2008-10-15 Dnr 2008/949 M0 2008:11 Arbetslöshetskassornas hantering av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och av återkrav
2
IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF:s tillsynsenhet av Marcus Pettersson, projektledare, Fredrik Karlman, Marie Nordmarc, Inger Fernholm och Carina Wiksholm. I arbetet har även Kerstin Claesson, IAF:s försäkringsjuridiska enhet, deltagit. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Bo Lundgren Chef för tillsynsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3
4
Innehåll Sammanfattning... 7 1 Bakgrund... 10 1.1 Uppdraget... 11 1.2 Genomförande... 12 1.2.1 Metod... 12 1.2.2 Avgränsningar... 12 1.2.3 Definition av återkrav och återbetalning... 13 2 Omfattning, orsaker och åtgärder avseende felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning... 14 2.1 Omfattning... 14 2.2 Orsaker... 19 2.3 Åtgärder... 20 2.3.1 Automatiska kontroller... 20 2.3.2 Manuella kontroller... 21 2.4 Utredning och beslut om återkrav... 23 2.5 Återkrav utan krav på återbetalning... 23 3 Rutiner och uppföljning... 26 3.1 Betalning av återkrav... 26 3.2 Inkasso och Kronofogdemyndigheten... 27 3.3 Uppföljning... 29 3.3.1 Återbetalda belopp... 29 3.3.2 Kvarstående fordringar... 32 3.4 Återkravsförteckning... 34 3.5 Redovisning av utestående fordringar... 38 4 Återbetalning av statsbidrag... 40 5 Slutsatser... 43 5
6
Sammanfattning IAF har enligt regleringsbrevet för år 2008 i uppdrag att följa upp hanteringen av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och hanteringen av återkrav vid arbetslöshetskassorna. I IAF:s utredningsarbete har sammanfattningsvis framkommit följande; Andel återkrav i kronor i förhållande till utbetald ersättning har ökat de senaste åren. Den rimligaste förklaringen till detta är att arbetslöshetskassorna, mot bakgrund av den uppmärksamhet som felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen fått de senaste åren, skärpt sin kontroll och därmed upptäcker fler felaktigheter. Enligt vad som framkommit i en tidigare rapport från IAF uppger majoriteten av arbetslöshetskassorna att de återbetalningsskyldiga i de allra flesta fall betalar tillbaka sin skuld. I arbetslöshetskassornas besluts- och utbetalningssystem OAS utförs ett flertal automatiska kontroller. Exempel på sådana automatiska kontroller är att arbetslöshetsersättning inte kan utgå för mer än fem dagar per vecka, eller att ersättningen inte kan överstiga den sökandes fastställda dagpenning och normalarbetstid. Dessutom stäms de uppgifter som finns registrerade i systemet automatiskt av mot de kassakort den sökande skickar in. Arbetslöshetskassorna gör också flera manuella kontroller. Vanligast bland dessa kontroller är att arbetslöshetskassan kontrollerar de deklarerade timmarna på kassakortet mot antal arbetade timmar på arbetsgivarintygen. En mindre vanlig kontroll är så kallade stickprovskontroller för att upptäcka ärenden där arbetslöshetsersättning kan ha utgått felaktigt. Enskilda arbetslöshetskassor arbetar emellertid också mer systematiskt med att förbättra kvalitet och säkerhet i hanteringen. Generellt gäller för arbetslöshetskassorna att tyngdpunkten i kontrollarbetet ligger på att göra rätt från början, snarare än att kontrollera felaktigheter i efterhand. Under första halvåret 2009 kommer samtliga arbetslöshetskassor att ha infört ett nytt ärendehanteringssystem, ÄGA. Detta system innebär bland annat ett mer processtyrt arbetssätt, något som ska göra att alla ersättningsärenden hanteras på ett mer enhetligt sätt. Genom att samtliga kassor använder samma system och därmed en mer enhetlig ärendehanteringsprocess ökar möjlig- 7
heten att följa och jämföra kassorna i ärendehanteringen väsentligt. Detta bör ge kassorna större möjligheter att effektivisera kontrollarbetet. Inom de offentligt finansierade trygghetssystemen finns ett elektroniskt informationsutbyte mellan olika aktörer. Informationsutbytet innebär till exempel att arbetslöshetskassan har åtkomst till uppgifter i realtid hos Försäkringskassan och CSN. Uppgifterna efterfrågas i de fall arbetslöshetskassans utredning gällande ersättningsrätten kräver styrkta uppgifter ur något eller några av registren. Denna manuella kontroll innebär därmed snarare en mer effektiv handläggning än en kontroll att korrekt ersättning utgår. Ett problem som uppmärksammats i samband med utbytet mellan arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan är att tillgången till vissa uppgifter, som är av vikt för arbetslöshetskassornas handläggning, är beroende av manuella kontrollfrågor som initieras av Försäkringskassan och som inte behövs inom denna myndighets verksamhet. Arbetslöshetskassorna ska enligt IAF:s föreskrifter (12 IAFFS 2006:4) föra en särskild förteckning över sina återkravsärenden. Av IAF:s granskning framgår att endast sex kassor med säkerhet kan sägas ha redovisat en förteckning där samtliga uppgifter enligt föreskriften framgår och finns samlade på ett ställe. Det faktum att majoriteten av kassorna inte har en förteckning som uppfyller kraven försvårar avsevärt båda kassans egna möjligheter till uppföljning och IAF:s möjligheter att granska hanteringen. IAF kommer att följa upp det systemstöd för återkravshantering som är under utveckling hos arbetslöshetskassorna. Syftet är att säkerställa att kassorna har uppgifterna samlade på ett sätt som innebär att man har en överblick och en hantering av sina återkravsärenden enligt vad som är tanken bakom föreskriften. När en enskild ersättningstagare faktureras och återbetalar ersättning till arbetslöshetskassan via avi krävs manuell hantering för att återbetalningen ska synas i den redovisning som görs i statsbidragsansökan från arbetslöshetskassan till Arbetsförmedlingen. IAF bedömer att det medför en risk att inbetalning från enskild via avi skulle kunna undanhållas från statsbidragsredovisningen utan att direkt kontroll av att det inbetalda beloppet blir återbetalat till staten är möjlig. IAF finner det angeläget att arbetslöshetskassornas interna kontroll i detta avseende säkerställs. 8
Det sammanlagda beloppet av utestående fordringar som kassorna har gentemot enskilda motsvaras av posten skuld till Arbetsförmedlingen i arbetslöshetskassornas årsredovisningar. Någon motsvarande fordran redovisas idag inte i Arbetsförmedlingens bokföring. IAF har tagit upp frågan i överläggningar med Arbetsförmedlingen. I Arbetsförmedlingen återkoppling till IAF har framkommit att Arbetsförmedlingen inte har något formellt uppdrag att granska eller redovisa arbetslöshetskassornas utestående fordringar vad gäller felaktigt utbetald ersättning. Ett praktiskt problem är dessutom att tidpunkten för Arbetsförmedlingens årsbokslut inte överensstämmer med den för arbetslöshetskassorna. Arbetsförmedlingen har inte heller kännedom om vilka redovisningsprinciper kassorna tillämpar och det är även så att kassorna rent faktiskt tillämpar olika redovisningsprinciper sinsemellan. Det är således inte tydligt reglerat att dessa fordringar ska redovisas i statsbudgeten. IAF har påtalat att ett förtydligande i regeringens reglering av statsbidrag till arbetslöshetskassorna gällande den del som rör kassornas skulder till staten bör övervägas. Det framkom i IAF:s tidigare rapport om återkravshantering att det bland arbetslöshetskassorna har rått osäkerhet om i vilka situationer och när återbetalning av statsbidrag ska ske. IAF:s uppfattning är att kassan ska återbetala statsbidrag omgående i de fall där den enskilde inte har orsakat den felaktiga utbetalningen. I de fall då den enskilde har orsakat den felaktiga utbetalningen återbetalar kassan statsbidrag i takt med att den enskilde återbetalar ersättning. Återbetalning i takt med att återbetalning sker från den enskilde förutsätter dock att kassan har en återkravshantering som är tillfredsställande. 9
1 Bakgrund Rapporten Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag (2007:20) från den 15 oktober 2007 visar att kassornas rutiner avseende återkrav och återbetalning av statsbidrag skiljer sig åt i flera avseenden. Detta gäller bland annat kassornas metoder och kontroller för att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar, organisation av arbetet, återbetalningssätt för den återbetalningsskyldige samt kassornas återbetalning av statsbidrag avseende beslut om god tro, betalningsbefrielse och avskrivning. Majoriteten av kassorna har en skriftlig rutinbeskrivning som gäller hanteringen av återkravsärenden. Rutinerna skiljer sig dock åt vad gäller utformning och innehåll. Några kassor har mycket korta rutinbeskrivningar på några få rader medan andra har detaljerade instruktioner. Drygt en fjärdedel av kassorna har uppgivit att de inte har fattat något beslut om befrielse från återbetalningsskyldighet. Även hos övriga kassor är det ovanligt att en återbetalningsskyldig befrias från återbetalning. Beslut om betalningsbefrielse förekommer i mindre än en halv procent av kassornas återkravsärenden. Ett fåtal av kassorna har uppgivit att en dom från domstol eller att den återbetalningsskyldige avlidit kan utgöra grund för befrielse. Ett par kassor har uppgivit att de fattar beslut om befrielse när det är kassans fel att ersättning utgått felaktigt. Drygt hälften av kassorna har till IAF uppgett att de inte avskrivit några återkravsskulder det senaste året och övriga kassor menar att detta inte är vanligt förekommande. Antal beslut om avskrivning i förhållande till antal återkravsbeslut visar att avskrivning förekommer i mindre än 0,2 procent av alla återkravsärenden. Bland arbetslöshetskassorna förekommer olika tolkningar av de olika begreppen i hanteringen av återkrav. Regelverket ger heller inte entydiga besked om detta eller om hur frågorna ska hanteras. Detta kan i längden undergräva rättssäkerheten i arbetslöshetsförsäkringen. I rapporten hösten 2007 identifierades ett antal områden som ansågs vara angelägna att följa upp ytterligare, bland annat arbetslöshetskassornas kravhantering och förteck- 10
ning över återkravsärenden samt återbetalningen av statsbidrag till staten. I IAF:s avrapportering till Arbetsmarknadsdepartementet 1 framgår sammanfattningsvis att andelen ersättning som återkrävs har ökat. Förklaringen kan vara att arbetslöshetskassorna skärpt kontrollen. Brister i kontrollen ökar risken för felaktiga utbetalningar. Ett exempel på hur kontrollåtgärder kan minska risker för felaktiga utbetalningar är informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, CSN och Försäkringskassan. Andra indikatorer som visar på risk för felaktiga utbetalningar är uteblivna underrättelser, samt felaktig handläggning av sanktionsåtgärder såsom avstängning från och nedsättning av arbetslöshetsersättning. Generellt sett bedömer IAF den uppskattning av mörkertalet gällande felaktig utbetalning av arbetslöshetsersättning som presenterades i Vad kostar felen, det vill säga 2,2 procent av utbetalt belopp, som sannolik. 2 Bidragande orsaker till felaktiga utbetalningar kan vara det komplexa regelverket inom arbetslöshetsförsäkringen och uteblivna registreringar av information som kan påverka rätten till arbetslöshetsersättning. Felaktigheter kan även uppstå i och med att ansökan om arbetslöshetsersättning till stor del bygger på den arbetssökandes egna uppgifter. 1.1 Uppdraget IAF har i regleringsbrevet för år 2008 fått i uppdrag att senast den 15 oktober redovisa uppföljningar av hanteringen av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och återkrav vid arbetslöshetskassorna, bl.a med avseende på: arbetslöshetskassornas åtgärder vad gäller felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning, arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp, och 1 Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF 2008/1614 MO 2 Vad kostar felen?, Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, Delegationen mot felaktiga utbetalningar, rapport 7, november 2007. 11
uppföljning av faktiskt återbetalda belopp och kvarstående fordringar. Inom ramen för uppdraget kommer det också att: översiktligt sammanställas hur felaktiga utbetalningar uppstår och identifieras oklarheter i regelsystemet avseende hanteringen av dessa. tydliggöras problemställningar kring arbetslöshetskassornas kravhantering. klargöras innebörden av IAF:s föreskrift om förteckning över återkravsärenden (12 IAFFS 2006:4) och följas upp hur arbetslöshetskassorna tillämpar den. 1.2 Genomförande 1.2.1 Metod Underlaget för denna rapport härrör i huvudsak från det material som insamlades till IAF:s tidigare nämnda rapport om återkrav. Materialet bedöms vara fortsatt aktuellt och relevant. Det befintliga regelverket för återkrav sammanfattas för att belysa eventuella oklarheter. Utifrån tidigare redovisning av arbetslöshetskassornas hantering av återkrav belyses eventuella brister i hanteringen till följd av oklarheterna i regelverket. För att följa upp att arbetslöshetskassorna för en förteckning över återkravsärenden har en aktuell förteckning begärts in från samtliga arbetslöshetskassor. Den statistik som sammanställts avser återkrävt belopp, beslut om god tro samt återkrävt belopp i relation till utbetald arbetslöshetsersättning under i första hand de tre senaste åren. 1.2.2 Avgränsningar Inom ramen för detta uppdrag görs endast en kortare beskrivning av arbetslöshetskassornas rutiner för att upptäcka felaktiga utbetalningar och/eller för att besluta om och återkräva felaktigt utbetald ersättning. Någon uppföljning av arbetslöshetskassornas återbetalning av 12
statsbidrag till staten görs inte eftersom detta behandlas i IAF:s statsbidragsrapport från den 1 juli 2008. 3 1.2.3 Definition av återkrav och återbetalning Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav innefattar två olika typer av återbetalning: återbetalning av arbetslöshetsersättning från enskild till kassan och återbetalning av statsbidrag från kassan till staten. Återbetalning av arbetslöshetsersättning från ersättningstagare till kassan regleras i 68 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). 4 All arbetslöshetsersättning som utgått felaktigt ska som regel betalas tillbaka till arbetslöshetskassan. Är det den sökande som orsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna ofullständiga eller felaktiga uppgifter ska ersättningen betalas tillbaka oavsett om den sökande förstått att ersättningen utgått felaktigt eller inte. Om det inte är den sökande som orsakat den felaktiga utbetalningen ska ersättningen endast betalas tillbaka om den sökande skäligen bort inse att utbetalningen var felaktig. Innan återkrav fastställs ska arbetslöshetskassan alltid pröva om det finns anledning att helt eller delvis befria den sökande från återbetalningsskyldigheten. Eftergift av skuld ska vara ett rent undantag. 5 Återbetalning av arbetslöshetsersättning kallas återkrav i rapporten. Återbetalning av statsbidrag regleras i 94 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). Arbetsförmedlingen är den myndighet som betalar ut statsbidraget. Arbetslöshetskassan ska som regel betala tillbaka statsbidraget för ersättning som utgått felaktigt. Återbetalning av statsbidrag kallas för återbetalning i rapporten. 3 Redovisning av slutsatser för granskningen av Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna, IAF 2008/530. 4 I 68 a ALF anges att någon som fått ersättning från en arbetslöshetskassa och senare fått lön eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för samma tid ska återbetala ersättningen från kassan. Detta gäller dock inte om det i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldigheten. 5 Kommentar till 68 ALF i regelbok för arbetslöshetskassor (försäkringsbestämmelser). 13
2 Omfattning, orsaker och åtgärder avseende felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning 2.1 Omfattning Diagram 1 nedan visar det totala antalet beslut om återkrav hos kassorna mellan 2004 och 2007. Mellan åren 2004 och 2006 skedde en ökning med närmare 40 procent. Det fattades således betydligt fler beslut om återkrav under 2006 än 2004. Mellan 2006 och 2007 sjönk antalet beslut om återkrav med 10 procent. Ett skäl till ökningen av antalet återkrav mellan 2004 och 2006 kan vara att kassorna under senare år i större utsträckning än tidigare har arbetat med att försöka upptäcka felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning. En möjlig orsak till att antalet återkravsbeslut sjönk mellan 2006 och 2007 kan vara att det minskande antalet ersättningstagare som kassorna haft under perioden 2004 till och med 2007. Cirka 600 000 personer uppbar arbetslöshetsersättning under 2005, jämfört med cirka 420 000 under 2007. Färre ersättningsärenden ger sannolikt ett färre antal återkravsärenden. Ett annat skäl kan vara att kassorna under 2007 fick lägga resurser på att administrera och kräva in obetalda medlemsavgifter och att detta fick högre prioritet än övrig kravhantering. Det bör tilläggas att antalet beslut om återkrav för ett visst år inte kan ställas i direkt relation till hur många beslut om ersättning som fattats eller antal ersättningstagare som kassan hade under året. Beslut om återkrav som fattats ett visst år kan till viss del även gälla beslut om ersättning som fattats tidigare år. Tidsförskjutningen i återkravsprocessen mellan när beslut fattas och när återbetalning sker gör det svårt att utifrån dessa variabler göra en bedömning av hur framgångsrika kassorna är med att återkräva felaktigt utbetald ersättning. 14
Diagram 1: Totalt antal beslut om återkrav fattade under 2004 2007. 6 45 000 40 000 35 000 34 484 39 964 35 895 30 000 28 747 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2004 2005 2006 2007 Med undantag för sex arbetslöshetskassor ökade antalet beslut om återkrav hos kassorna under perioden 2004 till och med 2006. Det totala antalet återkravsbeslut mellan 2006 och 2007 minskade. Endast sex av kassorna uppvisade en ökning av antalet beslut mellan 2006 och 2007. 6 Källa: A-stat 15
Tabell 1: Antal beslut om återkrav fattade av respektive arbetslöshetskassa under 2007 samt antal ersättningstagare under 2007 7 Arbetslöshetskassa 2007 Beslut om aåterkrav Ersättningstagare Andel i Musikernas 247 938 26,3 Teaterverksammas 434 2 870 15,1 Sveriges arbetares 377 2 597 14,5 SKTFs 1 272 9 844 12,9 Skogs- och lantbrukstj 24 186 12,9 Farmacitjänstemännens 66 519 12,7 Fastighetsanställdas 976 7 746 12,6 HTFs 3 047 27 305 11,2 SeA 172 1 702 10,1 Småföretagarnas 1 054 10 474 10,1 SEKO 1 314 13 288 9,9 Byggnadsarbetarnas* 1 326 13 766 9,6 Handelsanställdas 2 914 30 878 9,4 Lärarnas 986 10 541 9,4 Alfa 4 520 49 770 9,1 Hotell- och restauranganst 1 643 18 211 9,0 Ledarnas 333 3 857 8,6 IF Metalls 3 170 37 039 8,6 Skogs- och träfackets 481 5715 8,4 Pappersindustriarbetarnas 148 1 792 8,3 Svensk handels och arbetsg 277 3 380 8,2 Hamnarbetarnas 19 248 7,7 Akademikernas erkända 2 042 26 828 7,6 Journalisternas 106 1 428 7,4 Transportarbetarnas 838 12 009 7,0 Livsmedelsarbetarnas 509 7 308 7,0 Finans- och försäkringsbr 115 1 733 6,6 Sifs 1 843 27 858 6,6 Säljarnas 73 1 121 6,5 Kommunalarbetarnas 5 069 81 168 6,2 Elektrikernas 51 842 6,1 Grafiska arbetarnas 185 3162 5,9 STs 232 4 410 5,3 Bensinhandlarnas 11 359 3,1 Sveriges fiskares 21 827 2,5 Totalt 35 895 421 719 8,5 7 Både ersättningstagare som fått inkomstrelaterad ersättning och grundersättning är inkluderade. Observera att statistiken i vissa avseenden dubbelräknar antalet ersättningstagare, eftersom samma person under perioden kan ha varit medlem i flera kassor. I tabellen har Målarnas arbetslöshetskassa räknats samman med Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa. Detta eftersom den förstnämnda kassan gick in i den senare den 1 oktober 2007. Källa: A-stat 16
Mellan 2004 och 2006 ökade kassornas sammanlagda återkravsbelopp med närmare 35 miljoner kronor. Mellan 2006 och 2007 sjönk både antalet beslut om återkrav och det belopp som kassorna sammantaget fattat beslut om att återkräva. Totalt minskade återkravsbeloppet med drygt 22 miljoner kronor. Återkravsbeloppen framgår av diagram 2. Tabell 1 ovan visar antal återkravsbeslut per arbetslöshetskassa 2007. Genom att relatera antalet återkravsbeslut per kassa till antalet ersättningstagare framgår att det finns skillnader mellan kassorna som inte enbart beror på kassans storlek. Det finns flera tänkbara anledningar till skillnader av det här slaget. En kan vara att kassornas ärenden är olika komplicerade och att det faktiskt är vanligare med felaktiga utbetalningar från somliga kassor. Ett exempel på en typ av ärenden som ställer stora krav på utredningen är företagarärenden. En annan anledning kan vara att kassornas grad av internkontroll varierar och att kassorna därmed i olika stor utsträckning upptäcker felaktiga utbetalningar av ersättning. Diagram 2: Totalt belopp som arbetslöshetskassorna under 2004 2007 fattat beslut om att återkräva (kronor). 8 200 000 000 191 397 000 180 000 000 160 000 000 156 704 000 172 885 000 169 387 000 140 000 000 120 000 000 100 000 000 80 000 000 60 000 000 40 000 000 20 000 000 0 2004 2005 2006 2007 8 Källa: A-stat 17
Av diagram 3 nedan framgår att det genomsnittliga belopp per person som a-kassorna återkrävde sjönk under perioden 2004 till 2006 för att sedan stiga något mellan 2006 och 2007. Diagram 3: Genomsnittligt belopp som arbetslöshetskassorna återkrävt per person under 2004 2007 (kronor). 7 000 6 000 6 298 5 929 5 865 5 717 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2004 2005 2006 2007 Tabell 2: Återkravsbelopp relativt utbetalt ersättning fördelat på halvår (källa A-stat) Återkravsbelopp relativt utbetald Kvinnor Män Totalt ersättning Första halvåret 0,48 % 0,45 % 0,46% 2005 Andra halvåret 0,64 % 0,65 % 0,64% Totalt 0,56 % 0,55 % 0,55% Första halvåret 0,66 % 0,55 % 0,60% 2006 Andra halvåret 0,83 % 0,85 % 0,84% Totalt 0,74 % 0,68 % 0,71% Första halvåret 0,71 % 0,75 % 0,73% 2007 Andra halvåret 1,07 % 1,06% 1,06% Totalt 0,87 % 0,87% 0,87% Tabell 2 visar förhållandet mellan återkravsbelopp och totalt utbetald ersättning under den aktuella perioden. Mätt på detta sätt har återkraven ökat, även om de faktiskt återkrävda summorna minskat, som visats i diagram 2. 18
En möjlig förklaring kan naturligtvis vara att en ökande andel av den utbetalade ersättningen utgår felaktigt. En rimligare förklaring är emellertid att arbetslöshetskassorna mot bakgrund av den uppmärksamhet felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen fått de senaste åren, skärpt sin kontroll och därmed upptäcker fler felaktigheter. Bidragsbrottslagen och arbetet inom FUTdelegationen är exempel på denna ökade fokus på kontroll. En annan förklaring kan vara att då återkravsbeloppen redovisas med viss eftersläpning, som nämnts tidigare, härrör delar av återkravsbeloppet 2007 från 2006 då antalet ersättningstagare och därmed troligen också antalet felaktiga utbetalningar var större än under 2007. 2.2 Orsaker Av underlaget från IAF:s föregående rapport framgår att arbetslöshetskassorna främst upptäcker felaktiga utbetalningar genom: den ersättningssökandes egna uppgifter automatiska och manuella kontroller i arbetslöshetskassornas utbetalningssystem OAS information från andra myndigheter. IAF har översiktligt redogjort för orsakerna till felaktiga utbetalningar i tidigare rapporter 9. Att den sökandes egna uppgifter inte överensstämmer med de faktiska förhållandena eller att information från andra myndigheter inkommer i efterhand är omständigheter som kan vara svåra för kassan att själv påverka. Dessa ligger utanför uppdraget men vad gäller information från annan myndighet kan kort nämnas att i juni 2008 infördes lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen gäller bidrag, ersättningar och lån från Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Underrättelseskyldigheten gäller då en myndighet har anledning att anta att en annan myndighet felaktigt har beslutat eller betalat ut en ekonomisk förmån till en 9 Redovisning och analys av omfattningen av, orsakerna till samt utvecklingen av felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF 2007:19; Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag, IAF 2007:20; Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF 2008/1614 MO 19
enskild. Sådana uppgifter omfattades tidigare av den sekretess som råder mellan myndigheter. Felaktiga utbetalningar som upptäcks efter information från annan myndighet utgör en mycket liten del av de upptäckta felaktigheterna idag. Givet det uppskattade mörkertalet vad gäller felaktiga utbetalningar inom arbetslöshetsförsäkringen - 2,2 procent 10 - finns det emellertid anledning att anta att denna andel kan komma att öka. 2.3 Åtgärder 2.3.1 Automatiska kontroller Utbetalningssystemet OAS utför ett flertal automatiska kontroller. Exempel på sådana automatiska kontroller är att arbetslöshetsersättning inte kan utgå för mer än fem dagar per vecka, eller att ersättningen inte kan överstiga den sökandes fastställda dagpenning och normalarbetstid. Dessutom stäms uppgifterna som finns registrerade i systemet automatiskt av mot de kassakort den sökande skickar in. Till exempel ska förväntat arbete registreras i systemet. Om en sökande som har 20 timmars förväntat arbete i veckan registrerat i OAS deklarerar mindre arbetad tid än så på sitt kassakort känner systemet av detta. Det innebär att ersättningen för veckan i fråga måste godkännas manuellt för att utbetalning ska kunna ske. Ett elektroniskt informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan, CSN och Arbetsförmedlingen infördes 2002. Utbytet består främst i automatiska kontroller men fordrar även manuella kontroller. För arbetslöshetskassornas del innebär den automatiska delen av utbytet att även annan typ av hindertid 11 än arbete, såsom sjukpenning eller ersättning för vård av sjukt barn, ingår i kontrollen av kassakorten. Ett problem i sammanhanget är att tillgången till vissa uppgifter inom ramen för informationsutbytet är beroende av de manuella kontrollfrågor som initieras av handläggare på Försäkringskassan. 10 Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF 2008/1614 MO 11 Hindertid är all tid som reducerar den sökandes arbetslösa tid, exempelvis arbete eller sjukdom. Förväntad hindertid registreras i systemet efter uppgift från exempelvis anställningsbevis eller uppgift från Försäkringskassan. 20
Många gånger behövs uppgifterna i dessa kontrollfrågor inte i Försäkringskassans egen verksamhet utan efterfrågas endast av andra aktörer inom utbytet. Detta gör att kontrollfrågorna inte ställs i samtliga ärenden, något som undergräver informationsutbytets tillförlitlighet. 12 Under första halvåret 2009 kommer samtliga arbetslöshetskassor att ha infört ett nytt ärendehanteringssystem, ÄGA. Det nya systemet innebär bland annat ett mer processtyrt arbetssätt, något som ska göra att alla ersättningsärenden hanteras på ett mer enhetligt sätt. Genom att samtliga kassor kommer att använda systemet och därmed en mer enhetlig ärendehanteringsprocess ökar möjligheten att följa och jämföra kassornas ärendehantering väsentligt. Detta ger i sin tur kassorna större möjligheter att effektivisera kontrollarbetet. 2.3.2 Manuella kontroller Arbetslöshetskassorna gör också flera manuella kontroller av belopp som utbetalats. Vanligast bland dessa kontroller är att arbetslöshetskassan kontrollerar de deklarerade timmarna på kassakortet mot antal arbetade timmar på arbetsgivarintygen. En mindre vanlig form av kontroll är så kallade stickprovskontroller som görs för att upptäcka ärenden där arbetslöshetsersättning kan ha utgått felaktigt. Några arbetslöshetskassor arbetar också mer systematiskt med att förbättra kvalitet och säkerhet i hanteringen. Generellt gäller för arbetslöshetskassorna att tyngdpunkten i kontrollarbetet ligger på att göra rätt från början, snarare än att kontrollera för felaktigheter i efterhand. 13 I de fall arbetslöshetskassan upptäcker att arbetslöshetsersättning utgår eller riskerar att utgå felaktigt ska kassan utreda ärendet. Tidigare har arbetslöshetskassorna spärrat ersättningen under utredningstiden. Det finns dock enligt lagstiftaren inte någon generell möjlighet att stoppa utbetalningarna i de fall arbetslöshetskassan misstänker att ersättning utgår felaktigt, det vill säga under utredningen av eventuellt återkrav. Det är endast i de ärenden då det kan vara fråga om uteslutning eller frånkännande från arbetslöshetsersätt- 12 Tillsyn över arbetslöshetskassornas insatser inom informationsutbytet, IAF 2007:5 13 Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen, IAF 2008/1614 MO 21
ning enligt 66 ALF som det finns lagstöd för att spärra ersättningen under utredningstiden. Detta fastslås i JO:s beslut, dnr 5088-2005. Ärendet gäller en sökande som deltidsstuderat och där kassan spärrat ersättningen under utredningstiden. JO anger i sitt beslut att det endast är i ärenden där 66 ALF tillämpas - där den sökande medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat felaktiga uppgifter - som kassorna kan ha rätt att innehålla ersättning. Av beslutet framgår också att innehållandet av ersättning är att likställa med ett provisoriskt beslut från kassans sida, och som sådant bör det vara möjligt att begära omprövning av beslutet. En mer generell möjlighet att spärra ersättningen då grundad misstanke föreligger om att arbetslöshetsersättning utgår felaktigt skulle eventuellt kunna minska risken för ytterligare felaktiga utbetalningar. IAF och även Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) har tidigare fört fram att möjligheten att spärra utbetalningar vid grundad misstanke om att felaktig ersättning utgår skulle kunna minska de felaktiga utbetalningarna. 14 I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har föreslagit utökade möjligheter för kassorna att innehålla ersättning för att förhindra felaktiga utbetalningar. 15 Den manuella delen av det elektroniska informationsutbytet innebär att handläggare på arbetslöshetskassan har åtkomst till uppgifter 16 i realtid hos Försäkringskassan och CSN. Uppgifterna efterfrågas i de fall arbetslöshetskassans utredning gällande ersättningsrätten kräver uppgifter ur något eller några av registren. Den manuella kontrollen innebär därmed snarare en mer effektiv handläggning än en kontroll av att korrekt ersättning utgår. 17 14 IAF: Remissvar angående promemorian Återkrav och ränta i arbetslöshetsförsäkringen m.m., Ds 2007:53, sidan 3 SO: Yttrande från SO över Ds 2007:53 Återkrav och ränta i arbetslöshetsförsäkringen m.m., sidan 9 15 Proposition 2008/09:03, Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m. m. 16 Från Försäkringskassan hämtas uppgifter om föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, sjukpenning, närståendepenning, smittbärarersättning, rehabiliteringsersättning, arbetsskadesjukpenning, dagersättning till totalförsvarspliktiga, arbetsskadelivränta, delpension, aktivitetsstöd, sjuk- och/eller aktivitetsersättning. Ålderspension utom premiepension för födda 1938 och senare. Från CSN hämtas uppgifter om perioder med beviljat studiestöd. 17 Tillsyn över arbetslöshetskassornas insatser inom informationsutbytet, IAF 2007:5 22
2.4 Utredning och beslut om återkrav Vid flertalet kassor utreder samtliga handläggare återkrav. Ett tiotal kassor har en särskild återkravsansvarig eller en grupp av återkravshandläggare som utreder återkrav. Beslutsfattande sker överlag av en återkravsansvarig eller kassans omprövningsgrupp 18. I allmänhet gäller att lägsta nivå för omprövning av återkrav är kassaföreståndare. Flertalet kassor har till IAF uppgivit att det även är den ordning kassan följer. I genomsnitt omprövas tre procent av kassornas beslut om återkrav. 19 2.5 Återkrav utan krav på återbetalning Det finns flera situationer där återbetalningsskyldighet för den enskilde inte uppstår trots att arbetslöshetsersättning utgått felaktigt. Detta gäller dels när god tro föreligger och dels när betalningsbefrielse kan bli aktuellt. Prövning av god tro och betalningsbefrielse ska ske i samband med att beslutet om återkrav fattas, men betalningsbefrielse kan prövas även senare. Avskrivning av skuld regleras inte i ALF även om ett antal kassor har uppgivit att de avskriver vissa fordringar. Att en fordran är avskriven innebär i och för sig inte något upphävande av betalningsskyldigheten. Ett beslut om avskrivning innebär emellertid att några aktiva indrivningsåtgärder inte längre bedrivs mot gäldenären, vilket självfallet för denne blir av avgörande praktisk betydelse. Frågan när/om statliga fordringar överhuvudtaget ska vara möjliga att avskriva återfinns inom hela socialförsäkringsområdet och frågeställningen ingår som en del i en pågående statlig utredning initierad av Finansdepartementet. 20 Att skriva av en statlig fordring, som är orsakad av felaktigt utbetald ersättning, innebär en avvägning mellan att bibehålla socialförsäkringssystemet legitimitet 18 Om en sökande är missnöjd med ett beslut från en arbetslöshetskassa kan den sökande begära omprövning av beslutet. Omprövningsbeslut ska alltid fattas på en högre nivå än det ursprungliga beslutet. 19 Fyra kassor har inte inkommit med någon uppgift om antalet omprövningar, vilket kan innebära att andelen beslut som blir föremål för omprövning kan vara något högre. 20 Utredningen (Fi 2007:15) om enhetliga regler om återkrav. 23
och att tillåta en fungerande och kostnadseffektiv fordringshantering hos myndigheterna. Med kostnadseffektiv och fungerande hantering avses i detta sammanhang att kunna ägna tid och resurser åt fordringar som är möjliga att driva in. Att myndigheter lägger stora resurser på att försöka driva in en fordring som i praktiken är omöjlig att driva in är i den bemärkelsen inte kostnadseffektiv hantering och den försvårar för myndigheten att driva in andra fordringar som man har större möjlighet att få den enskilde att betala. När en fordring i praktiken ska anses omöjlig att driva in är dock svårt att säga. Ett exempel på en situation där man med säkerhet kan säga att den återbetalningsskyldige inte har, och aldrig kommer att återfå, betalningsförmåga är när personen avlider och dödsboet saknar tillgångar. 21 Den andra aspekten av frågan är att om återkravsanspråk gentemot enskilda avskrivs alltför lättvindigt eller i allt för stor omfattning så tappar allmänheten förtroende för systemet. Det gäller med andra ord att hitta en så kostnadseffektiv hantering som möjligt utan att riskera att underminera likabehandling och systemets legitimitet. IAF:s uppfattning är att det saknas möjlighet att avskriva fordringar annat än möjligen i det fallet att fordringen riktar sig mot ett dödsbo utan tillgångar. Problemställningen är under övervägande i ovanstående nämnda utredning och IAF kommer att följa hur frågan om avskrivning av fordringar behandlas inom övriga delar av socialförsäkringssystemet. Kartläggningen 2007 visade att situationer där den enskildes återkravsskyldighet ska bedömas och eventuellt bortfalla hanteras olika på arbetslöshetskassorna. Samtliga situationer är ovanliga, men arbetslöshetskassornas beslut om god tro ökade under andra halvan av 2007. Tabellen nedan visar utvecklingen. 21 Skuldsanering är ett närliggande exempel där den återbetalningsskyldige visserligen kan komma att återfå betalningsförmåga men där själva skuldsaneringen innebär att betalningsskyldigheten faller bort definitivt då den enskilde har uppfyllt de krav som är förenade med skuldsaneringen. 24
Tabell 3: Återkravsbelopp som resulterat i beslut om god tro fördelat på halvår (kronor). God Tro belopp Kvinnor Män Totalt 2005 2006 2007 Första halvåret 1 671 803 814 270 2 486 073 Andra halvåret 1 989 176 2 150 716 4 139 892 Totalt 3 660 979 2 964 986 6 625 965 Första halvåret 2 126 419 1 688 555 3 814 973 Andra halvåret 1 928 701 1 436 514 3 365 215 Totalt 4 055 120 3 125 069 7 180 188 Första halvåret 1 128 987 1 803 344 2 932 331 Andra halvåret 2 847 464 4 333 023 7 180 486 Totalt 3 976 451 6 136 367 10 112 817 Det går inte att dra några säkra slutsatser kring vad orsaken till ökningen kan vara utan att genomföra en omfattande genomgång av enskilda ärenden. En tänkbar förklaring skulle dock kunna vara att de nya och mer komplicerade reglerna som infördes under 2007 har lett till en större andel felaktiga beslut orsakade av kassorna. En ytterligare aspekt är att de belopp som inte har återkrävts som en följd av god tro var väsentligt högre för män under 2007. Såväl 2005 som 2006 rådde det omvända förhållandet. Från 2006 till 2007 har det skett en ökning av antalet män som undgår återbetalningsskyldighet och antalet faktiska personer är ungefär likvärdigt mellan könen 2007. Att det genomsnittligt återkrävda beloppet per person är högre hos män än kvinnor beror sannolikt på att män har högre dagpenninggrundande inkomst och därmed högre dagpenning. 25
Tabell 4: Antal personer med God Tro kvinnor män totalt 2005 1 183 100 283 2 298 301 599 totalt 481 401 882 2006 1 317 188 505 2 309 179 488 totalt 626 367 993 2007 1 354 153 507 2 272 456 728 totalt 626 609 1235 Tabell 5: Genomsnittlig God Tro-belopp/person (kronor) kvinnor Män totalt 2005 1 9 136 8 143 8 785 2 6 675 7 145 6 911 totalt 7 611 7 394 7 512 2006 1 6 708 8 982 7 554 2 6 242 8 025 6 896 totalt 6 478 8 515 7 231 2007 1 3 189 11 787 5 784 2 10 469 9 502 9 863 totalt 6 352 10 076 8 189 3 Rutiner och uppföljning 3.1 Betalning av återkrav Av tidigare rapport framgår att det finns flera sätt för arbetslöshetskassorna att återfå återkrävda belopp från ersättningstagaren. Utgångspunkten är dock att den återbetalningsskyldige ska betala tillbaka hela det återkrävda beloppet med detsamma. Andra alternativ är kassakortsreglering - även kallat kvittning - och avbetalningsplan. Majoriteten av arbetslöshetskassorna har i föregående rapport redovisat att de återbetalningsskyldiga i de allra flesta fall betalar tillbaka sin skuld. I de fall då återbetalning inte sker skickar majoriteten av kassorna påminnel- 26
ser som nästa åtgärd 22, vanligen två eller tre med olika intervall. I de fall den sökande begärt omprövning av ärendet avstår ungefär hälften av arbetslöshetskassorna från att driva in fordringen under den tid då utredning pågår. Övriga arbetslöshetskassor anger att skulden krävs in även under utredningstiden och att den sökande måste begära anstånd för att indrivning ska avbrytas. Majoriteten av arbetslöshetskassorna anger att de fortsätter att driva in skulden i de fall återbetalning inte sker eller då den återbetalningsskyldige inte går att nå. Kassorna bevakar att skulderna inte preskriberas genom att påminnelse skickas eller genom att kassan företar en indrivningsåtgärd. 3.2 Inkasso och Kronofogdemyndigheten Om den återbetalningsskyldige inte betalar trots påminnelser ska kassan gå vidare för att få betalt. Det varierar mellan kassorna vad gäller hur långt ett ärende drivs och om det finns situationer där man väljer att inte gå vidare. Under slutet av 2007 aktualiserades frågan om huruvida arbetslöshetskassornas överlämnande av inkassoåtgärder till inkassobolag innebär ett överlämnande av en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Med förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning avses hela handläggningen av ett ärende. Beredningen av och besluten i ett ärende måste i princip anses utgöra oskiljaktiga delar av en och samma förvaltningsuppgift. Om ett ärende i ett visst handläggningsskede kan innefatta någon form av myndighetsutövning mot enskild person krävs det att det finns stöd i lag för att detta skede av handläggningen ska kunna överlämnas till ett privaträttsligt subjekt. 23 Arbetslöshetskassorna är den aktör som genom lag fått i uppgift att hantera och fatta beslut i ärenden som rör arbetslöshetsersättning. 22 Några kassor har också uppgivit att de kan lämna tidsbegränsade anstånd med betalning av skulden. Längden på anstånden varierar mellan en månad upp till ett år. 23 Se JO 2001/02 s 250 27
I syfte att få en uppfattning om i vilken utsträckning som kassorna använder sig av inkassobolag för att driva in fordringar begärde IAF under våren 2008 uppgift om huruvida kassorna använde sig av inkassobolag. Från de kassor som uppgav att de använde inkassobolag infordrades därefter kopia av avtalet mellan kassan och inkassobolaget ifråga för att klargöra om överlämnandet av hanteringen till inkassobolagen stred mot RF 11:6 3 st, d v s kravet på att förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning endast får överlämnas med stöd av lag. Av de avtal som inkom till IAF framgick att kassorna i ett flertal fall överlämnat till inkassobolaget att bedöma om långtidsbevakning av fordran skulle ske eller inte. Det framgick även av ett flertal avtal att inkassobolaget vid långtidsbevakning tillgodogjorde sig en bestämd andel av kassans fordran på gäldenären som ersättning för handläggningen. Konstruktionen innebär förmodligen också att inkassobolaget har ett starkt incitament för att låta fordringar övergå till långtidsbevakning. Det förekom även avtalsbestämmelser som innebar att inkassobolaget tillgodogjorde sig eventuell dröjsmålsränta. Ett flertal avtal innehöll bestämmelser om att inkassobolaget kunde tillgodogöra sig av gäldenären inbetalda medel genom kvittning mot fordringar som inkassobolaget hade mot kassan. Enligt IAF:s mening kan dessa metoder att bestämma ersättning till inkassoföretaget i viss mån likställas med att delar av en fordran som i grunden är statlig överlåts på inkassobolaget. Med anledning av ovanstående så har IAF gjort bedömningen att inkassoverksamhet när det gäller aktuella fordringar innefattar mer än att enbart verkställa ett beslut. Det innefattar myndighetsutövning eftersom det även i inkasseringsskedet kan bli fråga om rättelser och eftergifter. Att i detta sammanhang använda sig av inkassobolag fordrar, enligt IAF:s bedömning, stöd i lag vilket idag saknas. Med anledning av IAF:s ställningstagande uppgav huvuddelen av aktuella kassor att de hade avslutat eller avsåg att avsluta sina avtal med inkassobolag. Majorite- 28
ten avsåg också att i framtiden hantera kravverksamhet inom kassan. Några kassor har dock uppgivit att de undersöker möjligheten att hitta former för användande av inkassobolag som inte står i strid med gällande rätt. Arbetslöshetskassorna ska enligt IAF:s bedömning själva hantera kravverksamheten enligt inkassolagen (1974:182) och god inkassosed i övrigt. Om betalningen eller invändning uteblir efter den tid som angivits i inkassokravet kan arbetslöshetskassan ansöka om betalningsföreläggande och verkställighet hos kronofogdemyndigheten. Ansökan om betalningsföreläggande kan och bör kombineras med en ansökan om verkställighet, det vill säga utmätning. 3.3 Uppföljning 3.3.1 Återbetalda belopp I ansökan om statsbidrag ska kassorna under olika poster specificera vilken typ av återbetalning ett visst belopp avser. Exempel på sådana poster som finns angivna i statsbidragsansökan är: Skuldreglering - nettoavdrag Återbetalning från ersättningstagare Återbetalning från arbetslöshetskassan. Arbetsförmedlingen har i en anvisning till statsbidragsansökan 24 specificerat under vilka poster olika typer av återbetalningar ska redovisas. I och med att ett återkrav av utbetald ersättning riktas mot en ersättningstagare anses den ersättning som återkrävs inte som en skattepliktig inkomst. Detta gäller så länge som kravet på återbetalning kvarstår. 25 Med avseende på fastställd taxering för den enskilde återkräver kassorna antingen felaktigt utbetald ersättning som nettobelopp (utbetald ersättning efter skatteavdrag) eller bruttobelopp (före skatteavdrag), beroende på om 24 Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 2004:9) om handläggningen av statsbidrag till arbetslöshetskassorna. 25 Beslutar kassan om befrielse från återbetalningsskyldighet av kravet ska beloppet betraktas som en skattepliktig ersättning för det år då kravet efterges, se Inkomstsskattelagen (SFS 1999:1229). 29
beslut om återkrav fattas under löpande inkomstår eller inte. Av diagram 4 framgår hur mycket statsbidrag som a-kassorna har redovisat som återbetalningar i statsbidragsansökan och återbetalat till Arbetsförmedlingen under åren 2004 2007, uppdelat på netto- respektive bruttobelopp. Diagram 4 visar vad arbetslöshetskassorna redovisat under posten Återbetalning från ersättningstagare i statsbidragsansökan. Detta motsvarar vad de återbetalningsskyldiga har betalat in till kassorna och kassorna i sin tur har betalat tillbaka till staten. Diagram 4: Återbetalning från ersättningstagare (tkr) 26 50 000 46 955 44 460 45 000 40 000 35 000 30 000 TKR 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 33 059 30 390 25 070 20 226 Nettoskuld 2004 2005 35 255 26 006 Bruttoskuld 2006 2007 Av diagram 4 framgår att det totala beloppet avseende manuella återbetalningar ökade för varje år under perioden 2004 2006. Mellan 2004 och 2006 ökade återbetalningarna från 46 miljoner kronor till 80 miljoner kronor för att 2007 minska till 75 miljoner. Diagram 5: Skuldreglering nettoavdrag (tkr) 27 26 Källa: Arbetsförmedlingen 30
30 000 26 355 27 709 23 773 25 000 23 226 21 636 21 852 22 145 20 000 18 764 TKR 15 000 10 000 5 000 0 Nettoskuld Bruttoskuld 2004 2005 2006 2007 Diagram 5 visar vad kassorna redovisat under posten Skuldreglering nettoavdrag, vilket motsvarar betalningar som skett genom kassakortsreglering (kvittning). Belopp som redovisas under denna post avräknas på statsbidragsansökan och utbetalning av statsbidrag till kassorna reduceras med motsvarande belopp. Av diagram 5 framgår även att kassakortsregleringarna ökade mellan 2004 och 2006 för att sedan sjunka mellan 2006 och 2007. Mellan 2004 och 2006 ökade kassakortsregleringarna totalt (brutto plus netto) från cirka 45 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. Mellan 2006 och 2007 sjönk de till 42 miljoner kronor. Totalt antal beslut om återkrav och totalt belopp som kassorna återkrävde liksom återbetalningar minskade under perioden 2006 2007. Två tänkbara orsaker till minskningen angavs tidigare i rapporten färre ersättningstagare och administrativa omprioriteringar. 27 Källa: Arbetsförmedlingen 31
Kassorna beslutade under 2007 att återkräva närmare 170 miljoner kronor. Samma år återbetalade kassorna totalt närmare 117 miljoner kronor. 2006 beslutade kassorna om återkrav på drygt 190 miljoner kronor. Totalt återbetalades då närmare 130 miljoner kronor. Sett till hur mycket som återbetalades som andel av återkrävt belopp så är skillnaden mellan åren inte så stor och andelen var något större 2007 än 2006. 2006 återbetalades 68 procent av det som kassorna återkrävt medan den procentuella andelen 2007 var 69 procent. 3.3.2 Kvarstående fordringar Av tabell 6 nedan framgår kassornas utestående fordringar på ersättningstagare avseende felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning, totalt och per kassa, vilket motsvarar statens nettofordran på respektive kassa vid utgången av åren 2004 2007. 32
Tabell 6: Arbetslöshetskassornas utestående fordringar avseende felaktigt utbetald ersättning (tkr). 28 Arbetslöshetskassa 2004 2005 2006 2007 Akademikernas erkända 5 509 5 861 6 108 5 647 Alfa 11 389 19 234 23 134 24 899 SeA 4 099 3 921 3 894 8 080 SEKO 9 797 10 905 10 775 10 433 Bensinhandlarnas 189 17 8 8 Byggnadsarbetarnas* 6 344 8 092 8 743 12 321 Elektrikernas 536 503 275 319 Farmacitjänstemännens 229 216 253 226 Fastighetsanställdas 7 637 10 701 11 968 19 237 Finans- och försäkringsbr** 421 592 726 742 Grafiska arbetarnas 1 774 1 822 2 094 3 283 Hamnarbetarnas 33 23 24 23 Handelsanställdas 12 541 15 008 16 580 15 947 Hotell-och restauranganst 8 963 10 204 11 145 14 251 HTFs 19 634 22 007 24 825 28 630 IF Metalls*** 19 794 22 855 25 648 27 000 Journalisternas 745 711 602 673 Kommunalarbetarnas 62 544 61 540 63 235 65 217 Ledarnas 1 932 2 614 3 482 3 536 Livsmedelsarbetarnas 2 997 3 594 4 502 4 888 Lärarnas 8 424 8 278 7 031 6 835 Musikernas 1 561 1 742 1 530 1 498 Målarnas**** 1 695 1 718 2 168 Pappersindustriarbetarnas 1 339 1 326 1 356 1 368 SIFs 12 260 13 640 15 491 15 858 000 Skogs- och lantbrukstj 998 1 112 1 309 1 128 Skogs- och Träfackets 1 925 2 272 2 080 2 796 SKTFs 7 993 8 978 9 193 8 845 Småföretagarnas 4 915 6 723 8 432 9 548 STs 1 134 1 153 839 843 Svensk handels och arbetsg 3 756 3 330 3 641 3 415 Sveriges arbetares 3 662 4 552 5 518 5 704 Sveriges fiskares 8 2 21 654 Säljarnas 2 332 2 553 2 615 3 741 Teaterverksammas 2 383 3 051 3 015 2 862 Transportarbetarnas 9 057 9 232 10 183 10 128 Totalt 240 550 270 082 292 443 320 583 28 * Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa bildades i oktober 2004 genom fusion mellan Finansförbundets arbetslöshetskassa och Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa. Uppgift för år 2004 avser 1 januari t o m 30 september 2004. Uppgift för år 2005 avser 1 oktober 2004 t o m 31 december 2005. * IF Metalls arbetslöshetskassa bildades i maj 2006 genom fusion mellan Industrifackets arbetslöshetskassa och Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassa. * Målarnas arbetslöshetskassa gick upp i Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa den 1 oktober 2007. Uppgifterna för 2007 är sammanräknade med Byggnads. 33
Från 2004 till 2007 har statens fordringar på arbetslöshetskassorna ökat med drygt 80 miljoner kronor. Den arbetslöshetskassa som har störst skuld till staten hade vid slutet av 2007 drygt 65 miljoner kronor i skuld. Den kassa som vid samma tidpunkt hade minst skuld hade en skuld på 8 000 kronor. Flera orsaker finns till vad som har betydelse för hur stor skuld en kassa har. En central orsak är hur stora utbetalningar en kassa gör. En kompletterande förklaring till skillnader mellan kassornas skuld kan vara hur framgångsrika dessa är för att driva in sina fordringar från återbetalningsskyldiga. Det är dock inte möjligt att utifrån tabellen dra några slutsatser om hur aktivt kassorna arbetar med att driva in sina fordringar. 3.4 Återkravsförteckning Kassorna ska enligt IAF:s föreskrifter (12 IAFFS 2006:4) föra en särskild förteckning över sina återkravsärenden. I förteckningen ska följande uppgifter införas: 1. Felaktigt utbetalt belopp som återkrävs och eventuell befrielse från återbetalningsskyldighet. 2. Vilket belopp som återfåtts genom inbetalning från ersättningstagaren respektive genom kvittning samt belopp som återförts till staten. 3. Om ärendet överklagats. 4. Vilka kravåtgärder som har vidtagits såsom påminnelser, betalningsförelägganden, överlämnande till kronofogdemyndighet etc. 5. Om ersättningstagaren uteslutits enligt 37 LAK eller frånkänts ersättning enligt 66 ALF. 6. Om polisanmälan har gjorts och om kravet preskriberats. Kassan ska även notera när indrivningen tillfälligt avbrutits för fordringar som finns i förteckningen och på lämpligt sätt och med hänsyn till omständigheterna bevaka så att sådana fordringar inte preskriberas. Saldot 34