36 illsamm December 2013 Ulla Andersson, Karl Axel Andersson, Mona Åndell och Jan Åndell har en byggemenskap ihop. foto: satu knape
December 2013 ans 37 Byggemenskaper knackar på dörren till den svenska bostadsmarknaden. Att det är trögt i porten visar gruppen Casablanca som kämpat i tio år. Men när det lossnar för boendeformen både kräver och möjliggör den en ny arkitektuppgift. Text Elisabet Näslund
G38 December 2013 lädjen och tryggheten ganska snart en tomt mitt i Linköping. De har Han pekar även på riskerna med att köra bil i att bo tillsammans med kontakt med JM sedan 2005 och löfte att köpa när man blir äldre och funktioner sätts ner. människor som man har sin del av tomten när detaljplanen är klar. Och Och om jag blir sittande i min lägenhet vill känt en stor del av livet. det tar sin tid: tomten har flera markägare och jag kunna titta ut och se liv och rörelse. Jag vill Så formulerar Ulla Andersson anledningen taljplanen delats upp i två och är på väg upp i Inte ett hinder, men ett krångel, har varit processen har blivit oerhört snårig. Nu har de- inte bli isolerad, säger Mona Åndell. till att hon och de andra byggnadsnämnden. ekonomin och den finansiella risken. Medlemgrundarna av byggemen- Vi har hamnat i kläm på grund av den tuff- marna har hittills ur egen ficka betalt en miljon skapen Casablanca inte liga hanteringen av ärenden på samhällsbygg- i förskott på tomten och 400 000 kronor på ger upp drömmen om ett nadskontoret, säger Jan Åndell. utredningar och systemhandlingar. När detaljäldreboende i centrala planen är klar ska full betalning, 17 miljoner, Linköping. I snart tio år Lägg så till flygbullerlagstiftningen som gör erläggas för marken. Enligt lag får man inte sälja andelar i en bostadsrättsförening förrän en har de planerat, finansierat och kämpat för den projekt i staden. Casablanca håller tummarna ekonomisk plan är klar och privatpersoner kan att Saab regelmässigt överklagar alla bostadsdrömmen. för att detaljplanen är klar den 1 april och att heller inte betala in pengar till en bostadsrättsförening. Därför betalar medlemmarna till den Jag tror nog att huset de nya bullerreglerna gör att flygplansjätten blir av. Frågan är när, säger inte överklagar. I så fall kan byggemenskapen ideella föreningen och litar på att styrelsen inte Ulla Andersson. För ingen av dem blir yngre. När tanken föddes vid en vårlunch med fem familjer och goda vänner, att de som hade det så trevligt ihop borde bygga ett hus där de bor gemensamt och tar hand om varandra, var de i 60-årsåldern. Nu är de över 70 och tillstår att orken börjar tryta. Men eldsjälen är kvar, en sådan där som finns i varje projekt som blir verklighet, och de andra i styrelsen är eniga om att så länge Jan Åndell är aktiv så håller visionen igång. Han bjuder på kaffe på Linköpings dagstidning Corren, där han var vd innan han gick i pension och där han fortfarande kramar om folk, och lika mycket som han tar ordet lämnar övriga över det till honom. En tid efter den där lunchen var vi på Lanzarote, säger Jan Åndell och pekar på sig, sin fru Mona och Karl Axel och Ulla Andersson. Och där på stranden började vi göra upp planer. Väl hemma stavade jag ihop en inbjudan till möte som jag skickade ut till vänner och bekanta. På mötet fick vi 20 medlemsfamiljer och bildade den ideella föreningen Casablanca och senare en bostadsrättsförening. Inte för att de visste att det var en byggemenskap de hade grundat där och då 2004. Men per definition är det precis vad Casablanca är: ett bostadsprojekt som initieras, planeras flytta in 2016. Men du måste förstå att i det här läget har vi varit många gånger, att vi har trott att nu, nu blir det av, säger Karl Axel Andersson. I det planlagda området Vallastaden finns tre tomter vikta för byggemenskaper. Casablanca nobbar dem på grund av läget. Vi vill bo innanför cityringen. Då kan man ta sig upp till torget med rullator eller i rullstol, säger Jan Åndell. rymmer med kassan. Det här bygger på tillit, säger Jan Åndell. Det bygger också på att föreningens medlemmar är relativt välbeställda och kan ligga ute med pengar. Men en hörnsten i projektet, betonar Mona Åndell, är att få ett billigt boende som alla har råd med, i klartext en änka med låg pension från deltidsjobb. Något som kan vara ett problem i byggemenskaper är att komma överens. Det verkar Casablanca vara lyckligt förskonad från. Ett tiotal familjer har hoppat av men det beror inte på osämja utan på att projektet dras i långbänk två personer har också avlidit under tiden. Men vid inflyttningen blir det skarpt läge. Därför har föreningen köpt in en handbok i ämnet av arkitekten Kerstin Kärnekull, som också föreläst om hur man bor ihop som kollektiv på äldre dar. Grundidén att bo tillsammans och ta hand om varandra när vi var dryga 60 var angelägen då och den är ännu angelägnare nu när vi är över 70, säger Jan Åndell. Casablanca har sina unika ingredienser men illustrerar varför det inte har lossnat för byggemenskaper. Trots ett 30-tal boendegrupper hos Svenska föreningen för byggemenskaper, trots att allt fler kommuner visar intresse, trots att det finns arkitekter som ser och drivs av en grupp privatpersoner som potentialen att verka som projektledare och I Tua Franklins/Nyréns ena förslag för Casablanca själva bor i huset. byggherreombud i ett byggemenskapsprojekt. finns små lägenheter insprängda. Man ska kunna När de listar hinder på vägen är planprocessen det tveklöst största. Föreningen hittade dras och man exempelvis blir ensamstående. mensam arena utan sitter som isolerade öar. bo kvar i byggemenskapen även om livet förän- I dagens situation har aktörerna ingen ge- Det finns ingen färdig struktur för finansiering, för den kommunala processen och för processtöd till boendegrupper. Och det finns ett begränsat intresse och kompetens hos arkitekter att ta på sig den utökade roll det innebär att kroka arm med en byggherre som består av privatpersoner och bistå dem under projektets med lösningar ifråga om organisation, avtal, finansiering och individuell utformning. Ett mycket mer tillfredsställande uppdrag, säger Staffan Schartner, arkitekt på Omniplan och ordförande i Svenska föreningen för byggemenskaper. Ett upplägg med en byggherre som är den som ska bo i huset, en arkitekt som är byggherrens rådgivare och en utförandeorganisation ger bättre byggnader och bättre städer. Det är min främsta drivkraft för att vända mig till bygggemenskaper. Samma skäl gäller för Cord Siegel, Hauschild + Siegel, en av arkitekterna bakom byggemenskapen Urbana Villor där han själv bor. Han har gått vidare med boendeformen foto: satu knape
December 2013 Fakta Så långt har kommunerna kommit Har färdiga projekt Bygger projekt Planerar projekt Har byggemenskaper Intresse finns men inga konkreta planer Göteborg I sitt mål- och inriktningsdokument har kommunen skrivit in att Fastighetskontoret ska verka för fler byggemenskaper och gemensamhetsboende. Detaljplanearbete för tre tomter pågår. Malmö Sveriges första uttalade bygggemenskap är Urbana villor, som fick Kasper Salin-priset 2009. Floda Staffanstorp Karlskrona Upplands Väsby Norrköping Söderköping Oskarshamn Gällivare Linköping Kommunen har avdelat tre tomter för byggemenskaper i Vallastaden. Stockholm Har byggemenskapsgrupper. Ekobyn Understenshöjden, bostadsrättsförening från 1995, räknas idag som landets första bygggemenskap. Tomelilla Äldreboende i form av kooperativ hyresrätt under uppförande. Projektet drivs av Utvecklingsbolaget som har byggemenskap som affärsidé.... och så funkar det Byggemenskaper är en grupp privatpersoner som initierar och genomför ett bostadsprojekt, för att sedan flytta in och sköta drift och förvaltning. Ofta med tanken om en större social samvaro än i ett konventionellt flerbostadsprojekt. Baugemeinschaft föddes i Tyskland och har rötterna i de kooperativ som bildades under 1900-talets första decennier då bostadsbristen var hög. I Sverige ligger jämförelsen med tidiga HSB nära till hands. Dagens bostadsrättsföreningar, som utvecklas av de stora bostadsföretagen i strikt kommersiellt syfte, ligger mycket långt ifrån de ursprungliga men det är en grad- snarare än en artskillnad. Kring millennieskiftet startades de första byggemenskaperna i Freiburg och Tübingen och idag är de en etablerad del av den tyska bostadsmarknaden. Orsakerna är en urban trend och brist på bostäder. Efterhand skapades en infrastruktur: städer främjar genom exempelvis marktilldelning och processtöd, det finns mallar för kontraktsformer, alla banker har finansieringsmöjligheter för Baugruppen, etcetera. Idag ryms en brokig flora under byggemenskapernas paraply. Upplåtelseformerna varierar, från ägarlägenheter till kooperativ, liksom bostadstypen. Ibland är det inte ens de boende som initierar processen utan kommunen eller en professionell byggemenskapsutvecklare. 39 och jobbar idag med ett projekt i Göteborg och ett i Malmö. Mitt kontor gör byggemenskaper för att nå den arkitektoniska nivå vi vill upp till. Både han och Staffan Schartner har erfarenhet från byggverksamhet i tysktalande länder där den praktiserande arkitekten har ett bredare ansvar och större befogenheter. En roll som de tycker är mer tillfredsställande och utvecklande. Och som är nödvändig i ett byggemenskapsprojekt. Arkitekten för Casablanca, Tua Franklin på Nyréns, har inte haft denna utökade arkitektroll. Hon menar ändå att det inte är som att jobba i ett vanligt projekt: För en gångs skull visar jag skisserna för de som ska bo i huset, det är väldigt sympatiskt. Det råder ett ömsesidigt förtroende och är ovanligt lite tjafs. Det är kunniga och erfarna människor som klarar av att driva projektet själva, säger Tua Franklin. Alla applåderar inte byggemenskaper. Kritikerna ser den som ett projekt för människor ur en klass som är resursstark både vad gäller ekonomiskt och kulturellt kapital. (Ja, som Casablanca.) De säger också att den är för småskalig för att lösa bostadsbristen. Det är så gott som alltid ett välutbildat avantgarde som sätter trender. Det gäller för mat, fritid, boende och jag tycker inte det är konstigt att det också är den gruppen som sätter trenden byggemenskaper, svarar Anders Svensson, arkitekt med konsultföretaget Caselab. Han pekar på att byggemenskaper är ett sätt att bo billigare samtidigt som medlemmen får de individuella funktioner hen har valt. Det visar erfarenheter från Tyskland. Om cirka fem år finns det tillräckligt många byggemenskaper för att säga att boendeformen är etablerad i Sverige. Det är Staffan Schartner, Cord Siegel och Anders Svensson ense om. Liksom att det hänger på att de och deras kolleger driver på. 4 Tips Cord Siegels tips när du jobbar mot en privat byggherregrupp: gör en tidplan som visar när beslut ska tas och är knuten till ekonomin. Dela upp den kreativa processen i tre: Hitta, Välja, Förädla. Visualisera! Hauschild + Siegel har byggt en inredd fysisk modell i 1:20. Privatpersoner tar inte till sig information på samma vis som fackfolk. lägg inte möten på kvällar och helger. Projektet är ditt jobb, inte ditt fritidsintresse.
40 December 2013 I Tyskland är man redan hemma En äldre dam och en sjuåring köpte en hund tillsammans och delar på skötseln. I en fastighet har man röstat om vartenda träd på gården. Sådant händer i byggemenskaper. Här är fyra exempel på hur det kan se ut. Text och foto Elisabet Näslund Studiebesöken vid byggemenskaperna skedde under en resa till Berlin och Hamburg som Tysk-Svenska Handelskammaren arrangerade i samarbete med Svenska föreningen för byggemenskaper och Sveriges Arkitekter i oktober i år. Neue Hamburger Terrassen Färdigställt: 2013 Antal bostäder: 33 Kostnad Euro/kvadratmeter: 2 550 Arkitekt: LAN architecture Bytte innerstad mot gemenskap När boutställningen IBA planerades i Wilhelmsburg i Hamburg veks en tomt för byggemenskap. Kommunen anordnade en arkitekttävling och annonserade efter en grupp boende. På tre månader blev byggemenskapen fulltecknad. Den fyra år långa plan- och byggprocessen har kantats av problem ett bygglov försvann och krävde omtag, den intilliggande bäcken behövde flyttas, kostnaderna ökade och lägenhetspriserna slutade på mer än de beräknade 2 200 men samtidigt har gruppen svetsats samman. Jag trivs, hur stadsdelen är struntar jag i, det sociala mervärdet är så högt. Gemensamt finns ett samlingsrum för övernattning och andra aktiviteter samt två trädgårdar. Dessutom är gestaltningen en gemensam nämnare: varje planlösning är individuellt utformad. En annan är valet att lämna hippa innerstadsmiljöer för ett område med hög kriminalitet och skolor med dåligt rykte. Det krävde en kombination av mod och desperation, säger Frank Röhl, boende och arkitekt på Hamburgs stadsbyggnadsförvaltning. Jag trivs, hur stadsdelen är struntar jag i, det sociala mervärdet är så högt.
December 2013 41 Här blev de boende valda Simplon/simplus Färdigställt: 2012 (Simplus) Antal bostäder: 28 Kostnad Euro/kvadratmeter: 2 500 Arkitekt: Fatkohl Architekten, Stahldenninger Architekten, Steinhilber und Weis Architekten, Büro 1.0 och pro.b De boende i byggemenskaperna Simplon och Simplus valde inte varandra. De valde ett billigt boende. Initiativet kom istället från pro.b, ett företag som utvecklar byggemenskaper i Berlin. Pro.b nosade för fem år sedan upp tomten i Friedrichshein och genomförde först Simplon och sedan Simplus. Idag består kvarteret av tre ljusa flerfamiljshus i grupp. Företaget köper tomten, sköter det praktiska i plan- och byggprocessen, anlitar arkitekt och väljer för det mesta ut Baugruppen. Det startar ett bolag som äger tomt och fastighet där de boende köper sin andel. De boendes enda inflytande över arkitekturen är att de bestämmer inredningen i sin lägenhet. Projektutvecklaren Holger Matthies bedömer att de flesta flyttat hit av ekonomiska skäl. Kvadratmeterpriset är lägre än andra Berlinbostäder. De boende kan styra val och därigenom bestämma priset. Det leder ofta till att gemensamma ytor krymper under projektets gång, säger Holger Matthies. Bombad tomt fick passivhus Byggemenskapen startade när två vänner gick förbi en tomt i Kreuzberg med två hus som bombats av ryssarna. Några år senare, 2007, var de tolv i Baugruppen och köpte tomten. Faktorer som förenar de idag cirka 50 boende är miljömedvetenheten och viljan att olika generationer ska leva tillsammans. Men Jörg Meyerhoff som bor i huset sticker inte under stol med att processen var fylld av konflikter. Alla i huset är inte vänner idag, säger han. Byggprojektet väckte också stark kritik hos de närboende som ansåg att det gentrifierade området. Huset är ett passivhus med stora fönster mot söder, solpaneler och celler för eget bruk. Värmen kommer från FTX-ventilation och träpelletspanna. Invånarna sköter förvaltningen själva vilket i ett tekniktungt hus som detta möjliggörs genom ett antal teknikentusiaster bland de boende. KlimaSolarHaus Färdigställt: 2009 Antal bostäder: 19 Kostnad Euro/kvadratmeter: 1 800 Arkitekt: Joachim Reinig, Plan-R Flest kvinnor i Kreuzberg Några få äkta män, söner och fäder lever i denna byggemenskap, men det är ett hus för och av kvinnor. Mötesplatser var nyckelord i planeringen: huset rymmer ett mötesrum, loftgångar, trädgård och takterrass. Det existerar en flora av grupper för olika aktiviteter. De boende ägnar sig också åt social verksamhet som läxhjälp området är underprivilegierat. Vissa väljer att umgås så lite som möjligt. En förutsättning för att bo i kvinnohuset är dock att de som delar loftgång det finns fyra lägenheter i varje ser till och tar hand om varandra. Jag ville bo tillsammans med andra kvinnor men visste inte hur. Vi har lärt oss efterhand, säger Gabrielle Garms som bor i en trea. I början trodde jag att alla kvinnor var likadana, men nu ser jag att det bara finns en som jag. Beginenhof, Berlin Färdigställt: 2007 Antal bostäder: 53 Kostnad Euro/kvadratmeter: 2 300 Arkitekt: Barbara Brakenhoff, PPL Barbara Brakenhoff