58 Luz berättar om sin uppväxt uttal Jag är född nittonhundrasjuttiett i Ecuador och `bodde med min `mamma och min `fyra år äldre bror och `mormor i bergen utanför Quito, `huvudstaden. När jag var två år `omkom `mamma i en `trafikolycka och vår `mormor var för gammal för att ta hand om oss, så hon `lämnade oss till ett katolskt `barnhem i Quito. Mina föräldrar här i Sverige hade `länge velat adoptera ett `syskonpar och de stod på `väntelista, så då blev det min bror och jag och nittonhundrasjuttitre eskorterades vi av `Adoptionscentrum till Sverige. Vid den tiden `arbetade mina föräldrar i Algeriet, och de hade ett `halvår kvar i Algeriet, så de kom hem till Sverige under en jul och `hämtade oss och sen åkte vi ner dit tillsammans. Efter det där `halvåret, som jag inte har några `minnen av, `flyttade vi till `Falun, där mina föräldrar hade bott `tidigare, och började `bygga ett hus ute på landet. När jag var sex år var det dags för `nästa `utlandstjänst. Min `pappa fick jobb för `Sida som `rådgivare på Ministry of Planning i `Tanzania. `Mamma var `yrkeslärare och hon `undervisade också i olika `ämnen
i Svenska `skolan i Dar es Salaam. För mig var det en `underbar tid, vi hade mycket `vänner, jag brukade få äta lunch med `pappa i stan. och när jag var sju år började jag i `skolan där. Jag har mycket `ljusa `minnen från `Tanzania och det `bidrog nog till att jag `valde den `studieinriktning som jag `gjorde `senare. Efter de två åren åkte vi hem igen till `Dalarna där `pappa blev `stadsarkitekt i `Ludvika. Låg- och `mellanstadiet gick jag i en `grundskola på landet, och när jag började i `högstadiet fick jag `pendla till `Falun, där jag också gick i gymnasiet. Det var mycket `resor och `läxor och jag var ofta `skoltrött, minns jag. Mitt `tredje `gymnasieår `läste jag i Australien som `utbytesstudent och det var min `första `långa `resa på `egen hand. Jag `bodde i olika familjer i Brisbane och fick `massor av `vänner och en del av dom har jag `fortfarande kontakt med. När jag var `nitton år hade jag redan bott i fem olika länder, och fler skulle det bli. Men trots att jag rest och flyttat runt i `hela mitt liv har jag `aldrig känt mig `rotlös. `Delvis tror jag det beror på att vårt hus på landet i `Dalarna finns kvar och fungerar som en sorts bas, som jag `alltid kan `återvända till och känna mig `hemma i.
58 Luz berättar om sin uppväxt frågor Hur levde Luz under sina två första år? Varför kom hon på barnhem? Hur kom hon till Sverige? Hur kom det sig att hon bodde i Algeriet det första halvåret med de nya föräldrarna? Vart flyttade de sen? För mig var det en underbar tid Var? När? På vilket sätt var den underbar? Hur länge var de i Tanzania? Var bodde de efter det? Det var mycket resor och läxor Varför? det var min första långa resa på egen hand. Var var hon? Varför har Luz aldrig känt sig rotlös, trots att hon bott i så många länder?
59 Gustav berättar om sin barndom uttal Jag `föddes nittonhundraåttitre och växte upp i ett litet `samhälle i `norra `Skåne. Jag har en `syster som är `elva år äldre än jag och en bror som är `åtta år äldre. Mina föräldrar `skilde sig när jag var `liten och jag hade inte så mycket kontakt med min `pappa. `Mamma arbetade som `sekreterare på `Länsstyrelsen och `senare tog hon `över en `herrekiperingsaffär som min `morfar, `Gustav Fridolin, hade `startat. Den låg i `Vittsjö i Hässleholms kommun, så vi flyttade dit till ett litet hus. `Mamma gifte om sig med Allan, som var `idrottsledare och tränade `löpning femtonhundra meter med min bror. Det var på det sättet de `träffades. `Nittonhundranittitre `drabbades min `mamma av en propp i `hjärnan och blev `delvis förlamad. `Läkarna gav henne inget hopp om att bli bra, men hon hade en fantastisk `viljestyrka och efter `envis `träning kunde hon gå igen. Hon opererades flera `gånger och låg `ofta på `sjukhus och då var det mina `morföräldrar som tog hand om mig. När jag tänker tillbaka på den här tiden minns jag den som ganska trygg trots min mammas `livshotande `sjukdom. `Morfar och `mormor har betytt `mycket för mig
och gör det `fortfarande. Hösten `nittonhundranittifyra när jag gick i `sexan `skedde mitt `första `möte med politiken. Som straff för att vi hade `skolkat fick jag och några kompisar i `uppgift att `titta på den `långa `valdebatten i `teve. `Partiledarna skulle debattera och lägga fram argument för att man skulle `rösta på just `deras parti. Vi tre `pojkar tyckte förstås att de var `jättetråkiga, `alla utom en `Miljöpartiets `språkrör Birger Schlaug. Vi blev så entusiastiska att vi bestämde oss för att gå med i `ungdomsförbundet Grön `Ungdom. De hade ingen `avdelning i Hässleholm, så då `startade vi en! Det var så jag blev politiker, `elva år `gammal.
59 Gustav berättar om sin barndom frågor Vad får vi veta om hans familj? Varför flyttade hans mor och syskon till Vittsjö? Vem är Allan? Det var på det sättet de träffades. Hur? Vilka? Vad hände 1993? då var det mina morföräldrar som tog hand om mig. När? Hur minns Gustav tiden när hans mamma var sjuk? Vad tror du att det berodde på? Varför tittade Gustav på valdebatten i TV 1994? Vad tyckte han om den? Varför blev han entusiastisk? Det var så jag blev politiker, elva år gammal. Hur?
60 Åsa berättar om sin barndom uttal Jag är född nittonhundrasjutti i Lindesberg i Västmanland och jag har en bror som är två år äldre. `Båda mina föräldrar är `stockholmare men ville bo på landet och bli bönder. När jag var två år `hittade de en liten gård som låg i Ångermanland i `Rossön, en by med ungefär `åtta hundra `invånare, så då flyttade vi dit. Gården var `gammal och behövde `rustas men låg vackert på en `kulle med skog och vatten omkring. `Pappa och `mamma började göra `getost, som de `sålde med ganska stor `framgång. Så småningom skaffade de fler djur förutom getter hade vi kor, får, `grisar och `köttdjur. Jag hade ett `nära förhållande till djuren på gården och jag blev förtvivlad när någon kalv eller gris måste `slaktas. Under hela min `uppväxt `vägrade jag att `äta köttet som serverades `hemma. `Annars minns jag `barndomen som ganska `problemfri. Vårt hem var `öppet för besökare, det kom `kunder som köpte ost, och mina föräldrar hade också ett stort `umgänge. De var mycket engagerade i politik och `miljöfrågor, typiska `grönavågare och under `folkkampanjen mot `kärnkraft var det `särskilt `livligt, minns jag.
När jag var `elva år fick jag en `egen häst, Fritjof, och då gick min `högsta dröm i `uppfyllelse, men först måste jag `visa att jag skulle kunna `sköta den där hästen, så `varje `morgon i flera `månader steg jag upp och `ryktade vår ko, `Tulla, i fyrtifem minuter, innan jag gick till `skolan. Jag hade lätt för mig i `skolan och var `duktig i gymnastik och `idrott. Min `lärare försökte få mig att `satsa på `idrott, men jag var inte så intresserad. Jag tyckte om att `läsa. `Mamma arbetade `deltid på `biblioteksfilialen i `Rossön, och hon tog hem `travar med `spännande barn- och `ungdomsböcker till mig.
60 Åsa berättar om sin barndom frågor Var och när är Åsa född? Har hon några syskon? Varför flyttade familjen till Rossön? Vad är Rossön och var ligger det? Hur såg gården ut? Hur försörjde sig hennes föräldrar? Under hela min uppväxt vägrade jag att äta köttet som serverades hemma. Varför? Hur minns hon sin barndom? Varför kom det mycket folk till gården? När var det särskilt livligt? då gick min högsta dröm i uppfyllelse Hur? Hur skulle hon visa att hon skulle kunna sköta hästen? Hur gick det för Åsa i skolan? men jag var inte så intresserad. Av vad? Vad tyckte hon om att göra? Kunde hon göra det?
61 Ghazal berättar om sin barndom uttal Jag `föddes nittonhundrasjuttitvå i en liten by i iranska Kurdistan och mina föräldrar var `jordbrukare. Jag har sex bröder och tre `systrar och jag är näst äldst. När jag var sju år `lämnade vi Iran och `flydde till Irak på grund av att mina föräldrar var zoroastrier och i Iran `pågick en muslimsk revolution. Vi kom till ett stort `flyktingläger i `södra Irak, det drevs av `efen och där fanns `skolor och `sjukhus. Nästan `alla i lägret var kurder. Med `efenbidrag byggde `pappa ett litet hus för sin `stora familj och satte upp en kiosk där han sålde `kakor och godis och `leksaker. På det sättet kunde han försörja oss. `Flyktinglägret var `präglat av islam om jag gick ut måste jag bära `slöja och jag `kände mig som en `fånge när jag `bodde där. I `efens `skolor fick man `välja `undervisningsspråk: arabiska, persiska eller engelska men det var `bara för `pojkarna. Jag satte `aldrig min fot i `skolan i `flyktinglägret. Däremot kom en ung `flicka hem till oss varje kväll och `undervisade mig och mina `systrar i olika `ämnen. Hon `tillhörde den kurdiska `befrielserörelsen Pesh Merga. Gratis `lärde hon oss inte bara om `skolämnena
utan också om världen `utanför och om `kvinnornas kamp. Hon betydde `mycket för mig när jag var ung `flicka. När jag var `sjutton år träffade jag Aghbal och då blev jag fri och kunde flytta från `flyktinglägret.
61 Ghazal berättar om sin barndom frågor Var är Ghazal född? Vad arbetade föräldrarna med? Har hon syskon? Varför och vart flydde familjen? Hur gammal var hon då? Vad var det för slags flyktingläger? På det sättet kunde han försörja oss. Hur? jag kände mig som en fånge när jag bodde där. Varför? Varför gick hon inte i skolan? Hur fick hon undervisning? Hon betydde mycket för mig när jag var ung flicka. Varför? När lämnade Ghazal flyktinglägret? Hur kände hon sig då?
62 Aghbal berättar om sin uppväxt uttal Jag kommer från en liten by i Kurdistan. Min far var `jordbrukare och jag är äldst av `åtta `syskon. Byn ligger uppe i bergen på två tusen meters höjd, i ett mycket `vackert och `bördigt `område. Vi `odlade allt från `vete, råg, `grönsaker och frukt av olika slag, `valnötter och `fikon och vi hade kor, får och getter, så vi var `självförsörjande, kan man säga. En del av skörden `såldes på `marknaden i staden Serpolzahab och då fick vi in lite pengar, men på det `hela `taget var det `fattigt. Vi barn hade `dåliga kläder och frös om `vintrarna. `Skolan i byn hade `byborna `själva byggt och de betalade `lärarens lön. Jag minns att ett år hade min familj inga pengar till `skolgången och då `fällde vi en ek som vi `hade på gården. Vi `sålde `virket och fick `motsvarande `åtta kronor för det. Jag gick i `byskolan i sex år och de `första åren var `undervisningen på kurdiska, men när `myndigheterna fick `reda på det skickade de en persisk `lärare och kurdiska blev förbjudet i `skolan. `Läraren var mycket `dålig,
han kunde knappt `multiplikationstabellen och vi `lärde oss ingenting. När jag var `sexton år fick jag bo hos mina `morföräldrar i Ghasershirin och gå i `skolan där. Det var en `lycklig tid, `morfar och `mormor var `jättesnälla och pysslade om mig. Tyvärr måste jag `avbryta studierna och flytta hem efter ett år, för jag behövdes på gården. På den tiden fanns inga `jordbruksmaskiner och `arbetet var `oerhört `slitsamt. `Ärter och `bönor till exempel `plockade vi för hand. Efter en `arbetsdag på fälten `värkte ryggen och händerna var alldeles `blodiga. Flera `gånger `kände jag att jag inte `orkade och stack iväg `hemifrån. Jag tog då jobb i stan och skickade hem pengar för att `hjälpa familjen. Jag har inte varit i `hemma på gården sen `nittonhundrasjuttinio, då jag engagerade mig i den kurdiska `frihetskampen. `Pappa är `gammal nu och bor kvar i byn men `nittonhundranittinio hälsade han på oss i Sverige. `Mamma dog i `hjärtinfarkt året `innan. Jag sörjer över att vi `inte fick `träffas och att hon `aldrig fick se mina barn.
62 Aghbal berättar om sin uppväxt frågor Har Aghbal syskon? Äldre? Yngre? Beskriv Aghbals hemby? Vad odlades på gården? Hur hade familjen det ekonomiskt? då fällde vi en ek som vi hade på gården Varför? Vilket var undervisningsspråk i Aghbals skola? Det var en lycklig tid... Vilken? På vilket sätt? Varför måste han flytta hem igen efter ett år? Varför stack han hemifrån flera gånger? Vad gjorde han istället för att hjälpa familjen? Varför fick han inte träffa sin mor innan hon dog? Vad berättar Aghbal om sin far?
63 Gunilla berättar om sin barndom uttal Jag är född i `Stockholm nittonhundrafyrtiett. Min `pappa var tysk, judisk `flykting och hade kommit till Sverige `nittonhundratrettinio. Vi `flyttade till en `etta i `Solna men `pappa bodde inte kvar `länge, `mamma kastade ut honom för han hade varit `otrogen. Då var jag `fyra år och hade två yngre bröder, Björn och Claes. `Pappa gifte om sig och försvann ur våra liv. Han gjorde `inga försök att `träffa oss och vi var aldrig `hembjudna till honom. Min `mamma talade ofta `illa om honom och hon blev mycket bitter och sur efter `skilsmässan. `Mamma hade ett enkelt `kontorsarbete och `arbetade även på `lördagarna. Vi barn var på ett dagis i `Råsunda. `Varje `morgon tog jag mina `småbröder i handen och gick dit, och på kvällen gick vi hem tillsammans. `Lägenheten låg tre trappor upp på `Parkvägen i `Råsunda och var mycket `liten. `Mamma och jag sov i en `utdragssäng i hallen och bröderna i ett `sängskåp i köket. De `bråkade jämt. Jag `älskade `skolan och `avskydde `söndagarna för det fanns ingenting att `göra. Jag brukade sitta i fönstret och titta ner på `spårvagnarna
som passerade `utanför på `Råsundavägen. Ibland gick jag med mina bröder till `Råsunda fotbollsstadion, som var stort och `märkvärdigt också på den tiden. Barn fick gå in gratis så vi brukade `fråga om vi fick följa med nån `vuxen in. En sak som jag tyckte om var att `bada. Det fanns ett `badrum på `varje `våningsplan i huset som man `bokade och vi `badade `ofta. `Mamma var `noga med att hålla oss `rena, hon tvättade kläder i köket och `lägenheten var mycket `välstädad. Rent och `prydligt men `torftigt och `kärlekslöst var det i mitt `barndomshem. `Mamma läste `aldrig några `sagor, det fanns inga böcker `hemma och naturligtvis inga `leksaker. Vi `lekte `ute. Det fanns gott om barn i `området och vi lekte kull och `kurragömma och hoppade rep och `bollade. I `Råsunda folkskola träffade jag `Kerstin som blev min `första vän och kom att betyda enormt `mycket för mig. `Kerstin hade en `väldigt fin `mamma som hette `Vera och var `postfröken. `Kerstins `pappa hade polio
och låg på ett `sjukhem. `Kerstin och jag `lekte inte tillsammans, vi `städade. Jag var ju van att `städa `hemma, men hemma hos `Kerstin var det så `annorlunda, ett `nöje. Vi `dammsög och `dammade de fina möblerna och `bokhyllan och alla sakerna. `Ofta `stannade jag och blev bjuden på middag. `Vera var mycket snäll och generös mot mig, hon förstod nog att jag inte hade det bra. `Vera fick själv många `sorger i livet, den `värsta var när `Kerstin dog i en `flygolycka tjugoett år `gammal. Jag har haft kontakt med `Vera i `alla år, även nu när hon är snart `nitti. och bor på ett `sjukhem. Eftersom `mamma hade varit gift med en `jude, ville hon att vi skulle få en judisk `uppfostran, så vi `deltog inte i `kristendomsundervisningen i `skolan utan vi tog `spårvagnen in till `synagogan i`stockholm och fick lektioner där. Mosaiska församlingen `hjälpte oss med pengar så att vi fick handla kläder på PUB. Jag minns att jag fick en fin röd `kappa med `pälskrage. Sen hade Mosaiska församlingen en `barnkoloni i `Glämsta på Barnens ö, där vi `tillbringade flera `somrar
och det är mina `ljusaste `barndomsminnen. Vi `badade och `lekte och fick god mat mig gav de `grädde att `dricka, för jag var så mager! På `fredagskvällarna fick vi lära oss `dansa, vi `dansade med `pojkarna till `grammofonskivor. Det var `underbart. Jag måste ha varit tolv år. Sommaren därpå var jag inte på `Glämsta, för jag jobbade som `barnflicka, och då var väl min `barndom definitivt slut.
63 Gunilla berättar om sin barndom frågor Vad berättar hon om sin far? Hade hon syskon? Hur tog hennes mamma skilsmässan? Hur försörjde sig hennes mamma? Var var Gunilla och hennes bröder på dagarna? Hur var bostaden? Jag älskade skolan och avskydde söndagarna Varför? Vad gjorde hon på helgerna? Rent och prydligt men torftigt och kärlekslöst var det i mitt barndomshem. Vilka exempel ger hon? Vi lekte ute. Vad gjorde de? Vem var Kerstin? Berätta om hennes familj. Kerstin och jag lekte inte tillsammans, vi städade. Var? Varför? Vad hände med Kerstin? och fick lektioner där. Varför? Var? Hur tog de sig dit? De fick hjälp av Mosaiska församlingen. Hur? det är mina ljusaste barndomsminnen. Vad? Varför fick hon dricka grädde? Vad gjorde hon på fredagkvällarna? Hur gammal var Gunilla sista sommaren på Glämsta?
64 Janviktor berättar om sin barndom uttal Jag är född i `Stockholm nittonhundratrettitre och växte upp på `Gästrikegatan i `Vasastan. Jag bodde `fyra trappor upp i en `trerumslägenhet med mina föräldrar och min tolv år äldre bror Pär-Edvard. `Mormor bodde också hos oss. `Bakom vårt hus fanns det en gård med en plantering där det växte syrener. Jag brukade `leka på gården `ensam eller med barnen i huset. `Pappa var `sjökapten och han kom hem varannan helg och jag minns att han då brukade gå och `klippa sig. Det `tyckte jag var `konstigt, för han hade nästan `inget hår. När han hade `varit hos frisören gick han till en `fruktaffär på `Karlbergsvägen och köpte godis engelsk konfekt och pastiller som sen förvarades i `glasskålar på ett bord i salen. Jag tyckte om min `pappa och var glad när han kom hem, men `samtidigt kände jag mig blyg för honom. Han var lite som en `främling `hemma. `Pappa gick till sjöss när han var `fjorton år och hade varit runt i världen, men när jag var barn var han `anställd som kapten på ett `lastfartyg, en `ångbåt, som gick i `Östersjön. En gång besökte vi honom på den där båten, när den låg i hamn vid Saltsjö kvarn. Hans hytt hade `mörka `träväggar
och möbler med röd `sammet. I taket ovanför hans säng fanns en kompass som han kunde titta upp på och kontrollera `riktningen. På `lediga `stunder ombord brukade pappa `snickra och vi hade en del `konstiga möbler `hemma som han hade `tillverkat. När kriget bröt ut `nittonhundratrettinio och `pappa var ute på havet. var `mamma `orolig för honom. Min `pappa dog när jag var sju år. Jag var inte med på begravningen, utan jag fick stanna `hemma `ensam. Jag minns att jag då bad till Gud att det inte skulle vara sant att `pappa hade dött. När jag kom till `skolan nästa dag sa min `klasskamrat Gunnar: Din `pappa dog igår! Nej, sa jag. Det `gjorde han inte! Han `begravdes. Jag gick i Gustav `Vasa `folkskola och `trivdes ganska bra. Jag var `artig och blyg och `arbetade mycket `långsamt och `noggrant. Jag var inte intresserad av `bollspel och jag ville aldrig slåss och `bråka. En gång på rasten kom en `fräknig `kille som hette Rickard fram till mig och `föreslog att vi skulle slåss. Nej, jag vill inte! sa jag. Jo, kom så `brottas vi! sa han, men när jag `vägrade, lät han mig `vara. Det var ganska lugnt i `skolan på den tiden.
64 Janviktor berättar om sin barndom frågor Var växte han upp? Tillsammans med vilka? Var brukade han leka? Vad arbetade hans far med? Han var lite som en främling hemma. Vad berodde det på? Hur minns Janviktor sin fars båt? vi hade en del konstiga möbler hemma. Vad var det för möbler? Vad hände när Janviktor var sju år? Jag var inte med på begravningen, utan jag fick stanna hemma ensam. Vad gjorde han då? Hur trivdes han i skolan? Hur beskriver han sig själv som skolpojke? Vad var han inte intresserad av? Det var ganska lugnt i skolan på den tiden. Vilket exempel ger han?