Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK-koncernen

Transkript

1 Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK-koncernen Årsberättelse 2003

2 Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK-koncernen Årsberättelse

3 Innehåll 4 S-gruppen 6 Chefdirektörens översikt 9 SOK-koncernen 9 Centrallaget för Handelslagen i Finland - SOK 13 Affärsöversikt 13 SOK-koncernens affärsöversikt 13 Stormarknader 14 Trafikbutiker och bränsleförsäljning 15 Hotell- och restaurangverksamhet 17 Varuhus och specialaffärer 18 Bilhandel 20 Lantbrukshandel, järnhandel och trädgårdshandel 21 Inköp och logistik 22 Närområden 25 Corporate governance 33 Socialt ansvar 33 Personal 35 S-gruppen och miljön 40 Bokslut för räkenskapsperioden Styrelsens verksamhetsberättelse 44 SOK-koncernens resultaträkning 45 SOK-koncernens balansräkning 46 SOK-koncernens finansieringsanalys 48 SOK:s resultaträkning 49 SOK:s balansräkning 50 SOK:s finansieringsanalys 51 Noter till resultaträkningen och balansräkningen 68 Nyckeltal för SOK-koncernen Formler för uträkningar av nyckeltal 69 Styrelsens förslag till disposition av överskottet 70 Revisionsberättelse 70 Förvaltningsrådets utlåtande 71 S-gruppen i siffror Statistik 3

4 S-gruppen S-gruppen S-gruppen driver daglivaru- och fackhandel, trafikbutiker, bränslehandel, hotell- och restaurangverksamhet, bilhandel samt lantbruks- och järnhandel. S-gruppen bildar samarbetsnätverket för handelslagen samt det av dem ägda Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK inklusive dotterbolag. S-gruppens affärskoncept är kundinitierat och bygger på en stark regional identitet. S-gruppens affärsidé är att generera tjänster och förmåner för sina lojala medlemmar. S-gruppen utgår från medlemmarnas behov och tillhandahåller ett heltäckande, konkurrenskraftigt och tidsenligt utbud av tjänster inom ramen för sina egna affärsfunktioner och i samarbete med ett antal partner. Den kooperativa bolagsformen ger S-gruppen utrymme att agera ansvarsfullt i relation till individer och samhälle. S-gruppens värderingar Resultatorienterad Inom en resultatorienterad verksamhet belönas goda operativa och ekonomiska resultat samt lyckade prestationer. Ansvarskänsla Ansvarskänsla innebär att ta ansvar för medlemskunder, medarbetare och den egna arbetsmiljön. Förnyelse Förnyelse är att upprätthålla S-gruppens konkurrensförmåga och se till att de tjänster och förmåner som erbjuds medlemmarna är tidsenliga. Partnerskap Partnerskap är att uppskatta och driva ett omfattande och effektivt samarbete. S-gruppens vision S-gruppen har ambitionen att profilera sig som Finlands ledande handelsgruppering, som förnyar sig och bidrar till medlemmarnas och regionens välstånd. S-gruppens struktur För att omsätta sin affärsidé i praktiken har S-gruppen organiserat sig i form av ett samarbetsnätverk för regionhandelslagen och Centrallaget för Handelslagen i Finland, SOK. Den strategiska beslutsfattningen och stabsfunktionerna är koncentrerade till SOK. S-gruppen ägs av handelslagens medlemmar, som via sitt eget handelslag påverkar hela S-gruppens verksamhet genom att rösta i valet av fullmäktigeförsamling och/eller själva kandidera i fullmäktigevalet eller ställa upp i val i det egna handelslaget fullmäktige, förvaltningsråd och styrelse samt delta i arbetet i butiksnämnden. Handelslagen äger Centrallaget för Handelslagen i Finland, som också bildar moderbolag i SOK-koncernen. Handelslagens primära uppgift är att producera tjänster och förmåner för S-gruppens medlemmar och kunder. SOK står för kompletterande affärsverksamhet på ett antal avtalade sektorer. På andra områden kompletterar partnerskapsföretagen utbudet. S-gruppen är uppbyggd som ett nätverk av företag. Inom detta nätverk kan handelslagen samarbeta med SOK samtidigt som de kan specialinrikta sin verksamhet i syfte att effektivt och kundinriktat omsätta S-gruppens affärsidé i praktiken. S-gruppens regionhandelslag Andelslaget Varuboden, Kyrkslätt Etelä-Karjalan Osuuskauppa, Villmanstrand Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppa, Seinäjoki Handelslaget KPO, Karleby S-gruppens bonusförsäljning Medlemsantal S-gruppens försäljning mn mn

5 S-gruppen Medlemmar/ägarkunder S-gruppens struktur 2004 Ägar 22 regionhandelslag Affärsenheter SOK s affärsverksamhet SOK-koncernen S-gruppens kedjestyrning S-gruppens stöd- och servicefunktioner Hyper- och supermarketar Sokosvaruhus ABCtrafikbutiker Bilhandel Hotell & restauranger Agrimarketar S-gruppens affärsenheter i Baltikum Hypermarketar Bilhandel Lantbruksenheter Hotell Produkter och tjänster för medlemmar och andra kunder Bonuspartnerföretag Helsingin Osuuskauppa Elanto, Helsingfors Jukolan Osuuskauppa, Nurmes Keskimaa Osk, Jyväskylä Koillismaan Osuuskauppa, Kuusamo Osuuskauppa Arina, Uleåborg Osuuskauppa Hämeenmaa, Lahtis Osuuskauppa Keula, Raumo Osuuskauppa Maakunta, Kajana Osuuskauppa Osla Handelslag, Borgå Osuuskauppa PeeÄssä, Kuopio Osuuskauppa Suur-Savo, S:t Michel Osuuskauppa Ympyrä, Fredrikshamn Osuuskauppa Ympäristö, Kouvola Pirkanmaan Osuuskauppa, Tammerfors Pohjois-Karjalan Osuuskauppa, Joensuu Satakunnan Osuuskauppa, Björneborg Suur-Seudun Osuuskauppa, Salo Turun Osuuskauppa, Åbo S-gruppens försäljning branschvis 2003 Totalt mn Kedjornas rikstäckande varumärken Prisma, S-market, Sale, Alepa ABC Sokos, Emotion Sokos Hotels, Radisson SAS Hotels Rosso, Rosso Express, Fransmanni, Amarillo, Sevilla, Memphis, Night, Corner, Coffee House, Presso Agrimarket S-gruppen 100 år Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK bilades I början hade SOK till uppgift att förse medlemshandelslagen med konsumentvaror. Verksamheten expanderade snabbt och redan tre år senare var SOK landet största grossist mätt i försäljningsvolym. S-gruppen har utvecklats till en stark aktör inom handeln både på riksnivå och lokalt. S-gruppens tjänster och varor möter i dag väl kundernas behov både till vardag och fest. Centrallaget för Handelslagen i Finland fungerar som centralaffär för S-gruppen och spelar en betydande roll i ledningen och utvecklingen av gruppen liksom även i samordningen av verksamheten. Temat för 100-årsjubileumsåret är SOK 100 år Framåt tillsammans. Hela S-gruppen med medlemmar deltar i hundraårsfirandet runt om i landet. Dagligvaror 49 % Fackhandel 11 % Hotell/restaurang 8 % Järn-lantbruk 14 % Bilaffärer 10 % Bränslehandel 8 % 5

6 Chefdirektörens översikt Chefdirektörens översikt S-gruppens affärsidé och hur den utfallit S-gruppens affärsidé definierar målet för hela S-gruppens verksamhet. Enligt affärsidén skall S-gruppen producera tjänster och förmåner till sina lojala ägarkunder, dvs. medlemmarna i handelslagen i S-gruppen. Det är utgående från denna aspekt vi primärt skall utvärdera S-gruppens framgångar. När S-gruppen och dess funktioner lyckas producera konkurrenskraftiga tjänster för sina medlemmar, är de framgångsrika. Det betyder att affärsidén är både utgångspunkten och målet för verksamheten. Den styr den strategiska affärsutvecklingen, den praktiska omsättningen och vardagslivet. S-gruppen har under året framgångsrikt förverkligat sin affärsidé. Medlemmarna har ytterligare koncentrerat sina inköp till S- gruppens enheter och visar därmed sitt förtroende för S-gruppen i ett läge när konkurrensen inom detaljhandeln har fått nya drag. Till medlemmarna utbetalades i bonus 132 miljoner euro, vilket var 14 procent mera än året innan. Flera handelslag kommer ytterligare att dela ut en del av sitt överskott till medlemmarna inklusive ränta på andelskapitalet, totalt miljoner euro. S-gruppen återbetalar alltså till sina medlemmar cirka en tredjedel av resultatet före bonusbetalningar. Bonusförsäljningen till medlemmarna ökade med 2,5 procentenheter och utgjorde 66 procent av S-gruppens totala försäljning. Företagen i S-gruppen har i varierande grad deltagit i ett flertal nationella och regionala projekt inom näringslivet, kulturen och idrotten för att främja den ekonomiska, kulturella och sociala välfärden inom sin sektor i enlighet med sin affärsidé och sina värderingar. En del av rörelseresultatet används därmed indirekt till medlemskårens fördel. Det sociala ansvaret spelar en viktig roll i den kooperativa företagsgruppens åtaganden Medlemsantalet i handelslagen har fortsatt att öka starkt. Under året tillkom drygt nya medlemmar. I slutet av året hade handelslagen i S-gruppen sammanlagt medlemmar. Detta motsvarar drygt 50 procent av de privata hushållen i Finland, vilket visar att S-gruppens tjänsteutbud är attraktivt. Jag vill uttrycka ett varmt tack till alla medlemmar, för det förtroende ni visat er egen företagsgruppering, S-gruppen. Det faktum att antalet medlemmar ökat och dessa medlemmar haft ett intresse av att koncentrera sina inköp av varor och tjänster till S-gruppen har i hög grad bidragit till framgången. Utvecklingen i S-gruppen och SOK-koncernen Detaljhandeln i S-gruppen redovisar en försäljning om miljoner euro. Försäljningen ökade med 4,3 procent, vilket är mera än genomsnittet för detaljhandeln i Finland totalt. Av S-gruppens redovisade detaljhandelsförsäljning stod handelslagen för miljoner euro, dvs. 82 procent och SOK-koncernen för 18 procent. Handelslagen ökade sin försäljning med 4,5 procent och SOK-koncernen med 3,3 procent. Dagligvaruhandeln inom S-gruppen ökade med 3,2 procent till totalt miljoner euro motsvarande 49 procent av hela S-gruppens försäljning. Eftersom ökningen i dagligvaruhandeln låg något över genomsnittet för dagligvaruhandeln i Finland totalt har S-gruppen försvarat sina positioner på dagligvarumarknaden i jämförelse med nationella och internationella aktörer. Vid sidan av dagligvaruhandeln ökade också bilhandeln samt trafikbutikerna och bränslehandeln sin försäljning markant. S-gruppens ABC-trafikbutiker och automatstationer har utvecklats till extremt starka aktörer inom bränsledetaljhandeln i Finland. SOK-koncernen redovisar en omsättning på totalt miljoner euro, en ökning med 3,8 procent jämfört med året innan. Uppsvinget inom bilhandeln och expansionen i Baltikum har särskilt bidragit till ökningen. Före extraordinära poster redovisar SOK-koncernen ett resultat på 51,8 miljoner euro som ligger klart över budget. Avkastningen på sysselsatt kapital var i koncernen 6,9 procent och i de rörelsedrivande enheterna 15,0 procent. Lönsamheten och likviditeten i koncernen var god hela året. I slutet av året var soliditeten 32,9 procent. Antalet koncernanställda var vid samma tidpunkt Antalet anställda i hela S-gruppen var Antalet anställda ökade i både koncernen och handelslagen. Totalinvesteringarna i S-gruppen uppgår till 345 miljoner euro, varav SOK-koncernen står för 56 miljoner euro. Investeringarna var markant större än året innan. Före extraordinära poster redovisar S-gruppen ett resultat på 281 miljoner euro, vilket är 7 procent mindre än föregående år. Handelslagen redovisar ett sammanlagt resultat på 229 miljoner euro, som motsvarar resultatet året innan. S-gruppens årsresultat hör till de bästa i gruppens historia. Framtida utmaningar På alla sektorer kommer konkurrensen att skärpas ytterligare under de närmaste åren på grund av inhemska och utländska aktörers agerande. S-gruppen bör vara redo att möta dessa utmaningar. Under året har strategin för de olika affärsområdena och stödfunktionerna i S-gruppen omarbetats med beaktande av kraven i den varierande konkurrensmiljön. Kostnadseffektiva och kundorienterade affärsfunktioner, mål- och kundinriktade stödfunktioner samt ett flexibelt, mångsidigt och expanderande tjänsteutbud kommer att utgöra den strategiska kärnan i S-gruppens affärsverksamhet de närmaste åren. S-gruppen går aktivt in för att bygga ut butiksnätverket i Finland för att trygga alla medlemmar ett adekvat tjänsteutbud. Utmaningarna för både ledningen och den operativa verksamheten i S-gruppen ligger i att effektivt och kundinitierat administrera de långa värdekedjor som utmärker vår affärsverksamhet. Ju bättre vi kan administrera våra egna funktioner och processer, desto större kostnadsbesparingar och bättre resultat kan vi redovisa på alla affärsområden samt i stöd- och stabsfunktionerna. En öppen och precis ledningsfilosofi kommer att bli en allt viktigare framgångsfaktor för S-gruppen. Affärsområdena och stödfunktionerna i S-gruppen bör utvecklas för att de skall representera en tillräckligt stor massa för att attrahera 6

7 Chefdirektörens översikt starka finansiella och kompetensinriktade resurser som kan säkra framgången. Även när vi utvecklar ledningen och beslutsfattningen bör vi beakta de utmaningar som S-gruppen som helhet står inför. Företagskulturen i S-gruppen utgår från starka, gemensamma värderingar, som bidrar till att stärka vår konkurrenskraft. Vi vill profilera oss som en finländsk, regional och kooperativ företagsgruppering med starka internationella kopplingar. S-gruppen förespråkar en human marknadsekonomi och ser till medlemmarnas fördel. De närmaste åren är det dags att omsätta strategierna i praktiken. De skall inlemmas i den praktiska vardagen. Våra framgångar kommer att testas i olika enheter, när våra medarbetare möter kunderna. Vår affärsidé står och faller på om vi lyckas i detta möte. Medarbetarnas yrkeskunnande och lyhördhet för kundbehov är tillsammans med ett vänligt bemötande avgörande framgångsfaktorer i dagens och morgondagens företag. S-gruppen har kompetenta och duktiga medarbetare. Jag vill tacka er alla för era insatser. S-gruppens förvaltning gestaltar klart huvuddragen i den kooperativa verksamheten en demokratisk och aktiv beslutsfattning, ingående granskning av frågor som kommer upp till behandling och engagemang för gemensamma beslut. Förvaltningen utgör en styrkefaktor i S-gruppen. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i förvaltningen av S-gruppen för det viktiga arbete ni gjort. Ett varmt tack också till alla bonuspartner och andra samarbetspartner för gott samarbete under år Jubileumsåret 2004 SOK fyller 100 år Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK firar i år 100-årsjubileum. På hundra år har det centrallag som ett antal små handelslag bildade i Tammerfors år 1904 utvecklats till ett betydande och respekterat företag i det finländska samhället. I anslutning till SOK:s hundraårsjubileum kan vi också fira det sekellånga nätverkssamarbetet mellan S-gruppen, SOK och handelslagen ett brett och djupgående samarbete för att förverkliga den gemensamma affärsidén. Jubileumsårets tema SOK 100 år Framåt tillsammans uttrycker därmed mycket väl S-gruppens ambitioner att också framgent agera med sina medlemmars bästa för ögonen. Symbolen för medlemsåret är en moderniserad version av den sedan decennier välkända affärssymbolen Korgbärarna. Symbolen uttrycker respekt för traditioner samtidigt som den står för gemensamma ansträngningar, jämlikhet och tilltro till en bättre morgondag. Vi har ambitionen att också i framtiden i enlighet med våra uttalade visioner vara en bra partner för våra medlemmar. Helsingfors, Kari Neilimo 7

8 8

9 SOK-koncernen SOK-koncernen SOK-koncernen består av Centrallaget för Handelslagen i Finland med dotterbolag. SOK bistår S-gruppen med att generera tjänster och förmåner till medlemmarna genom att tillhandahålla stöd- och stabsfunktioner för alla företag inom S-gruppen samt genom att svara för den övergripande kedjestyrningen och affärsutvecklingen. SOK genererar på koncernnivå gemensamt avtalade tjänster, övervakar att de gemensamma resurserna inriktas och utnyttjas effektivt samt bevakar S-gruppens intressen. SOK har en egen affärsverksamhet inom en gemensamt avtalad ram. SOK:s dotterbolag och intressebolag bedriver i enlighet med S-gruppens strategi hotell- och restaurangverksamhet, bilhandel, varuhushandel samt lantbrukshandel. Närområdesaktiviteterna har koncentrerats till Baltikum där SOK har stormarknader, bilhandlar, lantbrukshandlar samt hotell och restauranger. SOK S-gruppens centralaffär Centrallaget för Handelslagen i Finland samlar den strategiska beslutsfattningen samt utgör en central kompetens- och servicefunktion i S-gruppen. Förvaltningsrådet i SOK fastställer samarbetsprinciperna och de långsiktiga strategierna för S-gruppen. Ledningsgruppen i SOK bereder för styrelsen ärenden som gäller samordningen av affärsstrategier, mål, verksamhetsplaner och budgetar för både S-gruppen och SOK. Styrenheterna och stödfunktionerna i SOK har till uppgift att säkerställa att S-gruppen fungerar i enlighet med gemensamt fastställda mål och att samtliga enheter i gruppen har en strategi som stödjer den gemensamma affärsstrategin. Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK Centrallaget för Handelslagen i Finland är moderbolag i SOK-koncernen. Som centralaffär för S-gruppen svarar SOK för att verksamheten i handelslagen och de övriga funktionerna i S-gruppen är adekvat, ser till att de sammantagna resurserna allokeras effektivt samt bevakar S-gruppens och dess delars verksamhet och intressen. SOK svarar för den strategiska styrningen av S-gruppen. SOK genererar och utvecklar koncerntjänster för kedjestyrningen, medlemsservicen och marknadsföringen i S-gruppen. Andra betydande tjänster utgör bland annat inköp och leasing samt sortimentsstyrning och fakturering. Via sina riksomfattande och regionala dotterbolag kompletterar SOK tjänsteutbudet i S-gruppen i enlighet med gemensamma riktlinjer. SOK upprätthåller dessutom genom sina dotterbolag stormarknader och handel med bilar och lantbruksförnödenheter i Baltikum. SOK-koncernens rörelseresultat mn SOK-koncernens omsättning branchvis mn mn ± föreg år % Lantbruks- och järnhandel ,3 Hotell och restauranger ,8 Bilhandel ,1 Sokosvaruhus ,0 Stormarknadshandel ,6 Fackhandel ,1 EDI-fakturering ,1 Fastighetstjänster, uthyrning och andra tjänster ,4 Avyttrade och avvecklade funktioner 0 5 Elimineringar ,5 Sammanlagt ,8 SOK-koncernens resultat fördelat på affärsområden mn mn Lantbruks- och järnhandel 9,1 9,7 Hotell och restauranger 9,9 *) 11,6 Bilhandel 8,5 4,1 Sokosvaruhus -0,5-0,3 Stormarknadshandel 0,1-0,6 Fackhandel -0,1 3,7 EDI-fakturering 0,5 0,3 Fastighetstjänster, uthyrning och andra tjänster 17,8 12,6 Avyttrade och avvecklade funktioner 0,0-0,5 Andel av intressebolags resultat 2,1 11,7 Elimineringar -1,0 2,7 Sammanlagt 46,4 55,0 *) Inkluderar inte engångsavskrivningar på koncernintern goodwill. 9

10 SOK-koncernen S-gruppens affärsstrategi är riktgivande för affärsområdenas konkurrensstrategi. Strategiskt betydande affärsområden i S-gruppen är stormarknaderna, restaurangerna, trafikbutikerna och bränslehandeln, fackhandeln och varuhusen, hotellen, bilhandlarna samt lantbrukshandlarna. Strategierna för inköps- och stödfunktionerna i S-gruppen är anpassade till de olika affärsområdenas konkurrensstrategier. Särskilda riktlinjer har utarbetats för regionhandelslagen och SOK-koncernen, när de skall förverkliga den övergripande affärsstrategin i S-gruppen. Stöd- och stabsfunktioner SOK har till uppgift att tillhandahålla stöd- och stabsfunktioner för handelslagen och de rörelsedrivande dotterbolagen så att de kan generera konkurrenskraftiga tjänster och förmåner för medlemmarna i S-gruppen. SOK har i den interna arbetsfördelningen fått ansvaret för den övergripande affärsutvecklingen och -styrningen, som bland annat omfattar följande: att styra affärsverksamheten på sikt att styra och utveckla kedjorna i S-gruppen att utveckla ägarkundskonceptet att upprätthålla kostnadseffektiva och moderna stöd- och stabsfunktioner att utveckla nya affärskoncept att svara för personalens och förtroendemännens kompetensutveckling att svara för intressebevakningen och tillsynen Ytterligare svarar SOK via sina dotter- och intressebolag för inköp och logistik för S-gruppens affärsområden. Inex Partners Oy, gemensamt ägt av SOK och Tradeka-koncernen har ett betydande ansvar när det gäller inköpen för dagligvaruhandeln. Inex Partners Oy svarar i stor utsträckning för logistiktjänsterna i S-gruppen. Strategisk affärsstyrning Stöd- och stabsfunktionerna i SOK har en central uppgift i att utveckla strategier för konkurrens- och stödfunktionerna i S-gruppen samt omsätta dem i praktiken. De skall dessutom bedöma utfallet av dessa strategier. Ansvaret för den strategiska beslutsfattningen avseende S-gruppen som helhet tillkommer de beslutande organen i SOK. Kedjestyrningen Genom kedjestyrningen säkerställer SOK utvecklingen inom de olika affärsområdena samt kvaliteten hos produkter och tjänster i S-gruppens handels- och tjänstekedjor. Kedjestyrningen samlar erfarenheten och särkunnandet i S-gruppen för att backa upp den kommersiella framgången. Centraliserad planering, gemensamma koncept samt samordnade inköps- och logistikfunktioner gör kedjorna effektiva och resurssnåla. Kedjestyrningen beskrivs mera detaljerat i anslutning till affärsområdena. S-gruppen har styrenheter för följande funktioner: Stormarknader ABC-trafikbutiker Hotell och restauranger Sokos-kedjan Lantbrukshandel Fältstyrningen Fältstyrningen har till uppgift att stödja strategiprocessen i regionhandelslagen, styra den strukturella utvecklingen i handelslagen samt övervaka ekonomin och resultatförmågan på sikt samt initiera nödvändiga korrigerande åtgärder. Ägarkundskoncept och marknadsföring Enheten som svarar för ägarkundskonceptet och marknadsföringstjänsterna har till uppgift att utveckla och stärka ägarkundskonceptet som en av de centrala framgångsfaktorerna i S-gruppen. Enheten administrerar och utvecklar ägarkundskonceptet, dvs. svarar för administrationen av medlemskåren, redovisningen av S-Förmånskorten, sparkassekontona, S-Förmånskrediterna och Bonusbetalningarna, förvaltningen av andelskapitalet samt de IT-funktioner som ansluter sig till kommunikation, analys och identifiering. Enheten producerar den kundinformation som kedjorna och handelslagen behöver för att effektivera sin kundorienterade verksamhet. Enheten har också ansvaret för att styra och utveckla partnersamarbetet. På uppdrag av kedjorna, handelslagen och bonuspartnerna styr och utvecklar enheten den praktiska omsättningen av ägarkundskonceptet samt samordnar utvecklingen av den medlemsinriktade marknadsföringen. Ekonomi SOK Ekonomi har till uppgift att styra, samordna och utveckla ekonomifunktionen och skatteärendena i S-gruppen. Ytterligare har enheten ansvar för ekonomistyrningen, redovisningen och skatteförvaltningen i SOK-koncernen samt för systemunderhåll och -utveckling De senaste åren har uppmärksamheten inriktats på de ekonomiadministrativa processerna och IT-funktionerna i S-gruppen i syfte att utveckla dem mot en större operativ effektivitet för att uppnå konkreta inbesparingar och stärka S-gruppens övergripande konkurrenskraft. Redovisningen i S-gruppens enheter skall i huvudsak ha förnyats fram till år Under ledning av SOK Ekonomi inleddes ett antal projekt, som skall förbereda övergången till IAS-redovisning i S-gruppen. Finansiering Finansenheten svarar centraliserat för finansieringen i SOK-koncernen, dvs. kreditupptagningen och relationerna till kreditinstituten, optimeringen av de finansiella kostnaderna samt likviditeten och hanteringen av de finansiella riskerna. Finansenheten köper merparten av den el som behövs för att försörja fastigheterna i koncernen och han- 10

11 SOK-koncernen terar prisrisken i anslutning till elinköpen. Enheten administrerar och utvecklar också systemet med gåvocheckar samt genererar andra finanstjänster för S-gruppen. Finansenheten består av finansavdelningen i SOK samt de helägda dotterbolagen SOK-Borgen Ab, S-Etuluotto Oy och Rekla Oy, som inledde verksamheten SOK-Borgen Ab tillhandahåller säkerheter för handelslagen och koncernbolagen. S-Etuluotto Oy har specialiserat sig på administrationen av konsumentkrediter. Rekla Oy är ett bevakningsföretag specialiserat på kassaförsörjning som säljer sina tjänster till hela S-gruppen. I enlighet med den nya finansstrategin uppdrogs nya riktlinjer för kapitalanskaffningen och -förvaltningen, betalningsfunktionen och kassaförsörjningen i S-gruppen. Dessutom utarbetades nya kriterier för elanskaffningen och hanteringen av elriskerna. IT-funktionen Under året inriktades uppmärksamheten på den nya IT-administrationen och strategin samtidigt som systemen för kedjestyrningen och stödfunktionerna samt serviceberedskapen i IT-funktionerna effektiverades. IT-funktionerna omorganiserades till en särskild kedja med en styrelse och styrenhet med uppgift att utarbeta en ny IT-strategi för S-gruppen som dels passar in i den övergripande affärsstrategin, dels stödjer konceptomläggningen. Systemen skall korrelera med de konkurrens- och servicestrategier som utarbetats för kedjorna och stödfunktionerna. Ansträngingarna har inriktats på att skapa en övergripande IT-arkitektur för S-gruppen. Nya tjänster infördes i IT-infrastrukturen samtidigt som processerna uppdaterades för en effektivare IT-service. Fokus har legat på att säkra en störningsfri funktion, avvärja den växande mängden externa hot samt hantera av problem av mera traditionell art. Fastighetsfunktionen Fastighetsfunktionen i SOK-koncernen har burit ansvaret för koncernfastigheterna, svarat för anskaffningen av nya affärslokaler och utvecklingen av existerande fastigheter. Fastighetsstyrelsen övervakar fastighetstjänsterna i hela S-gruppen. Enheten för fastighetsutveckling har primärt haft till uppgift att förvärva nya och modernisera existerande affärslokaler samt fungera som sakkunnig och byggherre inom S-gruppen. Enheten svarar centraliserat för byggherrekompetensen i anslutning till affärsfastigheterna, från stadsplanering till utvärdering och underhåll av fastigheter. Med hänsyn till S-gruppens miljömässiga och sociala åtaganden har fastighetsfunktionen en central roll när det gäller att hantera fastigheternas livscykel. Administration Den administrativa enheten producerar centraliserat administrativa tjänster för de enheter som fungerar i Ässäkeskus. Enheten svarar bland annat för hyra av kontors- och representationslokaler, säkerheten och passerkontrollen, anskaffningarna av kontorsinredning och -förnödenheter, telefonväxeln, anskaffningarna av mobiltelefoner och mobilteknik, receptionen och informationen, postningen och kopieringen, arbetstidsövervakningen, arkivet, personalmatsalen och representationen samt städningen. Enheten svarar ytterligare för upphandlingen av säkerhetstjänster, teletjänster och kontorsmateriel. Juridiska ärenden Den juridiska enheten samlar alla juridiska frågor inom SOK-koncernen och bistår handelslagen i frågor som kräver juridisk kompetens. Huvudvikten är lagd på avtal i anslutning till de olika affärsområdena och andra affärsjuridiska ärenden. Den juridiska enheten har under året bland annat utarbetat avtal i anslutning till företagsförvärv, fusioner, fastighetsarrangemang, inköp och baltiska etableringar. Dessutom skötte enheten om ett antal konkurrensrättsliga ärenden. Kommunikation och publikationer Från början av året omorganiserades kommunikationen och publikationsverksamheten till en stabsfunktion underställd chefdirektören och i juni utnämndes en kommunikationsdirektör med ansvar för att leda, utveckla och samordna kommunikationen i S-gruppen och SOK-koncernen. Förvaltningsrådet i SOK godkände i mars den nya kommunikationsstrategin för S-gruppen. Kommunikationen och publikationsverksamheten i SOK omorganiserades Den tidigare indelningen i publikationer och information upplöstes och kommunikationsfunktionerna fördelades på fyra sektorer: utveckling och samordning av kommunikationen, intern kommunikation, extern kommunikation samt publikationerna Yhteishyvä/Samarbete. Kommunikationsfunktionerna har organiserats enligt kedjemodellen för att underlätta samordningen. Ett flertal projekt pågår för att utveckla innehållet i kommunikationen, skärpa den visuella profilen och skapa enhetliga koncept med syftet att integrera kommunikationen i affärsverksamheten och se till att S-gruppen har en uniform och målinriktad kommunikation. Internationella medlemskap och kontakter Till slutet av år 2003 sköttes alla kontakter till internationella organisationer via Finlands Konsumentkooperativa Förbund KOL r.f., som är medlem av den Internationella Kooperativa Alliansen ICA samt den Brysselbaserade konsumentkooperativa intresseorganisationen Eurocoop. Från början av år 2004 kommer Centralförbundet för Handelslagen i Finland CHF r.f. att representera S-gruppen i ovan nämnda internationella organisationer. Till ICA hör 236 medlemskooperativ i drygt 100 länder med över 760 miljoner medlemmar. ICA är världens näststörsta organisation efter FN. Eurocoop har medlemmar i 15 EU-länder som representerar konsumentkooperationen. Eurocoop representerar drygt handelslag och deras 21 miljoner medlemmar. Eurocoop har EU-status och organisationens inflytande i Bryssel ökar markant både som remissinstans och påverkare. Anne Santamäki är vice ordförande i ICA Europa (Europaorganisationen i ICA) samt Eurocoop. 11

12 12

13 Affärsöversikt Affärsöversikt SOK-koncernens affärsöversikt SOK-koncernens funktioner omfattar hotell- och restaurangverksamhet, bilhandel, varuhushandel och lantbrukshandel i Finland samt stormarknadshandel, hotellverksamhet, bilhandel och lantbrukshandel i Baltikum. SOK svarar för kedjestyrningen för stormarknaderna, trafikbutikerna och bränsleförsäljningen, restaurang- och hotellverksamheten, varuhushandel samt lantbrukshandel. SOK-koncernen redovisar en omsättning på miljoner euro (2 998 mn ), vilket är 3,8 procent mera än året innan. Koncernresultatet före extraordinära poster är 51,8 miljoner euro (55,2 mn ). Resultatet inkluderar övriga intäkter av rörelsen, andelar av intressebolags resultat, nedskrivningar på anläggningstillgångar och placeringar, återtagningar samt förändringar i avsättningar. Det operativa koncernresultatet exklusive ovan uppräknade poster, var något bättre än året innan. Investeringarna i koncernen uppgick till 56 miljoner euro (43 mn ). De största investeringarna representerar förvärvet av Hotelli Viru samt renoveringen av hotell Radisson SAS Seaside och Sokos Hotel Helsinki. Ytterligare investerade koncernen i affärslokaler samt i en fortsatt modernisering av IT-funktionerna. Antalet koncernanställda var (4 645). Affärsöversikter Stormarknader S-gruppen har stormarknader med tre olika koncept: hypermarknader (Prisma), supermarknader (S-market) och närbutiker (Sale/Alepa). Stormarknadskedjan omfattade 593 (585) butiker. SOK-koncernen har en Prisma-hypermarknad i Estland, som opererar inom ramen för bolaget AS Prisma Peremarket. Stormarknaderna i S-gruppen redovisar en försäljning på 4 160,1 miljoner euro, vilket är 3,1 procent mera än året innan. Stormarknaderna spelar en väsentlig roll när det gäller att tillgodose medlemmarnas behov. Medlemmarna har förlagt drygt 75 procent av sina inköp till stormarknaderna i S-gruppen. Dagligvaruförsäljningen ökade med 3,2 procent och fackhandelsförsäljningen med 4,5 procent. Konkurrensläget förändrades markant under året. Vid sidan av de inhemska konkurrenterna etablerade sig även utländska aktörer på marknaden. Alla kedjor i S-gruppen redovisar vinst. S-marknaderna redovisar den största försäljningsökningen. Trots kraftiga förskjutningar på marknaden har stormarknaderna i S-gruppen kunnat försvara sina marknadsandelar. Konkurrensen om de bästa affärslokalerna skärptes, när både inhemska och utländska aktörer tävlade om platserna. Konkurrensen medförde större marknadssatsningar och priset fick en större betydelse i valet av affärslokal. Kunderna var betydligt rörligare och mera benägna att byta inköpsställe, speciellt när det gällde att handla stora volymer inför veckoslut. En åldrande befolkning och allt fler små hushåll har bidragit till att särskilt de små närbutikerna med olika affärskoncept kunnat stärka sin position på marknaden. S-gruppen hade år 2003 en andel om 31,1 procent av dagligvarumarknaden. Styrenheten för stormarknaderna nu och i framtiden Styrenheten för stormarknaderna har till uppgift att utveckla och styra stormarknadshandeln. Organisationen är uppdelad på kedjeledning, sortimentsstyrning för dagligvaruhandeln och fackhandeln, planering av butiker och nätverk samt IT-funktioner. SOK:s styrelse beslöt tillsätta en projektorganisation för att utveckla hela järnhandeln i S-gruppen. Denna projektorganisation anslöts till styrenheten för stormarknaderna och inledde arbetet i augusti. Konkurrensstrategin för stormarknaderna uppdaterades år 2002 för åren Under året inleddes uppdateringen av affärsidéer och koncept i alla kedjor för att anpassa dem till den övergripande strategin. Affärsutvecklingen har primärt fokuserat på värdekedjan i stormarknadsfunktionerna med tillhörande processer. I utvecklingen av processtödet poängterades särskilt aspekter som är synliga för kunden, nämligen sortimentstorlek och hylltillgänglighet. Ett omfattande utbildningsprogram har anslutits till omläggningen av stormarknadskonceptet. För detta utbildningsprogram användes arbetsdagar och 0,6 miljoner euro. Tidigare åtgärder har fortsatt och nya vidtagits för att utveckla inköps- och distribu- 13

14 Affärsöversikt tionskanalerna i S-gruppen. De mest betydande åtgärderna har inriktats på en stärkt internationalisering samt effektivering av samarbetet mellan handeln och industrin. Affärsutvecklingen i stormarknadskedjan S-marknaderna utgör fortfarande den största dagligvarukedjan i S- gruppen och hela landet. Antalet S-marknader har ökat med åtta till totalt 347 vid årsskiftet. Den sammanlagda försäljningen ökade med 4,0 procent till 2 066,7 miljoner euro. Prisma-marknaderna bildar landets ledande hypermarknadskedja. Kedjan redovisar en totalförsäljning om 1 700,2 miljoner euro. Dagligvaruhandeln ökade med 1,5 procent och fackhandeln med 5,0 procent. I slutet av året var antalet Prisma-marknader i Finland 41 (42). En Prisma-marknad har omvandlats till en S-marknad. Utöver dessa finns det fyra Prisma-hypermarknader i Tallinn. Antalet enheter i Sale-kedjan var 159. De redovisar en totalförsäljning om 237,3 miljoner euro, vilket är 2,6 procent mera än året innan. Alepa-kedjan redovisar en försäljning om 136,5 miljoner euro, vilket är 2,9 procent mindre än föregående år. Antalet Alepa-butiker var vid årsskiftet 46. Vid en prisjämförelse låg S-gruppens stormarknadskedjor väl till. Enligt profilundersökningar ligger S-marknaderna bäst till av stormarknaderna och Prisma placerar sig i topp bland hypermarknaderna. Trafikbutiker och bränsleförsäljning S-gruppens nätverk av trafikbutiker och bensinstationer expanderade kraftigt under året. Trafikbutikerna och bränslehandeln ökade sin omsättning med 12,4 procent till 665,1 miljoner euro (siffran inkluderar bränsleförsäljningen på automatstationer i anslutning till stormarknader). S-gruppen ökade sin andel av bränslemarknaden med 3,7 procent till 14,2 procent, vilket är 0,5 procentenheter mera än föregående år. ABC-nätverket har byggts ut och medlemmarna har tenderat att koncentrera sina bränsleinköp till S-gruppens bensinstationer, vilket förklarar försäljningsökningen. För att stärka sina positioner på bränslemarknaden bildade SOK importföretaget North European Oil Trade Oy att svara för bränsleförsörjningen till bensinstationerna. Våren 2003 sålde SOK 34 procent av aktierna i företaget till Greeni Oy. Bränsleleveranserna till handelslagen har inletts i början av år I syfte att utveckla ABC-kedjan inom HOK Elanto bildades företaget Uudenmaan ABC Oy, varav SOK kontrollerar 90 procent och HOK Elanto 10 procent. Styrenheten för ABC-kedjan Styrenheten svarar för styrningen och utvecklingen av ABC-trafikbutikerna och bränslehandeln inom S-gruppen. Dess främsta uppgift är att utveckla strategin och affärsidén samt bistå och styra regionhandelslagen i deras affärsutveckling. Styrenheten har koncentrerat sig på att utveckla och tillämpa ABC-konceptet i trafikbutikerna och automatstationerna. Till uppgifterna har också hört att sprida konceptet genom nyetableringar, styra verksamheten och anskaffa affärslokaler. S-gruppens andel av dagligvarumarknaden % ,9 16,4 26,3 25,0 23,3 20,4 17,4 18,8 21,9 27,8 29,0 30,5 31,1 31,1 Affärsutvecklingen i ABC-kedjan ABC-kedjan omfattar 42 trafikbutiker, placerade intill de största huvudvägarna. ABC-automatstationerna är 140 och belägna i anslutning till Prisma- och S-marknaderna samt Sale-butikerna. Trafikbutikerna lockar med kaféer och restauranger samt försäljning av dagligvaror och bränsle. ABC-automatstationerna är inriktade enbart på bränsleförsäljning. Sammanlagt 21 regionhandelslag och 4 lokalhandelslag har etablerat ABC-enheter inom sin region. S-gruppen hade vid årsskiftet sammanlagt 253 bränsleförsäljningsenheter, 19 flera än föregående år. Av enheterna var 87 trafikbutiker och 166 automatstationer. ABC-kedjan har fortsatt sin kraftiga expansion. Nya enheter etablerades runt om i landet och tillgängligheten förbättrades markant. Under året etablerades 9 nya trafikbutiker och 41 automatstationer. Expansionen kommer att fortgå under år 2004 och inom det första halvåret räknar ABC-kedjan med att ha tvåhundra enheter

15 Affärsöversikt Hotell- och restaurangverksamhet Hotell- och restaurangrörelsen i S-gruppen omfattar 46 hotell jämnt fördelade över landet och knappt 400 restauranger, av vilka 270 fristående och resten i anslutning till hotellen. Av hotellen ingår 37 i Sokos Hotels-kedjan och 6 i Radisson SAS-kedjan. Ytterligare har S- gruppen tre hotell som inte ingår i någon kedja. S-gruppen har dessutom i Estland ett hotell med restauranger och ett antal restauranger i anslutning till Prisma-hypermarknaden i Sikupilli, som fungerar enligt food court-konceptet. Kedjerestaurangerna står för cirka hälften av S-gruppens restaurangomsättning. De största kedjorna är Rosso, Fransmanni, Nightkvällsrestaurangerna, Amarillo, Memphis och Public Corner. Coffe House, Presso och Rosso Express är kafé- och snabbmatskedjor. Ytterligare samarbetar S-gruppen med hamburgarkedjan Hesburger. Ägandet fördelar sig mellan SOK-koncernen och regionhandelslagen. Dotterbolagen Sokotel Oy och Estlandsbaserade AS Sokotel samt styr- och stödenheterna för S-gruppens hotell- och restaurangrörelse i SOK bildar hotell- och restaurangrörelsen i SOK. Regionhandelslagens hotell och restauranger står för cirka 65 procent av hela sektorns omsättning i S-gruppen. Hotellen och restaurangerna i S-gruppen ökade sin försäljning med 2,7 procent till 538,9 miljoner euro. Ökningen ligger över branschgenomsnittet. Mätt i omsättning har hotellen i S-gruppen en marknadsandel om 22 procent, vilket gör S-gruppen till Finlands ledande privata hotellföretag. År för år har fritidsförsäljningen till medlemmarna ökat. Hotellen i S-gruppen redovisar en beläggning på 61 procent, när hotellbeläggningen i hela landet sjönk till drygt 47 procent. Restaurangerna hade en marknadsandel om 16 procent, vilket gör dem till marknadsledare i Finland mätt i försäljning i kategorin restauranger med A-, B- och C-rättigheter. Hotell- och restaurangbranschen i Finland redovisar nolltillväxt år Totalt sett krympte volymerna, men tack vare prishöjningar nådde försäljningen upp till föregående års nivå. Antalet övernattningar ökade med cirka 2 procent. Restaurangernas alkoholförsäljning däremot minskade ytterligare. Fastfood-restaurangerna ökade sin försäljning, de övriga restaurangkategorierna redovisar en mindre försäljning än året innan. Styrenheten för hotell- och restaurangkedjorna Styr- och stödenheten Ässäravintolat samt styrenheten för Sokos Hotels-kedjan svarar dels för styrningen av kedjerestaurangerna inom S-gruppen och Sokos Hotels-kedjan, dels för utvecklingen av affärsidéerna. Sokotel Oy upprätthåller stöd- och serviceenheter. Enheten Försäljning och marknadsföring förser tillsammans med Service Centret (ekonomi och IT, logistik/projekt) hotellen och restaurangerna i S-gruppen med tjänster. Styrenheten för Sokos Hotels-kedjan styr och utvecklar hotellverksamheten samt konkurrenskraften och lönsamheten i affärsidén och hotellkoncepten. En ny strategi utvecklades för fritidsförsäljningen och i anslutning därtill har Sokos-hotellen Viru, Tahkovuori och Koli inlemmats i kedjan. Radisson SAS-kedjan är en global, högklassig hotellkedja inriktad på affärsresenärer och kongressdeltagare. SOK har ensamrätt till Radisson SAS-varumärket i Finland. Radisson SAS-rörelsen styrs från huvudkontoret i Bryssel. Ässäravintolat styr kedjerestaurangerna inom S-gruppen, utvecklar affärsidéer, övervakar lönsamheten och konkurrensförmågan samt upprätthåller och utvecklar slagkraften hos de olika varumärkena. Under året initierades ett nytt logistikkoncept och ett därtill anslutet IT-projekt. S-gruppens andel av bensinmarknaden ,0 8, ,1 11,4 8 6,8 6,9 6, ,0 12,5 13,2 13,7 14,2 Sokotel Oy Sokotel Oy är ett helägt dotterbolag till SOK som svarar för hotelloch restaurangverksamheten i SOK-koncernen. Sokotel administrerar 14 Sokos-hotell och 6 Radisson SAS-hotell i tio städer runt om i Finland. De två hotellkedjorna bildar separata affärsområden med särskilda koncept. Strategiskt gick Sokotel in för att under året utveckla hotellnätverket, administrera stora utbyggnads- och renoveringsprojekt samt förbättra den operativa effektiviteten. I enlighet med den nya hotellstrategin utvecklade Sokotel ny substans i fritidssegmentet och etablerade ny hotell- och restaurangverksamhet i Baltikum

16 16

17 Affärsöversikt Sokotel nådde de strategiska målen för hotellverksamheten och investeringarna. Den operativa effektiviteten förbättrades markant mätt i säljbidrag och personaleffektivitet. Under året utvecklades Sokotels verksamhet som helhet enligt plan. Hotellen redovisar klart större omsättning och bättre resultat än budgeterat. Däremot nådde restaurangerna inte budgeterad omsättning eller budgeterat utfall i linje med den allmänna utvecklingen i branschen. Sokotel Oy redovisar en omsättning på 164 miljoner euro (160 mn ), vilket är 2,2 procent mera än året innan. Medelantalet anställda var (1 126). Radisson SAS Hotel Seaside öppnades i början av året och Radisson SAS Hotel Hesperia lades ned i november. Sokos Hotel Vaasan Vaakuna övergick till Handelslaget KPO i början av år Varuhus och specialaffärer Sammanlagt 19 Sokos-varuhus och 7 Emotion-affärer, specialiserade på damunderkläder och kosmetik, ingår i S-gruppen. Ytterligare ingår 6 Pukumies-affärer och 6 andra specialaffärer i S-gruppen. S-gruppens varuhus och specialaffärer redovisar en försäljning på 299,2 miljoner euro. Det motsvarar en ökning på 4,9 procent, som motsvarar den allmänna utvecklingen i branschen. Av fackhandeln i varuhusen och hypermarknaderna hade Sokos-enheterna en marknadsandel om 9,9 procent, vilket i stort sett motsvarar föregående års siffror. De internationella kedjorna har erövrat marknadsandelar inom fackhandeln och introducerat en snabbare rytm som utgör en stor utmaning för varuhusen och specialaffärerna i S-gruppen. Mätt i medlemsinköp placerade sig Sokos-kedjan på femte plats i S-gruppen efter stormarknadskedjorna och trafikbutikerna. Mätt i betald bonus ligger Sokos-kedjan på fjärde plats. I huvudstadsregionen samt i Tammerfors, Åbo och Björneborg ligger Sokos-verksamheten i lokala Sokos-bolag gemensamt ägda av SOK-koncernen och regionhandelslagen. SOK kontrollerar 90 procent av ovan nämnda bolag. Specialvarugruppen i SOK-koncernen omfattar förutom Sokosenheterna Netista Oy, som upprätthållit e-fackhandel, samt styrenheterna för Sokos- och Emotion-kedjorna. Styrenheten för Sokos-kedjan Styrenheten för Sokos-kedjan har primärt i uppgift att definiera sortimentstrukturen och urvalet i Sokos-varuhusen och Emotion-affärerna samt utveckla och upprätthålla affärsidéer, koncept och datasystem. Styrenheten tillhandahåller i avtalad omfattning marknadsförings-, logistik- och IT-tjänster för enheterna i kedjan samt förbereder frågor som styr kedjans verksamhet och för dem till beslut i behöriga organ. S-gruppens hotell, andel av hotellrumsförsäljningen % ,5 22,8 22,1 22,4 21, SOK-delägda Sokos-bolag Sokos-bolagen omfattade under året sex Sokos-varuhus och en del av året två Emotion-specialbutiker. Med undantag för Tammerfors Sokos Oy ansvarar det lokala regionhandelslaget för livsmedelsförsäljningen i anslutning till varuhuset. Rörelsen i Sokos-bolagen överförs enligt plan till regionhandelslagen. Tillsvidare har beslut fattats endast om överföringen av Sokos-bolaget i Björneborg till regionhandelslaget, vilket har skett Sokos-bolagen ökade sin omsättning med 6,0 procent till 134,0 miljoner euro. Sokos-bolagen redovisar en förlust om 0,5 miljoner euro (0,3 mn ). Medelantalet anställda i Sokos-bolagen var 588 (567). Sokos-varuhusen De sammanlagt 19 Sokos-varuhusen ökade sin försäljning med 3,8 procent till 262,8 miljoner euro. Medlemmarnas inköp i Sokos-varuhusen ökade i takt med att antalet medlemmar ökade. Under senare hälften av året låg försäljningen av damkonfektion klart över genomsnittet. Även i de lägre prisklasserna har utbudet ökat. Varuhusen i Lahtis och Kuopio moderniserades helt och andra varuhus har fått ett ansiktslyft. Kunderna upplevde moderniseringarna som positiva eller mycket positiva. 17

18 Affärsöversikt Fackhandeln inom Sokos-kedjan visar ett positivt utfall som är bättre än föregående år. Sokos-enheterna redovisar ett klart positivt resultat, som är något bättre än året innan. Emotion-kedjan Emotion-butikerna är specialiserade på damunderkläder och kosmetik och etablerade i anslutning till stora butikscentra och i centrum av de större städerna. Butikerna bidrar till att diversifiera S-gruppens fackhandelsutbud på etableringsorterna. I slutet av året var Emotionbutikerna sju till antalet. De redovisar en försäljning på 9,2 miljoner euro, en ökning med 43,3 procent till följd av att nätverket omstrukturerats. De enheter som fungerade ett helt kalenderår under år 2002 och år 2003 redovisar en försäljningsökning om 5,5 procent. Netista Oy Netista Oy som separat e-fackhandel lades ned. Varje kedja och affärsområde kommer i fortsättningen att utveckla sin egen e-handel inom ramen för normala distributionskanaler. Bilhandel S-gruppen importerar bilmärket Peugeot. S-gruppens andel av nybilsförsäljningen uppgick till cirka 11 procent. Peugeot ökade sin marknadsandel med 0,1 procentenhet till 6,7 procent. Bilhandeln genererade 10 procent av S-gruppens detaljhandelsförsäljning. S-gruppen har försvarat sin marknadsandel i handeln med nya personbilar. Utöver bilhandlarna i SOK-koncernen har 14 regionhandelslag sålt bilar. I SOK-koncernen svarar Maan Auto-koncernen och Kommest Autokoncernen för bilhandeln. S-gruppen hade i slutet av året 43 bilhandlar (41) som representerade totalt 18 olika bilmärken. Bilhandeln i S-gruppen redovisar en försäljning på 690,5 miljoner euro, en ökning med 14,6 procent. Totalmarknaden ökade med 14,5 procent. Under året såldes 26 procent fler nya personbilar än året innan. Antalet sålda nya bilar var Antalet personbilar för privat bruk ökade med 31 procent medan försäljningen till företag ökade något långsammare än totalmarknaden. Under året uppgick den privata importen av begagnade personbilar till totalt Bilhandeln i SOK-koncernen redovisar en omsättning på 341 miljoner euro (284 mn ), en ökning med 20,1 procent från föregående år. Rörelsevinsten uppgår till 8,5 miljoner euro, vilket är 4,4 procent mera än året innan. Medelantalet anställda i bilhandeln var 523 (454). Konkurrensmiljön När EU-förordningen om gruppundantag efter en övergångstid på ett år trädde i kraft , ändrades bilhandelns konkurrensmiljö. Förordningen eliminerade en mängd konkurrensbegränsningar i handeln med nya bilar, OEM- och reservdelar. Ändringen i beskattningen av importerade begagnade bilar påverkade marknadsbilden och ledde till en betydligt större import av begagnade bilar. Ytterligare omställningar är att vänta särskilt inom servicen och reservdelshandeln. Ändringen av bilskattelagen var det första steget mot en transparent och konsumenttillvänd bilbeskattning. Lagändringen ledde till sänkta skatter på nya personbilar och en betydligt klarare beskattning av importerade begagnade bilar. Personbilspriserna gick ned med i genomsnitt 7 8 procent, men stora variationer förekom för olika bilmärken och modeller. Den lägre bilskatten avspeglades också i priserna på begagnade bilar. Priset på nyare begagnade bilar sjönk i samma utsträckning som nybilspriserna. Sänkningen av bilskatten gav ett klart uppsving i handeln med nya bilar och förde in nya arbetstillfällen i branschen. Bilföretagen satsade kraftigt på personalutveckling och kvalitetsledning. Den nya EU-förordningen om gruppundantag av gäller försäljningen av nya bilar och reservdelar samt verkstadsunderhåll. Förordningen ledde till en koncentration och omfördelning av agenturer i bilbranschen. Den avreglerade underhålls- och reparationsverksamheten ställs inför stora utmaningar. Maan Auto-koncernen Maan Auto Oy är ett dotterbolag till SOK som importerar och marknadsför Peugeot-bilar och reservdelar via sina egna återförsäljare, dotterbolaget Hämeen Leijona Auto Oy och ett rikstäckande nätverk av 18

19 19

20 Affärsöversikt andra återförsäljare. I Maan Autos nätverk ingår 36 fullservicebilhandlar, av vilka Maan Auto äger 5, regionhandelslagen 16 och 13 är privat ägda. Maan Auto Oy bildade dotterbolaget Hämeen Leijona Auto Oy, som köpte Peugeot-rörelsen i Tavastehus och Lahtis för att etablera sig som återförsäljare på dessa orter. Maan Auto Oy köpte hela aktiestocken i företaget Oy Motortrans Ab, ett Hangöbaserat verkstadsföretag som till stora delar svarat för servicen av importerade Peugeot-bilar. Sedan den nya förordningen om gruppundantag trätt i kraft förutsätter Automobiles Peugeot att importen av och detaljhandeln med Peugeot-bilar i alla EU-medlemsländer sköts av självständiga företag. Av det skälet beslöt Maan Auto bolagisera sin egen detaljhandel med bilar och bildade bolaget Automaa Oy, som har inlett verksamheten Under året registrerades personbilar av märket Peugeot, vilket är 27,3 procent fler än året innan. Marknadsandelen ökade med 0,1 procentenhet till 6,7 procent. Det är främst framgångarna i försäljningen av Peugeot 206 och -307-modellerna som bidragit till ökningen. Lastbilsförsäljningen ökade med 8,5 procent, totalt såldes 891 nya lastbilar. Lastbilarna ökade sin marknadsandel från 4,6 procent till 4,9 procent. Maan Autos egna Automaa-handlare i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors och Åbo både sålde och reparerade Peugeot-bilar. Inom Automaas område ökade efterfrågan på nya bilar inte lika starkt som i de övriga delarna av landet. Automaa-handlarna överlät totalt nya Peugeot-bilar och begagnade bilar. Nybilsförsäljningen ökade med 30,7 procent. Automaa-handlarna redovisar en positiv resultatutveckling främst tack vare den stora volymen i nybilsförsäljningen och det nya Leijona-garantikonceptet för begagnade bilar. Bilförsäljningen, underhållet och reservdelsförsäljningen ger medlemsbonus. Medlemmarna köpte 70 procent av de nya bilarna och 40 procent av de begagnade bilarna. Lantbrukshandel, järnhandel och trädgårdshandel S-gruppens lantbrukssektor omfattar handeln med lantbruksförnödenheter, maskiner, järnvaror och trädgårdsartiklar. Handeln med lantbruksförnödenheter omfattar gödsel, lantbrukskemikalier, konserveringsmedel, foder, lantbruksmaskiner, bränsle och smörjmedel samt utsäde och spannmål. Handeln med lantbruksmaskiner omfattar traktorer, skördetröskor, miljömaskiner, reservdelar, maskindelar och kontraktservice. Järnhandeln har satsat på småskaligt lantbruksbyggande. Trädsgårdshandeln marknadsför sig till amatörodlare. Lantbrukshandeln i S-gruppen har samlats i Agrimarket-kedjan som omfattar 139 Agrimarket-butiker, 7 maskincentraler och en John Deere Central. Agrimarket-kedjan ägs gemensamt av Hankkija-Lantbruk Ab, Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppa, Suur-Seudun Osuuskauppa och Kymenlaakson Agrimarket Oy. Kedjan har totalt Agribonuskunder. Lantbrukshandeln i S-gruppen har försvarat sin marknadsledande position med en andel om 42 procent av marknaden för lantbruksförnödenheter. Järn- och lantbrukshandeln i S-gruppen redovisar en försäljning om 954 miljoner euro, vilket är 0,2 procent mindre än året innan. Agrimarket-kedjan ökade sin försäljning med 2 procent till 669 miljoner euro. Som ett resultat av satsningarna på småskaligt lantbruksbyggande redovisar järnhandeln en tillväxt över branschgenomsnittet. Järnhandeln ökade sin marknadsandel med cirka 2 procent. Handeln med trädgårdsartiklar har försvarat sina marknadspositioner. Agrimarket-kedjans stamkunder