LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats en promemoria (N2009/5828/MK) som innehåller ett förslag till ändring i ovannämnda förordning. Förslaget innebär att det i förordningen medges ett undantag från kravet på filial för utländska företag som är etablerade i annan medlemsstat inom EES-området och som endast tillfälligt bedriver näringsverksamhet i Sverige. Ändringen föreslås träda i kraft den 27 december 2009. I promemorian uppges motivet till den föreslagna förändringen vara att kravet på filial för utländska företag strider mot artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (tjänstedirektivet). Sammanfattning För att kollektivavtalsmodellen ska fungera i praktiken är det mycket viktigt att det på plats i Sverige finns en representant för näringsidkaren som är behörig att förhandla med facket. I promemorian läggs ett förslag som innebär att antalet utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige utan att det finns en behörig representant här kommer att öka. Eftersom promemorians förslag inte kombineras med förslag om annan lagstiftning som tillförsäkrar att det finns en behörig representant i Sverige motsätter sig LO, TCO och Saco den föreslagna ändringen i förordningen. LO, TCO och Saco avstyrker således förslaget att ett undantag medges från kravet på filial för utländska företag som är etablerade i annan medlemsstat inom EES-området och som endast tillfälligt bedriver näringsverksamhet i Sverige.
2 Kort om filiallagen i dess nuvarande lydelse I filiallagen (1992:160) föreskrivs att utländskt företag ska bedriva verksamhet i Sverige genom filial ( 2 1 st). Detta är inte ett absolut krav. Utländska företag kan välja att bedriva verksamhet i Sverige genom dotterbolag eller genom en agentur. Filialen ska stå under ledning av en verkställande direktör (8 ). VD:n ska vara bosatt inom EES-området (9 ). Om VD:n inte är bosatt i Sverige ska det utländska företaget till Bolagverket anmäla en delgivningsbar person (10 2 st). Om verksamheten inte bedrivs av ett företag utan av en enskild näringsidkare gäller att utländska medborgare eller utomlands bosatta svenskar är skyldiga att ha en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den här bedrivna verksamheten (2 2 st). Såvitt avser bestämmelsen i 2 2 st filiallagen har regeringen tidigare, i prop. 2008/09:187, föreslagit att kravet att utländska näringsidkare ska ha en i Sverige bosatt föreståndare tas bort inom EES-området. Regeringen har motiverat detta med att kravet är ett otillåtet krav vid etablering. Ändringen föreslås träda ikraft den 27 december 2009. Skyddet för arbetstagare - vikten av att behörig representant finns i Sverige I Sverige regleras löner och andra anställningsvillkor i kollektivavtal mellan parterna. Lagstiftaren lägger sig i princip inte i. För att kollektivavtalsmodellen ska fungera förutsätts att parterna har skydd för förenings- och förhandlingsrätt samt rätt att vidta stridsåtgärder. Med andra ord måste parterna ha de praktiska verktygen för att förhandla och träffa kollektivavtal. En arbetstagare som arbetar på svensk arbetsmarknad utan att omfattas av kollektivavtal riskerar att få sämre villkor och ett sämre skydd. Endast arbetstagare som omfattas av kollektivavtal har ett rättsligt bindande skydd för de villkor som reglerats. Utan kollektivavtal riskerar arbetstagarnas rättigheter att frysa inne. Det är därför mycket viktigt att det finns regler som säkerställer att utländska företag och näringsidkare som är verksamma i Sverige har en behörig person på plats i Sverige, en person som kan förhandla om och träffa kollektivavtal och företräda företaget i frågor om lön och andra anställningsvillkor. Det var också den linje regeringen drev under förhandlingarna om tjänstedirektivet. Det direktiv
3 som slutligen antogs anger tydligt att arbetsrätten och rätten att förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal samt vidta stridsåtgärder inte ska påverkas. De skrivningar i tjänstedirektivet som begränsade utrymmet att ställa krav på en behörig företrädare försvann. Det är den fysiska närvaron av en behörig person som är det viktiga. Kraven på filial och på en i Sverige bosatt föreståndare har, i brist på annan reglering, tillförsäkrat att en behörig person finns att tillgå i Sverige. Nu föreslår regeringen att dessa krav tas bort utan att de ersätts med någon annan reglering. LO, TCO och Saco anser att detta är anmärkningsvärt, särskilt mot bakgrund av att regeringen säger sig värna den svenska kollektivavtalsmodellen. LO, TCO och Saco vill framhålla att det informationssystem för den inre marknaden, IMI, som är under uppbyggnad, inte på något sätt kan ersätta den fysiska närvaron av en behörig person i det land där verksamheten utförs. Sveriges internationella åtaganden Det ska också framhållas att det varken i promemorian eller i prop. 2008/09:187 finns någon analys av hur förslagen förhåller sig till Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner som reglerar grundläggande fackliga rättigheter. Det är LO, TCO och Sacos uppfattning att förslagen står i strid med ILO-konvention nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten (särskilt artikel 4) samt ILO-konvention nr 154 om främjande av kollektiva förhandlingar eftersom förslagen innebär att det inte kommer att finnas någon behörig person på plats i Sverige som facket kan förhandla med och träffa kollektivavtal med. Tillsyn och kontroll - vikten av att behörig representant finns i Sverige Förekomsten av en behörig representant är viktig inte bara ur facklig synvinkel. Här finns intresset av en fungerande tjänstemarknad, konsumentintressen samt myndigheters intresse av att kunna utöva effektiv tillsyn och kontroll. Här kan nämnas tillsyn och kontroll avseende hälso- och miljöföreskrifter, skattebestämmelser och arbetsmiljöföreskrifter. Arbetsmiljöverkets tillsyn på arbetsmiljöområdet kommer att i det närmaste omöjliggöras utan någon behörig representant i Sverige.
4 Lagstiftaren har själv framhållit att det är viktigt att myndigheter har möjlighet att utöva kontroll. I förarbetena till filiallagen sägs: Dessa bestämmelser syftar till att ge här bedriven verksamhet en viss garanterad anknytning till Sverige och göra det möjligt för domstolar och myndigheter att vid behov kunna nå företaget eller utöva viss kontroll, se prop. 1991/92:88 s. 20. När kontrollmöjligheterna försämras ökar dessutom risken för ekonomisk brottslighet. Vad är tillfälligt bedriven verksamhet? LO, TCO och Saco konstaterar att det i förslaget om ändring i förordningen inte finns någon definition av vad som ska anses vara tillfälligt bedriven verksamhet. I promemorian uppehåller man sig vid gränsdragningen mellan etablering och fri rörlighet för tjänster och anför att denna inte är helt klar. Vidare anför man Ett företag som bara tillhandahåller tjänster agerar däremot mer tillfälligt utan avsikt till etablering. Enligt LO, TCO och Sacos uppfattning är det mycket olyckligt att någon definition av vad som är tillfälligt bedriven verksamhet inte finns i promemorians förslag. Det kan inte rimligen förhålla sig så att bara det faktum att ett företag inte är etablerat i Sverige per automatik innebär att den näringsverksamhet som företaget bedriver i Sverige endast är tillfällig. Det kommer givetvis att finnas näringsidkare som, utan att bygga upp en stabil infrastruktur i Sverige, under lång tid bedriver näringsverksamhet här genom att tillhandahålla tjänster. Det vore en helt oacceptabel ordning om det i de situationerna inte finns en behörig representant på plats i Sverige. Utan en sådan representant ställs ju de fackliga organisationerna helt utan verktyg och de arbetstagare som utför tjänsterna helt utan skydd. De fackliga organisationernas förslag De fackliga organisationerna har i sina remissyttranden över Ds 2008:75 Genomförande av tjänstedirektivet föreslagit en bestämmelse om behörig representant enligt följande.
5 Företag etablerat i utlandet eller näringsidkare bosatt utomlands ska under den tid som företaget eller näringsidkaren bedriver näringsverksamhet i Sverige till registreringsmyndigheten anmäla en representant med adress i Sverige som har behörighet att företräda företaget eller näringsidkaren och att företa de rättshandlingar som verksamheten i Sverige kräver. Detsamma gäller företag etablerat i Sverige vars företrädare är bosatta utomlands. Närmare om de fackliga organisationernas förslag Med företag avses juridisk person och med näringsidkare avses fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Registreringsmyndighet är Bolagsverket. Anmälan av representant ska göras när verksamheten startas i Sverige och behöver inte ske i förväg. Representanten behöver inte vara anställd av företaget eller näringsidkaren och inte heller vara bosatt i Sverige. Däremot ska representanten ha en arbetsplatsadress i Sverige där vederbörande normalt kan nås. Den av de fackliga organisationerna föreslagna bestämmelsen innebär att det på plats i Sverige kommer att finnas någon som är behörig att företräda näringsidkaren i förhållande till arbetstagare och arbetstagarorganisationer, affärspartners, tjänstemottagare, domstolar och myndigheter. Bestämmelsen har dessutom fördelen att man slipper olika regelsystem beroende på om näringsidkaren är bosatt inom EES-området eller utanför detta. Regleringen om behörig representant behöver inte nödvändigtvis tas in i filiallagen utan kan införas i annan lämplig lagstiftning eller en egen lag om behörig representant. Krav på behörig representant strider inte mot EG-rätten EG-domstolen har i Lavaldomen (mål C-341/05 p. 68) uttalat att medlemsstaterna är fria att på nationell nivå välja ett annat system för fastställande av arbets- och anställningsvillkor än de system som uttryckligen anges i utstationeringsdirektivet 96/71/EG.
6 Den svenska modellen, att bestämma anställningsvillkor genom civilrättsliga kollektivavtal, är således förenligt med EG-rätten. I artikel 16 p 3 i tjänstedirektivet sägs att en medlemsstat inte får hindras att, i enlighet med gemenskapsrätten, tillämpa sina regler för anställningsvillkor, inbegripet regler i kollektivavtal. I tjänstedirektivet, artikel 1 p. 6 och 7, framgår tydligt att direktivet inte ska påverka / / arbetsrätten, dvs. sådana rättsliga eller avtalsreglerade bestämmelser om anställningsvillkor, arbetsförhållanden, inbegripet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, samt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare / /. Direktivet ska inte heller påverka / / rätten att förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder / /. Vidare framgår tydligt av artikel 4 p. 7 jämfört med artikel 14 att regler som fastställts i kollektivavtal som arbetsmarknadens parter förhandlat fram inte kan vara otillåtna krav i direktivets mening. Mot bakgrund av ovannämnda bestämmelser i tjänstedirektivet samt EGdomstolens uttalande i Lavaldomen står det klart att en reglering som endast syftar till att ge parterna på arbetsmarknaden de verktyg som behövs för att vår modell ska fungera i praktiken inte står i strid med EG-rätten. Frågan om behörig representant kan inte vänta Regeringens förslag innebär att verksamhet kommer att kunna bedrivas i Sverige utan att det finns någon behörig person på plats i landet till vilken facket kan överlämna förhandlingsframställningar, framställa krav på kollektivavtal samt genomföra förhandlingar om löner och anställningsvillkor, en helt oacceptabel situation. Det är oerhört angeläget att frågan om behörig representant får en lösning snarast. Regeringens besked att man har för avsikt att återkomma till frågan är ytterst otillfredsställande. Om regeringen menar allvar med sitt tal om vikten att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och kollektivavtalen är det hög tid att visa detta genom att låta parterna på arbetsmarknaden behålla befintliga verktyg för att modellen ska fungera.
7 Wanja Lundby-Wedin Ordförande LO Claes-Mikael Jonsson Chefjurist LO Sture Nordh Ordförande TCO Ingemar Hamskär Chefjurist TCO Anna Ekström Ordförande Saco Lena Maier Söderberg Chefjurist Saco Stockholm 2009-08-19