen genom att 1979 gå in som 40-procentig ägare. Men efter de svåra åren steg vinsten kraftig och 1985 var Södra åter helägt av sina medlemmar. Krisen I slutet av 1970-talet var Södra i finansiell kris. Konjunkturen var svag. Förlusterna var stora, i första hand i de industrier som köpts bara några år tidigare och inom träindustrierna. Dessutom krävde det pågående bygget av ny massafabrik i Mönsterås väldiga belopp. Den finansiella krisen löstes genom att staten 1979 gick in med 500 miljoner kronor och blev 40-procentig delägare i Södras industribolag. Hälften av medlemmarna lämnade föreningen. De följande tre åren kännetecknades av svag konjunktur och förluster. Stora förändringar var nödvändiga för att företaget skulle kunna övervinna krisen. Under perioden 1979 till 1983 lades tre massabruk, två pappersbruk och lika många sågverk ned. Två pappersbruk, en säckfabrik, ett sågverk och en husfabrik såldes. Spånskivesektorn lades i ett delägt bolag. Företagets skogsmark och kraftstationer såldes. Därutöver genomfördes rationaliseringar på många enheter. Antalet anställda i Södra minskade från över tio tusen 1976 till två och ett halvt tusen 1994. Det var tunga år men grunden lades för en bättre framtid. Vinsten steg kraftigt och Södra kunde lösa in statens aktier. En skiljenämnd fastställde priset, 750 miljoner. Den 2 januari 1985 sker det formella övertagandet. Södra är därmed åter helägt av sina medlemmar En oerhörd tillfredsställelse, framhåller Södras ordförande Archibald Dickson när han slutför affären och hämtar hem aktierna i Stockholm. n 1983 Goda tider: förlust vänds till kraftig vinst och Södra hanterar en virkesvolym på 6 miljoner kubikmeter. 1985 Den finansiella krisen löses genom att Södra köper tillbaka statens 40-procentiga ägarandel i industribolaget. Därmed återtar medlemmarna ägandet och makten i Södra. 1988 Moderna tider! Ericsson får sin första order på ett GSM-system för mobiltelefoni och på Södra förses skogsinspektorerna med biltelefon! 12 Historien om Södra
Ägarna 1985 inleds en ny era i Södras historia när statens femåriga delägande är över och skogsägarna åter är herrar i sitt eget hus. I dag har Södra mer än 50 000 ägare. Ekonomisk förening, men också kooperativ, skogsägarförening, företag och koncern. Vad det än kallas så är det Södra. Medlemmarna driver sitt företag med målet att det ska bidra till lönsamhet på deras skogsgårdar. Varje medlem har en röst, oavsett mängden skog eller kapital. Precis som vid starten är Södras uppdrag är att på olika sätt öka lönsamheten på skogsgården. Medlemmarna säljer sitt virke till Södra. Men affären slutar inte med priset på virket. Medlemmarna är inte bara virkesleverantörer utan också delägare i Södras industrier, och får del i de vinster som skapas där. Varje år går en del av Södras vinst tillbaka till medlemmarna. Medlemmarna deltar med ett insatskapital som dras från betalningen för virket. Hur stor del av vinsten som varje medlem får baseras på insatskapitalet och på virkesleveranserna till Södra under året. Varje gång medlemmen säljer virke till Södra ökar insatskapitalet, som ger del i framtida vinster. Den nya eran har inneburit en skördetid. Vinstutdelningen har kunnat ökas kraftigt; dessutom har kapital överförts från företaget genom insatsemissioner. Ägarna har på det sättet tillförts miljardbelopp, samtidigt som de kunnat utveckla och konsolidera sitt företag. n Sedan 1985 äger medlemmarna åter Södra och målet för bolaget är detsamma som vid starten: Avsättning för virket och bra betalt. 1990 Virkesvolymen i Södra växer stadigt nu är den 8 miljoner kubikmeter och soliditeten når goda 40 procent, men sämre tider är på väg, och med dem personalminskning. 1992 Hög produktion i Södras industrier, men priserna är låga på både massa och trävaror. Men Södra växer genom att Skånes Skogsägare också ansluter sig. 1994 Sveriges fotbollslandslag gräver guld i USA och kommer hem med en bronsmedalj från VM. Södra bildar ett bolag för virkesimport från Baltikum: Södra Eesti. Historien om Södra 13
Aldrig har en storm fällt så mycket skog som Gudrun gjorde när hon drog fram över Sydsverige den 8 till 9 januari 2005. Gudrun Meteorologerna hade varnat för storm den 8 januari 2005 men det blev värre än någon hade kunnat föreställa sig. Nästan fyra årsavverkningar skog fälldes på några timmar. På många håll låg mer än tio årsavverkningar på marken. Stormar hade visserligen fällt skog tidigare men aldrig i sådan omfattning. Men historien talade ändå för Södra som i krissituationer visat sig kunna ta fram resurser och kämpa. Den inneboende kraften i organisationen och medlemsleden kom till uttryck i arbetet efter stormen Gudruns härjningar. Snabbt fastställdes principer om lika betalt. Stöd från samhället till de drabbade säkrades, organisationens resurser förstärktes kraftigt, virkesterminaler etablerades och den egna industrin använde maximalt med stormfällt virke. Medlemmarna kunde känna trygghet. Utfallet blev bättre än vad som fruktats. Erfarenheterna ökade också kunskaperna om stormarbete. Och det kom till nytta redan två år senare då stormen Per for fram, dock inte lika vildsint som Gudrun. Södras historia vore inte komplett utan stormar och de senaste är säkert inte de sista. n 1995 Ett fint år för Södra god lönsamhet med en avkastning på sysselsatt kapital på 33 procent och 100 miljoner avsätts till en nyinrättad forskningsstiftelse, som ska bli till nytta för den sydsvenska skogen. 1999 Skogsägarna i Skaraborg erbjuds medlemskap sedan deras förening lagts ner och sågverket i Mönsterås startas. 2000 Millennieskiftet passerar utan större problem, trots farhågor, och Södra förvärvar de norska massafabrikerna Tofte och Folla. Vinsten är i topp! Hela 2,5 miljarder kronor. Vinstutdelningen till medlemmarna når 277 miljoner, och till det kommer 853 miljoner som insatsemission. 14 Historien om Södra
Stor energi och otaliga timmar fick läggas på upparbetning av den stormfällda skogen. Kungen besökte den stormhärjade skogen. 2002 Fyra sågverk och fem fabriker för träprodukter köps av Geijerträ. Då ingår också Gapro (numera Södra Interiör) som bland annat tillverkar lister, paneler och golv och är marknadsledande för flera produkter i både Sverige och Norge. Verksamheten har ökat efter hand och nya fabriker har köpts i både Sverige, Norge och Danmark. 2003 Södras positiva utveckling fortsätter med god utdelning till medlemmarna. 449 miljoner och 152 miljoner som insatsemission. Historien om Södra 15
Framtid och forskning Långtifrån allt i historien sker av en slump. I Södras fall rymmer den mycket framsynthet och förutseende, och en vilja att klara av de hinder som funnits. En tillbakablick ger anledning att se optimistiskt på framtiden för Södra. Dagens industrigrenar effektiviseras och utvecklas. Samtidigt satsas på produktion av förnybar energi. En utbyggnad pågår, massabruken säljer el och fjärrvärme och biobränslets betydelse ökar. Nya drivmedel för fordon är en annan energisatsning Forskningen pågår inte bara på energisidan utan även inom exempelvis skogsproduktionen och industriproduktionen. Tyngdpunkten ligger på pappersmassa, men träden ger också nya möjligheter. De innehåller tusentals ämnen som kan bli råvara för nya produkter. I arbetet med att locka fram skogens hemligheter medverkar duktiga forskare. Södras historia tar ju inte slut med 75-årsjubileet. Men det är spännande att se tillbaka på det som hänt sedan starten 1938. Och lika spännande att fundera över framtiden som också blir historia med tiden. n 2005 8 januari slår stormen till. Allra värst drabbas södra Sverige när Gudrun drar fram och blåser ner skogen för många medlemmar. Södra tar hand om 24 miljoner kubikmeter virke, och två år senare 18 miljoner kubik. 2007 Bohuslän och Dalsland lämnar Mellanskog och tas upp i Södras verksamhet. Skogsägarna i de båda länen erbjuds medlemskap. 2008 Energiproduktionen och forskningsverksamheten blir allt viktigare för Södras verksamhet och framtid. 16 Historien om Södra
Södras historia rymmer mycket framsynthet och förutseende, vilket gör att framtiden kan mötas med stor tillförsikt. 2009 Trähustillverkaren Trivselhus blir en del av Södra. 2011 Nya Värösågen invigs och tillverkningen av textilmassa startar vid bruket i Mörrum. 2012 Beslut tas om att avveckla ägandet i Södra Cell Folla i Norge. 2013 Södra fyller 75 år. Beslut tas om att avveckla ägandet i Södra Cell Tofte i Norge. Historien om Södra 17
Under 2013 har vi 75-årsjubileum i Södra. Det kommer att uppmärksammas på olika sätt. Temat för firandet är dåtid, nutid och framtid. Fokus ligger på Södras stabilitet, långsiktighet och utveckling. Det är tack vare utveckling och innovationer som vi i Södra idag står där vi står och det är genom fortsatta satsningar och hållbart agerande som vi ska möta framtiden.
Södra Skogsudden, 351 89 Växjö Telefon 0470-890 00 E-post info@sodra.com www.sodra.com K/150/130327 Södra Partner, Tryckbildarna.