Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp

Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp Fristående, och delkurs på STP: Delkurs av Lingvistik A: Kursansvarig: 5LN225 5LN211 Therese Lindström Tiedemann Therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se

Innehåll Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp... 1 Kontaktinformation... 2 Litteratur... 2 Schema... 4 Examinering... 7 Övningar... 8 Gruppövning 1: Fonetik Niklas Öhrström... 8 Gruppövning 2: Morfologi Torbjörn Westerlund... 9 Gruppövning 3: Syntax Torbjörn Westerlund... 11 Labbar med LÄRKA Therese Lindström Tiedemann... 13 Extraövningar till labbarna... 18 Kompletteringsuppgifter... 23 Kontaktinformation Vid kursen kommer ni att möta ett antal olika lärare som har ansvar för olika moment. Kursansvarig: Therese Lindström Tiedemann (TLT), therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se, rum 9-3032 Morfologi och syntax: Torbjörn Westerlund (TW), torbjorn.westerlund@lingfil.uu.se Fonetik och fonologi: Niklas Öhrström (NÖ), niklas.ohrstrom@ling.su.se Datalingvistik: Joakim Nivre (JN), joakim.nivre@lingfil.uu.se Samtalsanalys: Anna Lindström (AL), anna.lindstrom@lingfil.uu.se Allmän lingvistik och evolutionär lingvistik: Michael Dunn (MD), michael.dunn@lingfil.uu.se Kursadministration: Kursadministration: tel 018-471 22 52, info@lingfil.uu.se Ordinarie öppettider, måndag 09:30-11:30, onsdag 09:30-11:30, 13-15, fredag 09:30-11:30 Samordning Lingvistik: Ämnessamordning och studievägledning Lingvistik: Therese Lindström Tiedemann (TLT) therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se; lingvistik@lingfil.uu.se Litteratur Dahl, Östen. 2003. Grammatik. 2. uppl. Lund : Studentlitteratur, 127 s. ISBN: 91-44-01844-4 LIBRIS-ID: 9059941

Referenslitteratur Dahl, Östen. 2007. Språkets enhet och mångfald 2. uppdaterad uppl. Lund : Studentlitteratur, 288 s. ISBN: 978-91-44-00661-1 (inb.) LIBRIS-ID: 10353849 Referenslitteratur Edenmyr, Niklas. Struktur och function i satser en introduktion till satsträd. Kompendium tillgängligt via studentportalen. (=NE) Obligatorisk Fromkin, Victoria, Robert Rodman and Nina Hyams. 2011. An introduction to language. Cengage. Ninth Edition, International edition. (Kommer att finnas att LÅNA på biblioteket samt av kursansvarig lärare, Therese Lindström Tiedemann) Sid. 391-418 (=FL) Teknikerna som beskrivs i början har utvecklats mycket under senaste åren. Datorlingvistikens möjligheter och utmaningar som beskrivs i den senare delen är mer aktuellt. Genetti, Carol (red). 2014. How languages work An introduction to language and linguistics. (OBS! Har även en bra websida som hör till.) Cambridge: Cambridge University Press, 647 s. ISBN: 978-0-521-17468-8 (pbk) LIBRIS-ID: 15210185 Obligatorisk Josefsson, Gunlög. 2009. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare 2. uppl. Lund : Studentlitteratur, 252 s. ISBN: 978-91-44-05204-5 LIBRIS-ID: 11485798 Obligatorisk Josefsson, Gunlög. 2009. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningsbok. 2. uppl. Lund : Studentlitteratur, 205 s. ISBN: 978-91-44-05205-2 LIBRIS-ID: 11587965 Obligatorisk Lee, Lillian. 2004. I m sorry Dave, I m afraid I can t do that : Linguistics, Statistics, and Natural Language Processing circa 2001. Computer Science: Reflections on the Field, Reflections from the Field. (Report of the National Academies Study on the Fundamentals of Computer Science.), pp. 111-118. (På studentportalen) (=LL) I övrigt ingår även föreläsningsanteckningar och övningsmaterial som görs tillgängligt via studentportalen. Ytterligare material kan tillkomma.

Schema CG = Carol Genetti (red) How languages work; JS = Gunlög Josefsson; DS = Östen Dahl, Språkets enhet och mångfald; DG = Östen Dahl Grammatik, FL = Fromkin et al; LL = Lee; NE = Edenmyr Datum, tid Sal Lärare Tema & läsning F1 Ons 3/9 12-14 7-0042 Therese Introduktion & språk CG 1 JS 2 (DS Inl., 3) F2 Ons 3/9 Sal IV, Niklas Ö Fonetik & fonologi 14-16 F3 Fre 5/9 10-12 F4 Fre 5/9 14-16 F5 Mån 8/9 8-10 Ö1 Ons 10/9 10-12 (grupp 1) 14-16 (grupp 2) F6 Mån 15/9 10-12 Ö2 Ons 17/9 10-12 (grupp 1) 14-16 (grupp 2) universitetshuset Sal IV, universitetshuset Sal IV, universitetshuset Sal IV, universitetshuset Torbjörn Niklas Ö Torbjörn CG 2-3 Morfologi & ordbildning CG 4 Fonetik & fonologi CG 2-3 Grammatik (ordklasser, fraser) CG 5 JS 4, 6 (DG 3-4, 7, 9, 11, 12) (DS 12) Edenmyr 3.2, 3.3, 3.5, 4, 5.2-5.6, 6, 7 6-k1031 Niklas Ö Fonetik & fonologi Sal IV, universitetshuset Torbjörn Grammatik (satsdelar, hierarki) CG 6 JS 4, 68 (DG 3-9, 11, 12) (DS 12) Edenmyr 3-8, (9) 6-k1031 Torbjörn Ordbildning CG 4 JS 5 (DG 1) (DS 12)

F7 Fre 19/9 8-10 7-0042 Therese Semantik & pragmatik CG 7-8 JS 15 (DS 4) L1 Mån 22/9 10-12 14-16 L2 Ons 24/9 10-12 14-16 Ö3 Mån 29/9 10-12 (grupp 1) 14-16 (grupp 2) Samtalsanalys Anna (CG 9) 9-1070 Therese Ordklasser CG 5 JS 4 (DG 1, DS 12) 9-1070 Therese Satsdelar, hierarki CG 6 JS 4, 6-7 (DG 3-9, 11, 12) (DS 12) Edenmyr 6-k1031 Torbjörn Syntax CG 6 JS 4., 6-7 (DG 3-4, 7, 9, 11, 12) (DS 12) F8 Ons 1/10 10-12 L3 Mån 6/10 10-12 (grupp 1) 14-16 (grupp 2) HEMTENTAN DELAS UT! Ihresalen Therese Semantik & pragmatik CG 7-8 JS 15 (DS 4) Språkanvändning sociolingvistik, inkl språk och genus CG 11 JS 14 (DS 3-8) 9-1070 Therese Semantik CG 7-8 JS 15 (DS 4)

F9 Ons 8/10 8-10 Geijersalen Therese Språkanvändning sociolingvistik, inkl språk och genus CG 11 JS 14 (DS 3-8) F10 Mån 13/10 8-10 F11 Ons 15/10 8-10 Tenta Fre 24/10 Omtenta Joakim Nivre Datalingvistik HEMTENTAN LÄMNAS IN! Geijersalen Therese Språkanvändning språk i världen & genom tiderna CG 12-13 (JS 14) (DS 5, 7, 8) Geijersalen Therese Repetitionsföreläsning Allt utom grammatiken. Skicka frågor innan. Gör gamla tentor innan. Gruppindelning för gruppövningar: STP grupp 1 Lingvistik I 7,5hp och Lingvistik A 30 hp grupp 2 Grupper förväntas träffas innan gruppövningarna och diskutera övningarna. Studiegrupper självstudier: Varje gruppövningsgrupp delas in i små studiegrupper vid första föreläsningen. Dessa grupper bör byta epostadress och / eller telefonnummer med varandra då de förväntas träffas innan varje gruppövning för att diskutera övningarna.

Examinering För godkänt på kursen krävs: Närvaro vid gruppövningstillfällen (labbarna är inte obligatoriska). Hemtenta i grammatik (40% av kursbetyget) Salstenta - övriga delar (60% av kursbetyget) För G på kursen krävs G på båda tentornas alla delar samt närvaro vid grupptillfällena. För VG på kursen krävs VG på hela salstentan eller en del av salstentans tre delar plus hela hemtentan. Tentamen: 24/10 Omtenta:? Hemtentamen i grammatik ska göras individuellt. Den delas ut 29/9 och ska lämnas i Torbjörn Westerlunds postfack och på studentportalen senast 8/10. Observera att institutionens dörr låses kl. 17:00. OBS! Obligatorisk anmälan till alla tentor via Studentportalen (www.studentportalen.uu.se) senast två veckor för tentamenstillfället.

Övningar Övningar kan eventuellt komma att ändras eller kompletteras. Detta meddelas då via studentportalen och revisioner eller tillägg läggs upp i filarean. Övningar ska alltid göras FÖRE övningstillfällen, diskuteras i studiegrupper innan övningstillfällen. De kommer sedan att gås igenom och diskuteras med närvarande lärare vid övningstillfället så ALLA förväntas kunna försöka svara. Gruppövning 1: Fonetik Niklas Öhrström 1. Tips: Om frågan handlar om konsonanter, tänk på artikulationsställe, artikulationssätt och om konsonanten i fråga är tonande eller tonlös. Om frågan handlar om vokaler, tänk på om vokalen i fråga är 1) hög, mellanhög, mellanlåg eller låg, 2) främre, central eller bakre och 3) rundad eller orundad. (Obs! IPA-tabellen kan vara till hjälp.) Konsonanter: a) Vad är gemensamt för [p] och [b]? b) Vad är gemensamt för [p], [k], [t] och [ʔ]? c) Vad är gemensamt för [b], [d] och [g]? d) Vad är gemensamt för [m] och [p]? e) Vad är gemensamt för [f], [s], [ʃ] och [h]? f) Vad är gemensamt för [m], [n] och [ɲ]? g) Vad är gemensamt för [t] och [s]? h) Vad är gemensamt för [w] och [j]? Vokaler: a) Vad är gemensamt för [i], [ɨ] och [u]? b) Vad är gemensamt för [y] och [o]? c) Vad är gemensamt för [i], [e] och [ɛ]? d) Vad är gemensamt för [u] och [o]? e) Vad är gemensamt för [ɨ], [ə] och [ɐ]? f) Vad är gemensamt för [e], [ə] och [o]? 2 delas ut vid övningstillfället Fonemanalys japanska sibilanter (separat ark) 3 delas ut vid övningstillfället Fonemanalys koreanska likvidor (separat ark)

Gruppövning 2: Morfologi Torbjörn Westerlund 1 a. Läs texten. Prinsessan grät i sju dagar och sju nätter och hotade sin pappa kungen med att dö av sorg om hennes älskade inte fördes tillbaka till henne. Kungen uppbådade alla sina resurser. Tusen kammartjänare sändes ut med resterna av lackskorna för att finna de fötter som fått dem att gå upp i sömmen. Ingen Manfred. Kungen lät efterlysa Manfred i radio, i program 2, för är man kung vill man förstås verka bildad. Ingen Manfred. Till sist skickades slottets hundar ut för att jaga reda på honom. Men Manfred var och förblev försvunnen, ty Mum gör en man så luktfri att inte ens en spårhund kan finna honom. (ur Sagan om den fule Manfred i Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år) b. Skriv ner fem exempel på ord i texten ovan. c. Ge exempel på två fria morfem och på två bundna morfem i texten ovan. 2 Morfemanalys, swahili: a. Segmentera orden nedan (dvs markera morfemgränserna), och ange varje morfems betydelse: Ninaona Niliona Ninasema Unasema Wanasema Ninawaona Nilikuona Utaniona jag ser jag såg jag talar du talar de talar jag ser dem jag såg dig du kommer att se mig

b. Översätt följande meningar till swahili: De kommer att se mig. De talade. c. Svenska: Segmentera orden i följande meningar (dvs markera morfemgränserna), och ange om varje morfem är lexikalt eller grammatiskt. Ange även antalet morfer och morfem per mening. i) Katten jamade och hunden morrade. Antal Morfer Antal morfem ii) Lampan lyste men slocknade. iii) Pojken gick. iv) Hunden är en glad figur. 3 a. Ange om följande ord är böjningar, avledningar och/eller sammansättningar. Markera också på varje ord rotmorfem, avledningsmorfem, böjningsmorfem och fogemorfem. i) charmtroll ii) sötast iii) rot iv) charmtrollsblick v) urfåniga vi) sota vii) bilistens b. Finns det några böjningsmorfem och avledningsmorfem i orden ovan? Om ja, är böjnings-/avledningsmorfemen prefix eller suffix?

Gruppövning 3: Syntax Torbjörn Westerlund 1 Satsdelar: Ange satsdelar för de markerade konstituenterna! (a) (Hunden) (jagar) (katten). (b) (Hunden) (är) (envis). (c) (Hunden) (ger) (en fågel) (till katten). (d) (Hunden) (vet) (att arga katter får rivet skinn). (e) (Den arga katten) (ger) (hunden) (en rispa) (på nosen). (f) (Att hunden skäller) (retar) (brevbäraren). (g) (Hundens heta önskan att fånga katten) (uppfylls) (inte). 2 Transitivitet: Identifiera verbet och dess argument i följande svenska satser. Stryk under och skriv V under verbet, Arg 1, Arg 2, Arg 3 under argumenten. Ange om verbet är ett 1-, 2- eller 3-argumentsverb. (a) Solen skiner. (b) Det snöar idag. (c) Helenas mamma äter. (d) Barnen hade druckit upp den sista mjölken. (e) Portvakten hittade fru Svenssons nyckel utanför huset.

(f) Tigern gav Sune ett svårt bett i benet. (g) Min brors fru är från Gotland. 3 Visa med hjälp av ett träddiagram den syntaktiska strukturen hos följande yttrande: Han såg mannen i parken. 4 Visa med hjälp av träddiagram hur dessa meningar är tvetydiga. a) Gamla män och kvinnor var överrepresenterade på mötet. (se McGregor s. 115) b) Gäng slog man med baseballträd. c) Förare dödade när bosnienserber överföll kolonn med hjälp från FN. Övningar till övningstillfällena är till stor del sammanställda av Torbjörn Westerlund.

Labbar med LÄRKA Therese Lindström Tiedemann Observera att när vi jobbar i språklabbet måste du ha med dig din användaridentitet och lösenord C. Ni ska jobba med programmet Lärka som tillhandahålls av Språkbanken: http://spraakbanken.gu.se/larka/ Lärka står för LARK Language Acquisition Reusing Korp, som är en helt webbaserad övningsgenerator. 1. Öppna Lärka med Firefox eller Safari (eller Google Chrome, men INTE Internet explorer). 1. Längst upp bör redan studenter i språkvetenskap vara valt. (Det finns även alternativet språkinlärare men det är inte för er.) 2. Välj ordklasser 1 (enkel) i nästa dropdownmeny, senare kan du gärna testa ordklasser 2. (vid labb 2 jobbar vi med satsdelar och labb 3 semantiska roller.) 3. Välj diagnostiskt prov och generera. Du får då 33 frågor på ordklasser. Svara på alla. Efteråt kommer du att få statistik och feedback. a. OBS! Den kommer att generera en fråga åt gången, det tar lite tid så ta det lugnt! b. Spara gärna den feedback du får upp i form av ett textdokument eller pdf. Säg till om du vill ha hjälp. Skicka gärna resultatet till mig så att jag ser vad vi behöver jobba med mer. 4. Välj självstudier (eller test) och generera. a. Självstudier innebär att du får chans att rätta dina fel och att du också får hjälp genom lite information om ordklassen från t.ex. wikipedia. b. Spara gärna den feedback du får upp i form av ett textdokument eller pdf. Säg till om du vill ha hjälp. Skicka gärna resultatet till mig så att jag ser vad vi behöver jobba med mer. 5. I självstudier har du chans att välja vilka ordklasser du vill öva, men systemet kommer också automatiskt att ge dig fler övningar på det du var sämre på i diagnosen. 6. Nu får du upp meningar och en dropdownmeny där du får välja rätt svar. 7. Väljer du fel i self study modus så får du chans att välja igen, samt du får information om vad det du valde är för någon typ av ordklass. Informationen hämtas från wikipedia. 8. Längst upp på sidan kan du se statistik över dina resultat. Du kan klicka på >> för mer information. 9. Du kan fortsätta hur länge du vill. Vanligtvis brukar frågan inte upprepas inom de första 50 frågorna. 10. När du jobbat i övningsmodus ett tag kan du köra testmodus istället då får du inte chansen att rätta dina fel och du får inte heller feedback med information från wikipedia om ordklassen. 11. Om du inte förstår varför ditt val är fel diskutera med dina kursare och fråga mig!

12. Gå till http://spraakbanken.gu.se/korp/annoteringslabb/ 13. Skriv in en mening på svenska. Klicka RUN! Du får nu veta en satsanalys för den meningen. Tycker du den verkar riktig? 14. EXTRA: Jobba med extraövningarna som finns i kompendiet. 15. I slutet av passet går du till diagnostiskt prov igen och gör det en gång till. Du får nu upp så att du kan jämföra och se om du lärt dig något under passets gång. 16. Klicka sen på >> i statistikrutan och skriv ut och lämna in / mejla mig (therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se) ditt resultat. Detta kommer inte att användas till bedömningen av ditt kursbetyg utan endast till att se vad vi behöver jobba med, samt eventuellt till forskningssyften. Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I hösten 2014 Bakgrund Grammatikstödsystemet som används för de här övningarna är en vidareutveckling av en del av resultatet av ett forskningsprojekt IT-based collaborative learning in grammar finansierat av Distum (numera Rådet för högre utbildning) med Anju Saxena vid Uppsala universitet som projektledare. Ett utdrag ur SUC-korpusen används här till ordklassövningar, Talbanken används för satsdelsövningar och svenska frasnätet (SweFn++) används för semantiska roller. De förkortningar som används för ordklasser och andra morfosyntaktiska kategorier vid sökningar i SUC-korpusen och i konkordansvisningen är följande: AB Adverb PAD parigt skiljetecken DT Determinerare PC particip HA frågande/relativt adverb PL (verb)partikel HD frågande/relativ determinerare PM egennamn (proprium) HP frågande/relativt pronomen PN pronomen HS frågande/relativt possessivt PP preposition pronomen IE Infinitivmärke PS possessivt pronomen IN Interjektion RG räkneord, grundtal JJ Adjektiv RO räkneord, ordningstal KN Konjunktion SN subjunktion MAD stort (oparigt) skiljetecken UO utländskt ord MID litet (oparigt) skiljetecken VB Verb NN substantiv (appellativ)

Notera att ordklasserna skiljer sig något från de som annars används på kursen. En lista över termer på svenska och engelska och skillnader mellan olika källor finns på studentportalen.

Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I våren 2013 Ordklasserna i Lärka och ITG: (Observera att ordklasserna som används i Lärka och ITG inte nödvändigtvis är de samma som används under kursens andra moment) Substantiv (sol, barn, lycka ) Egennamn (Anders, Volvo, Uppsala ) Determinerare (artiklar en, ett, den, det ) Adjektiv (röd, snål, kaxig ) Particip (skriven, låst, rinnande, slående ) Verb (hoppa, gå, skriva ) Partiklar (skriva av, komma ikapp, ladda ner ) Infinitivmärke (att) Numeral (räkneord fyra, fem, åttonde, tjugonde ) Prepositioner (om, på, under, av ) Interjektioner (Aj! Usch! Fan! Jippie!...) Konjunktioner (och, samt, men, eller, fast, utan, för, ty, så) Subjunktioner (att, som, om, ifall, huruvida, såvida, för att, eftersom, fastän, trots att, även om ) Pronomen (jag, min, sig ) Adverb (inne, nu, aldrig, fort )

Satsdelarna i Lärka: Subjekt (inklusive egentligt subjekt och formellt subjekt) Finit verb Infinit verb Objekt, vilket är ungefär direkt objekt (inklusive egentligt objekt, formellt objekt och objekt med infinitiv) Indirekt objekt Adverbial (vilket inkluderar prepositionsobjekt) Predikativ

Extraövningar till labbarna LABB 1 Diskutera följande frågor i grupp (Diskutera också gärna övningar i Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, kap. 2, kap. 3. Ordklasser diskuteras i Genetti s. 100-114, Dahl Grammatik s. 19-22) 1. Vilka ordklasser finns det? I Svensk universitetsgrammatik räknas det upp 14 ordklasser medan Lärka/ ITG använder 15. Hur många minns du från skolan? Vilka vill du lägga till eller ta bort? Varför? 2. Hur definierar man en ordklass? Hur definerade ni ordklasser i skolan? 3. Vad är skillnaden mellan öppna och slutna ordklasser? 4. Ge en definition av ett morfem. 5. Vilka olika typer av morfem känner du till? Lista dem och ge definitioner och ett exempel per morfemtyp. 6. Rita ordbildningsträd för följande ord: a. Kyrkorgel b. Osams c. Delad d. Ordbildningsträd Labb 2 Diskutera följande frågor i grupp (Diskutera också gärna övningar i Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, kap. 5-6. Satslösning diskuteras i Genetti s. 118-149, Dahl Grammatik kap. 2-10.) 7. Vilka satsdelar känner du till? 8. Vilken är skillnaden mellan satsdelar och ordklasser? 9. Var det några exempel i Lärka/ITG där du inte höll med om den satslösning som gjordes? a. Skriv ner sådana fall. b. Ange både din och Lärka/ ITGs satslösning. c. Diskutera varför din är bättre i dina ögon. 10. Här är ett exempel på en aktiv sats: Hunden bet barnet i benet. a. Skriv en passiv motsvarighet till satsen. b. Förklara vad skillnaden är mellan de två satserna. c. Varför använder man passiva satser ibland?

Labb 3 Semantiska roller och semantik / pragmatik. (Diskutera också gärna övningar i Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, kap. 15 och Genetti s. 150-199) Diskutera följande frågor i grupp. 1 För varje grupp av ord nedan, tala om vilken/vilka semantisk(a) egenskap(er) som skiljer orden i (a) från orden i (b). I förekommande fall, ange också en semantisk egenskap som orden i (a) och (b) delar. Exempel: (a) änka, moder, syster, faster, piga (b) änkling, fader, broder, morbror, dräng Orden i (a) och (b) är mänskliga. Orden i (a) är kvinnliga och orden i (b) är manliga. I. (a) ungkarl, man, son, springpojke, påve, hövding (b) tjur, tupp, gåskarl, råbock Orden i (a) och (b) är Orden i (a) är Orden i (b) är II. (a) bord, sten, kopp, hus, skepp, bil (b) mjölk, alkohol, potatismos, soppa, dy Orden i (a) är Orden i (b) är III. (a) bok, tempel, berg, väg, traktor (b) idé, kärlek, glädje, ärlighet, mod, rädsla Orden i (a) är Orden i (b) är

IV. (a) ute - inne, levande - död, sovande - vaken, gift - singel (b) stor - liten, kall - varm, ledsen - glad, långsam - snabb Orden i (a) är Orden i (b) är 2 Hur kan följande något ologiska satser fungera som meningsfulla yttranden? (ur Maria Bolanders Funktionell svensk grammatik). a) En volvo är ingen bil. b) Han är en gift ungkarl. 3 Specificera om följande språkliga uttryck är lexikaliskt eller strukturellt ambiguösa: a. Influensavaccin bör undvikas vid allergi mot ägg, tidig graviditet och feber. b. Gamla män och kvinnor var överrepresenterade på mötet. c. Hon bytte fil tills hon hittade en som passade. d. Jätteparti spårat av salmonellakyckling. e. Gäng slog man med basebollträ. f. Skador följer Torontos lag. g. Förare dödad när bosnienserber överföll kolonn med hjälp från FN.

4 Semantiska roller Ange frastyp, satsdel (syntaktiska funktion) och semantiska roller för de understrukna leden/argumenten. Frastyp Satsdel Semantisk roll Prinsessan hotade sin pappa Frastyp Satsdel Semantisk roll Kungen lät efterlysa Manfred i radio Frastyp Satsdel Semantisk roll Tusen kammartjänare sändes ut

5 Ange om vart och ett av följande par är SYNONYMER, ANTONYMER eller HOMONYMER 5a. spann - hink: 5b. hav - land: 5c. snäll - elak: 5d. rik - välbärgad: 5e. stad - landsbygd: 5f. sex - sex: 5g. ro - ro: Övningen till labb 3 är i sammanställd av Torbjörn Westerlund.

Kompletteringsuppgifter Gruppövningarna (men inte labbtillfällena) är obligatoriska. De kräver närvaro. Man kan dock komplettera ett gruppövningstillfälle genom en kompletteringsuppgift som finns på studentportalen och ska också lämnas in i studentportalen. Missar man fler måste man dock göra om gruppövningarna vid ett senare tillfälle.