SOK-koncernen. årsberättelse 2011

SOK-koncernen årsberättelse 2011

Innehåll 4 Nytta och gott humör av handelslaget 6 Dagligvaruhandeln svarar på kundernas föränderliga förväntningar 10 Allt bättre bruksvaruhandel 16 ABC tar hand om ägarkunderna 20 Resebransch- och bespisningsverksamheten tar sig an utmaningarna 24 Bilhandeln lägger i en ny växel 26 Ett år av tillväxt i lantbrukshandel 28 S-gruppen stärker positionerna i närregionerna 30 Ansvarskännande och effektiv anskaffning 32 Målet: nöjda anställda 34 Ägarkundsrelationen är livskraftig 36 S-Banken fortsatte sin tillväxt 38 Vad är S-gruppen? 40 S-gruppen 2007 2011 41 Corporate governance i SOK-koncernen 44 SOK:s förvaltningsråd 46 SOK:s styrelse 2012 47 SOK-koncernens koncernledningsgrupp 2012 48 SOK-koncernens organisation 2012 49 SOK-koncernens bokslut 2011 SOK-koncernen Årsberättelse 2011 3

I ekonomiska kriser stöder kooperationen nationalekonomin. S-gruppen skapade år 2011 totalt 2 500 nya arbetsplatser. Investeringarna på en halv miljard lindrade recessionen överallt i hela landet. Handelslagen returnerade för första gången över 400 miljoner euro till sina ägarkunder. Nytta och gott humör av handelslaget Efter den dystra inledningen av 2010 och den glädjande stigningen under den senare halvan av året förväntades år 2011 bli ekonomiskt lugnare. Så gick det ju inte: ju längre året framskred, desto dystrare var stämningarna på grund av krisen i euroområdet. Också om konsumenternas förtroende hölls på en nivå som var något högre än den i det övriga euroområdet, försämrades förväntningarna på ekonomin under hela år 2011. Vid slutet av året var den klart under medeltalet för 2000-talet, och förtroendet hade sjunkit nästan till nivån som rådde vid slutet av 2008. Den finländska industrins förväntningar var åter lägre än medeltalet för euroområdet. Industrins dystra förväntningar har sina orsaker. Den finländska exporten rasade nästan lika snabbt år 2011 som 2008, men detta berodde tyvärr inte enbart på den ekonomiska krisen. Man fruktar nu att Finland permanent kan mista en del av sin andel av världsmarknaden. Handelns och tjänsternas roll blir allt viktigare i dessa dystra verksamhetsförutsättningar. I synnerhet detaljhandeln har varit en bra sysselsättare. I fjol sysselsatte handeln knappt ettusen personer fler än föregående år, och man tror att trenden fortsätter år 2012. Som arbetsgivare är S-gruppen i en klass för sig. Handelslagen och S-gruppen skapade år 2011 totalt 2 500 nya arbetsplatser. Prestationen är god den kom under en period då ekonomin i övrigt började mattas av utav fruktan för en recession. Nya arbetsplatser uppstår alltid genom investeringar. I fjol använde vi närmare 550 miljoner euro på byggande av nya lokaler och på reparation och utvidgande av existerande lokaliteter. Dessa miljoner bidrog till sysselsättningen i byggbranschen i olika delar av landet och lindrade effekterna av den begynnande recessionen. Det är just i svåra tider som kooperationens styrka och mänsklighet syns allra bäst. Enligt FN:s internationella arbetsorganisation ILO tål kooperativa företag ekonomiska kriser bättre än andra typer av företag. Denna seghet i svåra tider beror främst på att kooperativ i första hand strävar efter att tillgodose sina medlemmars behov och på att de inte motiveras av kortsiktigt fokus på vinstmaximering. I Finland är det handelslagen i S-gruppen som är de bästa representanterna för en sådan stabil kooperativ verksamhet, där resultatet backas upp av kontinuiteten som vår verksamhetsidé förutsätter. Det att vi strävar efter att allt bättre tillfredsställa våra ägarkunders behov. Utan ägarkunderna och deras önskemål skulle det inte finnas några handelslag eller någon S-grupp. Vid slutet av år 2011 hade handelslagen något under två miljoner ägarkunder, och den gränsen överskreds på Alla hjärtans dag 2012. Det växande antalet medlemmar visar att finländarna över hela landet har tillit till S-gruppens tjänster. De tycker att vi är en förutsägbar och ansvarskännande finländsk aktör. Som tack för ägarkundernas lojalitet returnerade handelslagen år 2011 för första gången över 400 miljoner euro till sina ägarkunder. Av beloppet var ungefär 360 miljoner Bonus, resten utgjordes av ränta på insatser, återbäring av överskott och betalningssättsförmånen. Ökningen av antalet ägarkunder börjar successivt mattas av eftersom redan närmare 80 procent av de privata hushållen i landet redan är sådana. Vi blir ändå inte vilande på våra lagrar, utan koncentrerar oss nu enligt vår strategi på att fördjupa våra kundrelationer. 4 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

Vi utvecklar vårt kunnande inom handeln med bruksvaror och förbättrar urvalet av ekologiska och lokalt producerade produkter. Vi vill framför allt betjäna våra kunder bättre: vi ser givetvis till att alla funktioner är i toppskick, men det är servicen som kunden får som är i fokus framöver. Utom täckande urval och god betjäning vill vi också erbjuda våra kunder förvissning om att vi är en föregångare också som ansvarstagande aktör. Vi vill verka så, att ägarkunderna kan vara stolta över handelslaget de äger och över hela S-gruppen. Vi strävar alltså efter att producera nytta och gott humör. Utom ägarkunderna är det också vår engagerade personal vi har att tacka för S-gruppens framgång. Jag riktar därför ett särskilt tack till alla er över 42 000 anställda i handelslagen och SOK-koncernen. Jag är stolt över vår proffsiga personal: den är en resurs, som ska behandlas väl. Helsingfors, 17 februari 2012 Kuisma Niemelä Koncernchef, SOK SOK-koncernen Årsberättelse 2011 5

Dagligvaruhandeln svarar på kundernas föränderliga förväntningar En av 2011 års synligaste trender var den stigande efterfrågan på närproducerad mat, ekologiska produkter och handelns egna märken. Ändringarna i kundernas behov återspeglades också i utvecklingen av urvalen i S-gruppens matbutiker. Försäljningen i S-gruppens dagligvaruhandel utvecklades planenligt. Matbutikerna lyckades förverkliga sitt kundlöfte som gällde en förmånligare vardag, och försäljningen ökade kraftigare i S-gruppen än genomsnittligt i landet. Under det gångna året skedde inga större förändringar i dagligvaruhandelns konkurrensbild: S- och K-gruppens marknadsandelar var fortfarande höga. Lidl och Suomen Lähikauppa är de viktigaste utmanarna. Den hårda konkurrensen, som har pågått i decennier, har inom livsmedelshandeln gett upphov till två jämnstarka grupperingar, som dagligen konkurrerar med betjäning, priser och sortiment. Enligt en jämförelse utförd av OECD har den finländska dagligvaruhandeln konstaterats vara en av de effektivaste i hela världen, och i olika officiella utredningar har konkurrensen på den finländska marknaden befunnits fungera bra. Effektivitet i hela matkedjan genom samarbete År 2011 öppnades i Finland två nya Prisma-stormarknader, sju S-marketenheter och sju närbutiker, dvs. Saleeller Alepaenheter. I stället för på öppnande av ett stort antal nya enheter koncentrerade man sig inom affärsområdet på att utvidga butiker på goda affärslägen. 6 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

S-gruppen kommer också framdeles att grunda nya matbutiker i synnerhet i sådana områden där utbudet av tjänster till ägarkunderna ännu var bristfälliga. Som kooperativt företag ägt av sina kunder vill S-gruppen ge alla sina ägarkunder i hela landet jämställd tillgång på matbutikstjänster. Under året diskuterades matens prisnivå mycket flitigt. Såsom konstaterades ovan, är den finländska dagligvaruhandelns effektivitet på internationell toppnivå, och konkurrensen fungerar. Handelns prisnivå påverkas också av många olika faktorer som handeln inte själv kan påverka. De stigande kostnaderna för arbetskraft och energi och ändringar i skattelagstiftningen är exempel på sådana. År 2012 kommer höjda skatter på sötsaker, alkohol och tobak att utöva ett tryck på den allmänna prisnivån. Mervärdesskatten på mat är fortfarande en av de högsta i Europa. Då skatternas inverkan elimineras, är matpriserna i Finland på europeisk medelnivå. Detta trots att Finland är ett stort land men en liten marknad. Utgifterna för livsmedel av privathushållens totalutgifter har minskat betydligt. År 1985 var den 20 procent, men 2010 endast 12 procent av hushållens totalutgifter. Som betydande aktör i livsmedelshandeln vill S-gruppen främja transparens och interaktion i livsmedelshandelns hela värdekedja. Genom samarbete och öppen interaktion mellan alla parter producenter, industri och handel kan man komma fram till de bästa och för alla lönsamma lösningarna. Under år 2011 utvecklade man inom S-gruppen analysteknik för i synnerhet prognostisering av efterfrågan och prisoptimering. Hela livsmedelskedjan har nytta av detta arbete. Dagligvaruhandel idkas av kedjorna Prisma, S- market, Sale och Alepa, i ABC-trafikbutikerna och ABC-Delienheterna samt livsmedelsbutikerna i Sokosvaruhusen. Vid slutet av 2011 omfattade markethandelskedjorna 851 verksamhetsställen; ABC-trafikbutikerna var 108 till antalet, ABC-Delienheterna 15. Regionhandelslagen har hand om affärsverksamheten vid samtliga markethandelsenheter i Finland. Lokalt och ekologiskt naturligtvis En av 2011 års synligaste trender var den stigande efterfrågan på närproducerad mat, ekologiska produkter och den allt större efterfrågan på handelns egna märken, s.k. private labels. S-gruppen är obestridlig marknadsledare inom försäljningen av ekologiska produkter. Enligt en studie utförd av AC Nielsen köpte finländarna år 2010 hela 49 procent av alla ekologiska produkter i S-gruppens affärer. Försäljningen av ekologiska produkter ökade år 2011 med över 50 procent från föregående år. Urvalen utökades med över 400 nya ekologiska produkter. säljs redan 1500 olika ekologiska produkter i S-gruppens butiker. S-gruppen vill kontinuerligt utöka urvalet för att kunna tillfredsställa kundernas ökade efterfrågan på ekologiska produkter. Här är samarbetet inom hela SOK-koncernen Årsberättelse 2011 7

S-gruppens dagligvaruhandel, marknadsandel (%) 50 40 30 20 10 0 27,8 29,0 30,5 31,1 31,1 34,3 35,9 39,9 41,1 42,4 43,2 44,1 45,2 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 8 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

kedjan producenter, förädlare och handel i nyckelposition. S-gruppen deltar därför aktivt i utvecklandet av den ekologiska kedjan genom Pro Luomu ry, som grundades år 2011. Lokala produkter är en naturlig del av urvalen i S-gruppens matbutiker, som ju drivs av regionalt verksamma handelslag. Den nationella arbetsgruppen för närproducerad mat har definierat begreppet närproducerad mat så här: Närproducerad mat är produktion och konsumtion av mat som använder råvaror och produktionsinsatser från det egna området och sålunda främjar det egna områdets ekonomi och sysselsättning. Regionhandelslagen i S-gruppen idkar tätt samarbete med lokala varuleverantörer och producenter i olika delar av Finland för att öka andelen lokala produkter i urvalen. För många konsumenter är bra urval av närproducerad mat en allt viktigare faktor vid valet av butik. Efterfrågan på handelns egna märken, s.k. private labels, har stigit kraftigt i såväl S-gruppen som generellt i den finländska dagligvaruhandeln. I en europeisk jämförelse är deras andel av dagligvaruhandelns totalförsäljning ännu inte särskilt stor, så det finns rum för tillväxt. Målsättningen i S-gruppen är att försäljningen av private label-produkter under de närmaste åren ska stiga till en femtedel av totalförsäljningen. Största delen av S-gruppens private label-produkter tillverkas i Finland. Under 2011 ökade i synnerhet utbudet av egna märken i färskvarusegmentet. Köttfärs- och fjäderfäprodukterna som säljs under märket Rainbow och introducerades under våren är till hundra procent inhemska. Av allt kött som säljs i S-gruppen är över 95 procent av inhemskt ursprung. I S-gruppens livsmedelshandel förbereder man för närvarande en ändring som innebär att ursprungslandet utom på färskt kött också skulle anges på köttförädlingsprodukter, t.ex. korv och pålägg, som säljs under egna märken. En så stor transparens som möjligt är en fördel för kunden. Som utvecklare av webbhandel med och mobiltjänster för mat står S-gruppen i spetsen inom den finländska livsmedelshandeln. Pilotprojekt inom webbhandeln fungerar redan hos flera regionhandelslag, och man bygger för närvarande ut faciliteter för en bredare verksamhet. S-gruppen lanserade våren 2010 tjänsten Foodie, som fungerar i smarttelefoner. Med tjänsten kan kunderna göra upp elektroniska shoppinglistor, ta emot produktrekommendationer, följa med priser och studera recept. Under året utvecklades tjänsten till en interaktiv social tjänst. Dessutom introducerades möjligheten till hemleverans av matvaror till tjänsten i huvudstadsregionen. S-gruppens dagligvaruhandel vill agera allt aktivare i de sociala medierna. Målsättningen är att starta en allt intensivare dialog med kunderna. De nya elektroniska tjänsterna erbjuder kunderna en kanal där man lyssnar på deras åsikter, önskemål och utvecklingsförslag. Som konsumentkooperativ har S-gruppens livsmedelshandel som främsta mål att främja ägarkundernas intressen. Ansvar är en viktig värdering i den kooperativa verksamheten och därför en naturlig del av ledarskapet och vardagen också i matbutikerna. Samtliga kedjor i S-gruppen har fått ansvarsprogram, som förverkligas inom den dagliga verksamheten. Inom ansvarsarbetet framhålls särskilt transportlösningar som skonar miljön, energieffektivitet, ansvarsfulla och transparenta inköpskedjor samt omsorg om produktsäkerheten. Mot dialog med nya tjänster SOK-koncernen Årsberättelse 2011 9

Allt bättre bruksvaruhandel S-gruppens bruksvaruhandel har under de senaste åren utvecklats och stärkts betydligt. Försäljningen utvecklades positivt under året. En ny konkurrensstrategi fastställdes under berättelseåret för S-gruppens bruksvaruhandel. Dess affärsmässiga målsättning är en tydlig ökning av försäljningen och marknadsandelarna inom alla de viktigare segmenten av bruksvaruhandeln. Ytterst är målet att ägarkunderna kan finna bruksvarorna de behöver i S-gruppens sortiment och att de är nöjda med urvalen och betjäningen. Parallellt med den strategiska planeringen har man redan i flera år tagit fram en ny verksamhetsmodell. Dess konkreta uttryck är det nya logistikcentret för bruksvaror som våren 2012 öppnas i Sibbo Bastukärr och som gör det möjligt att övergå till ett nytt verksamhetssätt. Den nya verksamhetsmodellen gäller bruksvaruhandelns hela värdekedja: sammanställande av urval, inköp, lagring och transport av produkter samt verksamheten i butikerna. Internt inom S-gruppen har projektet KT2015 inneburit bl.a. förnyande av order- och leveransprocessen, mängder av ändringar i datasystemen och en storsatsning på utbildning. Varorna levereras till butikerna från det nya logistikcentret kontrollerade, förberedda för försäljning, prissatta och försedda med larm. För kunderna innebär det att försäljarna får alltmer tid över för kundbetjäning. Exponeringen blir luftigare och redigare, vilket förbättrar upplevelsen och underlättar handlandet. Försäljningsökningen var god Webbhandelns snabba frammarsch och utländska aktörers etableringar på den finska marknaden har redan en tid varit de viktigaste trenderna inom bruksvaruhandeln. 10 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

SOK-koncernen Årsberättelse 2011 11

12 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

De utländska aktörernas frammarsch fortsatte också under verksamhetsåret, i synnerhet inom handeln med kläder. Det grundas ständigt nya butiker enligt internationella koncept i vårt land. Vid slutet av året steg andelen webbhandel med utländska aktörer till närmare 20 procent av all webbhandel i Finland, som huvudsakligen idkas inom bruksvarusegmentet. Konkurrensen inom handeln med bruksvaror är numera global: man konkurrerar i kundernas vardagsrum. Senast årets julhandel var ett bevis på att webbhandelns slutliga genombrott i Finland var ett faktum. Den inhemska handeln måste kunna motarbeta de stora internationella aktörernas frammarsch genom att utveckla sin egen webbhandel. Detta gör man nu målmedvetet och med kraft i S-gruppen (mer om detta i sista stycket). För S-gruppen bruksvaruhandel var år 2011 ett år av god försäljning. Förväntningarna inför 2012 är också positiva, eftersom många till utvecklandet av bruksvaruhandeln anknutna projekt kan börja förverkligas i och med att logistikcentret i Sibbo färdigställs våren 2012. Inom de flesta produktområdena nådde gruppen en försäljningsökning som låg över genomsnittet för handeln. Inom produktområdena kläder, sport, kosmetika och underhållning låg tillväxten över marknadsgenomsnittet; den exceptionellt varma hösten försvårade handeln med kläder och sportartiklar mot slutet av året. Särskilt kraftig var S-gruppens försäljningsökning inom produktområdena byggande och reparationer, vars efterfrågan åter började stiga efter en smärre svacka. Affärsidéreformen i Prisma framskrider Vid slutet av år 2011 fanns det 62 Prisma-stormarknader i Finland. År 2011 öppnades nya Prismaenheter i Lielax i Tammerfors och i Ylivieska. Väsentliga utvidgningar eller renoveringar genomfördes i Jyväskylä (Prisma Palokka), Träskända, Helsingfors (Prisma Gamlas), Kempele (Prisma Zeppelin), Kouvola, Lahtis (Prisma Laune) och Seinäjoki (Prisma Hyllykallio). År 2012 öppnas nya Prismaenheter i Loimaa i Åbotrakten och i Västra centrum i Åbo. Dessutom ska enheterna i Halikko, Hyvinge och Vasa utvidgas. I kedjan Prisma utvecklades försäljningen av bruksvaror bra under året. Kraftigast ökade försäljningen inom produktområdena underhållning och hemteknik samt produkter för hemmet. Också trädgårdshandeln löpte i positiva tecken. I S-gruppen idkas bruksvaruhandel av kedjorna Prisma, Sokos Emotion och Kodin Terra. Dessutom säljer också S-market, Sale och ABC-trafikbutikerna bruksvaror. Dessutom finns kedjan Pukumies, som verkar inom en del av landet. Vid slutet av året omfattade kedjan Prisma 62 enheter i Finland och 21 i närregionerna. Det fanns 21 Sokosvaruhus, 28 Emotionbutiker och 11 Kodin Terraenheter. Kedjan Pukumies hade nio verksamhetsställen. Prismas reform av affärsidén och konceptet för bruksvaruhandeln blev färdig under året, och den tas stegvis i bruk vid alla Prismaenheter. Den till reformen anknutna utbildningen gäller kedjans hela personal. De egna märkena, private label produkterna, vars försäljning ökade med över 20 procent under året, har varit ett centralt utvecklingsobjekt i alla kedjor som säljer bruksvaror. Exempelvis i Prisma har kunderna gett positiv respons om både modellerna och produkternas kvalitet. Samtliga 18 private labels inom S-gruppens bruksvaruhandel kommer att finnas i butikerna våren 2012. S-gruppen har ställt upp ansvarsmålsättningar för de egna märkena inom bruksvaruhandeln. Målet är att produkterna som erbjuds kunderna är tillverkade i socialt och etiskt godtagbara förhållanden. För att säkerställa detta tillämpas auditeringsmodellen BSCI på alla produkter som är tillverkade i riskländer. Ett starkt försäljningsår i Kodin Terra Kodin Terra är S-gruppens järnhandel, som koncentrerar sig på byggande, reparationer, inredning, gården och trädgården. År 2011 öppnades inga nya enheter. Antalet enheter uppgick vid årsskiftet till 11. I kedjan Kodin Terra pågår som bäst ett flertal förändringar, eftersom affärsidén uppdaterades på våren så, att den bättre motsvarar marknaden inom järn- och trädgårdshandeln. Kodin Terra har nått en stark position inom järn och trädgårdshandeln för konsumenter. Ägarkunderna på SOK-koncernen Årsberättelse 2011 13

olika håll i landet har gett kedjan ett mycket gott mottagande. För närvarande utvecklas tjänsteutbudet till företagskunder; i anknytning till detta har kedjan förnyat sina verksamhetsmodeller för handeln med hus och kök och för byggtjänster. För att underlätta handlandet introducerades S-Företagskortet, ett nytt betalningsmedel för företag. Under året inledde också en ny kedja, S-Rauta, sin verksamhet. Kedjan är S-gruppens koncept för järn- och trädgårdshandel på mindre orter. Den första S-Rautaenheten öppnades i juli i Kemi, och vid slutet av året bestod kedjan av 10 enheter. S-Rauta och Kodin Terra har gemensam kedjestyrning, vilket effektiviserar verksamheten. År 2012 kommer icke kedjeanslutna järnaffärer som drivs av handelslagen att anslutas till kedjan S-Rauta. I Nummela i Vichtis öppnas en helt ny enhet våren 2012. Kodin Terra öppnade sin webbutik vid slutet av året, se sista stycket. Sokos statt i förnyelse Kedjan Sokos har under de senaste åren förnyats, till såväl varuhushelheterna som urval, exponering och visuellt uttryck. I stora stadscentra har flera enheter utvidgats rejält, och man har också öppnat nya enheter. I köpcentret Stella i S:t Michel, som ägs av Osuuskauppa Suur-Savo, öppnades en helrenoverad och förnyad Sokosenhet. Den femåriga renoveringen av Sokos Tammerfors färdigställdes. På Sokos Helsingfors centrum förnyades damavdelningen. I Esbo upphörde Sokos Hagalund med verksamheten vid slutet av året. Antalet på skönhet och damunderkläder fokuserade Emotionenheter fortsatte att stiga. Nya enheter öppnades i Jyväskylä, Kouvola, Helsingfors Gamlas, Tammerfors, Esbo och Lahtis. Vid slutet av året fanns det totalt 28 Emotionenheter. År 2012 öppnas tre nya enheter (Hyvinge, Borgå och Åbo). Kedjan Pukumies, som ägs av Osuuskauppa Arina, idkar också handel med dam- och herrkläder samt kosmetika. Pukumies Oy har sedan butiker under namnen Pukumies och kedjan Mick s som säljer kläder för ungdomar i Uleåborg, Karleby, Seinäjoki, Jyväskylä och Rovaniemi. Osuuskauppa Ympyrä svarar för affärsverksamheten vid Pukumies i Kotka. Dessutom har Osuuskauppa Arinas Pukumies en på damkläder specialiserad konceptbutik, Companys, i köpcentret Kamppi i Helsingfors. 14 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

S-gruppen in på webben med kraft S-gruppen satsar för närvarande på att utveckla webbhandeln och andra webbtjänster inom alla sina affärsområden. Målet är att skapa en synkroniserad servicehelhet. Kunden kan göra preliminära val antingen i butiken eller på webben. Kunden kan också göra inköp på bägge ställena, dvs. lösningen är en s.k. flerkanalshelhet. S-gruppen inledde under året sin webbhandelsverksamhet med webbutiken för skönhet, som har fått ett gott mottagande. Inom dagligvaruhandeln inleddes webbhandel på prov redan år 2010. Då det första steget har tagits, framskrider resten fort. Kodin Terras webbplats öppnades i december. Till en början erbjuder webbhandeln olika landscapingprodukter, ved och mylla som levereras i storsäckar. Produkturvalet och leveransområdena utvidgas våren 2012. Hankkija-Lantbruk förnyar och utvidgar sin redan tidigare öppnade webbutik våren 2012. Också kedjan Prisma inleder webbhandelsverksamheten. Till en början kan man på webben köpa produkter inom områdena hemteknik och underhållning, böcker, papper och leksaker. Målet är att inom de närmaste åren kunna erbjuda alla kedjors hela sortiment av bruksvaror via webben. S-gruppens bruksvaruhandel () 1500 1250 0 750 500 250 0 1110 1201 1320 1200* 1318* 2007 2008 2009 2010 2011 *moms 0 % SOK-koncernen Årsberättelse 2011 15

16 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

ABC tar hand om ägarkunderna År 2011 ökade kedjan ABC sin marknadsandel inom såväl bränslehandeln och markethandeln som restaurangverksamheten. Bränsleförsäljningen ökade betydligt kraftigare än branschgenomsnittet, vilket innebär att marknadsandelen ökade för tionde året i följd. Kedjans marknadsandel ökade trots att 2011 för investeringarnas del var ett mellanår. En ny trafikbutik öppnades i Jakobstad i december, och under året öppnades totalt sex nya automatstationer. Dessutom genomfördes renoveringar inom det existerande nätet. Konceptet för ABC Delienheterna i huvudstadsregionen förnyades. Samtidigt inleddes pilotverksamhet med konceptet ABC GrilliMarket, som har tagits fram för mindre verksamhetsställen i andra delar av landet. Efter en liten andningspaus kommer år 2012 att vara ett investeringsintensivare år med flera nya trafikbutiker och automatstationer. Den första trafikbutiken öppnas i februari 2012 i S:t Michel. Tillväxtåret 2011 Trafikmängderna i Finland ökar i och med att resandet till fritidsbostäder och annat fritidsresande ökar i likhet med turismen och den tunga fordonstrafiken. Tillsvidare har försäljningsökningen stävjats av de sedan länge stigande bränslepriserna. Resultatmässigt var år 2011 ett gott år för kedjan ABC. Den lilla svackan i försäljningen av dagligvaror som följde ändringen i lagen om handelns öppettider reparerades snabbt genom en välriktad ändring av sortimenten, som ledde till att försäljningen av dagligvaror ökade med åtta procent. Nu ägnas utvecklandet av bruksvaruhandeln särskild uppmärksamhet. Man vet också internationellt att för säljningen av bruksvaror under de närmaste åren kommer att få en mer framträdande roll i trafikbutiker. ABC ska föra produkter som inte finns i andra butiker. Tyngdpunktsområdena är för närvarande säsongprodukter, presentartiklar och det övervägande till barn riktade Apsisortimentet. Tanken är, att då familjen stannar på ABC, ska det finnas alternativ till godis för barnen. Bland andra nyckelproduktgrupper inom bruksvaror märks bl.a. förmånliga presentartiklar, tröjor, college tröjor och t-tröjor, suvenirer, leksaker, musik, filmer och spel. De nya menyerna som introducerades år 2010 har fått ett gott mottagande, och man fortsatte att utveckla menyerna även under berättelseåret. Andelen regionala och lokala läckerheter på menyerna har utökats. Den lokala personalen har deltagit i framtagandet av nya portioner, av vilka många har blivit ytterst populära. Av många goda exempel kan vi här nämna 66-menyn på ABC Alavo som ligger vid stamvägen med samma nummer och Osuuskauppa Hämeenmaas portioner tillredda av ingredienser från närproducenter. En viktig del av tjänstehelheten Kedjan ABC:s framgång i alla omständigheter under år med större och mindre investeringar, under år med lågoch högkonjunkturer, visar hur högt ägarkunderna värdesätter ABC som en del av S-gruppens totala tjänsteutbud. ABC:s tjänster anlitas i allt större utsträckning på riksnivå, och enligt studier som utförts är köptroheten hög. SOK-koncernen Årsberättelse 2011 17

Kedjan ABC, som på knappt 15 år har byggt över trafikbutiker och närmare 300 automatstationer, har givetvis också fått kritik i offentligheten. Den positiva responsen har ändå varit mångfalt större. Många orter suktar fortfarande efter den mångsidiga och breda tjänstehelheten som ABC erbjuder. Dessutom vet man att grundandet av en ABC har på många orter inneburit ett tillskott av helt ny anda och energi. Kedjan ABC kommer därför att också under de kommande åren att fortsätta sin expansion för att så många ägarkunder som möjligt ska kunna utnyttja dess tjänster. Verksamheten utgår från ansvar Ansvar ekonomiskt, socialt och miljörelaterat ansvarstagande är den självklara utgångspunkten för kedjan ABC:s hela verksamhet. I miljöfrågor hör ABC till de främsta aktörerna i Finland. Under de senaste åren har kedjan också försökt hitta nya och naturliga former för socialt ansvarstagande. På ABC trivs både ungdomar och pensionärer, och därför har dessa två viktiga kundgrupper nu ägnats särskild uppmärksamhet. Projektet ABC möter unga startade år 2010 i samverkan med Nuorten Palvelu r.y. Projektet finansieras av RAY. Eftersom ungdomar numera tillbringar långa tider i köpcenter, trafikbutiker och andra kommersiella lokaliteter, är det viktigt att man tänker ut aktiviteter och vettig sysselsättning och att samarbetet mellan de unga och personalen fungerar bra och i god anda. ABC satsar stort på detta arbete och har också fått positiv respons. I början av år 2012 startades också en ny tjänst, Juttusilla, som kommer att figurera i media senare under året. Tanken är att öka det sociala samröret genom att erbjuda bekanta och obekanta möjligheter att samlas på ABC för att diskutera aktuella frågor. Samarbetspartner här är tidningen ET. S-gruppens bensinhandel, marknadsandel (%) 30 25 20 15 10 5 21,3 24,2 26,9 27,6 28,7 0 2007 2008 2009 2010 2011 Antalet bränslekvaliteter ökar År 2012 köpte ABC-kedjans anskaffningspartner St1 Shells hela affärsverksamhet i Finland. Kedjorna ABC:s och St1:s gemensamma anskaffningsbolag NEOT Oy uppvisar ökade volymer och är nu det största anskaffningsbolaget för bränslen i Norden, vilket har ökat bolagets tyngd som part i underhandlingar med internationella oljebolag. Ägarkunderna ser detta som konkurrenskraftiga bränslepriser och leveranssäkerhet i alla lägen. 18 SOK-koncernen Årsberättelse 2011

ABC och St1 idkar tätt samarbete mot klimatförändringen genom att utveckla miljövänligare bränslelösningar. St1 Biofuels tillverkar etanol av livsmedelsavfall, och NEOT säljer denna till sina ägare. Detta bränsle, som innehåller 85 procent etanol som tillverkats av avfall som inte ingår i näringskedjan, kan man vid slutet av år 2011 tanka på 15 ABC-stationer och ca 25 stationer i kedjan St1. Målet är att öka antalet så, att det vid slutet av år 2012 inom varje regionhandelslags verksamhetsområde finns minst en station där man kan tanka etanol. Det stora samtalsämnet inom bränslehandeln år 2011, var lanseringen av 95 E10, bensin med 10 procent etanol. Mottagandet var sämre än väntat, eftersom det rådde ovetskap bland bilisterna om vilka motorer kunde använda bränslet. För närvarande säljs bensinsorterna 95 E10 och 98 E5 i ungefär lika stora mängder. Antalet bränslekvaliteter kommer att öka i framtiden. Kedjan ABC vill erbjuda sina kunder alla de alternativa bränslen som dessa önskar sig. Det innebär investeringar i mätarfält, eftersom olika bränslen ska förvaras i separata kärl. Hanteringen av förvaringskapacitet kommer att bli ett viktig konkurrensmedel i bränslehandeln. S-gruppen driver trafikbutiksverksamhet och bränslehandel via ett nätverk av 108 ABCtrafikbutiker, 288 ABC-automatstationer, en ABC GrilliMarket och 15 ABC-Delienheter (år 2011). ABC-Deli har verksamhet endast i huvudstadsregionen och Borgå. Regionhandelslagen bedriver affärsverksamheten vid samtliga ABC-enheter. SOK-koncernen Årsberättelse 2011 19

Resebranschoch bespisningsverksamheten tar sig an utmaningarna För S-gruppens resebranschoch bespisningsverksamhet var år 2011 ett år av växande efterfrågan. Webbtjänsterna var ett viktigt utvecklingsfält inom såväl hotellsom restaurangverksamheten. D en förväntade recessionen påverkade inte efterfrågan inom resebransch- och bespisningsverksamheten i någon större grad. Tvärtom ökade hotellens försäljning mot slutet av året. Medan försäljningen under den förra halvan av året var i genomsnitt en procent i månaden, nådde man under den senare halvan en genomsnittlig försäljningsökning på 5 procent i månaden. Efterfrågan på hotelltjänster steg främst inom affärsresandet. Antalet övernattningar i Finland ökade i januaridecember med 4 procent från föregående år. Den största bidragande orsaken till tillväxten var utlänningarna, vars övernattningar ökade med över 10 procent. Antalet övernattningar ökade för finländarnas del med ca 2 procent. Mätt med de nyckeltal som beskriver hotellverksamhetens framgång, klarade sig S-gruppen bra. Medan hotellens genomsnittliga beläggning i hela landet var 53 procent, var den drygt 64 procent för S-gruppens del. Ökningen från föregående år var 2,6 procentenheter. S-gruppens genomsnittliga pris per rum låg också över genomsnittet (hela landet 88 euro, S-gruppen 92 euro). Medelpriset och intäkten per rum ökade utmed hela året tack vare lyckad marknadsföring och revenue management. Den goda resultatutvecklingen i hotellverksamheten som började år 2010 fortsatte genom hela år 2011 och blev t.o.m. snabbare mot slutet av året. 20 SOK-koncernen Årsberättelse 2011