(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

Relevanta dokument
ENKÄTREDOVISNING. Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård. Östergötlands län i jämförelse med riket

ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård

ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

SOSFS 2011:9 ersätter

Avtalsuppföljning Ramavtal insatser till barn och ungdomar

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

UBU-VB. Lokal Uppföljning av insatser Barn och Unga i dygnetruntvård (HVB, Stödboende, Träningsboende och SiS)

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Beslut för förskola. efter tillsyn i Motala kommun. Beslut Dnr :5784. Motala kommun.

Hälsa och kränkningar

BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Beslut för grundsärskola

Dals-Eds kommun Dnr :6994. Beslut. Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering

BBIC och BoU-satsningen

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Utvärdering av Norrbussamverkan

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Huvudmannabeslut för grundsärskola

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Dokumentationsstöd för socialtjänsten

Beslut för grundsärskola

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Huvudmannabeslut för förskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Vid kontakt med Inspektionen för vård och omsorg i detta ärende bör diarienummer /2017 anges.

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Beslut för fritidshem

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Beslut avseende huvudmannens ansvarstagande för grundsärskola

Standard, handläggare

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Delredovisning av regeringsuppdrag

Göteborgs kommun stadsledningskontoretastadshuset.gote- Dnr :6994 bonse. Beslut

Beslut på bättre grund.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Förbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län

Kvalitet inom äldreomsorgen

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

Utreda. Planera utredning. Vad ska utredas? Hur ska svaren hittas?

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

Beslut för förskola. rn en, Skolinspektionen. efter tillsyn i Götene kommun. Beslut Dnr : Götene kommun

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Beslut för förskola. efter tillsyn i Mjölby kommun. Beslut Dnr :5767. Mjölby kommun.

Revisionsrapport Motala kommun

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Familjehemsplacerade barn

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Standard, handläggare

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Välkommen till Återföringsdialog!

Placering av barn och unga

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Utbildnings- och kulturnämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samt i nämndens verksamheter

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2014

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning

Riktlinje för riskanalys

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Avvikelser och Lex Sarah. Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare)

Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

Rutiner för f r samverkan

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

Riktlinjer och rutiner för Lex Sarah i Håbo Kommun

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

Beslut för gymnasieutbildning

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling

Tranås Kommun. Socialnämnden Individ och familjeomsorg Institutionsplaceringar. Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 11

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Förhandsbedömningar av barn och unga skydd i tid? Återföring av iakttagelser från IVO:s tillsyn

Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården

Beslut. Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694

Beslut för fritidshem

Transkript:

11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från: Län/region: Fyrbodal Totalt antal kommuner i länet/regionen 14. kommuner Antal kommuner som besvarat enkäten 12.. kommuner En av kommunerna finns inte med i sammanställningen. Detta beror på att svaren såg märkliga ut och då jag hörde av mig till respondenten och frågade om de stämde fick jag svaret att de inte gjorde det. Hon hade haft problem med ifyllandet med hjälp av dator och allt hade blivit fel. Jag har därför valt att inte ta med dessa felaktiga svar i sammanställningen. Utvecklingsledarens namn: Zarah-Lena Jillerö 1) Redovisade er kommun under senaste året verksamhetsuppföljning där det ingick uppgifter om barn- och unga placerade i familjehem eller HVB? _7 Ja _3_ Nej Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd. 2) Vilka var, under det senaste året, mottagare av verksamhetsuppföljning, avseende barn och unga placerade i familjehem och HVB? (flera svarsalternativ möjliga) Antal kommuner som kryssat för respektive svarsalternativ i ditt län/din region _7 Politiker _5_ Chefer inom socialtjänsten _5 Handläggare och annan berörd personal inom socialtjänsten Brukare (barn, unga och/eller vårdnadshavare) _1 Annan

11-11-02 2 (8) Revisionen Reflektion: Insatser behöver göras för att brukare ska få del av och möjlighet att reflektera över innehåll i verksamhetsuppföljningar (se vidare svar på fråga 11). Även handläggare bör alltid ta del av uppföljningarna för att få kunskap som är värdefull i förbättringsarbetet. 3) VILKA uppgifter redovisades i er verksamhetsuppföljning under det senaste året avseende barn och unga placerade i familjehem eller HVB 1? (flera svarsalternativ möjliga) Antal kommuner som kryssat för respektive svarsalternativ i ditt län/din region _5 Uppgifter om nämndens verksamhetsmål med inriktning på placerade barn och unga _7 Uppgifter om budget för vårdkostnader. Uppgifter om laguppfyllelse (t.ex. 6-månaders gräns för omprövningar/ överväganden eller andra lagkrav) _3_ Uppgifter om verksamhetens arbetsprocesser (t.ex. rutiner för extern och intern samverkan) _5 Uppgifter om de placerade barnen/unga under ett år (t.ex. antal placerade barn/unga eller andra uppgifter från den officiella statistiken Barn och unga - insatser) Uppgifter om barnet/den unge vid avslut av placeringen (t.ex. skäl till avslut eller andra uppgifter som inte ingår i den officiella statistiken Barn och unga insatser ) _2 Uppgifter om personalen och deras förutsättningar (t.ex. utbildning) Resultat av insatsen HVB. (t.ex. med hjälp av bedömningsinstrument eller genom måluppfyllelse) Resultat av insatsen familjehem (t.ex. med hjälp av bedömningsinstrument eller måluppfyllelse) _1 Barn och ungas uppfattning om insatsen och dess resultat Vårdnadshavares uppfattning om insatsen och dess resultat Personalens uppfattning om insatsen och dess resultat Vårdgivares uppfattning om insatsen och dess resultat 1 Fråga 3 bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetsledningssystem (SOSFS 2006:11) med tillhörande handbok, där framgår det att den systematiska uppföljningen bör innehålla information om: - Klienternas förväntningar och upplevelse av kvalitet - De sociala insatsernas innehåll och resultat - Verksamhetens processer och hur de uppfyller gällande mål - Personalens uppfattning om sin arbetssituation och andra förutsättningar för att utföra socialtjänstens uppgifter I fråga 3 finns vissa exempel inom parentes. Exemplen är inte på något sätt uttömmande utan syftar bara till att ange vad området kan innefatta.

11-11-02 3 (8) _1 Andra uppgifter Vi gör ingen verksamhetsuppföljning i form av en årlig rapport, förutom det som tas upp i årsberättelsen (antal placerade barn mm). Däremot rapporteras till politikerna varje månad antal placeringar på individnivå, hur placeringarna ser ut, hur det går för barnen etc. Reflektion: Även svaren på denna fråga visar att brukarperspektivet är svagt (se svar fråga 11). Verksamhetsuppföljningarna brister vad gäller att bedöma resultat av insatsen familjehem/hvb. Saknas bedömningsinstrument för detta? Endast 2 av de 11 kommunerna redovisar uppgifter om personalen och deras förutsättningar (se bifogat dokument till denna sammanställning).

11-11-02 4 (8) 4) VAD bygger uppgifterna i verksamhetsuppföljningen under senaste året på, avseende barn och unga placerade i familjehem och HVB? (flera svarsalternativ möjliga) Antal kommuner som kryssat för respektive svarsalternativ i ditt län/din region _4 Kommunens verksamhetssystem _1 Barns behov i centrum (BBIC ) Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) Andra bedömningsinstrument än ADAD _1 Lokala enkäter, intervjuer _3 Socialstyrelsens officiella statistik (Barn och unga insatser) _4 Öppna Jämförelser (ÖJ) barn och unga _3 Annat Se svaret fråga 3. Procapita sökverktyg, sker manuell sammanställning. Kostnad per brukare samt extern konsult. Reflektion: Anmärkningsvärt att endast 1 av de 11 kommunerna uppger att BBIC används för att få uppgifter till uppföljningen. Är det så att BBIC-dokumenten används för utredning men inte för uppföljning? Bedömningsinstrument verkar saknas (se vidare fråga 11). 5) Finns IT-stöd i er kommun som gör det möjligt att ta ut uppgifter för verksamhetsuppföljning när det gäller barn och unga placerade i familjehem eller HVB? Antalet kommuner som kryssat för respektive svarsalternativ i ditt län/din region _4 Ja _6 Ja, i viss mån _1 Nej Vet ej Ev. sammanfattning och reflektion:

11-11-02 5 (8) 6) Finns stödfunktioner, t.ex. statistikresurser, för att analysera och sammanställa uppgifter för verksamhetsuppföljning när det gäller barn och unga placerade i familjehem eller HVB? Antalet kommuner som kryssat i respektive svarsalternativ i ditt län/din region _3 Ja _4 Ja, i viss mån _2 Nej _2 Vet ej Ev. sammanfattning och reflektion: 7) Används resultaten från verksamhetsuppföljningen till förbättringsarbete (för att påtala och åtgärda goda/mindre goda resultat)? Antalet kommuner som kryssat för respektive svarsalternativ i ditt län/din region _2 Ja _7 Ja, i viss mån Nej _1 Vet ej Ev. sammanfattning och reflektion: En kommun svarar vet ej, då verksamheten är ny i omsorgsnämnden sedan april 2011. En annan kommun svarar ej på frågan. Reflektion: Intressant vore att följa upp vad svaret Ja och Ja, i viss mån, innebär i praktiken. Vilka exempel kan dessa 9 kommuner ge på hur man använt uppföljningarna i konkret förbättringsarbete? Här kan finnas goda idéer att sprida mellan kommunerna. 8) Vilka hinder finns för att genomföra verksamhetsuppföljning när det gäller barn och unga placerade i familjehem och HVB i er kommun? (flera svarsalternativ möjliga) Antalet kommuner som kryssat för respektive svarsalternativ i ditt län/din region _6 Brister i kommunens IT-system _10 Tidsbrist _6 Kompetensbrister t.ex. statistik

11-11-02 6 (8) _2 Annat/andra hinder Liten kommun med få placeringar gör det svårt att få en systematik. Med mer tid och resurser skulle mer omfattande verksamhetsuppföljning möjliggöras. Kompetens och tid saknas att utnyttja befintligt system optimalt. Reflektion: Tidsbristen är det dominerande hindret för att genomföra uppföljningar. Detta behöver tas på allvar för att få kvalitet i arbetet med placerade barn och unga. Hur ser t.ex. kommunernas motivering ut vad gäller rimlig bemanning för de verksamheter som arbetar med barn och unga (se vidare bifogat dokument Kompletterande reflektioner till enkät )? 9) Vilket stöd skulle behövas till er kommun för att bättre följa upp verksamheten när det gäller barn och unga placerade i familjehem och HVB? (flera svarsalternativ möjliga) Antal kommuner som kryssat i respektive svarsalternativ i ditt län/din region _6 Utveckling av kommunens IT-system _6 Statistikstöd _8 Kunskap om förbättringsmetodik _1_ Annat stöd På individuell nivå finns inga hinder för uppföljning. Följs upp genom överväganden/omprövningar m.m. Reflektion: Kunskap om förbättringsmetodik är det stöd kommunerna främst efterfrågar, men även utveckling av IT-system och statistikstöd.

11-11-02 7 (8) 10) Planerat utvecklingsarbete kring systematisk uppföljning? I avsiktsförklaringarna beskriver flertalet län att man planerar starta utvecklingsarbete kring systematisk uppföljning. En del län redogör för det tänkta utvecklingsarbetet i allmänna ordalag; t ex utveckla BBIC-statistiken, ta fram modeller för uppföljning av vården, testa modell för uppföljning av HVB som bygger på SKL:s vägledning, utveckla brukarmedverkan för barn. Många län beskriver inte närmare vad utvecklingsarbetet ska bestå av eftersom man planerar att inleda med att kartlägga situationen i länet för att därefter precisera det fortsatta arbetet. Alla län kanske inte har planer på att utveckla systematisk uppföljning. Utgångspunkten är länens ansökan oavsett vad man vill utveckla behövs preciseringar för att i nästa steg ta ställning till vilket stöd som behövs. Ange, om möjligt vad man i kommunerna/länet planerar att utveckla? Rangordna med siffror 1-7 vad ni som region planerar att utveckla, där 1 motsvarar hög prioritet och 7 har lägre prioritet _3 Basuppgifter för systematisk uppföljning Laguppfyllelse, handläggningsprocess, arbetsprocess, uppgifter om de placerade barnen vid olika tidpunkter, personalens förutsättningar. Basuppgifterna kan användas för att få en allmän bild av verksamheten men kan också kan fungera som bakgrundsvariabler vid beskrivning av insats och resultat av insats. (Basuppgifterna bygger på uppgifter ur kommunernas verksamhetssystem, BBICformulären, bedömningsinstrument, Socialstyrelsens officiella barn och unga statistik, öppna jämförelser m.m. ) _4 Utveckla systematisk uppföljning resultat av insatsen HVB _4 Utveckla systematisk uppföljning resultat av insatsen familjehem _1 Brukarmedverkan utveckla metoder för att fånga upp och systematisera barns och ungas erfarenheter _2 Utveckla metoder för att fånga upp och systematisera personalens beprövade erfarenheter _6 Utvecklingsarbete kring individuell uppföljning av enskilda barn som grund för systematisk uppföljning

11-11-02 8 (8) Annat alternativ, ange 11) Övriga kommentarer och synpunkter Sammanställningen av enkäten för kommunerna i Fyrbodal visar att brukarperspektivet förekommer ytterst begränsat. Ingen kommun har brukare som mottagare av verksamhetsuppföljningen (fråga 2). Ingen kommun redovisar uppgifter om barnet/den unge vid avslut av placeringen t.ex. skäl till avslut. Inte heller redovisar någon kommun resultatet av HVB/familjehemsplaceringen. Endast en kommun redovisar barn/ungas uppfattning om insatsen. Ingen kommun redovisar vårdnadshavares uppfattning (fråga 3). Dessa fråga har nära samband med ett brukarperspektiv. Utifrån detta resultat är det viktigt att utveckla metoder för att fånga upp och systematisera barns och ungas erfarenheter. Därför är det markerat som högprioriterat under fråga 10. Utbildningssatsningar behöver göras för Fyrbodals kommuner om brukarinflytande inom socialtjänsten och särskilt inriktat mot barn och unga. Endast 2 av de 11 kommunerna redovisar något om personalens förutsättningar i verksamhetsuppföljningarna (fråga 3). Samtidigt uppger 10 av kommunerna att tidsbrist är ett viktigt hinder för möjligheten att genomföra verksamhetsuppföljningarna (fråga 8). Tidsbrist är en del i personalens förutsättningar, men den framhålls inte så ofta till chefer och politiker vid redovisningarna. Med denna sammanställning bifogar jag ett dokument med kompletterande reflektioner vad gäller systematisk uppföljning. Det är reflektioner från IFOchefer jag haft kontakt med. Där framkommer IFO-chefernas farhågor vad gäller personalens förutsättningar på ett tydligare sätt än genom svaret på denna enkät. Med utgångspunkt från dessa IFO-chefer och enkätsvaren prioriteras att utveckla metoder för att fånga personalens beprövade erfarenhet med 2 i fråga 10. Hur kan BBIC-dokumenten användas på tydligare sätt vid uppföljningarna? Kan BBIC utvecklas till ett bedömningsinstrument av insatsens kvalitet i samband med uppföljningarna (fråga 4)? Kan BBIC användas i högre utsträckning både för basuppgifter till systematisk uppföljning och för bedömning av resultat av insatsen familjehem/hvb? Markerat med prioritet 3 och 4 i fråga 10.