Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Transkript

1 1 (5) Finansdepartementet Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas relevanta frågor i sammanhanget och Statskontoret lämnar konstruktiva och konkreta förslag på förbättringsområden för samtliga berörda. Försäkringskassan instämmer i Statskontorets förslag till effektivisering inom återkravsverksamheten. Systemutveckling för resultatredovisning och uppföljning samt vidgade möjligheter till avräkning mot kommande utbetalningar ingår i Försäkringskassans framtida verksamhetsplanering. Vidare instämmer Försäkringskassan i Statskontorets bedömning att motstridiga bestämmelser försvårar möjligheten till kvittning och att ändringar i regelverket skulle underlätta indrivningen. Avsaknaden av verksamhetsmål och ett teknikstöd för att effektivt bedriva indrivningen och kunna föra statistik påverkar effektiviteten. De försäkrade som har skulder hos Försäkringskassan har ofta låg betalningsförmåga och därför är det svårt för denna grupp att betala sina skulder. Försäkringskassan administrerar närmare ett femtiotal förmåner CSN administrerar ett fåtal förmåner. Kostnadseffektiviteten myndigheterna emellan är svår att jämföra. Försäkringskassans synpunkter/kommentarer Sid 8 - Effektivisera genom arbeta strategiskt och minska systemhinder En möjlighet att minska antalet nya återkrav är att införa en beloppsgräns för att ställa återkrav. Hur snabbt Försäkringskassan kan driva in ett återkrav är beroende av den enskildes ekonomi. Många av Försäkringskassans gäldenärer har en låg betalningsförmåga. När det gäller att skriva av de skulder som inte lönar sig att driva in anser Försäkringskassan det önskvärt att kunna avskriva främst de befintliga skulder som består enbart av avgifter. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Klara Västra Kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2 2 (5) Sid 9 - Statskontorets förslag till regeringen Mål på regeringsnivå är av största vikt då detta kommer att påverka verksamhetens utformning och arbetssätt. Det är viktigt att det inom Försäkringskassans verksamhet snarast utarbeta mätmetoder för uppföljning. Sid 10 - Statskontorets förslag till regeringen Försäkringskassan anser att föreslagen effektivitetsåtgärd i form av lagändring genom att fatta interimistiska beslut inte leder till förbättringar inom fordringshanteringen. Eftersom Försäkringskassan idag inte har lagstöd att kvitta avgifter och ränta har Försäkringskassan en mängd återkrav där endast avgifter och ränta återstår. Dessa krav är ofta små men kräver lika mycket tid att driva som övriga krav. Det är därför av högsta betydelse att ändra i lagarna så att kvittningsmöjligheterna även omfattar avgifter och ränta. Försäkringskassan vill peka på vikten av det som tas upp i stycke ett på sid 82 i Statskontorets rapport, och Försäkringskassan delar Statskontorets bedömning på samma sida till fullo. Försäkringskassan emotser därför de förslag som kan komma från utredningen Enklare regler om återkrav (dir 2007:177). Innehållet i not 2 på sid 12 strider mot Försäkringskassans uppfattning om när felaktig utbetalning uppstår. Enligt Försäkringskassans mening uppstår en felaktig utbetalning vid tidpunkten för utbetalningen och inte vid tidpunkten för beslut. Vissa beskrivningar i processen är felaktiga t.ex. not 10 på sid 14. Fordringshanteringen i Östersund lämnar inte över några ärenden till det nationella försäkringscentret i Visby för vidare indrivning. Samma kommentar gäller även not 93 sid 85. Vidare, i diagram 16 på sid 70 under rubriken Fordringstocken ökar för varje år, stämmer inte rubriken med den förklarande texten i tabellen. Jämför rubriken beslutade återkrav med den förklarande texten återkrävt belopp. Sid 11 - Statskontorets uppdrag Att jämföra Försäkringskassan och CSN är intressant men verksamheterna är i många fall inte jämförbara. Försäkringskassan driver in återkrav för runt ett femtiotal förmåner styrda av olika lagar och med varierande handläggningsrutiner. Det är viktigt att beakta skillnaderna mellan gäldenärernas möjligheter att vara bidragsmottagare hos myndigheten och den potentiella risken att bli återkravsskyldig för bidraget. Socialförsäkringen omfattar en hel livstid vilket påverkar antalet krav som en gäldenär kan få. Detta behandlas även på sid 68 i Statskontorets rapport. Sid 68 - Statskontorets bedömning Försäkringskassan instämmer i Statskontorets bedömning och vill tillägga att när en gäldenär får ytterligare skulder för olika felaktigt utbetalda förmåner försvåras indrivningsmöjligheterna. Detta beror bland annat på förmånernas varierande lagstiftning. En ackumulerad skuld försvårar möjligheterna att betala av på en fordran då den månatliga inbetalningen kanske endast täcker räntan.

3 3 (5) Sid 72 och 73 - Statskontorets bedömning På sid 71 andra stycket pekar Statskontoret på att det är en naturlig följd att myndigheten har en stor andel gäldenärer med mycket låg betalningsförmåga. Då dessa gäldenärer ofta har flera återkrav, vilket försvårar återbetalningen, anser Försäkringskassan det vara en viktig punkt att ta i beaktning som dock helt saknas i Statskontorets bedömning på sid 72. Är återkravsverksamheten kostnadseffektiv I rapporten anges att Försäkringskassans statistik om fordringar har brister. Som angetts ovan anser Försäkringskassan att det finns systemutvecklingsbehov avseende statistik m.m. I avsnitt Är återkravsverksamheten kostnadseffektiv redogörs för kostnaden per återkravsbeslut och inbetalda belopp. Det är svårt att härleda hur utredningen kommit fram till dessa kostnader. Det framgår inte om kostnaden per nytt ärende endast handlar om ärenden där medborgaren ska göra egna inbetalningar eller om dessa även omfattar avräkningar/kvittningar (d.v.s. där inbetalning inte görs). Om man tar Försäkringskassans totala kostnad (kolumn 2 i tabell 16) och delar den med antal ärenden som leder till inbetalning resp. inbetalda kronor (kolumn 4 i tabell 16) utan hänsyn till kvittningsärenden blir kostnaden per ärende/krona missvisande. Kostnaden per ärende eller per inbetalda 100 kronor minskar om återkrav som leder till kvittning också ingår i antalet ärenden. Detta eftersom alla de återkrav som kvittas mot annan ersättning (enligt sidan 109 sker 1/3 av alla återbetalningar genom avräkning) då medräknas avseende arbete och andra kostnader för Försäkringskassans administration utan att finnas med i resultatet (inflödet i kronor). Det bör förtydligas om Försäkringskassans avräkningar och kvittningar är medräknade i inbetalda kronor eller om det endast omfattar medborgarens inbetalningar. Sid 75 - Betalningsförelägganden och utmätningar används i liten utsträckning Försäkringskassan ställer sig frågande till hur man gjort bedömningen "liten utsträckning". Att jämföra andelen betalningsföreläggande och utmätningar med antalet utsända inkassokrav är missvisande. Inkassokraven skickas ut maskinellt medan ansökan till Kronofogden sker först efter en manuell betalningsutredning där man gjort bedömningen att Försäkringskassan kommer att få betalt. Detta ska även vara sista utvägen då Försäkringskassan främst siktar in sig på att kunna kvitta skulden i utbetald förmån. Sid 80 - Preliminära bidrag ger upphov till många återkrav Försäkringskassan instämmer i att systemet med bostadsbidrag medför många återkrav. På samma sätt som skattesystemet bygger på preliminärt inbetald skatt innebär inkomstprövningen av bostadsbidrag att det kan uppkomma situationer med återkrav och tilläggsutbetalningar.

4 4 (5) Sid 81 - Motstridiga bestämmelser om kvittning mellan olika förmåner Det finns ingen förmån som endast tillåter tvingande kvittning. Frivilla avdrag kan alltid ske oavsett övriga bestämmelser om avdrag/kvittning. Exemplet med barnbidraget är felaktigt. Barnbidraget kan kvittas mot skulder i vissa andra förmåner. Skillnaderna i lagstiftningen mellan förmånerna påverkar i allra högsta grad handläggningen då som vi tidigare beskrivit en gäldenär kan ha flera olika krav vilket försvårar arbetet med att driva samtliga skulder. Försäkringskassan delar Statskontorets uppfattning att reglerna om avräkning bör likformas. Sid 87 - Införande av ett nytt system har skjutits upp av resursskäl Försäkringskassan instämmer i att det medför svårigheter att det planerade IT-systemets leverans ännu inte är klarlagd. Försäkringskassan har genomfört och genomför förbättringar i det maskinella systemet för hantering av fordringarna (Kåntra) sedan juni Exempelvis har förslag till förbättringar vad avser avbetalningsplaner, brevutskrifter, bevakningsfunktioner lämnats och åtgärder vidtas under hösten Sid 90 - Eftersläpning försvårar indrivning Försäkringskassan har för avsikt att se över den samlade informationen som riktar sig mot de försäkrade för att genom god information bibehålla hög betalningsvilja. Sid Förhindra tillflödet av nya återkravsärenden Statskontoret skriver att Försäkringskassan har små möjligheter att påverka tillflödet av nya återkravsärenden. Försäkringskassan anser däremot att inflödet kan minskas genom att informationen om förmånerna förbättras, handläggningskvalitén ökar och genom översyn av interna processer och rutiner. Försäkringskassan instämmer i att bidragsstrukturen styr vissa förmåner till avstämning i efterhand som leder till att det kan uppstå en felaktig utbetalning. Detta gäller assistansersättning och bostadsbidrag. Sid Gemensamt IT-stöd och nya rutiner för kontroll Det var ingen ny rutin för kontroll av bostadsbidrag som infördes. Riksdagen beslutade om nya regler år 1997 som bl.a. syftade till att bidraget mer skulle motsvara aktuellt behov av bidrag och att bostadsbidraget slutligen fastställs först efter taxering. Sid När uppstår ett återkrav hos Försäkringskassan? Ändrade förhållanden är omständigheter som uppstår efter ett beslut om en förmån. I lagen om allmän försäkring är ändrade förhållanden inte orsak till att förmånstagaren är återbetalningsskyldig men kan leda till återkrav.

5 5 (5) Avslutande kommentarer Sammanfattningsvis vill Försäkringskassan lyfta fram följande punkter: - Försäkringskassan är angelägen om att bedriva en effektiv och rättssäker hantering av fordringarna. - Försäkringskassan i den mån tillgängliga resurser finns kommer att ta fram ett förbättrat teknikstöd. - Försäkringskassan önskar mera likformade regler beträffande möjligheten att besluta om avdrag för att reglera uppkomna fordringar. - Försäkringskassan önskar en regel om lägsta belopp som ska initiera utredning om eventuell återbetalningsskyldighet. Beslut om detta yttrande har fattats av försäkringsdirektör Kristin Ritter i närvaro av byrådirektör Erik Luthander, verksamhetsansvarig för familjeförmåner Bosse Häll, försäkringssamordnare Roland Andersson samt platschefen vid det nationella försäkringscentret i Östersund Lars Andersson som föredragande. På Försäkringskassans vägnar Kristin Ritter