PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p

Relevanta dokument
Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen

Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt

STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005)

Tenta i växtfysiologi (BL3005)

Tenta Växtfysiologi (BL2016)

Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo,

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Biologi A på Netkurs

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN

Växternas inkomster och utgifter

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning

Baskurs Biologi, 20 p, ht Fysiologi - Föreläsningsanteckningar

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Vad ska ni kunna om djur?

Växtbiologi II: Membran och signallering. Jessica Abbott

Vad gör växten med vattnet?

Allt om årstiderna - Vintern

Fotosyntes i ljus och mörker

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Allt om årstiderna - Våren

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

Växtmorfologi. Epigyn / hypogyn. Kompletterande bilder A5/R3 vt Frukttyper. Blomställningar. Anders Backlund

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp)

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Allt om årstiderna - Sommaren

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Pedagogisk planering Elev år 5

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Växthuseffekten och klimatförändringar

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Växtfysiologi VT 2013

Vad är jord och vad är substrat?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Så funkar det. Danderyd/08

Vatten och luft. Åk

REGIONFINAL 2017 LAGEN

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka

Här växer människor och kunskap

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

4.2 Vad är träd bra för?

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Separation av plastidfärgämnen

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Biologi. Livet på jorden

Schema för BL3005 Växtfysiologi 6hp, VT 2017

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Fråga Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

Skapa din egen jord! Nyhet 2018 TIPS & RÅD. Maskgödsel Lera Biokol Pimpsten Odlingssand

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Min bok om hållbar utveckling

Transkript:

STOCKHOLMS UNIVERSITET 1(5) BIG Växtfysiologienheten. PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p 2003-01-17. Skrivtid: 0900-1300 Namn (texta): Max.poäng:40. Godk. 24 Väl godk. 32. Frågorna besvaras direkt på frågeformulären. Även baksidorna kan användas. Skriv tydligt! (Oläsliga svar bedöms som felaktiga) Använd inte rödpenna! Läs frågorna noga innan du börjar skriva svar. LYCKA TILL! l.beskriv med text och figur den anatomiska uppbyggnaden av en äldre dikotyledonrot med periderm. Ange hur den skiljer sig från den yngre dikotyledonroten. 2. Markera tydligt vilka fyra alternativ som är riktiga. Markera högst fyra alternativ. Felaktiga markeringar ger O p.fler än fyra markeringar ger O p på hela a) I stomatas slutceller i epidermis finns i regel kloroplaster. b) Silrör saknar cellkärna. c) Plastider finns inte i rötter. d) Caspary^s band förekommer bara i dikotyledonrötter. e) Klorenkym innehåller alltid kloroplaster. f) Kollenkymceller kan dela sig. g) Porer i xylemet är öppningar i primära väggen. h) Sidorötter anläggs genom avspjälkning av rotens apikalmeristerm. i) Barrträd har följeceller i floemet. j) Plasmodesmer förekommer mellan trakeider i xylemet.

2(5) 3. Beskriv fotosyntesens energistabiliseringssteg i en C 4 -växt och en CAM-växt. och förklara den stora skillnaden i nettoproduktion mellan dem. 4. Markera tydligt vilka fyra alternativ som är riktiga. Markera högst fyra alternativ. Felaktiga markeringar ger O p på delfler än fyra markeringar ger O p på hela a) Fotorespiration sker delvis i peroxisomer. b Bildningen av fosfoglycerinsyra (PGA) i Calvincykeln kräver inte ATP. c) I fotosyntesen bildat socker lämnar kloroplasten i form av sackaros. d) Ljuskompensationspunkten för fotosyntesen kan variera i blad av samma individ. e) Vid ljusmättnad upphör fotosyntesen medan respirationen fortsätter. f) Vid fotosyntesens COl-kompensationspunkt är respirationen = O g) C3-växter har högre kompensationspunkt för koldioxid än C4- växter. h) Vanlig respiration och fotorespiration kan inte förekomma samtidigt i ett blad. i) Calvincykeln sker endast i mörker. j) C4-växter har färre gråna i mesofyllkloroplastema än i bundle-sheath-kloroplasterna.

3(5) 5. a) Hur uppstår ett rottryck? b) Vad finns det för samband mellan rottryck och aerenkym? 6. Markera tydligt vilka fyra alternativ som är riktiga. Markera högst fyra alternativ. Felaktiga markeringar ger O p.fler än fem markeringar ger O p på hela a) Utan transpiration sker ingen transport av vatten och salter till toppen av höga träd. b) Rottryck kan ge upphov till guttation. c) Symplastisk transport kan inte ske genom endodermis. d) Savstigningen på våren sker i stammens xylem. e) Massflödet i floemet beror på tryckskillnad mellan source och sink. f) Fotosyntesprodukter transporteras i floemet huvudsakligen som glykos. g) I floemet transporteras endast organiska ämnen. h) Den osmotiska potentialen är i regel lägre i silrörselementen än i xylemelementen. i) Transport i floemet sker endast från bladen och neråt i växten. j) Massflödet i floemet sker huvudsakligen i följecellerna.

4(5) 7. Markera tydligt vilka fyra alternativ som är riktiga. Markera högst fyra alternativ. Felaktiga markeringar ger O p på delfler än fyra markeringar ger O p på hela a) De flesta växter har mykorrhiza. b) Växter som saknar pigment är heterotrofa. c) Mykorrhiza innebär att växten kan ta upp kvävgas ur luften. d Insektsfångande växter har ingen fotosyntes. e) Bristsymptom på svårrörliga element visar sig först i unga blad. f) Nitratkväve från stallgödsel omvandlas vid nitrifikationen till ammoniumkväve. g) I sura jordar blir texjärn lättillgängligare för växter. h) Växter tar endast upp essentiella element. i) Essentiella element kan aldrig vara giftiga för växter. J) Magnesium hör till de essentiella mikroelementen för högre växter. 8. a) Beskriv hur bladabskission sker och ange hur olika hormoner deltar i processen. b) Hur anser man att auxiner stimulerar växtcellers sträckningstillväxt?

5(5) 9. Markera tydligt vilka fyra alternativ som är riktiga. Markera högst fyra alternativ. Felaktiga markeringar ger O p.fler än fyra markeringar ger O p på hela a) Pollenslangen innehåller i regel tre cellkärnor. b) Fotoperiodisk blomningsinducering sker i bladen och ej i skottspetsen. c) Mörkerodlade monokotyledoner har krökt skottspets. d) Receptionen för vernalisering sker i skottspetsen. e) Auxin kan ersätta vernalisering i 2-åriga växter. f) Ljusstimulerad frögroning sker hos växter med stora frön. g) Tigmotropism är alltid en tillväxtrörelse. h) Fotonasti är aldrig en tillväxtrörelse. i) Ljus med våglängden 660 nm överför allt fytokrom från Pr till Pfr. j) Med kortdagsväxter menas växter som blommar om dagen är kortare än 12 timmar. 10. Har du lämnat in en godkänd anatomirapport i tid (13/1) får du här 4p.