Arbets- och miljömedicin Lund

AMM Rapport nr 9/211 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie inom vård och skola. Delrapport 1. Resultat från baslinjeundersökning på en mellan- och högstadieskola i Helsingborg, 21 Jenny Gremark Simonsen Inger Arvidsson Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Björn Karlson Birgitta Pålsson Catarina Nordander

BAKGRUND Arbets- och miljömedicin i Lund bedriver forskning om samband mellan arbete och hälsa. Besvär/sjukdomar i muskler och leder är den vanligaste orsaken till arbetsskador och sjukskrivningar. Både fysiska, psykosociala och individuella faktorer kan öka risken. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på besvär och sjukdomar i rörelseorganen, framför allt i nacke, axlar, armar och händer. Vi har också studerat den fysiska och psykosociala arbetsbelastningen. Genom dessa kartläggningar strävar vi efter att skapa kunskap som kan användas för att förebygga belastningsskador. Under vårterminen 21 deltog pedagoger på Wieselgrensskolan i undersökningar av nacke, axlar, armar och händer samt i tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning. Undersökningen ingår i ett större långsiktigt projekt, där vi undersöker personer från olika yrken inom vård och skola. En uppföljning kommer att ske med en postenkät om 2 år. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. SYFTE Det övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om vilka faktorer som har störst betydelse för uppkomst av besvär i muskler och leder och som bör prioriteras vid förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet bestod av ett antal olika delar Att kartlägga besvär i muskler och leder med intervju och undersökning av nacke, axlar, armar och händer hos pedagoger på Wieselgrensskolan. Att med enkät ta reda på pedagogernas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Att med tekniska mätningar undersöka pedagogernas fysiska belastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Att med strukturerad intervju av skolledare och lärare erhålla en extern beskrivning och bedömning av arbetsinnehåll. Personer i projektet Totalt deltog 56 personer, 36 kvinnor och 2 män. Av dessa personer, undervisade 27 i teoretiska ämnen på högstadiet, 13 personer i praktiska ämnen och 8 personer undervisade på mellanstadiet. De resterande 8 hade annat arbete inom skolan. Medelåldern i gruppen var 45 år. Ytterligare fyra pedagoger tillfrågades, men avböjde att delta i undersökningen. Fysisk belastning Den fysiska belastningen under lärararbetet mättes i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser. Mätdata registrerades kontinuerligt under en arbetsdag, i genomsnitt 5 timmar. 2

Vi använde följande metoder: Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades, via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet, som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (1). Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, 2 gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (2). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (3). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. Intervju Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (4). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om de hade något samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. I slutet ställdes ett antal öppna frågor där deltagarna kunde ange positiva respektive negativa faktorer med arbetet och vilka arbetsmoment som var mest fysiskt belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förbättringsförslag avseende arbetsmiljön. Klinisk undersökning En klinisk undersökning av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (5). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt eventuell ömhet i muskler, senfästen och leder. Antalet undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper. Enkät Questionnaire-based mechanical exposure indices. För att ta reda på fysiska arbetsförhållanden, som arbetsställningar, tunga lyft och fysisk aktivitet i arbetet användes utprovade frågor, vars svar sammanställs till ett index (6). Karasek och Theorells krav kontroll modell. Deltagarna fick besvara 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden, enligt Karasek och Theorells krav-kontroll (7) modell, för att ta reda hur balansen är mellan krav och egenkontroll. Exempel på frågor om krav kan t ex vara snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Frågor som berör kontroll är t ex möjligheten att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen har senare utvecklats att även inbegripa frågor om det sociala stöd den enskilde får från arbetskamrater och ledning. Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd eller job strain ) anses innebära en ökad risk för 3

psykisk och fysisk ohälsa. Andel personer med höga respektive låga värden relaterades till mittvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken, Skånepopulationen. Copenhagen Psychosocial Questionnaire. För en fördjupad analys fick deltagarna också besvara ett antal frågor, enligt Copenhagen Psychosocial Questionnaire (8,9), om hur de upplevde olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav (5 frågor) och sensoriska krav (4 frågor). Enkäten innehöll också ett antal frågor om hur de upplevde ledningen och dess arbete (8 frågor). Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, där = i mycket liten utsträckning och 4 = i mycket stor utsträckning. Medelvärdet räknades ut för varje område för varje enskild individ. Work Mastery ur QPS Nordic (General Nordic Questionnaire). QPS Nordic (1) är ett instrument för att undersöka psykologiska, sociala och organisatoriska arbetsförhållanden. I enkäten användes 4 av delfrågorna för att ta reda på upplevelsen av att kunna bemästra arbetet, work mastery. Maslachs Burnout Inventory. Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts med Maslachs Burnout Inventory (11) enligt 3 olika dimensioner, utmattning, cynism och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala och medelvärdet beräknas för varje fråga. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård pga. utmattning/depression, dels av en normalpopulation. ARIA Arbetsinnehållsanalys ARIA (12) är ett intervju- och observationsinstrument som beskriver arbetets innehåll, hinder och möjligheter ur ett externt perspektiv. Informationen från ARIA är i huvudsak bedömarens bild av arbetsförhållanden, inte den enskilde individens upplevelse. Metoden innebär en systematisk genomgång av ett antal frågeområden utifrån fastställda kriterier. Vidare ges möjlighet för den intervjuade att redogöra för hur man tror att arbetet kommer att förändras de närmaste åren. Intervjun tar cirka 2 timmar och kan kompletteras med observationer på arbetsplatsen. 4

RESULTAT Fysisk arbetsbelastning Resultat av de tekniska mätningarna: Nio personer (5 kvinnor och 4 män) deltog i de tekniska mätningarna. Resultatet av mätningarna visade inga anmärkningsvärda risker. Till exempel var rörelsehastigheterna för armarna och muskelaktiviteten i kappmuskeln relativt låga i jämförelse med andra yrken. Av figur 1 framgår att andelen muskulär vila (det vill säga muskelaktivitet <,5% av maximal muskelspänning) var relativt hög (16,5% av tiden) vilket tyder på att pedagogerna hade god möjlighet till återhämtning. Exempel på yrken med högre andel vila är flygledare och personal som övervakar maskinella processer inom industrin (figur 1). Fysisk belastning Andel vila (% av tiden) i Kappmuskeln (m. Trapezius) 6 5 Pedagoger Wieselgren M.trapezius, höger, vila (% tid) 4 3 2 1 Lokalvård TO K Dörrmontering bilar Packning sanitet K Plastgradning I K Lokalvård EO K Gummirensning K Undersköterskor op CAD arbete DK K Tandhygienister III Bromsmontering K Frisörer NO K Parkettstavsortering FlygS2 K Flygledning K Parkettstavsortering Rast K Parkettstavsortering Lärare K Op- skötersk or Dagis alla K Anestesisköterskor Fiskberedning Gbg K Formsprutning termop Kontors- datorarbete Formsprutning gummi Figur 1. Andel vila i kappmuskeln var 16,5% av tiden för pedagoger ARBETE Fysiska arbetsförhållanden enligt enkätsvar: Frågor om fysiska arbetsförhållanden besvarades av 47 personer. Svaren visade att pedagogerna ansåg att de hade ett fysiskt relativt lätt arbete avseende lyft och monotona rörelser, men 65% av respondenterna svarade att de arbetade med framåtböjd rygg något eller mycket och 53% svarade att de arbetade med huvudet framåtböjt något eller mycket. På frågan om de var nöjda med datorarbetsplatsens utformning svarade 38% att de var mycket nöjda eller ganska nöjda och 28% svarade att de var ganska eller mycket missnöjda. 5

Besvär i muskler och leder De kvinnliga pedagogerna hade förhållandevis låg förekomst av både rapporterade besvär (figur 2) och diagnoser (figur 3), i nacke/axlar, i jämförelse med kvinnor i andra yrken. Samma förhållande gällde för besvär och diagnoser i armbåge/hand. Pedagogernas förekomst av besvär och diagnoser låg ungefär på samma nivå som operationssjuksköterskor, daghemspersonal och andra lärare. Liksom i de flesta andra yrken var det vanligare med besvär och diagnoser från nacke/axlar, jämfört med armbåge/hand. Männen var för få för att redovisas separat. 1 Kvinnor I olika yrken 8 6 Pedagoger Wieselgren Wieselgren (%) 4 2 Sjuksköterskor, ortoped Daghem Hemtjänst Lärare Malmö Lärare Wieselgren Operationssköterskor Sjuksköterskor, psykiatr Varierat industriarbete Livsmedelsaffär Varierat kontorsarbete Diverse rörligt arbete Kycklingberedning Frisörer Tandhygienister Städning, trad org Bromsmontering Formsprutning, gumm Ultraljudsundersöknin Tandhygienister Tandläkare Flygledning Narkossköterskor Delvis dataarbete Tandläkare Undersköterskor Frisörer Figur 2. Andel personer (%) med rapporterade besvär i nacke/axlar de senaste sju dagarna 5 Kvinnor I olika yrken 4 (%) 3 2 Pedagoger Wieselgren Wieselgren 1 Städning Tandhygieniste Laminatproduktio Lätt montering, plas Bromsmontering Fiskberedning Formsprutning, gumm Parkettstavsorterin Frisörer Flygledning, mus Narkosskötersko Underskötersko Delvis datorarbet Flygledning, variera Hemtjänst Varierat industriarbet Operationsskötersko Daghem Lärare Wieselgren Varierat kontorsarbet Lärare Malmö Figur 3. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axlar 6

Enkätfrågor om psykosociala arbetsförhållanden (besvarades av 47 personer) Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd: Enkätsvaren visade att 75% av pedagogerna på Wieselgrensskolan upplevde höga krav, d.v.s. deras värden låg över mittvärdet för referentgruppen. Andel personer som rapporterade låg kontroll och lågt stöd var på samma nivå som i referentgruppen. En relativt hög andel av pedagogerna (45%) rapporterade en spänd arbetssituation (s.k. job strain), vilket kännetecknas av en kombination av höga krav och låg kontroll i arbetet. I detta fall kan det höga värdet på job strain snarare förklaras med höga krav än brist på kontroll. Olika krav i arbetet: Enkätsvaren visade att arbetet ställer höga emotionella krav i jämförelse med referenter med olika yrken (figur 4). De emotionella kraven ligger dock på samma nivå som en referentgrupp bestående av andra pedagoger (7). Pedagogerna låg på samma nivå som referentgruppen vad gäller dimensionen sensoriska krav. Vid analys av de olika delfrågorna i denna dimension finner man dock att lärarna har särskilt höga krav på koncentration och uppmärksamhet (figur 5), medan kraven på precision var låga. Emotionella krav 1 Medelpoäng (skala -1) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Pedagoger Wieselgren Referenter olika yrken Referenter andra pedagoger Emotionella krav Figur 4. Upplevda emotionella krav bland pedagoger på Wieselgrensskolan (n=47), jämfört med en referentgrupp med olika yrken (n=163 185), samt en referentgrupp bestående av andra pedagoger. COPSOQ 7

Sensoriska krav Andel personer (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kräver ditt arbete att du har mycket bra syn? Kräver ditt arbete stor precision? Måste Du i Ditt arbete hålla Dig mycket koncentrerad? Kräver Ditt arbete att du är ständigt uppmärksam? I stor utsträckning I någon utsträckning I liten utsträckning Figur 5. Delfrågorna i dimensionen sensoriska krav. COPSOQ Upplevelse av att kunna bemästra arbetet: Enkätsvaren visade att känslan av att kunna bemästra arbetet var bra. Här ingick frågor om respondenterna var nöjda med mängden och kvaliteten på sitt arbete, förmågan att lösa problem och förmågan att upprätthålla ett gott förhållande till sina arbetskamrater. Resultatet visade att Wieselgrensskolans pedagoger låg på samma nivå som referentgruppen (figur 6). Upplevelse av att kunna bemästra arbetet 5 4 Medelpoäng (skala 1-5) 3 2 1 Work Mastery Wieselgren Referenter Figur 6. Frågor enligt Work Mastery ur QPS Nordic, besvarade enligt en 5-gradig skala där 1= mycket sällan/aldrig och 5=mycket ofta/alltid. Work Mastery ur QPS Nordic 8

Utbrändhet: Enkätsvaren visade att det fanns en förhöjd grad av utmattning (dvs. minskad vitalitet) hos pedagogerna, i jämförelse med en referentgrupp från normalpopulationen. En referentgrupp bestående av utmattade patienter visade dock ännu högre värden (figur 7). Det samma gällde för cynism, som kännetecknas av likgiltighet, brist på engagemang och förlust av empati. Den professionella effektiviteten låg dock på en bra nivå. Utbrändhet 6 5 Medelpoäng (skala -6) 4 3 2 1 Utmattning Cynism Prof. effektivitet medelvärden Utmattade patienter Wieselgren Ref-population Figur 7. Svarsmedelvärden för, Maslach Burnout Inventory om känslor kring arbetet, som delas in och redovisas i 3 staplar: Utmattning, cynism, professionell effektivitet. MBI-GS Maslach & Leiter 9

Ledarskap: Respondenterna besvarade frågor om i vilken utsträckning ledningen uppfyllde förväntningarna på uppskattning, utveckling, vidareutbildning, trivsel, planering, konfliktlösning och kommunikation. Svaren visade att ledningen var bra på att uppskatta personalen och visa omtanke om individen samt att prioritera trivseln på arbetsplatsen (figur 8). Ledningen kan bli bättre på att planera och fördela arbetet samt att lösa konflikter (figur 9). Sammantaget låg värdena för ledarskap något lägre i jämförelse med referentpopulationen. Andel personer (%) I vilken utsträckning anser Du att den närmaste ledningen på Din arbetsplats 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 - uppskattar personalen och visar omtanke om individen? Ledarskap - ser till att de enskilda medarbetarna har bra utvecklingsmöjligheter? - i hög grad prioriterar vidareutbildning och personlig utveckling? - i hög grad prioriterar trivseln på arbetsplatsen? I stor utsträckning I någon utsträckning I liten utsträckning Figur 8. Svar på delfrågorna om ledarskap redovisat i % COPSOQ Ledarskap I vilken utsträckning anser Du att den närmaste ledningen på Din arbetsplats 1 9 Andel personer (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 - är bra på att planera arbetet? - är bra på att fördela arbetet? - är bra på att lösa konflikter? - är bra på att kommunicera med personalen? I stor utsträckning I någon utsträckning I liten utsträckning Figur 9. Svar på delfrågorna om ledarskap redovisat i %. COPSOQ 1

Sammanfattning av svaren i de öppna intervjufrågorna: Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Av de tillfrågade (56 personer) var det några personer som upplevde att de bar runt tungt material och några upplevde att de ofta stod framåtböjda över elever och bänkar. Ett fåtal angav ljudnivån och datorarbetet som belastande faktorer. Vad är positivt med ditt arbete? Drygt hälften av pedagogerna svarade att de upplevde elevkontakt och undervisning positivt. En fjärdedel av pedagogerna svarade att samarbetet med kolleger var positivt. Att arbetet är fritt och självständigt upplevdes också som positivt. Vad är negativt med ditt arbete? Stressen, främst på grund av ökad dokumentation och tidsbrist upplevdes som negativt av 1/3:e del av lärarna. Flera uppgav en känsla av att inte räcka till. Bristande tilltro från ledningen framfördes som en negativ faktor. Vad bör du själv göra för att förbättra arbetsmiljön? Långsiktig planering och framförhållning är svar som återkommer. En tydlig kommunikation med kolleger och ledning skulle enligt flera kunna bidra till en bättre arbetsmiljö. Vad bör arbetsledningen göra för att förbättra arbetsmiljön? Ledningen uppmanades att vara tydliga och lyhörda, till exempel i samband med schemaläggning. Den fysiska arbetsmiljön i klassrummen är i behov av insatser avseende ventilation och buller. Datorarbetsplatser med höj- och sänkbara bord är ytterligare förbättringsförslag. ARIA - Arbetsinnehållsanalys Totalt 1 personer blev intervjuade enligt metoden, varav en var arbetsledare. Intervjuerna analyserades enligt 3 delområden, kvantitativa krav (tidspress), kvalitativa krav (hinder för att genomföra arbetet på ett tillfredställande sätt; brist på tydlighet och mål, resurser och yttre förhållanden) samt förväntade förändringar. Kvantitativa krav (tidspress) De ökade dokumentationskraven framfördes som en belastande faktor speciellt om dokumenten hamnar på hyllan utan att läsas. Kvalitativa krav (hinder) Tydlighet i uppgifter och mål: Enligt respondenterna brast ledningen i tydlighet och framförhållning, delvis på grund av delat ledningsansvar. Resurser: Brist på personalresurser framförallt vid sjukdom, vilket stör planering och undervisning. Yttre förhållanden: Planeringen kan omkullkastas på grund av elevernas hemsituation. Förväntade förändringar Respondenterna förväntade förändringar som ökad styrning uppifrån, fler arbetsuppgifter, färre medarbetare och ökat våld och social oro bland eleverna. 11

DISKUSSION Resultaten visade att pedagogerna hade ett fysiskt relativt lätt arbete, och de hade inte någon anmärkningsvärt hög frekvens av besvär från muskler och leder. Det var snarare de psykosociala arbetsförhållandena som var belastande. Ett observandum var att det genomsnittliga värdet för utmattning låg på en förhöjd nivå jämfört med referentgruppen. Cirka 75% av pedagogerna upplevde höga krav i arbetet. Särskilt de emotionella kraven låg högt, men detta gällde även för andra lärare som undersökts med samma frågeformulär (8). Detta kan tyda på att höga emotionella krav är typiska för läraryrket. Vid intervjuerna framkom att ökad administration och dokumentation var de främsta orsakerna till upplevelsen av de höga kraven. Det framkom också att en stor del av dokumentationsarbetet upplevdes som frustrerande eftersom det ofta hamnade på hyllan. Trots höga krav var känslan att bemästra arbetet bra, vilket kunde tänkas bero på att arbetet upplevdes som fritt och självständigt och att samarbetet mellan kolleger var bra. Ett tydligt och samordnat ledningsarbete med långsiktig framförhållning kunde, enligt flera respondenter, förbättra den psykosociala arbetsmiljön. En fjärdedel av respondenterna svarade att de var missnöjda med datorarbetsplatserna. Höj- och sänkbara datorarbetsbord är en ergonomisk insats som skulle öka möjligheten att anpassa arbetsställningen efter individuella behov. Eftersom pedagogerna på Wieselgrensskolan är en liten grupp finns det viss risk för slumpmässiga värden. Resultaten får därför tolkas med försiktighet. REFERENSER 1. Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69:461-474. 2. Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 26;16:125-36. 3. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 24;14:355-67. 4. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, 233-237. 5. Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37:891-897. 6. Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 21;27:41-48. 7. Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3:322-55. 12

8. Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 25;31:438-49. 9. Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å och Skerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics. 26. Vol 49:11:152-67. 1. Dallner M, Elo A-L, Gamberale F, Hottinen V, Knardahl S, Lindström K, Skogstad A och Orhede E. Validation of the General Nordic Questionnaire (QPS Nordic) for psychological and social factors at work. Nord Working Environment. 2:12. 11. Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; 1981. 12. Waldenström K. ARIA Arbetsinnehållsanalys. Stockholm: Arbets- och miljömedicin. Stockholms läns landsting 26. 13

Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie inom vård och skola. Delrapport 1. Resultat från baslinjeundersökning på Wieselgrensskolan i Helsingborg, 21 SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hälsotillståndet i muskler och leder hos pedagoger på mellan- och högstadiet, dels att klarlägga eventuella riskfaktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Projektet är en del av en större studie som omfattar pedagoger och vårdpersonal i södra Sverige. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. På Wieselgrensskolan deltog totalt 56 personer, varav 36 var kvinnor och 2 män. Samtliga deltagare besvarade intervjufrågor om muskel- och ledbesvär samt om arbetsuppgifter. Alla deltog också i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer, genomförda av leg.sjukgymnaster. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med hjälp av en enkät. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades genom tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet, hos nio pedagoger. För att få en extern bedömning av pedagogernas arbetsförhållanden genomfördes strukturerade djupintervjuer, s.k. arbetsinnehållsanalyser (ARIA), med 1 personer. Cirka 36% av pedagogerna rapporterade att de hade haft besvär från nacke/axlar de senaste 7 dagarna. Detta är en relativt låg andel jämfört med många andra yrken. Det var också bara ett fåtal som hade mer allvarliga problem, dvs. som fick en diagnos från nacke/axlar vid den kliniska undersökningen. Av enkätsvaren framkom att många av pedagogerna var missnöjda med datorarbetsplatsernas utformning, men att de ansåg att de hade ett fysiskt relativt lätt arbete avseende lyft och monotona rörelser. Mätningarna av den fysiska arbetsbelastningen visade heller inga anmärkningsvärda risker. Cirka 75% av pedagogerna upplevde höga krav i arbetet, särskilt med avseende på emotionella krav, och krav på koncentration och uppmärksamhet. Ledarskapet upplevdes bra vad gäller omtanke och utveckling men mindre bra vad gällde planering, fördelning och konfliktlösning. Det fanns en förhöjd grad av utmattning hos pedagogerna, jämfört med en referentgrupp. Känslan av att bemästra arbetet var emellertid bra. Långsiktig planering och tydlig kommunikation mellan kolleger och ledning var förslag för att förbättra arbetssituationen, liksom åtgärder för förbättrad ergonomi vid datorarbetsplatserna. Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne 221 85 LUND Tel 46-17 31 85 Fax 46-17 31 8 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se 14