Betänkandet SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag

Yttrande Betänkandet SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag S2016/01918/FST Socialdepartementet Remissvar från organisationen Barnens rätt i samhället (Bris) Barnens rätt i samhället (Bris) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som särskilt ska bistå utsatta barn och ungdomar samt upprätta möjligheter för barn och ungdomar att föra en dialog med vuxna. FN:s konvention om barnets rättigheter utgör grunden för Bris arbete. Verksamheten finansieras till största del av gåvor, medlemsavgifter och företagssponsring. Mer information om Bris finns på www.bris.se Inledning Med barnkonventionen som lag blir Sverige ett bättre land för barn. Mycket av den rättsosäkerhet som idag drabbar barn kommer att upphöra när lagstiftningen stärkts med ett barnrättsperspektiv. Detta är en historisk lagstiftning. Det är i år tjugosex år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen, ändå vittnar Bris dagliga kontakter med barn om att vi som land inte lyckats garantera varje barn dess grundläggande mänskliga rättigheter. Genom samlad erfarenhet från Bris stödverksamhet ställer vi oss bakom resultatet av utredningens gedigna kartläggning och kan konstatera att transformering och normharmonisering är en långsam process. Det finns inget utsatt barn som har tid att vänta på sina rättigheter. Barndomen är här och nu, den är tidsbegränsad. Bris har länge verkat för en inkorporering av barnkonventionens helhet i svensk lag. Bris tror att det är ett viktigt steg, som visserligen inte förändrar livet för ett utsatt barn över en natt, men Bris är övertygad om att en inkorporering underlättar och snabbar på utvecklingen så att vi inom en överskådlig framtid lever i ett samhälle där varje barn är garanterad sin värdighet, sitt inflytande och varje övrig rättighet såsom de är beskrivna i barnkonventionen. Våra grannländer Norge, Finland och Island som redan gjort barnkonventionen till lag har mycket att lära oss. Debatten inför, kritiken emot och problemen som kvarstår även efter en inkorporering hos våra grannar, kan ge Sverige bra vägledning. Studerar vi särskilt Norge kan vi till exempel se två framträdande områden som bör hanteras även i vårt land. Det rör sig om att eliminera regionala skillnader i hur rättigheter tillgodoses inom ramen för det kommunala självstyret samt vikten av att aldrig känna sig klar med att sprida kunskap om rättigheter till både barn och vuxna. 1 Våra nordiska grannar lär oss att det även efter en inkorporering kommer krävas tillsyn, särskilt med hänsyn till rätts- och förvaltningspraxis. Våra grannar visar också att Barnombudsmannens uppdrag i att stärka barnets rättssäkerhet, förebygga och lösa konflikter mellan barnet och samhället samt sprida information om barnets rättigheter kommer behöva ges ännu större vikt. Finlands erfarenhet visar särskilt att just Barnombudsmannens roll och mandat starkt bidragit till att stärka det strategiska arbetet med att implementera barnkonventionen. Bris är därför mycket glad över att ta 1 Vamstad; Johan Fördelar och nackdelar med att inkorporera Barnkonventionen (Ersta Sköndal Högskola 1/10

del av förslagets rekommendation om ökade befogenheter för och anslag till den svenska Barnombudsmannen. 2 Bris har sedan utredningens start, år 2013, medverkat i utredarens referensgrupp. Vi har således haft förmånen att följa arbetet nära och det är glädjande att få ta del av de konkreta förslagen i en tid då juridisk konkretisering och vägledning för Sveriges åtagande enligt barnkonventionen behövs mer än någonsin. Barn som kontaktar Bris vittnar om hur även det mest välvilliga av handläggningsförfaranden fallerar då barnet inte erkänns som en bärare av rättigheter. Barnkonventionen ger Sverige en ny kollektiv barnsyn där vi tvingas gå från tanken om att tillgodose barnets behov till att istället i praktisk mening uppfylla barnets rättigheter. Vi står således inför ett paradigmskifte. Att i juridisk mening erkänna varje människa under 18 år som en rättighetsbärare är att effektivisera och rättssäkra varje lag, process och även varje situation där barnet befinner sig. Det är inte en dag försent. Det är särskilt positivt att utredningen vinnlagt sig om att skriva en sammanfattning på lätt svenska. Det ger möjlighet för barnet att lättare ta till sig förslaget som kommer att spela en betydande roll i barnets liv. Vi hoppas att den barnvänliga texten används i såväl skolor som i det civila samhället och vi hoppas också att detta goda exempel står modell för framtida utredningar. Sammanfattning Bris kan gladeligen ställa sig bakom förslaget om ikraftträdande av de olika lagförslagen presenterade i utredningen. Vi delar utredningens analys att förslagen till nya lagar kommer att leda till att barnets rättigheter stärks, att integration och jämställdhet förbättras och att förslagen kommer ha gynnsamma effekter på såväl det brottsförebyggande arbetet som mot brottsligheten i stort. Inkorporering tillsammans med fortsatt transformering gör även befintliga lagar bättre. Bris vill dock dra uppmärksamhet till våra betänkligheter kring förslagen enligt redovisningen nedan. 5. Iakttagelser på kartlagda områden 5.1. Barn i migrationsprocessen 5.1.6. Bedömningar och förslag Förslaget från utredaren innebär att utlänningslagen förstärks med text om att barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas med hänsyn till barnets åsikt. Lagen ska även reglera information till barnet. Bestämmelser ska tydliggöras, som att barnets rätt att framföra åsikter gäller alla frågor, inte bara frågor om tillstånd. Olämplighetsrekvisitet ska tas bort. Synen på barnet som en rättighetsbärare ska stärkas, till exempel ska barnets egna asylskäl alltid utredas. Bris tillstyrker förslaget. Bristerna i barnrättsperspektivet gällande utlänningslagen som kartläggningen visar, och som dessutom är identiska med de brister Sverige fått skarp kritik för vid FN:s barnrättskommittés senaste granskning, är mycket alarmerande. 3 Förslaget om ändring i utlänningslagen bygger på en gedigen genomgång av vilket genomslag barnkonventionens bestämmelser fått i den utlänningslag som gällde före juni 2016. 2 Vamstad; Johan Fördelar och nackdelar med att inkorporera Barnkonventionen (Ersta Sköndal Högskola 3 https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-fornedladdning/publikationer/externt_bk_sv/rekommendationer-efter-femte-rapport.pdf 2/10

Bris har i tidigare remissförfarande avfärdat lagen om tillfälliga uppehållstillstånd som trädde i kraft under juni 2016 då den i sin helhet strider emot barnkonventionen. 4 Att förslaget till ny tillfällig utlänningslag presenterades samma vecka som förslaget till att göra barnkonventionen till lag ska i bästa fall ses som ett olycksfall i arbetet, i värsta fall bör det tolkas som brist på respekt för barnkonventionen och/eller bristande samordning i frågan. Barnets rättigheter är inte beroende av medborgsrättslig status. Barnkonventionen omfattar även de barn som flytt till Sverige. 5.2. Stöd och service till barn med funktionsnedsättning Förslaget från utredningen innebär att nuvarande bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att uttrycka åsikter tydligare ska kopplas till barnkonventionens artikel 3 och artikel 12. Lagen ska även reglera barnets rätt till relevant information. Bris tillstyrker förslaget. Kartläggningen lyfter fram problemen med att barn inte är delaktiga vid beslut om insatser, och att de inte får information som går att förstå. Det är extra viktigt för barnet att få information innan ett möte ska ske så att barnet vet varför hen ska på möte och vad som ska hända där. Det är också viktigt att rätten till information kopplas till individuella behov och att informationen finns på olika sätt, t ex via film eller bilder. Många barn som berörs av denna lagstiftning har svårt att kommunicera på annat sätt än via tal. Att barnet kan ta del av besluten på ett sätt som de förstår är en förutsättning för att barnets rättigheter ska kunna tillgodoses. Ofta hänvisas till tidsbrist, men det kan aldrig vara ett godtagbart skäl till att rättigheter kränks. Det är också mycket viktigt att handläggarna dokumenterar varför ett barn inte har varit delaktig när så varit fallet. 5.2.6. Socialstyrelsen bör genomföra en kartläggning av hur barnets rättigheter tillgodoses vid LSS-insatser till barn (s. 211) Bris tillstyrker förslaget. Bris förutsätter även att barn särskilt beaktas i den utredning som för närvarande genomförs i regeringskansliet med sikte på att se över assistansersättningen (Dir 2016:40) men välkomnar också ett särskilt uppföljningsuppdrag till Socialstyrelsen. Bris vill dessutom uppmana till direkt dialog med barn för att deras röster ska höras så att barnets bästa får genomslag i de förslag till förändringar som kommer presenteras. 5.3. Barn som bevittnat våld inom familjen (Sid. 234) Bris tillstyrker förslaget. Bris delar kartläggningens uppfattning om att det alltid måste säkerställas att barn som bevittnat våld får det stöd av socialtjänsten och andra instanser som de har behov av. Samtidigt vill Bris uppmärksamma språkbruket gällande barn som bevittnat våld. Forskningen har gått från att tala om barn som bevittnat våld till att lyfta fram våldet som vardag. Begreppet att uppleva våld används numera för att bättre synliggöra barnets perspektiv och att barnet är ett subjekt inför det våld som står i centrum. Att bevittna våld i familjen kan för barnet ofta likställas med att själv ha blivit utsatt för våld. Forskning visar att barnet som bevittnat våld kan skakas om på ett sådant sätt att den känslomässiga konsekvensen för barnet till och med kan bli värre än om barnet själv hade blivit slaget. 5 Begreppet barn som bevittnat våld bör därför utvecklas och i juridisk mening likställas med att barnet blivit utsatt för psykisk misshandel. En sådan språklig förbättring stämmer bättre överens med barnkonventionens definition av våld (artikel 19). 4 https://bris.se/?pageid=123&id=3547 5 http://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/barn-som-upplever-vald/ 3/10

5.3.6. Socialnämnden ska få besluta om öppna insatser mot vårdnadshavares vilja Bris tillstryker förslaget och delar både utredningens och LVU-utredningens uppfattning om att socialnämnder ska kunna besluta om öppna insatser till barn under 15 år även om vårdnadshavare inte samtycker. 5.4. Barn som utsatts för våld inom familjen (S. 260) Utredningen ger förslag om ändring i brottsbalken relaterat till smärtrekvisitet som idag innebär att bevisbördan för våld mot barn hamnar på barnet och dess individuella förmåga att kunna beskriva smärtan. Det införs även en ny bestämmelse i brottsbalken om misshandel av barn. Bris tillstyrker förslaget men vill samtidigt påpeka vikten av att begreppet våld tolkas i strikt enlighet med barnkonventionens artikel 19. Det vill säga, det är mycket viktigt att våld mot barn inte enbart likställs med fysiskt våld. Barnkonventionens artikel 19 ger en bred definition av våld som innefattar fler delar än enbart fysiskt våld. Barnkonventionens definition innefattar även psykiskt våld, försummelse, vanvård, ignorering med mera. Således behöver lagstiftningen ta höjd för våldet mot barnet som inte enbart är fysiskt. Komplexiteten i detta brott kommer således även att behöva beröra det våld som barnet kan utsättas för, men som inte i juridisk mening skulle kunna rubriceras med dagens definition av misshandel. 5.5. Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen (s. 271) Utredaren föreslår en ny bestämmelse om att barnets bästa särskilt ska utredas och beaktas, ett införande av reglering av relevant information till barnet och att barnet ska ha möjlighet att framföra sin åsikt, en åsikt som dessutom ska tillmätas betydelse. Bris tillstyrker förslaget och gör samma bedömning om att metoder, information och dokumentation behöver förbättras i stor utsträckning. Bris vill dock särskilt poängtera att utredaren endast gett förslag om att införa skrivelser kring tre av barnkonventionens femtiofyra artiklar. Barnkonventionen är en helhet, vars rättigheter förutsätter varandra och är odelbara vilket utredaren också utförligt beskrivit. Lagtexten bör således ta höjd för att ingen artikel i barnkonventionen är viktigare än någon annan utan att de ska läsas som den helhet de är tänkta att utgöra. 6. Generella Iakttagelser 6.3. Förbättrat genomslag för barnkonventionen 6.3.1. Lagstiftningsåtgärder (S. 313) Bris tillstyrker förslaget. Bris delar kartläggningens slutsats om att ett hot mot barnets rättigheter idag är den låga kännedomen om att begreppet barnets bästa inte innebär ett generellt svar, utan att det istället är ett tillvägagångssätt. Principen om barnets bästa beskriver en metod som alltid innefattar beaktande av det enskilda barnets röst. Det fortsatta transformeringsarbetet bör lägga stort fokus på barnets möjlighet att framföra sin åsikt i alla frågor som rör barn. Det måste också löpande tas höjd i det fortsätta transformeringsarbetet för att barnets framförande av sin åsikt alltid är en del i en bedömning av barnets bästa. Bris anser att det är särskilt positivt att utredaren uppmärksammar en översyn av föräldrarätt i förhållande till barnets möjlighet att framföra sin åsikt. Bris ställer sig bakom utredningens slutsats om att alla bestämmelser med begränsning av möjligheten att framföra sin åsikt ska ses över. 4/10

Erfarenheten från Bris många år av stöd till barn är att det inte nog går att understryka vikten av rätt förutsättningar och kompetens hos den vuxna för barnets möjlighet att framföra åsikter. Alla meningsfulla samtal mellan barn och vuxna handlar om rätt nivå av förarbete och av arbete med frågor såsom tillit, tillgänglighet, individuell anpassning, motivation, information och anpassning av språk och miljö. Barnkonventionen bör komma till uttryck i förarbeten (Kommittéförordningen) (s. 320) Bris tillstyrker förslaget om att hänsyn till barnets rättigheter ska synas i förarbeten med tolkningsstöd av FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer. I det fall en ny lag har konsekvenser för barn så ska dessa redovisas. 6.3.2. Möjlighet att kunna utkräva rättigheterna Myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter ska göra sin verksamhet känd, tillgänglig och anpassad för barn (s. 324) Bris tillstyrker förslaget om att centrala myndigheter ska göra den egna verksamheten känd för barn, den ska även vara tillgänglig och anpassad för barn. Vi vill dock samtidigt påpeka att benämningen centrala myndigheter bör tolkas i den vidaste av definitioner. Detta krav bör omfatta alla myndigheter med verksamhet som direkt eller indirekt berör barn. Det är varje barns rätt att få kunskap om hela det samhälle barnet lever i. Barnombudsmannens möjligheter att föra talan för enskilda i ärenden av principiell natur bör utredas (s. 328) Bris tillstyrker förslaget och ser positivt på utredningens hänvisning till Bris egen tilläggsrapport inför FN:s barnrättskommittés senaste granskning av Sverige då Bris lade fram samma förslag. Vi tror att det skulle skona lokala domstolar på ett bra sätt att Barnombudsmannen på nationell nivå kan åta sig enskilda ärenden likt övriga ombudsmän. Vi vill dock utveckla vårt tidigare ställningstagande om att detta enbart skulle röra principiellt intressanta fall, till att hänsyn samtidigt måste tas till att alla barn har samma rätt till upprättelse. Bris menar således att en sådan utredning även bör innehålla en analys av barnets möjlighet att utkräva sin rätt i alla fall som rör barnet. Vidare bör en sådan utredning utgå från barnets behov av upprättelse, inte enbart vuxnas behov av vägledning och praxisbildning. Utredningen bör ske skyndsamt. I sammanhanget bör det igen påpekas att tid är av yttersta vikt för att barnets rätt att utkräva sina rättigheter ska kunna tillgodoses. Barn har inte tid att vänta flera år på upprättelse. Barndomen är här och nu. Gällande klagomålsförfaranden är det också särskilt viktigt att belysa möjligheter för barnet som står utan en resursstark vuxen som är lojal mot barnets eget intresse. Barnet har rätt till acess to justice även utan vårdnadshavare. Frågan är också nära sammankopplad med vikten av barnanpassade system för klagorätt och att se över ansvariga myndigheters förfaranden gällande barnets klagorätt. Exempelvis se över frågor såsom öppettider, språknivåer, krav på förkunskaper och vårdnadshavares samtycke. Det är också viktigt att i sammanhanget betona behovet av att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ett led i att ge ett fullgott skydd för barn i Sverige och därmed uppfylla hela barnkonventionen. Rättigheter har ett svagt värde om man inte kan få upprättelse då rättigheterna kränkts. När nu utredningen på direkt uppmaning i tilläggsdirektiv, som ett resultat av regeringsförklaringen, lägger fram förslag om att göra barnkonventionen till lag är det hög tid att även ta fram ett förslag om ratificering av tredje tilläggsprotokollet. För att stärka barnets rättigheter, inte bara i Sverige utan över hela världen, är det nödvändigt att de olika rättigheterna kan prövas i en gemensam instans. Detta skulle stärka praxisbildningen i Sverige och därmed på ett 5/10

bättre sätt garantera barn att deras rättigheter tillförsäkras dem. Barnrättskommittén har uppmanat Sverige att ratificera protokollet, både för att barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll är en helhet men också eftersom Sverige är en förebild i dessa frågor. Om regeringen menar allvar med att Sverige ska vara ett av de bästa länderna för barn att växa upp i samtidigt som regeringen vill ta på sig ledartröjan när det gäller barns rättigheter internationellt så brådskar ett förslag om ratificering av det tredje tilläggsprotokollet. 6.3.3. Administrativa och andra åtgärder Ett kunskapslyft för barnets rättigheter (s. 331) Bris tillstyrker förslaget och ser positivt på att kunskapslyftet omfattar hela barnkonventionen inklusive dess fakultativa tilläggsprotokoll. Bris är dock bekymrade över att satsningen endast ska fortlöpa under en relativt kort period. Många av de beslut som rör barn både direkt och på andra sätt fattas lokalt och utan detta kunskapslyft kommer inte lagstiftningen att få avsett genomslag, i alla fall inte på mycket lång tid. Den kunskapsutveckling som föreslås får inte avstanna efter enbart tre år. Att kunskapen bibehålls och upprätthålls måste vara ett lika tydligt krav. I ljuset av det pionjärarbete som ett kunskapslyft av barnets rättigheter är, visar Bris erfarenhet att satsning inte bör fokusera på att enbart utbilda befintlig personal. Personal kommer och går. Istället föreslår Bris ett förtydligande om att den tidsbegränsade satsningen bör behandla strukturella åtgärder för säkerställande av kompetensutveckling om barnkonventionen som ämnar ge en långsiktig effekt. Kunskapslyftets tre år bör vikas åt att arbeta in ny kunskap och nya metoder (såsom barnkonsekvensanalyser, barnrättsbudget och metoder för barnets inflytande) i befintliga strukturer för fortbildning och kompetensutveckling för personal. Även genom att i större utsträckning införa krav på barnkonsekvensanalyser, för alla verksamheter som direkt och indirekt berör barn, kan innebära att kunskapen om barnets rättigheter får större genomslag. Utvärdering bör ske efter tre år för att det ska kunna avgöras om fullbordad effekt uppnåtts. Såsom tidigare nämnts i inledningen ställer sig Bris positiva till Barnombudsmannens utökade uppdrag, särskilt eftersom jämförelser med våra nordiska grannländer visat att Barnombudsmannens roll är instrumentell för att inkorporeringen ska nå full effekt i samhällets alla delar. Då tolkning av barnkonventionen i en praktiskt svensk kontext kommer vara helt och hållet avgörande för det enskilda barnets rättssäkerhet vill Bris lyfta fram vikten av att Barnombudsmannen erhåller mandat för att kunna säkerställa att samsyn verkligen råder mellan alla myndigheter och på kommunal, regional och nationell nivå. Sprida metoder för att lyssna på barn och inflytande samt barnets bästa som tillvägagångssätt. Även kunskap om barnets psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta (s. 332) Bris tillstyrker förslaget och tycker det är positivt att spridningen av metoder även innefattar en bredare kunskap i att kunna se helheten kring barnet. Vi ser gärna att även metoder för barnkonsekvensanalys och barnrättsbudget ingår i förslaget. Spridning av metoder och goda exempel bör påbörjas redan nu. Vi uppmanar också regeringskansliet att ta hjälp från civilsamhället där många av förslagets metoder redan finns utvecklade. Kunskapsutbyte som ett sätt att skapa samsyn kring tolkningar av barnkonventionen (s. 331) Inkorporering förutsätter hög kunskapsnivå. Utredningens förslag mynnar ut i rekommendationen att inkorporering inte räcker för att förverkliga barnkonventionen i alla delar av det svenska samhället. 6/10

Bris tillstyrker förslaget. Bris vill dock lägga till att kompetens kring barnkonventionens praktiska betydelse i det enskilda förfarandet inte räcker. Kunskapshöjande insatser bör även beröra frågor såsom den moraliska och etiska bakgrunden till framväxten av mänskliga rättigheter, särskilt barnets egna mänskliga rättigheter, och vad konsekvenserna blir när vi inte värnar och agerar utifrån rättigheter. Kompetenshöjningsinsatser bör särskilt belysa de områden utöver kartläggningens fyra områden där barnets rättigheter ofta inte efterlevs; exempelvis mänskliga rättigheter för barn i häkte, barn i psykiatrin, barn i sociala barn- och ungdomsvården och barn i vårdnadstvister. 6 Även rättigheter för barn på flykt till Sverige bör särskilt belysas. Barnombudsmannen får i uppdrag att utbilda och sprida metoder och allmänna kommentarer (s. 331) Bris tillstyrker förslaget men vi vill återigen dra uppmärksamhet till lärdomar från grannländer såsom Norge. Om samsyn i myndigheter och inom det kommunala självstyret inte råder riskerar barnets rättigheter att, trots inkorporering, återigen bli föremål för regionala skillnader. Mänskliga rättigheter för barnet får inte reduceras till ett lotteri baserat på postadress. Sverige måste kunna garantera barnets likvärdiga rättigheter oavsett var i landet barnet befinner sig. Centrala statliga myndigheter ska säkerställa ändamålsenlig kompetens. Dessa ska återrapportera vidtagna åtgärder (s. 331) Bris tillstyrker förslaget. Se vår tidigare kommentar under punkt 6.3.2. angående begreppet centrala myndigheter. Barnombudsmannen får erbjuda uppdragsutbildningar (s. 331) Bris tillstyrker förslaget. Samtidigt vill vi dra uppmärksamhet till möjlig kontroll av aktörer från privat sektor eller civilsamhället som redan idag erbjuder likande uppdragsutbildningar med varierade kvalité. Högskoleutbildningar ska ha kunskap om barnkonventionen (s. 332) Bris tillstyrker förslaget och vill betona att det enligt vår erfarenhet är särskilt allvarligt att obligatoriska grundkurser om barnets rättigheter inte finns på utbildningar såsom socionom- och juristprogrammen där nyutexaminerade studenter i arbetslivet kan ställas inför beslutsfattande med stor inverkan på ett barns liv. Utredningens referens till relevanta utbildningar bör också läsas extensivt. Barnets rättigheter gäller i alla samhällssektorer, inte bara de där rättigheterna kan tillämpas direkt. Barn ska få kunskap i skolan (s. 322) Bris tillstyrker förslaget och lyfter gärna fram arbetet med Koll på soc som ett bra och illustrativt exempel. Bris ser också gärna en samverkan i dessa frågor mellan myndigheter, skolan och civilsamhället. Skyldigheten att informera om barnkonventionen bör även förtydligas ytterligare i skollagen. Regeringen bör utreda hur etablering av oberoende, lokala barnrättsbyråer kan främjas ekonomiskt. Barnrättsbyråer ska vara fristående (s. 339) Bris tillstyrker förslaget om att regeringen bör utreda hur oberoende ombud för barn kan främjas ekonomiskt. Bris förhoppning är att juridisk spetskompetens och annan nödvändig rådgivning ska finnas anpassad och tillgänglig för alla barn som behöver det. Vi vill också slå ett slag för alla de 6 Barnombudsmannens årsrapporter, https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/publikationer/ 7/10

barnrättsorganisationer som arbetar med barnets rättigheter både på strukturell och på individuell grund. Bris anser därför att det bör ingå i utredningen att se över hur ekonomiskt främjande kan underlätta för dessa att komplettera varandra på ett bra sätt. Många barn är idag beroende av oberoende ombud för att kunna genomdriva ett klagomålsförfarande inom både administrativa och/eller juridiska processer. Det är positivt att civilsamhället bättre kan komma att bidra till barnets rättssäkerhet. Bris vill dock belysa vikten av tillsyn då samhället förlitar sig på oberoende instanser för något så viktigt för barn som rätten till upprättelse. Kanske kunde detta arbete likna tillsynen som införts för landets kvinnojourer där IVO numera utför regelbunden tillsyn. Relationen för genomförandet av barnets klagorätt mellan ombud som Barnombudsmannen, barnrättsbyråer och nuvarande lokala barnombud bör även grundligt ombesörjas i en utredning. 7. Barnkonventionen blir svensk lag 7.5. Förslag till inkorporering av barnkonventionen (s. 383) Bris tillstyrker förslaget. Dock är det olyckligt att utredningens direktiv inte omfattade en översyn av inkorporering av samtliga fakultativa protokoll. Detta går emot helhetsperspektivet av barnkonventionen och barnrättskommitténs tydliga ställningstagande att status för och betydelse av barns mänskliga rättigheter är odelbara. Fortsatt transformering Bris tillstyrker förslaget. En fortsatt transformering tar dock tid och kan innebära risk för att ett barn hamnar i en situation styrd av lagar som är dåligt transformerade. Transformering och normharmonisering måste fortlöpa med hög prioritet även efter en inkorporering. En ansvarig för det arbetet bör utses och arbetet bör löpande granskas. Den största utmaningen efter inkorporering i Norge och Finland har varit att möjliggöra barnkonventionens genomslag i alla olika instanser av rättsväsendet, staten och inom det kommunala självstyret. Lärdomen vi kan dra skulle kunna sammanfattas som att arbetet inte sköter sig självt efter en inkorporering. Transformeringen måste följas av en medveten satsning som hänger tätt samman med kunskapsspridning och även samordning för att få full effekt. 7 7.7. Konflikter mellan den inkorporerade barnkonventionen och annan svensk lag 7.7.4. Genomslaget för barnkonventionen vid en konflikt (s. 414) Enligt utredningens kartläggning torde konflikter (i strikt juridisk bemärkelse) sällan förekomma. Då det ändå förekommer ska de enligt utredningen hanteras genom befintliga rättshjälpsmetoder, i enlighet med det konstitutionella systemet, och även genom en fortsatt transformering. Utredningen tillägger dock att frågan om förekomsten av konflikter särskilt ska belysas i utvärderingen av barnkonventionens inkorporering. Bris tillstyrker förslaget men vi beklagar att utredningen inte haft i uppdrag att se på hur barnkonventionen skulle kunna tillmätas en starkare status än vanlig lag. Erfarenheterna från Norge där lagen har status av en semigrundlag är mycket goda. Svenska domstolar har också lång erfarenhet av att tolka Europakonventionen för Mänskliga Rättigheter som har just status som semigrundlag. 7 Vamstad; Johan Fördelar och nackdelar med att inkorporera Barnkonventionen (Ersta Sköndal Högskola 8/10

Bris understryker dock att vid normkonflikt med nationell rätt ska barnkonventionen som internationell mänsklig rättighetskonvention ges företräde. Det är ett viktigt ställningstagande för att lagen ska få ett rejält genomslag. Det innebär också att vid brist avseende regleringar kring barns rättigheter kan lagen om barnkonventionen fungera som direkt utfyllnad vid tolkningsproblem. Detta kommer sammantaget stärka lagtillämparens möjligheter att tillgodose barnets rättigheter på ett positivt sätt. Även om Bris alltså tillstyrker den status som lagen nu får anser vi att frågan om lagens status noga bör följas. Om lagen inte får den effekt som är tänkt bör lagstiftaren åter överväga statusen av denna lag, som reglerar mänskliga rättigheter, i relation till andra lagar. En översyn av effekten av barnkonventionen som svensk lag och dess formella status rekommenderas således, samt även en utredning av behovet av att införa grundlagsskydd för att uppnå avsikten med en fullständig inkorporering i svensk lag. Det skulle också möta barnrättskommitténs rekommendation till Sverige om att vidta alla möjliga åtgärder för att stärka barnkonventionens ställning. 7.8. Tolkningen av barnkonventionen 7.8.6. Skriftlig vägledning om barnkonventionens tolkning och tillämpning (s. 452) En strategisk satsning på utbildning och kompetensutveckling är avgörande för att värna tolkning och vägledning från den dagen barnkonventionslagen och övriga lagändringar träder i kraft. Utredningen föreslår dessutom en skriftlig vägledning för verksamhetsnära och praktisk tolkning, en vägledning för samtliga professioner som bör utgå från svenska förhållanden. Bris tillstyrker förslaget. I brist på traditionella förarbeten anser Bris att rangordning av källor ska göras där barnrättskommitténs allmänna kommentarer och övriga dokument, inklusive rekommendationer till Sverige och andra jämförbara länder ges högsta prioritet. Även FN:s beslut gällande de överklagansärenden som behandlats av FN:s barnrättskommitté i efterlevnaden av barnkonventionens tredje fakultativa protokoll ger viktigt vägledning. Sekundära källor bör vara praxis från Sverige och andra jämförbara länder, exempelvis från Norge. Källhänvisning bör ombesörjas och administreras av Domstolsverket med stöd från Barnombudsmannen. 7.9. En översyn av översättningen av barnkonventionen (s. 453) Bris tillstyrker förslaget. Frågan om en ny översättning av den snart trettioåriga barnkonventionstexten var en fråga Bris särskilt uppmärksammande i vår roll som referens till utredaren. Vi välkomnar förslaget eftersom språkliga korrigeringar och en allmän modernisering bidrar till att underlätta tolkningsarbetet när väl inkorporeringen trätt i kraft. 7.10. Åtgärder som behöver vidtas med anledning av inkorporering 7.10.2. Uppdrag till centrala myndigheter att förbereda sig, genom dialog och återrapportering till regeringen, inför situationer som kan uppkomma när barnkonventionen blir lag 7.10.3. Diskussion om konventionsbestämmelsernas direkta tillämplighet Förslagen från utredningen visar att det är hög tid att börja förberedelserna inför den dag då barnkonventionen blivit lag. Utredningen föreslår att det genom regleringsbrev ska åligga domstolar och andra myndigheter att påbörja dialog och diskussion om utmaningar i ett tidigt skede. Eventuella lagstiftningsbehov ska föras tillbaka till regeringskansliet. Syftet med förslaget är att samsyn ska råda. Bris tillstyrker förslaget. Angående diskussionen om huruvida konventionsbestämmelsernas direkta tillämplighet ska föras inom domstolar och andra myndigheter ställer sig Bris frågande till om dialog 9/10

räcker? För att samsyn ska kunna råda är det viktigt att påpeka att barnkonventionens tolkning inte är öppen för enskilda antaganden. Bris menar att det bör tydliggöras i regleringsbreven, där denna uppgift ska presenteras, att all tolkning måste utgå från de tolkningsverktyg som redan finns hos FN:s barnrättskommitté. Det vill säga allmänna kommentarer, allmänna diskussioner, specifika rekommendationer till Sverige och andra jämförbara länder för att nämna några. 7.10.4. Möjligheten att få skadestånd vid kränkning av rättigheterna (s. 459) Utredningen av frågor kring barnets möjliga utkrävning av skadestånd ingick inte i utredningens direktiv. Ändå lägger utredaren fram en rekommendation om att frågor kring skadestånd bör ses över av regeringen. Bris tillstyrker förslaget. Bris vill belysa vikten av insikten om att det är en markant skillnad för det enskilda barnet att ha rätt om barnet samtidigt inte kan få rätt. Frågan om skadestånd hänger tätt samman med utkrävandet av rättigheter. Barnet som får sina rättigheter kränkta har inte tid att vänta flera år på upprättelse. Skadestånd är inte bara en ekonomisk ersättning för barnet som farit illa. Att få rätt har även en terapeutisk verkan, det är en bekräftelse på att någon annan gjort fel som också ställs tills svars för sina handlingar. Ett möjligt skadestånd är således mer än bara en ekonomisk kompensation för det enskilda barnet eller en grupp av barn som inte fått sin rätt tillgodosedd. Frågan bör skyndsamt utredas. 9. Konsekvenser av förslaget 9.2. Ekonomiska konsekvenser (s. 465) Bris ställer sig tveksam till utredningens slutsats. Barnrätten är inget statiskt kunskapsområde utan det förändras i takt med tiden, nya grupper av barn hamnar i utsatthet och samhällets normer och människosyn förändras. Bris erfarenhet är att kunskapsfördjupning av barnets rättigheter innebär en kostnad. Självklart bör myndigheter arbeta med dessa frågor inom befintliga anslag, men det är Bris slutsats att ett kunskapslyft av denna pionjära omfattning rimligen kommer att kräva ökade anslag. Avslut Bris tackar för möjligheten att vara remissinstans till detta historiska lagförslag som gör Sverige till ett bättre land för barn. Det är Bris vision att varje barn lever i ett samhälle där de känner till sina rättigheter och där varje barn är garanterad efterlevnad av varje enskild rättighet. Bris arbetar dagligen med att stärka rättigheterna för barn och vi är övertygande om att inkorporering av barnkonventionen med fortsatt transformering är en viktig byggsten i förverkligandet av denna vision. Bris hoppas att förberedelser för barnkonventionens inkorporering i svensk lag inleds utan fördröjning. I detta ärende har barnrättsspecialist Emma Bennwik varit föredragande. Beslut har fattats av generalsekreterare Magnus Jägerskog. Stockholm 14 oktober 2016. Magnus Jägerskog Generalsekreterare, Bris 10/10