Kallelse. Hälso- och sjukvårdsnämnden. 8 februari 2017

Kallelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 8 februari 2017

Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum 2017-02-08 Sekreterare Elin Gottfridsson Kallelse HSN 2017/27 Kallelse till hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 8 februari 2017, klockan 09.00 12.00 Konferensrum: Bornholm (1339), Visborg Föredragningslista Förslag på justerare: Susanne Hafdelin (S) Ärende 1 Muntlig rapport från sjukvårdschefen 2 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsdirektören 3 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland HSN 2013/174 4 Överenskommelse HSN-SON läkarmedverkan HSN 2016/526 5 Överenskommelse HSN-SON öppen tvångsvård HSN 2017/51 6 Information om överenskommelser mellan staten och SKL HSN 2017/47 7 Förvaltningsberättelse/årsbokslut 2016 HSN 2016/8 8 Verksamhetsrapporter HSN 2016/8 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Uppdaterad bilaga Bilaga Bilagan Patientsäkerhetsberättelse skickas ut senare. 9 Årsuppföljning enligt anvisning från regionstyrelseförvaltningen HSN 2016/8 Ny bilaga Bilagan Sammanfattande text till Region Gotlands årsredovisning skickas ut senare. 10 Förslag på överföring av resultat HSN 2016/8 11 Återredovisning intern kontrollplan HSN 2016/8 12 1177/sjukvårdsrådgivning HSN 2014/531 13 Remiss - Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna HSN 2016/554 14 Verksamhetsplan 2017 HSF HSN 2017/54 15 Medborgarförslag om att patienter med frikort får möjlighet att bidra med 40 kr för sjukbesök på frivillig basis HSN 2016/574 Ny bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum 2017-02-08 Kallelse HSN 2017/27 Ärende 16 Verksamheten informerar: psykiatrin HSN 2017/43 17 Informations- och anmälningsärenden Informations- och anmälningsärenden finns i särskild pärm på sammanträdet. Kommentar Bilaga 18 Övriga frågor Stefaan De Maecker Ordförande 2 (2)

Leif Ohlsson Kvalitetsstrateg Tjänsteskrivelse HSN 2013/174 11 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta handlingsplanen för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Sammanfattning Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor (HSN 2013/174 och SON 2014/223)hade sin utgångspunkt i slutrapport i projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre som upphörde i juni 2015. Under arbetets gång har det visat sig att uppföljning av måluppfyllelse och aktiviteter har blivit allt för omfattande och svårt att följa. Det finns idag inga statliga stimulansmedel varför det fortsatta arbetet måste integreras i det ordinarie arbetet. Detta kräver en prioritering av vilka förbättringsarbeten som ska fortsätta. Inför revidering av handlingsplanen har inriktningen varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla områden. Tidigare fokusområden som inte återfinns i aktuell handlingsplan (preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och god vård i livets slutskede) kommer att följas genom verksamheternas egna planer. Beredning Förslag på handlingsplanen är framtagen i samverkan med Ärendegruppen och med stöd av utvecklingshandledare i socialförvaltningen och verksamhetscontroller inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 januari 2017 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland daterad 11 januari 2017 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2013/174 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-SON Mariann Godin Luthman, kvalitetschef, socialförvaltningen 2 (2)

Socailförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson Ärendenr HSN 2013/174, SON 2017/14 1 (7) Handlingstyp Datum 11 januari 2017 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor hade sin utgångspunkt i slutrapport i projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre som upphörde i juni 2015. Under arbetets gång har det visat sig att uppföljning av måluppfyllelse och aktiviteter har blivit allt för omfattande och svårt att följa. Det finns idag inga statliga stimulansmedel varför det fortsatta arbetet måste integreras i det ordinarie arbetet. Detta kräver en prioritering av vilka förbättringsarbeten som ska fortsätta. Inför revidering av handlingsplanen har inriktningen varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla områden. Tidigare fokusområden som inte återfinns i aktuell handlingsplan (preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och god vård i livets slutskede) kommer att följas genom verksamheternas egna planer. Samverkan mellan förvaltningarna sker även för andra målgrupper t.ex. brukare inom individ och familjeomsorgen och patienter inom psykiatrin och en del av aktiviteterna i denna handlingsplan har påverkan för dessa målgrupper. Värdegrund Förvaltningarna arbetar och samverkar för: att de som är äldre och sjuka får den vård de behöver, när de behöver den och på ett sådant sätt de önskar få den. att det ska vara lätt att få kontakt med vården. att inte våra organisatoriska gränser märks för den enskilde individen. att den äldre och sjuka får ett gott bemötande med kompetens, säkerhet och hög kvalitet. att informera och planera vården tillsammans med de berörda. att skapa trygghet för att ge en värdig sista tid i livet. Prioriterade fokusområden - Sammanhållen vård och omsorg. - God vård vid demenssjukdom. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 2 (7) Region Gotland Struktur process resultat Struktur För att lyckas med att förbättra vård och omsorg för sjuka äldre krävs att det finns strukturella förutsättningar och väl fungerande vårdkedjor utifrån den äldres behov och förutsättningar. Det krävs även att det finns struktur på hur samverkan ska ske mellan förvaltningarna. De strukturer som finns idag är: SLS, samordnad ledning och styrning. Samverkan sker så att den enskilde möter väl fungerande, integrerande organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Ordinarie deltagare från HSF är hälsooch sjukvårdsdirektör, sjukvårdschef, kvalitets- och omvårdnadsstrateg. Från SOF deltar socialdirektör, myndighetschefer och kvalitetschef. Arbetsgruppen för överenskommelser. Arbetsgruppen bereder på uppdrag från SLS, förslag på överenskommelser mellan och Socialförvaltningen. Från HSF deltar: kvalitets- och omvårdnadsstrateg, controller och chefsläkare. Från SOF deltar: utvecklingsledare och MAS. Ärendegrupp. Syftet med ärendegruppen är att direkt kunna diskutera och åtgärda hinder och problem i processen mellan förvaltningarna. Uppdragsbeskrivning är framtagen och beslutad. Från HSF deltar: resursområdeschef sluten vård/öppenvård, resursområdeschef Hab/rehab, verksamhetsområdeschef psykiatri och verksamhetsområdeschef primärvård. Vid behov adjungeras verksamhetsområdeschefer för medicinska och opererande specialiteter. Från SOF deltar: avdelningschefer för hemsjukvården, hemtjänsten, särskilt boende, omsorg om personer med funktionsnedsättning, IFO och myndighetsavdelningen. Processer I bättre liv för sjuka äldre har en hel del förbättringsarbete genomförts. En del av dessa fortsätter inom respektive förvaltning och en del är förvaltningsövergripande. Resultat Resultat av de olika samverkansprocesserna kommer att följas upp regelbundet i ovanstående samverkansforum (SLS, Ärendegrupp) och rapporteras till gemensamt AU 2 gånger per år.

Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 3 (7) Region Gotland Sammanhållen vård och omsorg Indikatorerna undvikbar slutenvård, återinläggningar inom 30 dagar och hemgångsklara används för att arbeta för en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Indikatorerna redovisas i Samordnad ledning och styrning och i Ärendegruppen inför delårsrapporter och bokslut. Mått Utgångsläge Mål Mätning/frekvens/ datakälla Undvikbar slutenvård. Antal vårdtillfällen. Dec. 2015- nov. 2016: 658 st. 10 % årlig minskning. Inför delårsrapporter och bokslut. Antal återinskrivna inom 30 dagar. Dec 2015- nov. 2016 914 st. 10% årlig minskning. Inför delårsrapporter och bokslut. Hemgångsklara patienter inom sluten somatisk vård. Antal faktiska debiteringsdagar. Har under dec. 2015- nov. 2016 varierat mellan 6 och 91 st./månad. Högst 25 st. per månad. Årsmedelvärde: 15 st. per månad. Inför delårsrapporter och bokslut. Aktiviteter Varje verksamhet följer kontinuerligt upp sina aktiviteter och redovisar gemensamt på ärendegrupp inför delårsrapporter och bokslut. Detta sker genom rapportering från respektive verksamhetsområdeschef/avdelningschef. Aktiviteter för att minska undvikbar slutenvård Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk Mäter varannan tisdag sluten vård antalet inskrivna patienter. Psykiatrisk vård Primärvård Uppstarten av Äldresjukvårdsteamet är en av åtgärderna för att minska behovet av slutenvård. Undvikbar slutenvård bör minska med hjälp av teamets aktiviteter och åtgärder för dessa patienter (stor del hjärtsvikt, KOL). Fast vårdkontakt. Kontakt med Omvårdnadsteam vid svikt. Skärpt och individualiserad diabetesvård. Ökad satsning för patienter med sämre kvalitetsmått. Andel som har dokumentation på sökterm Fast vårdkontakt i Take Care. Besök vid Omvårdnadsteamet. Diabetesansvarig följer månadsvis för varje VC via NDR. Mål: inte ha mindre än 10 patienter inskrivna. Ett målvärde bör vara 14 patienter under en första mätperiod. Att implementera fast vårdkontakts rutin. Införa termen Fast vårdkontakt i TC. Mäta att 70% av våra patienter har detta Andelen patienter med HbA1c >70 Mål: Reduceras. Lägre än riket. Hab/rehab Hemsjukvård Definiera vilka olika skolor som finns för KOL och hjärtsviktspatienter samt hur många patienter som genomgår interventionerna. SOF Beslutsstöd används som stöd för att minska undvikbar slutenvård Antalet patienter som har kontakt med olika typer av skolor. Mått: Antal tillfällen beslutsstödet använts för att minska undvikbar slutenvård. Mål: öka antalet patienter i skolor för KOL och hjärtsvikt. Mål: 25 % av alla aktuella tillfällen 2017.

Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 4 (7) Region Gotland Hemtjänst Implementera Rutin för kontakt med sjuksköterska/ distriktssköterska i samtliga hemtjänstgrupper Mått: Andel av grupperna som fått information om rutinen. Andel av personalen som känner till rutinen (enkät till ett urval av personalen). Mål: samtliga hemtjänstgrupper ska känna till rutinen. Myndighetsavd elningen Granskning av onödiga inläggningar utifrån vårdplanerarens bedömning. Genom att följa brukarens väg in till slutenvården. Presentera skriftlig kort sammanfattning över det man ser i en förenklad händelseanalys. Mått: antal onödiga inläggningar/månad. Händelseanalyser lyfts på ärendegrupp. Mål: Beskriva minst 1 onödig återinläggning /månad i förenklad händelseanalys. Aktiviteter för att minska antalet återinläggningar Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk sluten vård Psykiatrisk vård Primärvård Säkra vårdplaneringsmötet. Vårdplaneringen som sker inom slutenvården behöver säkras upp så att ev. återinläggningar inte beror på brister i planeringen av den fortsatta vården. Checklista kan vara ett sätt att kvalitetssäkra planeringen. Omvårdnadsteamet bidrar till att säkra att patienter som skrivs ut följs upp inom sju dagar. Uppföljning av återinläggningsstatistik, analys av vilka diagnos- och åldersgrupper som återinläggs som grund för beslut om vidare insatser. Ökad andel enkla och kvalificerade läkemedelsgenomgångar. Journalgranskning på återinläggningar i syfte att se om det fanns brister i planeringen. Månatlig rapport (ehälsa/mit levererar) där andelen av de utskrivna patienterna som fått en uppföljning i öppenvård inom sju dagar presenteras i en graf (internationellt mått, seven day follow up ). ehälsa/mit arbetar med att ta fram en månatlig rapport. Antalet i TC reg. Enkla resp. Kvalificerade läkemedelsgenomgångar/ År. Två journalgranskningar /månad. 80% har fått denna uppföljning. Mål: Skall öka jmf föregående år. Läkarmedverkan vid vpl i hemmet vid/strax efter hemkomst. Registrera vpl i hemmet i TC (använda term). Mål: 1 vpl i hemmet/1000 listad/år. Hab/rehab Arbete med gränsdragning av rehabilitering mellan HSF uppdrag och SOF, definiera säkerställa att flöden fungerar. Antal avvikelser i Flexite samt antalet fall som tas upp vid gemensamma uppföljningar. Antalet avvikelser kring samarbete/oklart uppdrag är mindre än 10 per år. Myndighetsavd elningen Uppföljningar i hemmet av beviljade hemtjänstinsatser efter sjukhusvistelse för att säkra att Antal genomförda uppföljningar. Mål: att följa upp samtliga brukare. Mätning under 1

Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 5 (7) Region Gotland brukaren har rätt insatser. mätmånad vår och höst. Aktiviteter för att minska antalet Hemgångsklara Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Somatisk Kartläggning - Kalla till sluten vård vårdplaneringar i rätt tid. Psykiatrisk vård Primärvård Hab/rehab Myndighetsavd elningen Omvårdnadsteamet möter upp patienter tidigt i slutenvårdsprocessen, för att kunna effektivisera och påskynda utskrivning. Justering av vårdplaner samma dag som de upprättas med hjälp av skärpt rutin. Sjukgymnasterna/fysioterapeute rna arbetar lördagar. Mäta tiden mellan föreslaget datum för VPL till genomfört datum för VPL. Antal inställda vårdplaneringar på kort varsel samt antal vårdplaneringar som är kallade till i ett för tidigt skede. Beläggningsstatistik (medelvårdtid). Antal dagar mellan upprättad och justerad vårdplan. Antalet personer som antas ha kommit hem snabbare pga att de fått insatser av sjukgymnast/fysioterapeut. Antal månader då mätning skett. Antalet inställda vårdplaneringar på kort varsel 0 Antalet vårdplaneringar som är kallade i ett för tidigt skede 0 Öka andelen justerade vårdplaner. Mål:<1 dag. I nivå med senaste mätningen 10 patienter/månad. Mål: Mäta tiden på samtliga VPL i en mätmånad på våren och en mätmånad på hösten. God vård vid demenssjukdom Tidig upptäckt, utredning och diagnos är viktigt vid demenssjukdom. Sjukdomsförloppet vid denna obotliga sjukdom kan lindras och ge fler år med bibehållen självständighet. Beteendemässiga och psykiska symtom drabbar 90 % av alla personer med demenssjukdom och ett strukturerat omhändertagande är värdefullt för att öka livskvalitén för dessa personer. Svenska Demensregistret (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är de två kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården för män och kvinnor. Indikatorerna redovisas i Samordnad ledning och styrning och i Ärendegruppen inför delårsrapporter och bokslut. Mått Utgångsläge Mål Mätning/datakälla SveDem i primärvården. PV Antal registreringar HSF/PV. Brist på dsk bristande reg. Ingen registrering av ÄO vid flytt till SÄBO. Utse o utbilda dsk med demensreg. ansvar på VC. Överrapportering till demensansvarig ssk på SÄBO. Andel registrerade i SweDem skall öka: Mål: 75% demens ssk med registeransvar Mål: senast maj 2017. SwedDem Take Care.

Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 6 (7) Region Gotland Standardiserat arbetssätt vid BPSD Följa registrets fem utvalda kvalitetsindikatorer. Andel personer som har -olämpliga läkemedel -verkar smärtfria - har bemötandeplan - har fått läkemedelsöversyn genomförd - med Alzheimers sjukdom som har symptomlindrande demensläkemedel 1.Samtliga debo samt majoriteten av säbo är anslutna till registret, men några enstaka är inte aktiva i dagsläget. 2. Antal registreringar 2016-01-01 tom 2016-12- 16: 262 st I nivå med riket eller bättre än riket på 4 av 5 indikatorer. täckningsgrad i Swedem jmf diagnossatta i TC. Samtliga debo och säbo ska vara anslutna och aktiva i registret och regelbundet registrera brukare. Antal registreringar ska öka under 2017. Ligga i nivå med riket eller bättre på samtliga kvalitetsindikatorer. Andel aktiva enheter. Med aktiv enhet räknas en enhet som skattar och registrerar aktuella brukare kontinuerligt. Aktiv debo= samtliga brukare ska ha fått minst en skattning och uppföljning under året. Aktiv säbo= samtliga brukare med demensdiagnos ska ha fått minst en skattning och uppföljning under året. BPSD registret BPSD registret Aktiviteter Varje verksamhet följer kontinuerligt upp sina aktiviteter och redovisar gemensamt på ärendegrupp inför delårsrapporter och bokslut. Detta sker genom rapportering från respektive verksamhetsområdeschef/avdelningschef. Aktiviteter för att öka god vård vid demenssjukdom Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Primärvård Kvalitetsindikator bromsmediciner Pga låg täckningsgrad i Swedem mäter vi i PrimärvårdsKvalitet.se. Primärvårdskvalitet.se. Andel patienter med Alzheimer demens eller ospec. demens som fått demensläkemedel de senaste 18 månaderna, LM uthämtade. Aktiviteter för ett standardiserat arbetssätt vid BPSD Mål>70%. Verksamhet Aktivitet Hur mäts aktiviteten? Mål Särskilt boende *Erbjuda Antal utförda 1/termin administratörsutbildningar administratörsutbildningar * Bjuda in till Antal utförda 1/termin

Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2013/174, SON 2014/223 7 (7) Region Gotland nätverksträffar för BPSDadministratörer. *Använda BPSD-utbildare som stöd till mindre aktiva enheter *Bjuda in till informationsmöte kring BPSD registret och arbetssättet. Målgrupp är primärvårdsläkare, biståndshandläggare och rehabiliteringspersonal. nätverksträffar Antal aktiva enheter Antal utförda informationsmöte Samtliga enheter ska vara aktiva 1/termin Mariann G Luthman Kvalitetschef Socialförvaltningen Leif Olsson Kvalitets- och omvårdnadsstrateg

Gunnar Ramstedt Chefläkare Tjänsteskrivelse HSN 2016/526 21 december 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Överenskommelse HSN-SON Läkarmedverkan Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer reviderad överenskommelse mellan hälsooch sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende läkarmedverkan Sammanfattning En överenskommelse angående läkarmedverkan har funnits sedan 2006, ursprungligen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Senaste revision godkändes i hälso- och sjukvårdsnämnden 141216 och i socialnämnden 160210. I föreliggande förslag till reviderad överenskommelsen har principer för dokumentation och ekonomisk ansvarsfördelning tydliggjorts. Det framgår också tydligare att läkarmedverkan kan ske från olika delar av hälso- och sjukvården. Överenskommelsens intention kvarstår oförändrad: att tillgodose läkarmedverkan med hög tillgänglighet och god kvalitet i kommunal hälso- och sjukvård. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Överenskommelse HSN-SON Läkarmedverkan daterad 21 december 2016 Läkarmedverkan - Reviderad överenskommelse HSN-SON i sin helhet respektive med förklaring till gjorda förändringar. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/526 Skickas till Gunnar Ramstedt HSF, chefläkare Elisabeth Cederlund-Ekman SOF, medicinskt ansvarig sjuksköterska Registrator-SON 2 (2)

Handlingstyp Överenskommelse Ärendenr. HSN 2016/526, SON 2014/507 Datum: 161221 1 (10) Ny överenskommelsetext i sin helhet: Läkarmedverkan Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Bakgrund och Syfte Socialnämnden ansvarar för hälso- och sjukvård i hemsjukvård, särskilt boende, bostad med särskild service, korttidsplats, växelvård och trygghetsplats samt dagverksamhet enligt LSS och SoL. Läkarinsatser ansvarar Hälso- och sjukvårdsnämnden för, vanligen från primärvården, ibland från den specialiserade vården. Överenskommelsen syftar till att reglera omfattning av och former för denna läkarmedverkan. Kontinuitet Varje patient som berörs av denna överenskommelse ska ha en fast, namngiven, läkarkontakt. Vid läkarbrist ska kontinuiteten för denna grupp av patienter ha hög prioritet. Tillgänglighet Medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser ska i möjligaste mån ske planerat och under kontorstid. Bedömning av akut påkomna förändringar i hälsotillstånd ska kunna göras dygnet runt årets alla dagar. Distriktssköterska/sjuksköterska ska, så långt situationen medger, konsultera läkare innan patient skickas in till sjukhuset. Arbetsordning Vård i samverkan Planerade läkarbesök och medicinska insatser ska ske i samverkan mellan patient, närstående, ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska och läkare. Det ska finnas lokala rutiner för hur kontakter mellan läkare och legitimerad personal sker på respektive enhet. Ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska kan påtala behov av hembesök. Beslut tas i samråd med ansvarig läkare.

2 (10) Informationsansvar Patientansvarig läkare har ansvar för att berörd personal får information, råd och vägledning i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Patientansvarig läkare har även ansvar för att patientens närstående får möjlighet till information i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Utbildningsansvar All personal bör få ökad kunskap om läkemedelsbehandling hos äldre. ansvarar för att årligen erbjuda sjuksköterskor inom socialförvaltningen sådan utbildning. Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i socialförvaltningen ansvarar för att föra kunskapen vidare till berörd omvårdnadspersonal. Läkemedelsgenomgångar Såväl enkel som fördjupad läkemedelsgenomgång ska göras enligt hälsooch sjukvårdsförvaltningens rutin. Distriktssköterska/sjuksköterska inom socialförvaltningen som har ansvar för respektive verksamhet planerar och säkerställer att fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförs årligen. Dokumentation Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska dokumentera sina insatser i det journalsystem som deras respektive vårdgivare tillhandahåller. Efter informerat samtycke kan olika vårdgivares dokumentation göras tillgänglig, i enlighet med Patientdatalagen. Särskilda anvisningar Hemsjukvård Distriktssköterska/sjuksköterska ska ha tillgång till läkare på vårdcentral för konsultation varje vecka. Fast tid för strukturerat teamarbete bör avsättas. Särskilt boende Personer i särskilt boende erbjuds att vara listade hos läkaren/vårdcentralen med ansvar för det särskilda boendet. I genomsnitt ska 10 läkartimmar/100 boende och vecka avsättas. Utöver detta tillkommer akuta insatser. Bostad med särskild service LSS o SoL Det är viktigt att ansvarsgränser mellan primärvård och specialiserad vård tydligt framgår av varje upprättad samordnad individuell plan (SIP). Dagverksamheter LSS o SoL Läkarinsatser på primärvårdsnivå för dessa verksamheter ska ske på vårdcentral.

3 (10) Korttidsplats, växelvård och trygghetsplats Vid vistelse inom dessa vårdformer ska den enskilde få nödvändiga medicinska insatser tillgodosedda. I genomsnitt ska 12 läkartimmar/30 boende och vecka avsättas. Utöver detta tillkommer akuta insatser. För Korttidsenheten Visby ansvarar särskilt utsedd läkare. På korttids/växelvårds/trygghetsplatser på övriga särskilda boenden ansvarar den läkare som har ansvar för boendet. Kostnadsansvar Principen är att den part som ordinerar och/eller förskriver är den som betalar. bekostar läkemedel i basförråd enligt bilaga. Socialförvaltningen bekostar sjukvårdsmaterial och utrustning på basnivå enligt bilaga. Bilagda dokument Baslista sortiment och utrustning Läkemedel i basförråd SÄBO/Hemsjukvård Länk till Läkemedelsgenomgångar HSF

4 (10) Ändringsförslag i höger kolumn med ändrad ordalydelse i kursiv stil Läkarmedverkan Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Bakgrund och Syfte Socialnämnden ansvarar för hälsooch sjukvård i hemsjukvården, särskilt boende, bostad med särskild service, korttidsplats, växelvård och trygghetsplats. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för den del av vården som utgör läkarinsatser. Överenskommelsen syftar till att reglera omfattning av och former för denna läkarmedverkan. Bakgrund och syfte Socialnämnden ansvarar för hälsooch sjukvård i hemsjukvård, särskilt boende, bostad med särskild service, korttidsplats, växelvård och trygghetsplats samt daglig verksamhet enligt LSS och SoL. Läkarinsatser ansvarar Hälso- och sjukvårdsnämnden för, vanligen från primärvården, ibland från den specialiserade vården. Överenskommelsen syftar till att reglera omfattning av och former för denna läkarmedverkan. Tillgänglighet och kontinuitet Medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser ska i möjligaste mån ske planerat och under kontorstid. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom socialförvaltningen ska ha möjlighet till snabb telefonkontakt med ansvarig läkare samt avsatt tid för konsultation. Vid läkarbrist ska kontinuiteten för denna grupp av patienter ha hög prioritet. Bedömning av akut påkomna förändringar i hälsotillstånd ska kunna göras dygnet runt årets alla dagar. Sjuksköterska/distriktssköterska ska, så långt situationen medger, kontakta läkare innan patient skickas in till sjukhuset. Kontinuitet Varje patient som berörs av denna överenskommelse ska ha en fast, namngiven, läkarkontakt. Vid läkarbrist ska kontinuiteten för denna grupp av patienter ha hög prioritet. Tillgänglighet Medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser ska i möjligaste mån ske planerat och under kontorstid. Bedömning av akut påkomna förändringar i hälsotillstånd ska kunna göras dygnet runt årets alla dagar. Distriktssköterska/sjuksköterska ska, så långt situationen medger, konsultera läkare innan patient skickas in till sjukhuset.

5 (10) Arbetsordning Patientansvarig läkare En fast namngiven distriktsläkarkontakt patientansvarig läkare (PAL) - ska eftersträvas. Primärvården har medicinskt ansvar för samtliga patienter i kommunal hälso- och sjukvård, med undantag för Gotlands sjukhem som har egen, anställd läkare. Förändras detta ska även de patienterna erbjuds PAL enligt ovan. Planerad vård i samverkan Planerade läkarbesök och medicinska insatser ska ske i samverkan mellan patient, närstående, ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska och läkare. Det ska finnas lokala rutiner för hur kontakter mellan läkare (vårdcentral) och legitimerad personal sker på respektive enhet. Arbetsordning Text om patientansvarig läkare har flyttats upp till stycket om kontinuitet Nedanstående underrubriker står i ändrad ordningsföljd: Vård i samverkan Planerade läkarbesök och medicinska insatser ska ske i samverkan mellan patient, närstående, ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska och läkare. Det ska finnas lokala rutiner för hur kontakter mellan läkare och legitimerad personal sker på respektive enhet. Ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska kan påtala behov av hembesök. Beslut tas i samråd med ansvarig läkare. Läkemedelsgenomgångar Såväl enkel som fördjupad läkemedelsgenomgång ska göras enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningens rutin. Sjuksköterska/distriktssköterska planerar och säkerställer att fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförs årligen. Nedanstående underrubriker står i ändrad ordningsföljd: Informationsansvar Patientansvarig läkare har ansvar för att berörd personal får information, råd och vägledning i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Patientansvarig läkare har även ansvar för att patientens närstående får möjlighet till information i frågor som rör den enskildes vård och behandling.

6 (10) Dokumentation Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska dokumentera sina insatser i det journalsystem som deras respektive vårdgivare tillhandahåller. Efter informerat samtycke kan olika vårdgivares dokumentation göras tillgänglig, i enlighet med Patientdatalagen. Utbildningsansvar All personal bör få ökad kunskap om läkemedelsbehandling hos äldre. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att erbjuda sjuksköterskor inom socialförvaltningen sådan utbildning. Sjuksköterskorna är i sin tur ansvariga för att vidarebefordra kunskapen till berörd omvårdnadspersonal. Utbildning ska ske årligen. Informationsansvar Patientansvarig läkare har ansvar för att berörd personal får information, råd och vägledning i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Patientansvarig läkare har även ansvar för att patientens närstående får möjlighet till information i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Utbildningsansvar All personal bör få ökad kunskap om läkemedelsbehandling hos äldre. ansvarar för att årligen erbjuda sjuksköterskor inom socialförvaltningen sådan utbildning. Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i socialförvaltningen ansvarar för att föra kunskapen vidare till berörd omvårdnadspersonal. Läkemedelsgenomgångar Såväl enkel som fördjupad läkemedelsgenomgång ska göras enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningens rutin. Distriktssköterska/sjuksköterska inom socialförvaltningen som har ansvar för respektive verksamhet planerar och säkerställer att fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförs årligen. Dokumentation Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska dokumentera sina insatser i det journalsystem som deras respektive vårdgivare tillhandahåller. Efter informerat samtycke kan olika vårdgivares dokumentation göras tillgänglig, i enlighet med Patientdatalagen.

7 (10) Särskilda anvisningar Hemsjukvård Varje hemsjukvårdspatient ska ha namngiven ansvarig läkare och distriktssköterska/sjuksköterska. Distriktssköterska/sjuksköterska ska ha tillgång till läkare på vårdcentral för konsultation varje vecka. Fast tid för strukturerat teamarbete bör avsättas. Patienter inskrivna i hemsjukvården ska kunna få såväl planerade som akuta hembesök av läkare. Ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska initierar diskussion om hembesök och beslut tas i samråd med berörd läkare. Text om namngiven läkare/sköterska, som stod återkommande under varje underrubrik har kortats ner och flyttats upp till stycket om kontinuitet Text om planerade/akuta hembesök som stod återkommande under varje underrubrik har kortats ner och flyttats upp till stycket om tillgänglighet Hemsjukvård Distriktssköterska/sjuksköterska ska ha tillgång till läkare på vårdcentral för konsultation varje vecka. Fast tid för strukturerat teamarbete bör avsättas. Särskilt boende Varje person som bor i särskilt boende ska ha både namngiven ansvarig läkare i primärvården och namngiven sjuksköterska på det särskilda boendet. Personer i särskilt boende erbjuds att vara listade hos läkaren/vårdcentralen med ansvar för det särskilda boendet. I genomsnitt ska 10 läkartimmar/100 boende och vecka avsättas, förutom tid för akuta insatser. Personer i särskilt boende har tillgång till specialistvård på samma villkor som befolkningen i övrigt. Särskilt boende Personer i särskilt boende erbjuds att vara listade hos läkaren/vårdcentralen med ansvar för det särskilda boendet. I genomsnitt ska 10 läkartimmar/100 boende och vecka avsättas. Utöver detta tillkommer akuta insatser.

Handlingstyp Överenskommelse Ärendenr. HSN 2016/526, SON 2014/507 Datum: 161221 8 (10) Bostad med särskild service LSS o SoL Varje person, som har denna boendeform, ska ha namngiven ansvarig läkare och sjuksköterska. Personer i bostad med särskild service ska kunna få såväl planerade som akuta hembesök av läkare. Ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska initierar diskussion om hembesök och beslut tas i samråd med berörd läkare. Personer i särskilt boende har tillgång till specialistvård på samma villkor som befolkningen i övrigt. Det är viktigt att ansvarsgränser vid sådan specialiserad vård tydligt framgår av varje upprättad samordnad individuell plan (SIP). Bostad med särskild service LSS o SoL Det är viktigt att ansvarsgränser mellan primärvård och specialiserad vård tydligt framgår av varje upprättad samordnad individuell plan (SIP). Daglig verksamhet enl LSS och dagverksamhet enl SoL Läkarinsatser på primärvårdsnivå i dessa verksamheter ska ske på vårdcentral. Korttidsplats, växelvård och trygghetsplats Vid vistelse inom dessa vårdformer ska den enskilde få nödvändiga medicinska insatser tillgodosedda. I genomsnitt ska 12 läkartimmar/30 boende och vecka avsättas, förutom tid för akuta insatser. För Korttidsenheten Visby ansvarar av sjukvården särskilt utsedda läkare. På korttids/växelvårds/trygghetsplatser på övriga särskilda boenden ansvarar den läkare som har ansvar för boendet. Den enskilde behåller ändå tidigare listning. Den läkare som patienten är listad hos har huvudansvaret för patientens vård. Korttidsplats, växelvård och trygghetsplats Vid vistelse inom dessa vårdformer ska den enskilde få nödvändiga medicinska insatser tillgodosedda. I genomsnitt ska 12 läkartimmar/30 boende och vecka avsättas. Utöver detta tillkommer akuta insatser. För Korttidsenheten Visby ansvarar särskilt utsedd läkare. På korttids/växelvårds/trygghetsplatser på övriga särskilda boenden ansvarar den läkare som har ansvar för boendet.

9 (10) Kostnadsansvar Kostnader för provtagningar och undersökningar (provtagningsmaterial, analys och akuttransport) samt förbrukningsartiklar ordinerade av läkare. Läkemedelsförråd för vissa basläkemedel (akutförråd) enligt fastställd lista. Dessa läkemedel ska vara kostnadsfria för den enskilde. Förbrukningsartiklar ordinerade av stomiterapeut eller uroterapeut. Kostnadsansvar Principen är att den part som ordinerar och/eller förskriver är den som betalar. bekostar läkemedel i basförråd enligt bilaga. Socialförvaltningen bekostar sjukvårdsmaterial och utrustning på basnivå enligt bilaga. Socialförvaltningen Förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) ordinerade av sjuksköterska/distriktssköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, sjukgymnast samt sjuksköterska inom den kommunala hälso- och sjukvården. Sjukvårdsutrustning på basnivå som överenskommits mellan medicinskt ansvarig sjuksköterska och chefläkare enligt bilaga. Låst och för ändamålet lämpligt utrymme där basläkemedel förvaras.

10 (10) Uppföljning Hur överenskommelserna ska följas upp Mål Ansvarig Läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden Grönt/Övre kvartilen MAS Inläggning på akutsjukhus med diagnos som kan bedömas som undvikbar slutenvård Under utarbetande Chefläkare (Uppföljning är på väg bort från samtliga överenskommelser och ska lyftas in i eget dokument.) Bilagda dokument Sjukvårdsutrustning på särskilt boende Basutrustning sjukvårdsmaterial Länk till Läkemedelsgenomgångar hsf Bilagda dokument Baslista sortiment och utrustning Läkemedel i basförråd SÄBO/Hemsjukvård Länk till Läkemedelsgenomgångar HSF

Gunnar Ramstedt Chefläkare Tjänsteskrivelse HSN 2017/51 12 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Överenskommelse HSN-SON öppen tvångsvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer reviderad överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende öppen tvångsvård Sammanfattning En överenskommelse angående öppen tvångsvård har funnits sedan 2008, ursprungligen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Senaste revision godkändes i hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden 120514. Föreliggande förslag till reviderad text bygger på diskussioner mellan förvaltningarnas företrädare i samband med årlig uppföljning av överenskommelsen. Det har då blivit tydligt att vårdkvalitet ur ett patientperspektiv är svårt att utvärdera, eftersom patienterna per definition motsätter sig den här vården. Tidigare syfte att förtydliga ansvar för samverkan och att målet för samverkan är kontinuitet blir därför missriktat. Det viktigaste syftet torde i stället vara att förvaltningarnas myndighetsutövning är smidig och samordnad, så att patientens behov av vård och insatser inte fördröjs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Överenskommelse HSN-SON Öppen tvångsvård daterad 12 januari 2017 Öppen tvångsvård - Reviderad överenskommelse HSN-SON 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/51 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Gunnar Ramstedt, chefläkare Elisabeth Cederlund-Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska Registrator-SON 2 (2)

Ny överenskommelsetext i sin helhet: Öppen tvångsvård Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende samverkan vid övergång från sluten psykiatrisk tvångsvård till öppen tvångsvård Bakgrund Öppen tvångsvård kan gälla psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Vårdformen innebär att tvångsvårdade patienter, som inte längre behöver heldygnsvård på en sjukvårdsinrättning, överförs till öppen vård med särskilda villkor. Öppen tvångsvård ställer krav på samverkan och kommunikation mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tvångsvård inleds alltid som slutenvård. Syfte Förvaltningarna myndighetsutövning ska vara smidig och samordnad, så att patientens behov av vård och insatser tillgodoses utan dröjsmål. Arbetsordning Denna arbetsordning är en tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård (SOSFS 2008:18). När beslut tas att patienten bör skrivas över till öppen tvångsvård ska en samordnad vårdplanering hållas. Chefsöverläkaren kallar via TakeCare. Kallelsen till socialtjänsten skickas till berörd enhetschef på myndighetsavdelningen. Vårdplaneringen ska ske i god tid, så att socialtjänsten har möjlighet att utreda och besluta om eventuella insatser. Vilken tidsrymd som behövs beror på typ av insatser. Den samordnade vårdplanen upprättas av chefsöverläkaren och utformas i samarbete med de ansvariga enheterna för respektive insats Den upprättade vårdplanen ska bifogas ansökan om öppen vård till förvaltningsrätten. Beslut av förvaltningsrätten fattas med särskilda villkor för vården. Förvaltningsrättens beslut ska förmedlas av chefsöverläkaren till alla berörda enheter. Chefsöverläkaren ska, genom läkare i öppenvården, hålla sig fortlöpande uppdaterad om hur villkoren följs och patienten mår. Enhetschef på myndighetsavdelningen ska hålla sig fortlöpande uppdaterad om hur beslutade insatser fungerar. Ansökan om fortsatt öppen tvångsvård ska ske av chefsöverläkaren varje halvår så länge det är aktuellt. Inför varje ny ansökan ska ny samordnad vårdplanering hållas. Chefsöverläkaren kallar.

Av uppföljningen bör det framgå vilka insatser som genomförts för att tillgodose patientens behov och vilken verkan insatserna haft. När det gäller patienter som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning bör det dessutom anges vilka insatser som genomförts för att motverka återfall i brott. Chefsöverläkaren ska informera socialtjänsten när öppen tvångsvård upphör. Denna arbetsordning gäller även om vård respektive insatser ges i andra kommuner och/eller landsting. Samordnad vårdplan vid öppen tvångsvård ska innehålla Aktuell situation Bedömda behov, medicinska och sociala Beslutade åtgärder/insatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten* samt eventuella andra myndigheter Särskilda villkor Kontaktuppgifter till ansvariga verksamheter Vem som ska kontaktas om villkoren inte följs Datum för uppföljning * I de fall patienten inte har behov av insatser eller inte vill ansöka om insatser från socialtjänsten ska detta tydligt framgå.

Ändringsförslag i höger kolumn med ändrad ordalydelse i kursiv stil Öppen tvångsvård Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende samverkan vid övergång från sluten psykiatrisk tvångsvård till öppen tvångsvård Bakgrund Öppen tvångsvård är en vårdform sedan 2008 och innefattar psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Vårdformen innebär att tvångsvårdade patienter, som inte längre behöver heldygnsvård på en sjukvårdsinrättning, överförs till öppen vård med särskilda villkor. Öppen tvångsvård ställer krav på samverkan, rutiner för utskrivning, samordnad vårdplanering och uppföljning av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens insatser (SOSFS 2008:18) Öppen tvångsvård kan gälla psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Vårdformen innebär att tvångsvårdade patienter, som inte längre behöver heldygnsvård på en sjukvårdsinrättning, överförs till öppen vård med särskilda villkor. Öppen tvångsvård ställer krav på samverkan och kommunikation mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tvångsvård inleds alltid som slutenvård. Syfte Denna överenskommelse syftar till att förtydliga socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar för samverkan vid öppen tvångsvård, för att kunna bedöma och tillgodose såväl patientens vårdbehov som samhällsskyddet. Den utgör ett komplement till lagstiftning och föreskrifter. Myndighetsutövningen mellan förvaltningarna ska vara smidig, så att patientens behov av vård och insatser tillgodoses utan dröjsmål. Samverkan Målet för samverkan är kontinuitet i vården. Patienten ska inte uppleva någon försämring av vårdens innehåll vid byte av vårdgivare. En förutsättning för att samverkan ska fungera i praktiken är att den information som behövs för patientens fortsatta vård, behandling, rehabilitering och omsorg överförs mellan vårdgivarna både muntligt och skriftligt. Arbetsordning

Förutsättningar för övergång från sluten till öppen tvångsvård Beslut om öppen tvångsvård fattas av förvaltningsrätten efter ansökan från chefsöverläkaren. Vid beslutet ska rätten föreskriva villkor för vården. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård inleds alltid på en sjukvårdsinrättning. Chefsöverläkaren har möjlighet att ansöka om den öppna vårdformen så snart han/hon anser att patienten bör ges sådan vård. Vid ansökan om öppen tvångsvård ska det finnas en samordnad vårdplan. Chefsöverläkarens ansvar för samordnad vårdplan och information Kallelse till vårdplanering med anledning av ansökan skall ske i TakeCare enligt gällande rutin. Den samordnade vårdplanen upprättas av chefsöverläkaren och utformas i samarbete med de ansvariga enheterna för respektive insats. I de fall patienten inte har behov av insatser från socialtjänsten ska detta tydligt framgå. Chefsöverläkaren har ansvar för att alla berörda enheter underrättas om att en patient vårdas enligt beslut om öppen tvångsvård, samt att kopia av förvaltningsrättens beslut och den samordnade vårdplanen överlämnas till socialtjänsten. Chefsöverläkaren ska också informera socialtjänsten om när öppen tvångsvård upphör. Samordnad vårdplan vid öppen tvångsvård Aktuell situation Bedömda behov, medicinska och sociala Beslutade insatser, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, andra myndigheter (t ex Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller arbetsgivare) Särskilda villkor Denna arbetsordning är en tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård (SOSFS 2008:18). När beslut tas att patienten bör skrivas över till öppen tvångsvård ska en samordnad vårdplanering hållas. Chefsöverläkaren kallar via TakeCare. Kallelsen till socialtjänsten skickas till berörd enhetschef på myndighetsavdelningen. Vårdplaneringen ska ske i god tid, så att socialtjänsten har möjlighet att utreda och besluta om eventuella insatser. Vilken tidsrymd som behövs beror på typ av insatser. Den samordnade vårdplanen upprättas av chefsöverläkaren och utformas i samarbete med de ansvariga enheterna för respektive insats Den upprättade vårdplanen ska bifogas ansökan om öppen vård till förvaltningsrätten. Beslut av förvaltningsrätten fattas med särskilda villkor för vården. Förvaltningsrättens beslut ska förmedlas av chefsöverläkaren till alla berörda enheter. Chefsöverläkaren ska, genom läkare i öppenvården, hålla sig fortlöpande uppdaterad om hur villkoren följs och patienten mår. Enhetschefen för myndighetsavdelningen ska hålla sig fortlöpande uppdaterad om hur beslutade insatser fungerar. Ansökan om fortsatt öppen tvångsvård ska ske av

Kontaktuppgifter till ansvariga verksamheter Vem som kontaktas om villkoren inte följs Datum för uppföljning Chefsöverläkaren fortlöpande uppdaterad I och med att patienten vistas utanför sjukvårdsinrättning kommer kontakterna mellan patienten och hälso- och sjukvården inte att vara lika täta. Detta ställer särskilda krav på chefsöverläkaren att fortlöpande hålla sig uppdaterad via patienten, psykiatriska öppenvården, primärvården och socialtjänsten. Uppföljning vid fortsatt öppen tvångsvård Vid en ansökan om fortsatt öppen tvångsvård ska chefsöverläkaren lämna en uppföljning av den samordnade vårdplanen. Av uppföljningen bör det anges vilka insatser som genomförts för att tillgodose patientens behov och vilken verkan insatserna haft. När det gäller patienter som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning bör det dessutom anges vilka insatser som genomförts för att motverka återfall i brott. Uppföljningen skall ske i så god tid så att socialtjänsten medges tillräckligt med tid för att utreda och besluta om eventuella insatser. chefsöverläkaren varje halvår så länge det är aktuellt. Inför varje ny ansökan ska ny samordnad vårdplanering hållas. Chefsöverläkaren kallar. Av uppföljningen bör det framgå vilka insatser som genomförts för att tillgodose patientens behov och vilken verkan insatserna haft. När det gäller patienter som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning bör det dessutom anges vilka insatser som genomförts för att motverka återfall i brott. Chefsöverläkaren ska informera socialtjänsten när öppen tvångsvård upphör. Denna arbetsordning gäller även om vård respektive insatser ges i andra kommuner och/eller landsting. Samordnad vårdplan vid öppen tvångsvård ska innehålla Aktuell situation Bedömda behov, medicinska och sociala Beslutade åtgärder/insatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten* samt eventuella andra myndigheter Särskilda villkor Kontaktuppgifter till ansvariga verksamheter Vem som ska kontaktas om villkoren inte följs Datum för uppföljning * I de fall patienten inte har behov av insatser eller inte vill ansöka om insatser från socialtjänsten ska detta tydligt framgå.

Bifogade dokument Rutin för samordnad vårdplanering Region Gotland Uppföljning 1 100 % följsamhet till denna överenskommelse för samtliga personer som varit föremål för öppen tvångsvård. Gemensamt möte en gång per år med ansvariga personer från psykiatriska kliniken och socialtjänsten, chefläkare (sammankallande) och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 (Uppföljning är på väg bort från samtliga överenskommelser och ska lyftas in i eget dokument.)

Susanna Syversen Kanslichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/47 10 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Information om överenskommelser mellan staten och SKL Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdnämnden godkänner informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Under år 2016 hade hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett antal överenskommelser mellan staten och SKL att arbeta med. Fördelade medel för respektive överenskommelse såg olika ut. Några var baserade på invånarantal, någon prestation villkorad och för några betaldes medlen ut som en pott. Det har också varit varierande om det krävts en handlingsplan i förväg eller inte för att medlen har kommit hälso- och sjukvårdsförvaltningen till del. På samma sätt ska redovisningen till staten ske med olika utföranden och olika tidsintervaller. De flesta överenskommelser var riktade för specifika områden men den överenskommelse som skilde sig ifrån de övriga var Professionsmiljarden. Hälso- och sjukvårdens fortsatta arbete med Stuktur 2015 under 2016 var i linje med professionsmiljarden. En rapport från den fallstudie som socialstyrelsen gjorde i november 2016 väntas komma från socialstyrelsen under kvartal ett år 2017. Ärendebeskrivning Överenskommelser som har varit aktuella under år 2016: Kortare väntetider i vården Inom denna överenskommelse ligger SVF (standardiserade vårdförlopp) för ett antal diagnoser inom cancervården. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/47 Förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar m.m. Här har den större delen riktats till att stödja primärvården. Syftet var att möjliggöra förbättrad uppföljning, utveckling av personcentrerade arbetssätt och landstingsgemensamt arbete med att utveckla nationellt kliniskt kunskapsstöd. Även möjlighet till fortsatt uppföljning och utveckling inom patientsäkerhet och tillgänglighet samt vårdens processer ingår liksom aktiviteter inom läkemedelsområdet. Professionsmiljarden Professionsmiljarden hade tre utvecklingsområden: o IT-stöd och processer för förenklad administration och tillgång till information för vårdens medarbetare o Smartare användning av medarbetarnas kompetens o Stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning Den övergripande målsättningen med överenskommelsen var att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård. Överenskommelsen skulle bidra till att öka andel patientnära tid genom bättre administrativt stöd och effektivare arbetsfördelning samt till att förbättra landstingens kompetensplanering och kompetensförsörjning för framtida behov. Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Här var medlen riktade både till specialistvården och primärvården. Ett stimulansbidrag i syfte att stärka främst förlossningsvården, och då i första hand genom insatser för kompetensförsörjning och stärkt bemanning. Genom överenskommelsen ska också ett nationellt arbete för en mer kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård ske. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (sjukskrivningsmiljarden) En överenskommelse som har varit att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen, är den s.k. sjukskrivningsmiljarden. Syftet med överenskommelserna har varit att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivingsfrågan för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och bidra till en stabil sjukfrånvaro. Även till gagn för den enskilde patienten. Följande insatsområden ( villkor ) ingår i denna överenskommelse: 1. En jämställd sjukskrivningsprocess 2. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 3. Funktion för koordinering 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte 6. Teknisk plattform för stöd och behandling 7. Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 2 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/47 Försäkringsmedicinska utredningar Inom ramen för rehabiliteringskedjan ställs höga krav på kvalificerade medicinska beslutsunderlag i sjukpenningärenden samtidigt som tidsgränserna också ökar betydelsen för Försäkringskassan att snabbt och i rätt tid få tillgång till sådana beslutsunderlag. För en rättssäker prövning av sjukpenningärenden behöver Försäkringskassan i vissa fall fördjupade underlag i form av försäkringsmedicinska utredningar. I vissa ärenden finns det behov av försäkringsmedicinska utredningar som baseras på enbart en läkares utredning, s.k. särskilt läkarutlåtande (SLU). I andra ärenden finns det behov av en teambaserad medicinsk utredning (TMU) med inslag av flera kompetenser inom hälso- och sjukvården. Psykisk hälsa Syftet med denna överenskommelse var att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete inom området psykisk hälsa. Det övergripande syftet var att öka tillgängligheten till stöd och behandling och att förbygga och motverka psykisk ohälsa. Målsättningen var att främja insatser som medicinska behandlingar och sociala insatser. Överenskommelsen har hållits ihop på regional nivå genom ledningskontoret. Våld i nära relationer Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela, administrera och följa upp utvecklingsmedel till kommuner, landsting och ideella föreningar som bedriver verksamhet på lokal nivå. Det övergripande målet var att arbetet mot våld i nära relationer och för att kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn ska vara av lika hög kvalitet i hela landet. De som har utsatts för sådant våld ska få det stöd och den hjälp som de behöver oavsett var i landet de bor. Överenskommelser för 2017: Förbättrad cancervår aviserad t.o.m. år 2018 En förbättras vård för personer med kroniska sjukdomar m.m. aviserad t.o.m. 2017 Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa aviserad t.o.m. 2019 Psykisk hälsa aviserad t.o.m. år 2018 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings/rehabiliteringsprocess aviserad t.o.m. år 2018 Försäkringsmedicinska utredningar aviserad t.o.m. år 2017 Professionsmiljarden förväntas bli klar i början av året. 3 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/47 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 10 januari 2017 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 4 (4)

Emma Norrby Förvaltningscontroller Tjänsteskrivelse HSN 2016/8 16 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningsberättelse/årsbokslut 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningsberättelse/årsbokslut 2016 inklusive bilagorna; ekonomirapport, resultatrapport, investeringsrapport, och insatser HBTQ. Sammanfattning Äldresjukvårdsteamet som vänder sig till individer med omfattande behov har startat sin verksamhet och inom cancersjukvården har standardiserade vårdförlopp införts inom ytterligare fem områden. Utbildningsvårdcentralen vid Visby Norr invigdes i maj. Arbetet med att minska beroendet av hyrpersonal har varit intensivt, bemanningsläget är inom flera områden ansträngt. En rad förändrings- och utvecklingsarbeten sker inom sjukvården för att frigöra tid och använda medarbetarnas högsta kompetensnivå exempelvis har en utbildningssatsning för undersköterskor genomförts och vårdnära service breddinförs. Under året har också flera utvecklingsarbeten genomförts för att flytta vården närmare patienten exempelvis erbjuds nu både logopedi och inskrivningsbesök inför operation via länk. Ett mycket intensivt arbete pågår med olika åtgärder för att sänka hälso- och sjukvårdens nettokostnader. Det ekonomiska resultatet för perioden är 82,3 miljoner, vilket stämmer väl överens med den prognos på 80 miljoner som redovisats sedan utfallet i april. Nettokostnadsökningen blev 1,97 procent jämfört med 2015. Regionfullmäktige har för 2016 beslutat tillåta hälso- och sjukvårdsnämnden göra ett minusresultat om 80 miljoner. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Beslutsunderlag Rapport: Förvaltningsberättelse/årsbokslut 2016 Ekonomirapport Resultatrapport Investeringsrapport Årlig redovisning av insatser som genomförts inom området HBTQ, 2017-01-16 Tjänsteskrivelse 2017-01-16 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionstyrelseförvaltningen, enligt anvisning 2 (2)

RAPPORT Förvaltningsberättelse /Årsbokslut 2016 Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden Framtagen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Gäller 2016-01-01 2016-12-31 Ärendenr HSN 2016/8 Version [1.0] Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Viktiga händelser 2016... 5 Minska användandet av hyrpersonal... 5 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården... 5 Struktur 2015 i ordinarie verksamhet... 6 Äldresjukvårdsteam för patienter med omfattande behov... 6 Omhändertagande av asylsökande har fortsatt inneburit utmaningar... 6 Traumavården... 7 Katastrofövningen SNABEL... 7 Sommaren 2016... 7 Gotlänningarna har fortsatt förtroende för vårdcentraler och sjukhus och uppfattar att vården ges på lika villkor i högre omfattning än riket... 8 e-frikort infört under våren... 8 Elektronisk överföring av läkarintyg vid sjukskrivning... 8 Dialogmöte och e-hälsoutredning i Klinte... 8 Premiär för logoped på distans... 8 Införande av internetbaserad KBT-behandling... 9 Bildspel gör barnen tryggare inför hörselundersökning... 9 Nyinförda metoder innebär att patienterna inte behöver resa... 9 Omlokalisering av verksamheter... 9 Vårdplatsfördelning och vårdinnehåll slutenvårdavdelning på Korpen... 9 Förbättrad telefontillgänglighet till vårdcentraler... 10 Drop in till sjukgymnastik/fysioterapi i primärvården... 10 Sjukgymnast/fysioterapeut på lördagar... 10 Socialpsykiatriskt team... 10 Ny datortomograf på röntgen och nya kemiinstrument på LMCG... 11 Positivt med återkommande undersköterskedagar... 11 Transkulturellt Centrum föreläste på Tandvårdsdagen... 11 Patientsäkerhetsforum i juni... 11 Många besökare vid lyckad ortopedvecka... 11 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Ärendenr HSN 2016/8 Datum 80-tal IVA-undersköterskor från övriga Sverige samlades på Visby lasarett... 12 Erfarenheter delades vid uppskattade barnhälsovårdsdagar... 12 Förvaltningens årliga förbättringsdag sprider goda idéer... 12 Diabetes- och endokrinologmottagningen årets förnyare!... 12 Utbildningsvårdcentral Visby Norr... 12 Vårdnära service breddinförs... 12 Kompetenssäkringsmodell för undersköterskor... 13 Yrkeshögskola för medicinsk sekreterare... 13 BAS-år ger kunskap och goda kontakter... 13 Förbud och utdömande av vite från arbetsmiljöverket... 13 Anställningsstopp för administrativa tjänster... 14 Förbättrad intern kommunikation ska ge förutsättningar för delaktighet... 14 Gotland fortsätter klättra i AT-läkares ranking av AT-orter... 14 Inspektion visade på mycket god utbildningskvalitet... 14 Det råder brist på kompetens inom vissa nyckelområden... 14 Säkra ansvaret i vårdprocessen... 15 Flera statliga satsningar har inneburit mycket arbete inom angelägna områden... 16 Ettårigt avtal angående statsbidrag för förskrivna läkemedel... 16 Fria läkemedel till barn... 16 Glasögonbidrag till barn 8-19 år... 17 Fortsatt avtal med privata vårdcentraler... 17 Långtidsfrånvaro bland flera privata ensampraktiker... 17 Beslut om fortsatt entreprenad inom njursjukvård... 17 Omförhandlat avtal avseende DOS-tjänsten höll i domstolen... 17 Måluppfyllelse - verksamhetsplan 2016... 18 Uppföljning verksamhetsplan 2016... 19 Kommentarer till uppföljning verksamhetsplan 2016... 21 Patienternas delaktighet och involvering, information och kunskap... 21 Utveckling på sikt... 24 Hälso- och sjukvården står inför förändrade förutsättningar och nytt uppdrag... 24 Bemanning en fortsatt utmaning... 25 Nationellt förslag på ny struktur för sjukvård... 25 Nationell utredning fokuserar på primärvårdens betydelse... 25 Ekonomi fördjupning... 26 Ekonomiskt resultat... 26 Påverkan av bokslutsdispositioner... 27 Kompensation för sjukvård och tandvård till asylsökande... 27 Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per område... 27 Kostnads och intäktsutveckling... 30 Utveckling av arbetskraftskostnader... 33 Utomlänsvårdskostnader... 37 Utveckling av läkemedelskostnader... 38 Stabil prognos under 2016... 41 Uppföljning besparingsåtgärder... 41 Kommentarer till åtgärderna.... 42 Verksamhetsuppföljning... 43 Investeringsuppföljning... 44 2 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Maskiner och inventarier... 45 Medicinteknisk utrustning, pott... 45 Datortomograf... 45 Investering i lokaler, pott... 45 IT-investeringar... 45 Bygg och anläggning... 45 Mindre ombyggnation, pott... 45 Byggprojekt överförda till Tekniska nämnden... 45 Reservkraft... 45 Slite VC... 45 Låssystem... 46 AMV slutenvård... 46 Psykiatri... 46 Produktionsstatistik... 47 Tillgänglighet... 47 Kontakt med primärvården samma dag... 47 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar... 48 Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar... 49 Behandling påbörjad inom 90 dagar... 49 Utomlänsvårdsremisser... 50 Antal besök... 50 Primärvård... 50 Somatik... 50 Psykiatri... 50 Privatläkare... 51 Fler besök vid akutmottagningen... 53 Färre besök inom tandvården... 53 Vårdtillfällen, vårdtid och medelvårdtid somatisk vård... 54 Vårdtillfällen, vårdtid och medelvårdtid psykiatrisk vård... 55 Operationer... 56 Den totala vårdtyngden något lägre 2016... 56 Små förändringar avseende antal listade personer per vårdcentral... 57 God tillgänglighet till sjukvårdsrådgivning... 57 Färre ambulansärenden än tidigare... 59 Luftburen ambulanssjukvård... 59 Ärendenr HSN 2016/8 Datum 3 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Sammanfattning Äldresjukvårdsteamet som vänder sig till individer med omfattande behov har startat sin verksamhet och inom cancersjukvården har standardiserade vårdförlopp införts inom ytterligare fem områden. Utbildningsvårdcentralen vid Visby Norr invigdes i maj. Arbetet med att minska beroendet av hyrpersonal har varit intensivt, bemanningsläget är inom flera områden ansträngt. En rad förändrings- och utvecklingsarbeten sker inom sjukvården för att frigöra tid och använda medarbetarnas högsta kompetensnivå exempelvis har en utbildningssatsning för undersköterskor genomförts och vårdnära service breddinförs. Under året har också flera utvecklingsarbeten genomförts för att flytta vården närmare patienten exempelvis erbjuds nu både logopedi och inskrivningsbesök inför operation via länk. Ett mycket intensivt arbete pågår med olika åtgärder för att sänka hälso- och sjukvårdens nettokostnader. Det ekonomiska resultatet för perioden är 82,3 miljoner, vilket stämmer väl överens med den prognos på 80 miljoner som redovisats sedan utfallet i april. Nettokostnadsökningen blev 1,97 procent jämfört med 2015. Regionfullmäktige har för 2016 beslutat tillåta hälso- och sjukvårdsnämnden göra ett minusresultat om 80 miljoner. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 4 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Viktiga händelser 2016 Minska användandet av hyrpersonal För att uppnå de mål som är uppsatta för 2016 - förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet, personalkontinuitet, minskat behov av vård och balans mellan verksamhet och ekonomi fortsätter arbetet med att bli oberoende av hyrpersonal. Nationellt togs ett inriktningsbeslut på Landstingsdirektörsmötet i juni där alla landsting ställer sig bakom en plan för utfasning av hyrpersonal. Inom förvaltningen fattade hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukvårdschefen den 30 mars beslut om att minska användandet av hyrsjuksköterskor. Anledningen till beslutet var att kostnaden för och behovet av hyrpersonal var kraftigt ökande. Beslutet innebar att vid behov av att anlita bemanningsföretag för hyrsjuksköterskor ska ett dispensförfarande och en prövning i dialog göras med enhetschef för att säkra att alla alternativ till bemanningsföretag uttömts. Över sommaren var några verksamheter undantagna. Undantagen var akutmottagningen, barn- och ungdomsavdelningen, den psykiatriska verksamheten och nattbemanning på slutenvårdsavdelningar. From 1 september är undantagen borttagna och samma förfarande gäller även dessa verksamheter. Då behovet av hyrsjuksköterskor varit större 2016 än 2015 har kostnaden för dessa ändå ökat jämfört med samma period 2015. Se vidare uppföljning under fördjupad ekonomiredovisning. Beslutet var nödvändigt och innebär samtidigt påfrestningar i verksamheten då vakansläget bland sjuksköterskorna på vissa enheter inte är löst. Detta har fört med sig att ett antal dispenser från hyrstoppet för sjuksköterskor har beviljats efter särskild prövning. Även aktiviteter för att minska antalet hyrläkare pågår. Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården En handlingsplan togs fram i mars och godkändes av SKL och Socialdepartementet i enlighet med den nationella överenskommelsen. Lokala aktivitetsplaner inom samtliga SVF baserade på nulägesanalyser har tagits fram som beskriver vad som behöver genomföras inom respektive diagnosområde baserat på beräknade patientvolymer samt resursåtgång för att uppsatta mål skall kunna uppfyllas. Enligt nationell överenskommelse skulle under 2016 standardiserade vårdförlopp (SVF) införas i ytterligare tretton diagnosområden i cancervården. De första fem av dessa infördes på Gotland den 15:e april och de resterande åtta infördes den 1:a september. I samband med avrapporteringen till SKL och Socialdepartementet i november godkändes inte Region Gotland tillsammans med 5 andra landsting beroende på att registrerade patienter inte kunde redovisas i samtliga 13 införda förlopp. Detta berodde på att flera av 2016 års SVF omfattade mera ovanliga diagnoser och ingen patient boende på Gotland uppvisat aktuella symptom under 2016. Synpunkter på förutsättningarna i de nationella SVF överenskommelserna för rikets små landsting/regioner med lågt befolkningsunderlag har lämnats till både SKL och till Socialdepartementet. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 5 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Struktur 2015 i ordinarie verksamhet Arbetet med att förverkliga det som framkom i Strukturutredningen har fortsatt under 2016, med mer fokus på att frågorna fortsättningsvis drivs i ordinarie strukturer. Exempel på aktiviteter som genomförts alternativt startats under året är; kompetenssäkring av undersköterskor, tidsstudie av läkarnas arbete inom primärvården, inrättande av vårdnära service, uppstart av äldresjukvårdsteam och utvecklandet av rutiner för ett förbättrat omhändertagande av mångbesökare vid akutmottagningen. Äldresjukvårdsteam för patienter med omfattande behov Äldresjukvårdsteamet som vänder sig till individer med multisjuklighet i instabilt läge där omhändertagandet kräver samverkan mellan hemsjukvård, primärvård och slutenvård påbörjade sitt arbete under juni månad. Äldresjukvårdsteamet består av en specialistläkare och tre sjuksköterskor som samverkar med hemsjukvården. Under uppstarten har stort fokus legat på att skapa rutiner och arbetssätt med övriga hälso- och sjukvården men främst med Socialförvaltningens hemsjukvård. Läkemedelsjusteringar har varit mest förekommande sett till medicinska åtgärder för dessa patienter. Under hösten har fokus legat på att uppnå fullskalig verksamhet, säkra läkarbemanning samt att ge mera information till berörda verksamheter. Vid årsskiftet 2016/2017 var 15 patienter inskrivna i teamet, totalt under 2016 har 25 individer varit inskrivna i teamet. Full kapacitet beräknas vara 16-18 samtidigt inskrivna patienter. Omhändertagande av asylsökande har fortsatt inneburit utmaningar I början av 2016 var antalet asylsökande i länet nästan 1100, vilket för Gotlands del var en markant förändring då det inte funnits asylsökande i anläggningsboenden på ön på många år. Av dessa var drygt 800 i asylboenden runt om på ön och hälften av dessa barn under 16 år. Under hösten 2015 ökade också tillströmningen av ensamkommande barn till ön vilket ledde till en nästan tiofaldig ökning om man även räknar in de barn som placerades på ön från andra kommuner. De ensamkommande barnens behov av sjukvård har tydligast märkts inom Barn- och ungdomspsykiatrin. För att möta de stora behoven har BUP under året erbjudit psykoedukativa gruppinsatser (så kallad hälsoskola) till asylsökande och fasta konsultationstider till boendepersonal och socialsekreterare. Inom vuxenpsykiatrin ses inte samma tillströmning av asylsökande men en ökning är att förvänta framöver om avslag meddelas. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Hälso- och sjukvården är enligt lag ålagd att erbjuda asylsökande inledande hälsoundersökning inklusive provtagning avseende vissa smittsamma sjukdomar. En nystartad verksamhet, Asylhälsan, skapades för att genomföra dessa undersökningar. Målgruppen var framförallt boende i anläggningsboendena men asylhälsan bistod också primärvården med undersökningar av ensamkommande barn. I tillägg till hälsoundersökningsuppdraget genomfördes också inledande vaccinationer på alla barn. Täckningsgraden för genomförda hälsoundersökningar uppgick vid halvårskiftet till nära 95 % av de asylsökande som anlänt i slutet av 2015. Asylhälsans verksamhet är vilande sedan juni. Sjukvården deltar i regionens integrationsnätverk och Gotlands integrationsråd, det senare ligger under Länsstyrelsens ansvar. 6 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Inom sjukvården är det framförallt primärvården, barn- och ungdomsmedicin, infektionsmottagningen, kvinnosjukvården och tandvården som tagit emot asylsökande i någon större utsträckning. Flera utbildningssatser har genomförts för medarbetare som möter de asylsökande. Utbildningsinsatserna har genomförts i samarbete med andra aktörer exempelvis Transkulturellt centrum (SLL), Migrationsverket och Länsstyrelsen. Antalet asylsökande i länet har successivt minskat och är i slutet av december 2016 50% av antalet i början av året. Gotland har också under året tagit emot nyanlända enligt bosättningslagen (kvoten 192 st 2016). Här samordnas behov av hälso- och sjukvård med hjälp av integrationsenheten. Även ett mindre antal kvotflyktingar har anlänt. Traumavården Traumavården på Gotland har granskats i en landsomfattande revision Säker Trauma som arrangerades av LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) på uppdrag av regeringen. Syftet är att förbättra omhändertagandet av traumapatienter från prehospital nivå till rehabilitering. En revisionsrapport där både styrkor och förslag till förbättringsområden redovisades har överlämnats till förvaltningen och kommer att ligga till grund för vidare arbete. Katastrofövningen SNABEL Den första nationella medicinska flygevakuerings- övningen genomfördes med Gotland som värd den 8-9 november. I övningen deltog MSB, Region Gotland, som var värd för övningen, Socialstyrelsen, Swedavia, SAS, Västerbottens läns landsting och Stockholms läns landsting. Scenariot var ett fiktivt flygplanshaveri på Visby flygplats med fokus på transporter av skadade som av resursskäl behöver omfördelas från Visby lasarett till mottagande sjukhus i Stockholm. Övningen gav mycket lärande och erfarenheterna kommer att utveckla det svenska nationella ambulansflygets förmåga att göra insatser såväl som Region Gotlands och andra landstings förmåga att ta emot detta stöd. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Sommaren 2016 En sammanvägd bedömning av sommaren visade att vårdplatsläget varit bra trots neddraget antal platser. En viktig orsak är att flödet till Socialförvaltningen har fungerat mycket bra. Antalet besök vid akutmottagningen har varit fler än föregående år. Ökningen gäller framförallt personer som inte är folkbokförda på Gotland och den förväntade ökningen i form av att patienter med psykiatrisk sjukdom sedan mars tas omhand på akutmottagningen under jourtid. Tidvis har det varit mycket svårt sjuka patienter inom psykiatrin vilket inneburit en hög beläggning och tidvis riktigt ansträngt i de tillfälliga lokalerna på lasarettet. Även om den sammanvägda bedömningen är att sommaren fallit relativt väl ut så är det viktigt att betona att det varit en utmaning att hantera bemanningsfrågor framförallt gällande oplanerad korttidsfrånvaro. 7 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Gotlänningarna har fortsatt förtroende för vårdcentraler och sjukhus och uppfattar att vården ges på lika villkor i högre omfattning än riket Hälso- och sjukvårdsbarometern är en årlig nationell befolkningsundersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälsooch sjukvård. Syftet är att få underlag för uppföljning och förbättringsarbete. Undersökningen och resultaten ska även utgöra underlag för demokratisk dialog, som ett verktyg i arbetet med att planera, leda och styra hälso- och sjukvården. Nio av tio instämmer helt eller delvis i att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är i nivå med riket. Förtroende för vårdcentralerna är i nivå med riket medans förtroende för Visby lasarett är högre än det nationella genomsnittet. Andel av gotlänningarna som anser att vården ges på lika villkor för hela befolkningen är 61 procent. Värdet är näst högst i riket. e-frikort infört under våren I maj infördes elektroniska frikort inom hälso- och sjukvården. De elektroniska frikorten gör att patienten inte längre behöver hålla reda på om denne har kommit upp i frikort eller inte och patienter behöver inte ha den tidigare frikortsremsan eller det utfärdade frikortet med sig vid besök vid sjukvården på Gotland. Detta medför en minskad administration framförallt i receptioner och kassor inom förvaltningen men också för ekonomiassistenterna inom administrativ service då återbetalningar till patienter som betalt för mycket redan har minskat och på sikt kommer att försvinna. Nationellt pågår projekt för att knyta ihop alla landstings e-frikortsystem så att behovet av att visa upp frikort helt försvinner. Elektronisk överföring av läkarintyg vid sjukskrivning Samtliga verksamheter i hälso- och sjukvården kan sedan november skicka läkarintyg vid sjukskrivning elektroniskt. Läkaren kan, efter patientens önskemål, skicka intyget antingen direkt till Försäkringskassan eller till patienten för vidaresändning till Försäkringskassan, hanteringen sker via 1177.se och Ineras intygstjänst. Elektronisk överföring av läkarintyg möjliggör en snabbare, enklare och säkrare hantering av läkarintyget. Dialogmöte och e-hälsoutredning i Klinte Utbildningsenheten i Klinte har sedan en tid haft bristande läkarbemanning. För att kunna erbjuda en patientsäker vård, och en rimlig arbetsmiljö för de anställda, har vårdutbudet i Klinte sedan hösten 2016 begränsats till provtagning och enklare distriktssköterskemottagning, rekrytering av läkare pågår. För att föra dialog om vårdutbudet i Klinte idag och i framtiden bjöd hälso- och sjukvårdsnämnden och intresseföreningen Klintetraktens Framtid gemensamt in till informationsmöte i november. En e-hälsoutredning pågår i samverkan med ortsbefolkningen till syfte att möjliggöra utvidgat vårdutbud inklusive e-hälsotjänster. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Premiär för logoped på distans I april startade logopedmottagningen behandlingar på distans via telemedicin. Detta innebär att dessa patienter inte behöver åka till Visby för att få sin behandling. På plats i Hemse finns en rehabassistent som ser till att patienten kommer rätt och startar utrustningen. 8 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Införande av internetbaserad KBT-behandling Under våren inleddes internetbaserad KBT-behandling (kognitiv beteendeterapi) inom primärvården som ett alternativ till mottagningsbaserad terapi. Behandlingen sker via dator, smarttelefon eller läsplatta, vilket väljer patienten själv. Forskningen visar att KBT via internet ger likvärdig effekt som traditionell KBT. Första projektrapporten visar på goda behandlingsresultat och rationell teknik som spar tid jmf vanlig terapi. Projektet som även innefattar anslutande till digital plattform för stöd och behandling för flera e-hälsotjänster kommer att slutföras under början av 2017. Bildspel gör barnen tryggare inför hörselundersökning Erfarenheter har visat att många barn känner sig osäkra och lite rädda inför hörselundersökning, vilket medfört att besöken tagit längre tid än vad som egentligen skulle behövas. Audionomerna har därför skapat ett bildspel på hemsidan för att kunna förbereda barn inför hörselundersökning. Ett bildspel gör det möjligt för föräldrarna att visa och prata igenom hur en hörseltest går till och på så sätt göra att barnen är lugnare och bättre förberedda inför besöket. Nyinförda metoder innebär att patienterna inte behöver resa Genom ny teknik där magnetspån används för att markera axill-lymfkörtel (sk sentinelnode) vid bröstcancer kan undersökningen istället utföras vid Visby lasarett. Validering och överflyttning av undersökningen skedde under våren 2016, årligen genomförs ca 50-60 undersökningar. Sedan hösten 2016 erbjuds även magnetkameraundersökning av bröst vid Visby lasarett. Dessa patienter behöver därför inte längre resa till fastlandet för att genomföra undersökningen. Omlokalisering av verksamheter För att kunna bemanna sjukvårdens vårdplatser under sommaren gjordes en tidsbegränsad flytt av Rehabavdelningen Korpen till Visby lasarett. Syftet med förändringen var att under en period med färre vårdplatser förbättra patientprocesserna genom närhet mellan akuta och rehabiliterade verksamheter. Flytten genomfördes med kort varsel och innebar en påfrestning för verksamheten, men rapporteras ändå ha fungerat förhållandevis väl. Under ombyggnationen har vuxenpsykiatrin utlokaliserat sin verksamhet till tre lokaler, detta för att möjliggöra ombyggnation av befintlig byggnad. En konsekvens av utlokaliseringen är att patienter som har behov av akut psykiatrisk vård på jourtid får söka sig till somatiska akutmottagningen. Flytten bedöms ha fungerat tillfredsställande, även om det stundtals är svårt att hålla full produktion då antalet besöksrum är begränsade. Återflytt till de då ombyggda lokalerna planeras till hösten 2017. I början av december flyttade hörcentralen från lasarettet till lokaler på Korpen. Verksamheten samlokaliseras med syn- och tolkcentral, logopedmottagning och GotIt resurscenter. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Vårdplatsfördelning och vårdinnehåll slutenvårdavdelning på Korpen Som ett första steg i långsiktig vårdplatsfördelning är beslut taget om vårdplatsfördelningen inom Internmedicin. Utgångspunkten för beslutet var att skapa separata avdelningar för 9 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 stroke, kardiologi och AIM, med god kompetens inom respektive specialitet och där medarbetare från resursområde i samarbete med läkarna driver utvecklingen för enheten. En strokeenhet för patienter med akut stroke och behov av strokerehabilitering samt neurorehabilitering har skapats på Visby Lasarett. Att samla vårdplatserna inom strokevård har positiva effekter för patienterna, vilket framgår av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård. Socialstyrelsen slår fast fördelarna med en tydligt definierad och välfungerade strokeenhet där personalen har expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Rehabavdelningen på Korpen har i samband med att strokeenheten skapades fått ett förändrat uppdrag som en allmän geriatrisk rehabiliteringsavdelning och vårdar geriatriska patienter respektive rehabilitering inom ortopedi, kirurgi och allmän rehabilitering samt eftervård. Förbättrad telefontillgänglighet till vårdcentraler Egenregins vårdcentraler har brottats med dålig telefontillgänglighet. Fler åtgärder har vidtagits och under årets senare del uppvisas tydliga förbättringar. För december var telefontillgängligheten till egenregins vårdcentraler i genomsnitt 91 procent. Särskilt bra resultat uppvisas hela året för Slite och under andra halvåret för Hemse/Klinte vårdcentral. Drop in till sjukgymnastik/fysioterapi i primärvården Fysioterapimottagningen inom primärvården har under flera år arbetat med att öka tillgängligheten för patienter. Som ett led i detta startade drop in verksamhet i Hemse under sommaren. Försöket visade att patienter kunde få tider samma dag, primärvården kunde hänvisa direkt till sjukgymnast/fysioterapeut och på så sätt spara läkartider, patienterna var nöjda. Drop in verksamheten i Hemse permanentades och utökades även till Slite vårdcentral. I Visby gjordes en pilot under två veckor vilken även den visade sig lyckosam och planeras fortsätta 2017. Sjukgymnast/fysioterapeut på lördagar Sedan september är det möjligt för patienter på lasarettet att få insatser av sjukgymnast/fysioterapeut även lördagar. Insatserna gör det möjligt för en del patienter att bli utskrivna redan under helgen. Under de första två månaderna var det 83 patienter som fått insats av sjukgymnast/fysioterapeut och av dessa kunde 21 st bli utskrivna redan under helgen. Inför planerade ortopediska operationer, får patienten möjlighet att träna med sjukgymnasten/fysioterapeuten. Träningen kan bestå av att gå igenom och öva det träningsprogram patienten ska göra efter genomförd operation eller att t ex träna att gå i trappor. Insatsen gör att patienten rehabiliteras snabbare efter ingreppet. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Socialpsykiatriskt team Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har tillsammans det socialpsykiatriska teamet. Teamet har sin organisatoriska tillhörighet till HSF/BUP. T o m 2017 drivs det som ett gemensamt projekt, till stor del finansierat av statliga stimulansmedel. Den största vinsten för barnet/ungdomen och familjen är när en placering kan undvikas. 10 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Resultaten visar att ungdomarna skattar en symtomreduktion på ångest, utagerande, depression och självskadebeteende. Föräldrarna beskriver en minskad oro och ett bättre mående. SIP har genomförts på samtliga familjer som har insatser från både socialtjänst och sjukvård. Familjer med ungdomar i behandling hos SPT-teamet har stora fördelar i att de kan vara kvar i sin hemmamiljö och där arbeta med relationerna i familjen, i skolan och till sina kamrater. Ny datortomograf på röntgen och nya kemiinstrument på LMCG På röntgenavdelningen har två nya datortomografer installerats och är i drift sedan mitten av juni. Detta innebär en ökad patientsäkerhet med bland annat lägre stråldoser, utmaningen framöver är kapacitet avseende granskning. Under 2016 upphandlades nya kemi- och immunoinstrument till LMCG. Det blir även i fortsättningen Abbotts analysplattform och reagens som kommer att användas för 65 olika analyser. Per år utförs drygt en halv miljon tester på dessa instrument. Positivt med återkommande undersköterskedagar Under två dagar i maj deltog 140 undersköterskor i undersköterskedagarna som hölls med fokus på kommunikation i form av patientberättelser och möten i olika kulturer samt osteoporos och stress. Transkulturellt Centrum föreläste på Tandvårdsdagen Den 15 april arrangerade förvaltningen tandvårdsdag i Ljusgården på Visborg. Förutom Transkulturellt Centrum bjöds det på föreläsningar av lokal kompetens kring: Neuropsykiatriska patienter, Huvud-hals cancer vårdförlopp och asylsituationen på Gotland. Patientsäkerhetsforum i juni Som en del av den nya struktur som antogs 2015 för att stödja systematiskt förbättringsarbete ordnades i juni ett patientsäkerhetsforum. Ett trettiotal medarbetare och chefer deltog och fick under eftermiddagen veta hur en händelseanalys går till genom att olika aktörer - analysledaren, teammedlem, anhörig (till patient som drabbats) och chef/uppdragsgivare - berättade om sina erfarenheter från analysarbete. Syftet med årets forum var att skapa ökad förståelse för hur arbete med inträffade händelser kan leda till ökad patientsäkerhet. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Många besökare vid lyckad ortopedvecka Visby-Ortopeden var under v. 35 värd för Svenska Läkaresällskapets sektion för ortopedi, Svensk Ortopedisk förenings, årliga vetenskapliga kongress. Kongresscentrum var Wisby Strand och kongressen lockade både internationella och nationella föreläsare, c:a 600 delegater, och dessutom ett drygt hundratal utställare från industrin. Efter ett par års förberedelsearbete från en kärngrupp på Ortopeden, och med ytterligare ett drygt 40-tal volonterande medarbetare under veckan, fick mötet och arrangörskapet stort beröm från deltagarna. 11 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 80-tal IVA-undersköterskor från övriga Sverige samlades på Visby lasarett Vecka 39 anordnade undersköterskorna på intensivvårdsavdelningen en "budkavle" för 80 kollegor i landet. Kompetensutveckling, presentation av verksamheter på Visby Lasarettet, nätverkande med mera stod på programmet. Erfarenheter delades vid uppskattade barnhälsovårdsdagar Under 10-12 oktober anordnades Nationella Barnhälsovårdsdagarna i regionens lokaler på Visborg respektive vid Clarion Hotell. Drygt 120 personer från hela landets centrala barnhälsovårdsenheter samlades för att dela erfarenheter, utbilda sig och vidareutveckla det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Med föreläsare och utställare uppgick deltagarantalet till ca 160 st. Trots ett föreläsaråterbud i sista minuten blev dagarna intensiva och givande. Förvaltningens årliga förbättringsdag sprider goda idéer Många framgångsrika projekt och utvecklingsarbeten har förbättrat vården för patienterna i den gotländska sjukvården. Den årligt återkommande Förbättringsdagen gav medarbetare möjlighet att ta del av kollegers olika förbättringsarbeten och som kan tas tillvara i andra verksamheter. Bilder och presentationer från dagen finns på hemsidan http://www.gotland.se/93474. Diabetes- och endokrinologmottagningen årets förnyare! Diabetes- och endokrinologimottagningen fick ta emot region Gotlands förnyelsepris. Genom att samla många specialister i ett team uppnåddes samsyn och ett systematiskt förbättringsarbete startade. Med små medel lyckades teamet hitta metoder som ledde till att resultaten förbättrades. En förebyggande insats med tydligt mål som minskar både lidande hos patienter och potentiellt mycket stora framtida sjukvårdskostnader. Förutom det vinnande bidraget fanns många andra bidrag från hälso- och sjukvårdsförvaltningen inlämnade och nominerade. Utbildningsvårdcentral Visby Norr I maj invigdes utbildningsvårdcentralen för ST-läkare på VC Visby Norr. Arbetet bygger på en fördjupad samverkan med vårdcentralen Wisby Söder och ST-läkarteam i Slite och på Hemse/Klinte VC för medicinskt kunskapsutbyte. Redan under försommaren tog rekryteringen av ST-läkare fart men även intresset från färdigutbildade distriktsläkare har ökat. Fokusveckor för genomlysning av vårdprogram och riktad prioritering av patienter med störst behov inleddes i november med diabetes även utbildningsteamen vid Slite och Hemse vårdcentral anslöt. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Vårdnära service breddinförs Vårdnära service har varit igång på två vårdavdelningar sedan mitten av maj 2015, sedan februari 2016 ingår även akutmottagningen. I juni fattades ett inriktningsbeslut att vårdnära service ska breddinföras på samtliga vårdavdelningar inom resursområde slutenvård, en samtidig effektuering av frigjort utrymme är en förutsättning. Införandet påbörjas under hösten 2016 parallellt med aktiviteter för kompetenssäkring av undersköterskor. Samtidigt fattades beslut att utreda om vårdnära service ska utföras i hälso- och sjukvårdsförvaltningens regi istället för tjänsteköp från serviceförvaltningen. 12 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Kompetenssäkringsmodell för undersköterskor Kompetenssäkringen av undersköterskor har fortsatt med övriga vårdavdelningar inom RO Slutenvård. Sammanlagt har ca 50 undersköterskor genomgått RAK- utbildning (Rätt Använd Kompetens)under 2016. Majoriteten av undersköterskorna som hittills genomgått kompetenssäkring uppnår högsta behörighet. Föreläsare och utbildare representerar i stort sett de flesta professioner verksamma i hälso- och sjukvårdsförvaltningen. En del av utbildningen har finansierats av Kommunals verksamhetspott för kompetensutveckling. Utbildningen fortsätter och under första halvåret 2017 är två nya utbildningsveckor inplanerade. Till sommaren 2017 ska hälften av alla tillsvidare anställda undersköterskor ha genomgått RAK- utbildningen och till årsskiftet 2017-2018 är målsättningen att 85 % av alla undersköterskor i slutenvården ska genomgått RAK-utbildning. Arbetet med att växla arbetsuppgifter och omsätta RAK i praktiken kommer intensifieras under 2017. Yrkeshögskola för medicinsk sekreterare har i samarbete med Region Jämtland/Härjedalen och Norrbottens läns landsting sökt och fått tillstånd att bedriva yrkeshögskoleutbildning i formen halvdistans för medicinska sekreterare vid två intagningar. Utbildningen startade i slutet av augusti med sju elever från Gotland. Föreläsningarna sänds via videolänk från Luleå och Östersund. Praktiken kommer att ske på Gotland för de gotländska eleverna. BAS-år ger kunskap och goda kontakter Sedan 2015 finns ett program inom förvaltningen, BAS-år, under 2016 har 4 sjuksköterskor deltagit. Programmet har två syften: dels att nyutbildade/nyanställda skall få god kännedom om vårdens olika processer just på vårt sjukhus dels som rekryteringsinsats. Programmet innebär att deltagaren får två heldagar per fem-veckors schemaperiod, då hen får göra studiebesök inom olika verksamheter, handledd av erfarna kolleger som berättar vad som händer med patienten i just deras verksamhet. Kunskapen ger trygghet både för deltagaren och för patienterna då de i sin patientkontakt kan förmedla hur processen ser ut. Programmet innebär också att deltagaren skapar goda kontakter med funktioner i andra verksamheter. Programmet har uppskattat mycket både av de som deltagit och de som tagit emot. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Förbud och utdömande av vite från arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket gjorde under januari en inspektion av åtgärderna efter ombyggnation av hygienutrymmen på vårdavdelningar. Ett vite på 5 miljoner överklagades på juridiska grunder och arbetsmiljöverket valde senare att återta ansökan och har därefter inkommit med en ny begäran om yttrande. Förvaltningen svarade på yttrandet och efter en ny inspektion har ett nytt krav med vite om 3 miljoner inkommit. Förvaltningen har under hösten till förvaltningsrätten bland annat yttrat att förbudet är oprecist och generellt och därför begärt att arbetsmiljöverket tillsammans med förvaltningen göra en syn så att synpunkter på brister kan klarläggas, vilket arbetsmiljöverket avböjt. Vid årsskiftet 2016 processas ärendet fortsatt hos förvaltningsrätten. Arbete pågår med att utföra arbetsmiljöförbättrande åtgärder. 13 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Anställningsstopp för administrativa tjänster Sedan den 1 juni är det regionalt anställningsstopp för administrativa tjänster med bakgrund av det ekonomiska läget. Samtidigt gäller stor restriktivitet för andra tjänster. Förvaltningen har i samband med dispensansökan en dialog med rekryterade chef för att säkra att alla alternativ till rekrytering har uttömts. Förbättrad intern kommunikation ska ge förutsättningar för delaktighet Ett arbete med intern kommunikation i samarbete med alla chefer inom förvaltningen inleddes under våren. Syftet är att utveckla den interna kommunikationen för att förbättra förutsättningarna för delaktighet och dialog med medarbetarna. En arbetsgrupp har arbetat fram en handbok i kommunikation för chefer. Som ett led i att förbättra den interna kommunikationen och öka delaktigheten har hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukvårdschefen under året besökt i stort sett alla verksamheter för dialog med medarbetarna. Gotland fortsätter klättra i AT-läkares ranking av AT-orter Sveriges Yngre Läkares förening genomför varje år en ranking av landets sjukhus med utgångspunkt i hur AT-tjänstgöringen upplevs av föreningens medlemmar. För två år sedan låg Gotland på en 52:e plats i år klättrade Gotland till en 11:e plats. Bidragande orsaker till resultatet är ett gediget arbete hos alla som är involverade i AT-utbildningen på Gotland med bl a engagerade handledare och en övergripande studierektor för AT- och ST-läkare och en AT-chef. Inspektion visade på mycket god utbildningskvalitet Extern granskning av regionens ST-utbildning och AT-utbildning s k SPUR-inspektion har genomförts under 2016 inom näst intill alla verksamheter som anställer AT- och ST-läkare. Inspektionen som görs var 5:e år, syftar till att säkerställa kvalitén på utbildningen samt att tillse att socialstyrelsens föreskrifter följs vad gäller t ex handledning, bedömningar och utbildningsklimatet generellt. Resultatet har sammanställts i officiella rapporter, som visar att de inspekterade verksamheterna håller övergripande mycket god utbildningskvalitet. Detta är mycket glädjande då ST- och AT-utbildningen är en avgörande del både i rekryteringen av läkare till Gotland samt säkerställandet av framtida specialister inom de olika verksamheterna. Det råder brist på kompetens inom vissa nyckelområden Bemanningsläget inom sjukvården är fortsatt ansträngt för främst barnmorskor, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor inom olika specialiteter, röntgensjuksköterskor, psykologer, behandlare med adekvat vidareutbildning i psykoterapi och läkare inom primärvård, psykiatri, radiologi, gynekologi och tandläkare samt medicinska sekreterare. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Flera aktiviteter för att locka nya medarbetare har genomförts. Som komplement till traditionella rekryteringsinsatser har förvaltningen på försök tagit fram kortfilmer som ska användas i Sociala medier samt i rekryteringsannonser på nätet. Glädjande är att Gotland ligger på andra plats i popularitet, som ort att arbeta på, bland tillfrågade sjuksköterskor i en undersökning gjord i september 2016, av Framtidens karriär. 14 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Svårigheterna att bemanna inom tandvården har ökat under året, inom alla yrkesgrupper. Det har hittills fått störst konsekvenser avseende tandläkare och tandhygienister. Flera aktiviteter har genomförts för att rekrytera nya medarbetare. Bland annat har folktandvården deltagit i arbetsmarknadsdagar i Stockholm och den odontologiska riksstämman hösten 2016. Samarbete med tandsköterskeutbildningen i Oskarshamn fortsätter med verksamhetsförlagd praktik på Gotland. Nya rekryteringar har lyckats inom alla yrkesgrupper trots detta är det fortfarande en stor utmaning att bemanna vakanta tjänster. Det ekonomiska läget de senaste åren har gjort att löneökningarna i Region Gotland varit lägre jämfört med omvärlden och vi ser svårigheter att rekrytera och behålla viss kompetens. För att klara kompetensförsörjningen behöver löneökningsbehoven avseende bristyrken identifieras och hur man kan skapa ett utrymme för dessa. 2016 års låga utfall i löneöversynen för de sifferlösa avtalsområdena har skapat ett missnöje bland flera medarbetargrupper och fackliga organisationer inom hälso- och sjukvården. Säkra ansvaret i vårdprocessen Ett utvecklingsarbete med hjälp av A3-metoden har genomförts med syftet att säkra ansvaret i vårdprocesserna. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var upplevelsen av otydligheter avseende styrning, ledning, beslutsgångar och mandat liksom prioriteringar. Utvecklingsarbetet har genomförts under perioden maj-oktober. Enhetschefer för slutenvård och öppenvårdsmottagningar samt läkarchefer inom VO op/med har ingått i arbetsgruppen tillsammans med resursområdeschef för slutenvården och tf VO-chef. Arbetet har genomförts under namnet Att säkra ansvaret i vårdprocessen. Utifrån arbetet har en handlingsplan med olika delaktiviteter tagits fram. En av aktiviteterna i handlingsplanen var att slutenvårds- och öppenvårdsresurserna för omvårdnad inom somatisk specialistvård tillhör samma resursområde och att samordna omvårdnadsresurserna för respektive specialitet under en och samma enhetschef så långt som möjligt. Detta kommer att verkställas vid årsskiftet. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 15 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Flera statliga satsningar har inneburit mycket arbete inom angelägna områden Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen tecknar överenskommelser inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. I överenskommelserna beskrivs vad som ska göras och hur mycket medel som avsatts för genomförandet. Kraven i överenskommelserna varierar som exempel kan nämnas Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa där verksamheten har tagit fram en handlingsplan för 2016-2018 med kompetenshöjande insatser för både läkare och barnmorskor. Planen innehåller bland annat arbetsutbyte, enskilda kurser, föreläsningar, samt deltagande i nationella konferenser inom området. Professionsmiljarden är av en annan karaktär där specificeringen inte varit lika tydlig. Förvaltningens fortsatta arbete med Stuktur 2015 är helt i linje med professionsmiljarden. I november gjorde socialstyrelsen en fallstudie kring förvaltningens arbete utifrån professionsmiljarden. Rapporten väntas komma från socialstyrelsen under kvartal ett år 2017. Fördelningsprinciperna varierar mellan överenskommelserna exempelvis invånarantal, prestationsbaserat eller som en pott. Under 2016 har följande överenskommelser varit aktuella för hälso- och sjukvårdsförvaltningen: Kortare väntetider i vården Förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar m.m. Professionsmiljarden Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (sjukskrivningsmiljarden) Försäkringsmedicinska utredningar Psykisk hälsa Våld i nära relationer Ettårigt avtal angående statsbidrag för förskrivna läkemedel Inför sommaren blev avtalet gällande statsbidrag för förskrivna läkemedel klart. Avtalet är ett ettårigt avtal och innehåller en vinst/förlustmodell på 3 procent +/- om kostnaden för läkemedel totalt i landstingen avviker från den prognostiserade kostnaden. Avtalet ger hälso- och sjukvården ett tillskott på ca 12 miljoner. Under hösten har SKL initierat nya förhandlingar om statsbidrag för förskrivna läkemedel för 2017. Något avtal för 2017 är i skrivande stund inte klart. Fria läkemedel till barn Sedan 1 januari 2016 är förmånsläkemedel kostnadsfria för barn och ungdomar under 18 år. Kompensation för detta har lagts in i statsbidraget för förskrivna läkemedel med 100 miljoner totalt till landstingen. Nationellt ses en kraftig volymökning av sålda läkemedel till barn jämfört med tidigare. Kostnaden för läkemedel till gotländska barn har ökat med 2,7 miljoner. Detta förklaras av att barn och ungdomar nu inte längre har någon egenavgift, för 2015 var den ca 2 miljoner. Resterande 0,7 miljoner till del kan förklaras av en ökad förskrivning. I statistiken ingår även kostnaden för asylsökande barn, vilkas läkemedel bekostas direkt av migrationsverket. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 16 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Glasögonbidrag till barn 8-19 år From 1 mars 2016 har barn mellan 8-19 år rätt till ett glasögonbidrag på vad glasögonen kostar, dock max 800 kronor. Under 2016 har 413 Tkr betalats ut i form av glasögonbidrag. Ett bidrag på 700 tkr har erhållits i kompensation för den ökade kostnaden. Fortsatt avtal med privata vårdcentraler Både vårdcentralen Hansahälsan och Vårdcentralen Visborg har sökt och fått fortsatt avtal inom Vårdval primärvård enligt 2016 års villkor för ersättningar. Långtidsfrånvaro bland flera privata ensampraktiker Under året har flera av de kontrakterade vårdgivarna, inom gynekologi/obstetrik, medicinsk fotvård respektive epilering, haft produktionsbortfall pga sjukdom. Borfallet av vårdkapacitet, gällande planerad vård, har inte kunnat tillgodoses i fullständig omfattning. Beslut om fortsatt entreprenad inom njursjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden har på grundval av förvaltningens utredning beslutat om upphandling av fortsatt entreprenad inom njursjukvården med start hösten 2018. Omförhandlat avtal avseende DOS-tjänsten höll i domstolen Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort att den stora prissänkning som förhandlades fram med Apoteket AB för DOS-tjänsten inte var otillåten. Risken för stort skadestånd till den part som ansåg sig förfördelad kan bedömas som undanröjd. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 17 (59)

gion Gotland lso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Måluppfyllelse - verksamhetsplan 2016 Långsiktiga mål Vi bedriver en god och jämlik vård som utgår från patientens behov. Vi har en god arbetsmiljö och kompetensförsörjning Våra viktigaste vårdprocesser är kartlagda med tydliga mål Vi skapar kostnadseffektivitet genom ett effektivt resursutnyttjande Vårt nuläge Patienter känner sig väl bemötta och möts med respekt. Patienten efterfrågar mer och tydligare information. Patienters rätt till kontinuitet, delaktighet och jämlik vård behöver förbättras. *Nationellt och på Gotland står psykisk ohälsa för en stor del av sjukfrånvaron. En hög vårdkonsumtion inom specialistsjukvården. Medarbetare och chefer är engagerade och kompetenta. Det råder brist på kompetens inom vissa nyckelområden. Vårt beroende bemanningsföretag är för stort Vårdpersonal har hög arbetsbelastning på grund av bemanningssvårigheter och hög efterfrågan på vård. Psykisk ohälsa står för en stor del av sjukfrånvaron. 5 SVF har införts 2015. Vi har en god tillgänglighet. Diabetesvården har förbättrats. Fortsatt hög förekomst av självmord. Samverkan mellan RO och VO behöver utvecklas. Ökad tillströmning av asylsökande kräver ny kunskap och utveckling av vårdprocesser och samverkan. Uppdrag och processbeskrivningar ska tydliggöras. En hög andel återinskrivningar inom 30 dagar. En hög andel undvikbar slutenvård. Saknar delvis IT-system som stöd för verksamhetsplanering och uppföljning. Hög kostnad för hyrpersonal Våra fokusområden Standardiserade vårdförlopp och samverkan i processer Jämlik hälso- och sjukvård Förebygga psykisk ohälsa Minska behov av slutenvård och öppenvårdsbesök Öka och förbättra uppföljning Begränsa kostnadsutveckling Aktiviteter Ta fram plan för jämlik vård, som omfattar psykisk hälsa, Care Need Index (CNI), suicidprevention och svaga äldre. Ta fram strategier för att patienter ska få vård på rätt nivå. Sprida kunskap om egenvård till befolkningen Arbeta utifrån beslutad kompetensförsörjningsplan. Ta fram strategier för att öka förtroendet mellan medarbetare och chefer. Vi arbetar med intern kommunikation Utbildningsinsatser för att bättre möta flyktingar/nyanlända. Framtagande av plan för hur vi kan tillvarata nyanländas kompetens. Vi arbetar med arbetsmiljöbefrämjande åtgärder. Införande av ytterligare 13 SVF. Kartlägga och beskriva uppdrag och vårdprocesser. Fortsatt arbete utifrån gemensam handlingsplan för äldre. Utveckla vårdprocesser och samverkan kring flyktingar Spridning av tidigare förbättringsarbeten: diabetes och förebyggande av självmord. Minimera antal hyrpersonal. Skapa ett arbetssätt som främjar en gemensam syn på resursanvändning. Öka och förbättra användning av kvalitetsregister. Systematisera verksamhetsuppföljning genom strukturerad statistik. I samverkan med SLL arbeta för utveckling av automatisk överföring av data från huvudjournalsystem (TC) till kvalitetsregister. Mitt ansvar Jag bidrar till att öka patientens delaktighet i den egna vården. Tillsammans med min chef ansvarar jag för min kompetens och arbetar med ständiga förbättringar Jag har ett ansvar för patientsäkerhet. Jag bidrar till att vi hushåller med våra resurser. 18 (59)

gion Gotland lso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Uppföljning verksamhetsplan 2016 Se kolumn Resultat 2016 Mätetal Värde 2015 Målvärde 2016 Resultat 2016 För kommentarer se nedan Patientenkät (delaktighet involvering) Patientenkät (information och kunskap) PUK 79 (primärvård)/riket PUK 79 PUK 76 (primärvård)/ riket PUK 77 (genomfördes 2014, redovisades 2015) I nivå med riket I nivå med riket (förändrad mätmetod) 71% (primärvård)/riket 74% (förändrad mätmetod) 72% (primärvård)/riket 74 % Genomfördes 2015, redovisades 2016) SIP (barn, vuxna och äldre) 95 % har upplevt att de har fått säga det de vill 97 % har upplevt att de blivit lyssnade på 90 % har upplevt att de har fått säga det de vill 90 % har upplevt att de blivit lyssnade på 92 % har upplevt att de har fått säga det de vill. 97% har upplevt att de blivit lyssnade på. Jämlik vård - Mål tas fram under 2016 Mål för jämlik vård saknas. Suicid Diabetes. Primärvård, HbA1c < 70 mmol/ml - 88,3 % (150101-151231) Sätta mål för HSF:s arbete. 90 % (160101-161231) Mål för förvaltningens arbete har inte satts. Insatser som genomförts under 2016 redovisas som bilaga. 88,8% Psykisk hälsa - Regiongemensam handlingsplan under framtagande Regiongemensam handlingsplan beslutad. Standardiserade vårdförlopp (Cancervård) 2015:5 vårdförlopp Redovisa att HSF har patienter i införda standardiserade förlopp för 2015 och 2016 HSF har patienter i 14 av de 18 införda vårdförloppen, alla vårdförlopp är införda. Tydliga uppdrag till verksamheterna Verksamheterna har påbörjat arbete med verksamhetsbeskrivningar enligt ledningssystem Alla verksamheter (minst verksamhetschefsnivå) ska under våren ha tagit fram ett utkast till verksamhetsplan som följs upp vid dialogmöte i september Alla verksamheter har inte påbörjat arbetet. Medelvårdtid Genomsnittlig medelvårdtid 2015: Barn- och ungdom (avd C2) 2,20 Infektion (avd A2) 5,05 Kirurgi/urologi (avd C3) 3,33 Förlossning/BB 2,87 Gynekologi 2,27 Medicin (avd C4) 3,22 Stroke/medicin (avd A4) 5,40 Onkologi (avd A3) 7,91 Ortopedi (avd C4) 4,87 Psykiatri 8,94 Rehab 26,36 Öron 2,08 Genom förbättrade flöden ska medelvårdtider förkortas jämfört med 2015. Några områden följs särskilt, för 2016 är dessa: Stroke Ortopedi Psykiatri Målvärden ska fastställas Stroke/medicin (avd A4): Minskning med 6%. 2015: 5,2 2016: 4,9 Ortopedi (avd C4): Minskning med 9%. 2015: 4,8 2016: 4,3 Psykiatri: Minskning med 16%. 2015: 8,9 2016: 7,5 19 (59)

gion Gotland lso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Undvikbar slutenvård, 65 år och äldre 718 st 10 % årlig minskning (för 2016: 646 st) Minskning med 11 % från 738 st, till 658 st. (dec-nov) (Gäller perioden dec 2015-nov 2016) Återinskrivningar 953 st 25 % årlig minskning (för 2016: 715 st. Minskning med 6 % från 974 st. till 914 st. (dec-nov) * (Gäller perioden dec 2015-nov 2016) Beläggning av vårdplatser 94 % < 90% 88,7%. För hela förvaltningen mätt över helår. Kompetensförsörjningsplaner (minst verksamhetschefsnivå) finns upprättad och revideras årligen Förvaltningsövergripande kompetensförsörjningsplan antagen av nämnd. Alla verksamheter ska ha påbörjat arbetet med att upprätta kompetensförsörjningsplaner (minst verksamhetschefsnivå). All verksamheter har inte påbörjat arbetet. Coachande ledarskap K/M 48 %, Män 22 %, Kvinnor 53 % 50 % av förvaltningens chefer har gått utbildningen Coachande ledarskap. 52 % Sjukfrånvaro K/M (Dec-14-nov15) 5,13 Sjukfrånvaron är <=5 % 5,03 (statistik fördelad på kön finns inte att tillgå) Alla verksamheter har en ekonomi i balans Kostnad för hyrpersonal ska successivt minska till 0-123 miljoner totalt för HSF Läkare: 34,4 miljoner SSK och övrig personal: 18,8 miljoner 0 Läkare: 14 miljoner SSK och övrig personal:6 miljoner - 82,3 miljoner totalt för HSF Läkare 42 miljoner SSk och övrig personal 32 miljoner Kostnad för förmånsläkemedel per invånare ska minska till i nivå med riket Högsta kostnaden per invånare i riket Inte längre högsta kostnaden per invånare i riket Gotland har högsta kostnaden per invånare i riket för förskrivna förmånsläkemedel. 20 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Kommentarer till uppföljning verksamhetsplan 2016 Patienternas delaktighet och involvering, information och kunskap Resultat från Nationell patientenkät primärvård visar ett något lägre värde än riket för dimensionerna delaktighet och involvering samt information och kunskap. Dock finns det en viss osäkerhet i resultaten och med hänsyn till detta kan resultatet anses vara i nivå med målnivån. Flera aktiviteter är genomförda för att förbättra informationen, exempelvis för att öka tydlighet för barn- och unga med psykisk ohälsa var de kan vända sig. Under våren 2016 genomfördes ett arbete för att tydliggöra vilka insatser som ges var och hur gränssnitten ser ut mellan de aktörer som möter barn- och unga med psykisk ohälsa. Ett informationsmaterial togs fram som ska göra det lättare för målgruppen att veta vart man kan vända sig om man mår dåligt och vad man kan få hjälp med. Broschyren har samma struktur som det informationsmaterial som Socialförvaltningen tagit fram och tanken är att dessa ska sammanläggas till ett gemensamt material. SIP (barn, vuxna och äldre) Resultat av enkätundersökning visar att 92 procent av de som har svarat upplever att de har fått säga vad de vill och 97 procent anser att de blev lyssnade på. Resultaten överstigen målvärdena 90 procent. Totalt har 65 personer svarat fördelat på 53 st. HSF och 12 st. SOF. Jämlik vård Mål för jämlik vård saknas. Utifrån beslutade aktiviteter i verksamhetsplan för året har förvaltningen haft fokus på revidering av gemensam äldreplan (HSF-SOF) och det regiongemensamma arbetet med Handlingsplan för psykisk hälsa på Gotland. Suicid Mål för förvaltningens arbete har inte satts. Vilka insatser som genomförts under 2016 redovisas som bilaga till förvaltningsberättelsen. Stabil förbättring inom diabetesvården Förbättringsprojekten som inleddes 2015 har i år burit tydlig frukt. Stabil förbättring har setts i spåren av alla tre förbättringsprojekten inom såväl Barn- och ungdomsmedicin, Diabetes- och endokrinmottagningen inom medicinblocket och samtliga vårdcentraler i egenregin. Alla har noterat betydande framsteg i jämförelse med riket. Ärendenr HSN 2016/8 Datum En betydande förbättring har uppnåtts jämfört med 2013. I slutet av 2016 nådde 60 procent av patienterna vid barn- och ungdomsmedicin målet HbA1c < 57mmol/mol. Endast 8 procent låg > 70 mmol/mol, att jämföra med utgångsläget i september 2014 då knappt 20 procent nådde < 57 och 40 procent låg > 70. Andelen patienter i primärvård med HbA1c < 70 mmol/ml låg på 88,8 procent för helåret 2016 beräknat på snittvärdet för samtliga vårdcentraler. Det förekommer dock skillnader mellan vårdcentraler där en del behöver förbättra resultatet. Med hänsyn till osäkerhet i resultaten (konfidens) kan målet 90 procent anses uppfyllt. 21 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Psykisk hälsa En regiongemensam handlingsplan är framtagen och beslutad. Förvaltningen har med en stor representation deltagit i det regionala arbetet att kartlägga och analysera området psykisk hälsa inom Region Gotland som utmynnat i en rapport. Syftet med rapporten är att ge en bild av den psykiska hälsan på Gotland och problemområden. Rapporten har utgjort underlag till den målsatta handlingsplan som redovisats som en del av arbetet kopplat till den nationella överenskommelsen om ekonomiskt stöd inom området psykisk hälsa mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Rapporten kommer också att vara underlag som en del i Region Gotlands arbete med regional utvecklingsstrategi. Medarbetare inom förvaltningen har också deltagit i arbetet med att ta fram en beskrivning av utbud av de insatser som barn och unga med psykisk ohälsa har att tillgå. Inom området suicidprevention ingår medarbetare i arbetsgrupp som planerar för genomförande av suicidpreventiva dagen på Gotland under hösten, samt andra aktiviteter som kopplas till suicidprevention och psykisk hälsa, exempelvis föreläsningar till befolkningen Primärvården deltog med föreläsning om betydelsen av fysisk aktivitet för den psykiska hälsan och med monter om sjukdomsförebyggande metoder i anslutning till löparfesten Lucialoppet i vilket Region Gotland i år deltog som medarrangör. Standardiserade vårdförlopp (Cancervård) Hälso- och sjukvården på Gotland har registrerade patienter i 14 av den 18 införda standardiserade vårdförloppen, alla vårdförlopp har införts. Tydliga uppdrag till verksamheterna Alla verksamheter har inte påbörjat arbetet. Arbetet kommer att prioriteras 2017. Medelvårdtid Medelvårdtiden för ortopedi, Stroke/medicin och psykiatrin har minskat i jämförelse med 2015. För psykiatrins heldygnsvård har vårdtiden och medelvårdtiden fortsatt att minska något och ligger nu på förhållandevis låga nivåer. Minskningen har föregåtts av ett strukturerat och intensivt arbete. Bland annat har utskrivningsprocessen setts över och personal har uppdaterat sina kunskaper om vårdplanering och justering av vårdplan. Ytterligare minskningar, utöver normala variationer i vårdbehov, bedöms inte rimliga utan risk för oönskade återinskrivningar och förlängda vårdprocesser. För att förhindra återinskrivningar är öppenvårdens och socialtjänstens uppföljande och förebyggande arbete avgörande. Undvikbar slutenvård, 65 år och äldre Undvikbar slutenvård har minskat med 11 procent under perioden dec 2015- nov 2016, exempel på insatser är inrättande av Äldresjukvårdsteam. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Återinskrivningar, 65 år och äldre Återinskrivningar har minskat med 6 procent under perioden dec 2015- nov 2016. Det högt satta målet på 25 procents minskning är således inte uppfyllt. Revidering av mål pågår. 22 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor hade sin utgångspunkt i slutrapport i projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre som upphörde i juni 2015. Under arbetets gång har det visat sig att uppföljning av måluppfyllelse och aktiviteter har blivit allt för omfattande och svårt att följa. Inför revidering av handlingsplanen har inriktningen varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla områden. Mål och mått har tagits fram på en övergripande nivå samt för aktiviteter på verksamhetsnivå. Beläggning av vårdplatser För hela förvaltningen mätt över helår uppfylls målet. Nedbrutet på resursområde, avdelningar och över tid är resultatet varierande. Trots många åtgärder och aktiviteter för att minska behovet av slutenvård är målet inte uppnått inom resursområde slutenvård. Beläggningen inom resursområde slutenvård har under 2016 i genomsnitt varit 91,6%. Kompetensförsörjningsplaner (minst verksamhets-chefsnivå) finns upprättad och revideras årligen Alla verksamheter har inte påbörjat arbetet med att upprätta kompetensförsörjningsplaner. Coachande ledarskap K/M 52 % av cheferna inom förvaltningen har genomgått regionens utbildning i coachande ledarskap. Målet är därmed uppfyllt. Sjukfrånvaro K/M Sjukfrånvaro för förvaltningen var 5,03 helår 2016. Statistik fördelat på kön finns inte att tillgå. Alla verksamheter har en ekonomi i balans Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat har ett negativt resultat på 82,3 miljoner. Kostnad för hyrpersonal ska successivt minska till 0 Kostnaden för hyrpersonal har fortsatt att öka under 2016. Hyrläkare har den största kostnaden på 42 miljoner, en ökning med 22 procent medan kostnaden för hyrsjuksköterskor och övrig personal har den högsta kostnadsökningen på 73 procent jämfört med föregående år och en kostnad på 32 miljoner. Total kostnad för hyrpersonal 2016 är således 74 miljoner. Kostnad för förmånsläkemedel per invånare ska minska till i nivå med riket Gotland har fortsatt den högsta kostnaden för förmånsläkemedel i Sverige. Ökningen jämfört med 2015 enligt statistik från SKL är 8,9 procent. Ökningen i riket är 8,5 procent med stora variationer, från 5,5 procent som lägst och 15 procent som högst. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 23 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Utveckling på sikt Hälso- och sjukvården står inför förändrade förutsättningar och nytt uppdrag Volymökningar inom hälso- och sjukvården sker i hela landet och kan på goda grunder antas fortsätta. Detta beror främst på att andelen äldre ökar och förbättrad överlevnad vid kronisk sjukdom. Nya behandlingar och läkemedel gör att tillstånd som längre tillbaka var allvarliga, ibland med dödlig åtgång, idag kan behandlas och i viss mån botas. Nya läkemedel för Hepatit C brukar nämnas som exempel. Ur kvalitetsperspektiv är detta fantastiskt, en annan sida som inte alltid diskuteras i samma kontext är att bättre överlevnad i många fall ger ökade kostnader som t ex för läkemedel, men också i termer av att bättre överlevnad ger ökad vårdkonsumtion. För hälso- och sjukvården är det av största vikt att ha en aktiv bevakning av de förändrade behoven. Prognosen för utvecklingen av cancerprevalensen pekar på en ökning med 100 procent fram till år 2030, beroende på främst åldrande befolkning och ökad överlevnad. Att kunna möta förväntade volymförändringar (vanligen ökningar) är en stor utmaning för vården generellt. Avvägningar mellan utvidgningar och begränsningar i utrednings- och behandlingsinsatser utifrån det befintliga evidensläget ställer i kombination med den ökade patientdelaktigheten stora krav. Hälso- och sjukvårdens strategier för att hantera detta är: Medvetna satsningar på hälsofrämjande åtgärder Standardiserade och effektiviserade vårdprocesser. Exempel på detta är det nationella arbetet med standardiserade vårdprocesser inom cancerområdet. Arbetssätt som skapar trygghet för patienterna och minskar deras behov av vård. Exempel på detta är äldresjukvårdsteamet, samordnade vårdplaner för patienter med komplexa behov, säkerställa att patienter är välinformerade när besöket/vårdtillfället avslutas, minska behovet av återinskrivningar. Delaktiggöra patienterna i den egna vården, exempelvis avseende egen uppföljning av kroniska sjukdomar. Digitalisering av tjänster är ett högaktuellt och tydligt tillvägagångssätt inom samtliga av ovanstående strategier. Fyra personer från hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomgår under 2016/2017 utbildning till e-hälsocoacher i SKL s regi. En rad förändrings- och utvecklingsarbeten sker inom sjukvården för att frigöra tid och använda medarbetarnas högsta kompetensnivå. Utvecklandet av rutiner för ett förbättrat omhändertagande av mångbesökare vid akutmottagningen, kompetenssäkring av undersköterskor, växling av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor, äldresjukvårdsteam, sjukgymnaster/fysioterapeuter som arbetar helg och utbildningsvårdcentral inom primärvården är några exempel på aktiviteter. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 24 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Bemanning en fortsatt utmaning Redan idag är bemanning inom flera områden en stor utmaning, på Gotland liksom nationellt. Som beskrivet under viktiga händelser har landstingsdirektörerna tagit ett gemensamt beslut att stå bakom en utfasning av hyrpersonal. Den demografiska utvecklingen kombinerat med snabb medicinsk utveckling ger dock goda grunder för att anta att bemanning kommer att vara en stor utmaning även fortsättningsvis. Det kommer helt enkelt att vara färre personer som ska finansiera och utöva arbetsuppgifter inom välfärden medan målgruppen kommer att öka kraftigt. Nationellt förslag på ny struktur för sjukvård I november 2015 presenterades slutrapporten om hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom ökad koncentration, träning ger färdighet - Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98). Utredningen berör processer på flera nivåer: rikssjukvård, pågående nivåstrukturering inom cancerområdet, pågående aktiviteter inom området sällsynta diagnoser, pågående nivåstrukturering lokalt/regionalt, och nivåstruktureringsprocesser på EU-nivå. Under början av 2016 skedde ett nationellt remissförfarande för slutrapporten. Region Gotland instämde i utredningen grundläggande ansats men lyfte fram några delar som ansågs kontroversiella eller behöva ytterligare utredning exempelvis att akutuppdraget behöver belysas innan ett eventuellt genomförande. Det är inte fastställt hur förslagen i rapporten ska omhändertas på nationell nivå. Nationell utredning fokuserar på primärvårdens betydelse I januari 2016 presenterades slutrapporten för utredningen Effektiv vård- En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. En viktig övergripande slutsats i utredningen är att en förutsättning för hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Utgångspunkten är att hur patientnytta skapas i det individuella mötet har en avgörande betydelse för effektiviteten. Utredaren lämnar ett antal förslag som bland annat handlar om vård nära befolkningen via öppenvård, mindre detaljstyrning och en omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård samt nära samverkan mellan inblandade parter, det vill säga patienter, professioner, staten samt kommuner och landsting. Sammantaget innebär förslagen ett paradigmskifte för svenskt sjukvårdssystem. Ett nationellt remissförfarande skedde under våren. Fortsatt hantering av förslagen är ännu inte klarlagd. En övergripande synpunkt som hälso- och sjukvårdsförvaltningen lyft fram särskilt är att ett nationellt långsiktigt ansvar avseende ekonomi och kompetensförsörjning måste tas för att ge förutsättningar att genomföra detta skifte. För flera av de enskilda förslagen är det dock upp till sjukvårdshuvudmännen att förverkliga det utredaren lyfter fram oavsett nationella ställningstaganden. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 25 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Ekonomi fördjupning Alla siffror inom parentes redovisar föregående tre månader, där november redovisas först. Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat för perioden är 82,3 miljoner, (- 81,5;-69,8; -66,5) Ekonomisk utveckling för 2016 jämfört med 2015 Nettokostnadsutveckling: 1,97 procent, (2,4, 2,3; 2,8) Extern kostnadsutveckling 3,6 procent, (4,1;3,7; 4,1) Extern intäktsutveckling: 10,9 procent, (12,8;10,1;10,3) Personalkostnadsutveckling: 1,59 procent, (1,57;1,14;1,2) Arbetskraftskostnader: 4,02 procent, (3,8;3,15;3,21) Kostnadsutveckling utomlänsvård: -0,2 procent, (-1,23;-3,35; 0) Kostn.utv. förskrivna läkemedel mm, inkl rabatter: 4,71 procent (9,8;9,4;12,1) Kostnadsutveckling rekvisitionsläkemedel: 8,9 procent, (18,8;15,6;16,7) Kostnadsutveckling hyrpersonal: 40,1 procent, (41,5;37,1;37,7; 45,7) Nettokostnadsutveckling enskilda månader: December 1,9 % (lägre nettokostnad än i december 2015) November 2,31 % Oktober -1,2 % (lägre nettokostnader än i oktober 2015) September: 4,0 % Augusti: 1,9 % (lägre nettokostnader än augusti 2015) Ärendenr HSN 2016/8 Datum 26 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Påverkan av bokslutsdispositioner I årsbokslutet görs uppbokningar både av konstaterade och endast beräknade intäkter och kostnader. När besked om utfallet sedan kommer i början av 2016 påverkas 2016 års resultat antingen positivt eller negativt om uppbokningen inte stämmer överens med det slutliga utfallet. De uppbokningar som gjordes i årsbokslut 2015 och där beräkningar/uppskattningar gjordes var: Sjukskrivningsmiljardens villkor och rörlig del. För sjukskrivningsmiljardens olika delar fanns osäkerhet främst för den rörliga delen, förändring av antalet sjukdagar samt villkor 5 utökat elektroniskt informationsutbyte. Både den rörliga delen och villkor 5 ansågs allt för osäkra för att boka upp i sambnad med bokslutet, ingen uppbokning gjordes således. När uppföljningen kom blev det ett positivt utfall på både den rörliga delen och villkor 5. Totalt 1,2 miljoner blev utfallet vilket då istället hamnar på redovisningsåret 2016 som en intäkt. Kompensation för sjukvård och tandvård till asylsökande Under 2016 har medel funnits avsatta hos Regionstyrelsen för att kompensera nämnder som har haft merkostnader för verksamhet till asylsökanden som inte täcks av statsbidrag från migrationsverket. Totalt har hälso- och sjukvården erhållit 13 744,6 Tkr i statsbidrag från migrationsverket, genom såväl schablonbelopp som ersättning för hälsoundersökningar. Ersättningen för hälsoundersökningar är 2060 kronor per hälsoundersökning. Direkta kostnader för hälsoundersökningar stämmer relativt väl överens med ersättningen på 2060 kronor per hälsoundersökning. Kostnaden för sjukvård och tandvård mm till asylsökande överstiger intäkten med 4 530 Tkr för 2016 En utförligare beskrivning av kostnader för sjukvård och tandvård till asylsökande finns i skrivningen som skickades in till Regionstyrelsen för beslut. Regionstyrelsen beslutade den 18 januari att kompensera hälso- och sjukvårdsnämnden med 3,371 miljoner, vilka finns bokfört i 2016 års resultat. Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per område Ärendenr HSN 2016/8 Datum Tkr Budget 2016 Bokslut Avvikelse Bokslut % föränd 2016 2015 Förvaltningsledning 203 003 196 655 6 348 186 505 5,44% Konkurrensutsatta 232 121 231 559 562 222 879 3,89% vårdtjänster Läkemedel 7 740 14 433-6 693 17 934-19,52% Sjukvård 949 740 1 031 579-81 839 1 018 907 1,24% Tandvård 4 755 5 501-746 4 937 11,42% HSF Totalt 1 397 360 1 479 727-82 367 1 451 162 1,97% 27 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Den största verksamheten inom hälso- och sjukvården är allt det som tillhör organisationen sjukvård. Det är också inom sjukvården som den stora negativa avvikelsen finns. Den stora negativa avvikelsen från budget, samtidigt med en låg nettokostnadsutveckling, avspeglar det faktum att sjukvårdsorganisationen inte haft en budget under året som verksamheten haft förutsättningar att nå. I övrigt är det kostnaden för förskrivna läkemedel som har en negativ avvikelse, som blev något mindre än befarat, främst beroende på inkomna rabatter för såväl läkemedel med särskilda avtal och för diabetshjälpmedel. Tandvårdens negativa resultat kan härledas i det närmaste helt till mun och käk centrum. Tkr budget 2016 Bokslut Avvikelse % avvikels Bokslut 2015 % föränd 2016 Sjukvårdsledning -7 286-14 362 7 076-5 244 Ro öppen/dagvård 100 075 111 065-10 990-10,98% 97 049 14,44% Ro Hab/rehab 77 526 77 656-130 -0,17% 78 501-1,08% Ro Service/diagn. 151 705 160 500-8 795-5,80% 157 671 1,79% Ro Slutenvård 130 222 147 860-17 638-13,54% 141 801 4,27% Vo Med/oper. 313 021 351 150-38 129-12,18% 342 139 2,63% Barn/ungdomsmed. 48 114 48 354-240 -0,50% 44 228 9,33% Obstetrik/gyn 58 554 61 313-2 759-4,71% 60 476 1,38% Psykiatri 77 810 78 243-433 -0,56% 83 150-5,90% Primärvård 0 9 800-9 800 19 136-48,79% Sjukvård Totalt 949 740 1 031 579-81 839-8,62% 1 018 907 1,24% Sjukvårdsorganisationen har en negativ avvikelse mot budget på 81 839 Tkr. Egenregins primärvård som är organiserad i sjukvården uppvisar ett resultat på 9 800 Tkr. I detta inryms såväl asylhälsa som barnavårdcentralen. Dessa enheter uppvisar ett negativt resultat på 442 Tkr. De 442 Tkr kan direkt hänföras till den ökade tillströmningen av asylsökanden och hälso- och sjukvården har blivit kompenserade för detta men i redovisningen blev de tillkommande medlen bokförda centralt på förvaltningen. De 442 Tkr ska inte inräknas underskotet för verksamhet som ingår i vårdvalet. Sjukvårdens nettokostnader är 1,24 procent, enligt ovanstående tabell, de externa kostnaderna har däremot ökat med 3,8 procent. Kostnadsökningar finns framförallt för hyrpersonal, rekvisitionsläkemedel och laboratoriekostnader. Inom sjukvårdsorganisationen finns också skillnader mellan de olika resurs- och verksamhetsområdena. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Den höga kostnadsutvecklingen inom Ro öppen/dagvård har flera orsaker. Dels fördes kostnadsansvaret för inkontinensmedel som förskrivs av uroterapeuter över till resursområdet, från primärvården inför 2016. Inkontinenshjälpmedlen förklarar däremot inte den stora budgetdifferensen då tillskott i budget gjordes för inkontinenshjälpmedlen. Budgetdifferenserna finns framförallt inom arbetskraftskostnader, då även öppenvården haft be- 28 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 hov av hyrpersonal i betydligt större omfattning 2016 än 2015. Hyrpersonalen har främst arbetat på akutmottagningen. Del av kostnadsutvecklingen inom öppenvården är också resurser som tillförts för att möjliggöra arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården. Den höga kostnadsutvecklingen inom barn och ungdomsmedicin beror främst på en ökad kostnad för utomlänsvård jämfört med 2015 men även detta område har en ökad kostnad för hyrpersonal jämfört med 2015 då hyrpersonal var i det närmaste obefintlig. Förvaltningsledningens kostnadsutveckling beror främst på kostnadsutvecklingen på den rättspsykiatriska vården. Kostnaden för denna vård har ökat från 13,4 miljoner till 21,9 miljoner. En differens på 8,5 miljoner och en ökning med 64 procent. Den ökade satsningen på ST-läkare ger också avtryck på förvaltningsledningen som bekostar utbildningar och resor i samband med utbildning för ST-läkare. Tandvårdens kostnadsutveckling blir något missvisande då tandvården har en låg nettokostnad eftersom folktandvården i stort sett ska finansiera verksamheten med patientavgifter. En liten del av tandvårdens verksamhet är anslagsfinansierad och vid små tal blir procentsatsen något missvisande. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 29 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Kostnads och intäktsutveckling 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Ackumulerad Utveckling i % Nettokostnadsutveckling Extern kostnadsutveckling NETTOKOSTNADSUTVECKLING ACKUMULERAD JUSTERAD Min Medel Gotland Max 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0 JAN 5,8 3,7 2,0-0,4 FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC Ärendenr HSN 2016/8 Datum I diagrammet ovan jämförs nettokostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvården på Gotland med övriga landsting och regioner. Jämförelsen är inte riktigt rättvisande då övriga landsting och Regioner innehåller mer än hälso- och sjukvård. Normalt rapporterar Gotland in siffror för hela Regionen, men det blir inte heller rättvisande i sammanhanget. Sedan sommaren har hälso- och sjukvården på Gotland en lägre nettokostnadsutveckling än genomsnittet i landstingen. Hälso- och sjukvården har en totalt låg nettokostnadsutveckling på 1,97 procent. Den största delen av förvaltningen, sjukvården, har en nettokostnadsutveckling på 1,24 procent. Den låga nettokostnadsutvecklingen inom sjukvården beror dels på ökade intäkter, fram- 30 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 förallt interna intäkter för sjukvård till asylsökanden, och dels på en lägre kostnad för utomlänsvården. Asylsjukvården finns också på kostnadssidan, men där är den svårare att urskilja då asylsjukvården är som all sjukvård utspridd både inom organisationen och inom olika kostnadsposter. Intäktsutveckling Tkr Budget 2016 Bokslut 2016 Budget - avvikelse Bokslut 2015 % förändr. Jmfr. 2015 Statliga stimulansmedel 21 506 31 516 10 010 21 592 46,0% Statsbidrag läkemedelsförmån 136 687 147 689 11 002 137 242 7,6% Patientavgifter 89 058 80 286-8 772 84 046-4,5% Utomlänsintäkter 50 086 58 393 8 307 53 874 8,4% Ersättning hemgångsklara 3 025 2 694-331 -3 051-188,3% Ers migrationsverket 5 000 14 127 9 127 4 758 196,9% Övriga intäkter 180 226 221 202 40 976 191 808 15,3% Totala Intäkter 485 588 555 907 70 319 490 269 13,4% Intäktsutvecklingen på 13,4 procent kommer av flera poster. I maj månad blev avtalet för förmånsläkemedel klart för 2016. Detta innebar en ökad intäkt jämfört med 2015 med 11 miljoner. De övriga statliga bidragen och stimulansmedlen har ökat med 10 miljoner jämfört med 2015. Bland annat är bidraget på ca 5,8 miljoner förstärkning av sjukvården ett bidrag som tillkommit under 2016. Professionsmiljarden på 5,5 miljoner är också nytt men kan sägas ersätta den tidigare samordningsmiljarden som fanns under 2015. I övrigt har stimulansmedel för satsning på förlossningsvården ökat jämfört med 2015 och det har tillkommit exempelvis satsning på hälsa i Sverige för asylsökanden. Utomlänsintäkterna är markant högre 2016 än 2015. Det är 135 fler vårdtillfällen 2016 än 2015 och ca 2500 fler besök gjorda av utomläns- eller utomlandspatienter. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Patientavgifterna har minskat jämfört med 2016. Det är främst tandvårdens patientavgifter som minskat men även patientavgifterna för öppenvård har minskat med knappt en miljon. Minskningen av intäkter för tandvården har den största förklaringen i minskat antal behandlare. Inom öppenvården är det svårt att dra några direkta slutsatser då minskning av patientavgifter inte är speciellt tydlig någonstans utan är spridd över olika mottagningar i såväl primärvård som specialistvård. 31 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Kostnadsutveckling 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Extern ackumulerad kostnadsutveckling 2014 2015 2016 Den externa kostnadsutvecklingen är den viktigaste utvecklingen att följa. Efter november månads uppgång har den ackumulerade externa kostnadsutvecklingen återigen vänt nedåt. 2016 slutar med en ackumulerad extern kostnadsutveckling på 3,6 procent. Den lägsta sedan 2013 Under 2015 var den externa kostnadsutvecklingen uppåtgående från början på sommaren, medan den varit avtagande från början på sommaren 2016. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 32 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Utveckling av arbetskraftskostnader 10,00% Personalkostnadsutveckling 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 2013 2014 2015 2016 0,00% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Arbetskraftskostnadsutveckling 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 2014 2015 2016 Ärendenr HSN 2016/8 Datum Månadslöner Timlöner Övertid, mertid Schabloners läkare Kontant ersättning Jour och beredskap Sjuklöner kort Sjuklöner lång Hyrpersonal Konsulter Utfall jan-dec Utfall jan-dec Utveckling 2016 2015 404 521 403 958 0,14% 41 860 39 101 7,06% 8 919 7 280 22,51% 9 198 8 546 7,63% 26 419 27 399-3,58% 6 815 6 301 8,16% 3 730 3 141 18,75% 74 721 53 327 40,12% 15 469 13 853 11,67% 33 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Ackumulerad kostnadsutveckling för arbetskraftskostnader är 2016 4,02 procent. Fortsatt är kostnaden för egen personal, inklusive vikarier, låg 1,59 procent. Antalet anställda jämfört med 2015 är 23 stycken fler medan den arbetade tiden har minskat med 1 procent (ca 19 000 timmar). Inom den totala kostnaden för anställd personalen varierar det mellan de olika kostnadsposterna. Kontot för månadslönerna ligger på 0,14 procent vilket är väldigt lågt, medan exempelvis övertidsuttag i kontanter har en kostnadsökning på 22,51 procent. Hyrpersonalkostnaderna har ökat jämfört med 2015 med 21miljoner, 40 procent. Den begränsning av hyrsjuksköterskor som ifördes i maj har haft en dämpande effekt på användandet av hyrpersonal, ökningstakten har minskat. Däremot har de totala kostnaderna ökat. Bemanningsfrågor är en av hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor, av många skäl, vilket också är ett av fokusområdena i det fortsatta arbetet under 2017. % förändring av arbetskraftskostnader 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% Förvaltningsledning Sjukvård ledning Öppen- & dagvård Habilitering/Rehabili ter Service/Diagnostik Slutenvård Med. & Oper.specialiteter Barn- & ungdomsmedicin Obstetrik/Gynekolog i Psykiatri Primärvård Tandvård Totalt Den procentuella förändringen av arbetskraftskostnader varierar inom organisationen. Områden där behovet av hyrpersonal ökat har generellt en högre utveckling. Inom sjukvårdsledningen är det ökningen av antalet AT-läkare som ger en kostnadsutveckling. Kostnaden för AT-läkare har ökat med 3,2 miljoner jämfört med 2015 medan ledningen för sjukvården minskat kostnaden med 1,1 miljoner pga vakanta tjänster under 2016. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 34 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Hyrpersonalkostnader Månadsvis kostnad för hyrpersonal totalt 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2015 2016 Månadsvis kostnad för hyrpersonal läkare 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 2015 2016 Månadsvis kostnad för hyrpersonal ej läkare 8000 6000 Ärendenr HSN 2016/8 Datum 4000 2000 0 2015 2016 35 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Den begränsning som är införd gällande hyrsjuksköterskor har haft effekt även om det efter perioden fortfarande är högre kostnader 2016 än 2015 även för hyrsjuksköterskor. Kostnadsutvecklingen för hyrpersonal, ej läkare, är för hela perioden 73 procent. Under perioden februari-maj är kostnadsutvecklingen 179,6 procent och efter beslutet om dispensförfarande, perioden juni-december är kostnadsutvecklingen 48,2 procent. Att se på kostnadsutveckling är delvis svårt eftersom storleken på utvecklingen beror på vad som är utgångsläget. Under våren 2015 var behovet av hyrsjuksköterskor litet, behovet ökade i slutet av 2015. Ökningen i slutet av 2015 kvarstod under början av 2016 och har sedan fortsatt öka. Även om beslutet om begränsning och ett dispensförfarande haft en dämpande effekt, är både kostnadsutvecklingen och den totala kostnaden för hyrpersonal inom hälso- och sjukvården alldeles för hög. Fortsatta åtgärder för att minska beroendet av hyrpersonal, vilket hör samman med bemanningsfrågorna, är högt prioriterat. Vad kostnaden för hyrsjuksköterskor varit för perioden om inte ett dispensförfarande införts går inte att säga. Det enda som kan sägas med säkerhet är att kostnaden varit än högre. De områden där de stora kostnaderna för hyrpersonal finns är inom primärvården och slutenvården. Slutenvården har gått från en kostnad på 1,5 miljoner 2014 till en kostnad på 22,5 miljoner 2016. Mellan 2015 och 2016 är ökningen av antal arbetspass som bemannats med hyrpersonal ca 36 procent, medan kostnaden istället har ökat med ca 50 procent. Delförklaringar till den ökade kostnaden förutom volymen kan vara såväl prisförändringar, ökat antal timmar per pass, fler pass på obekväm tid, samt eftersläpande fakturor från 2015 till 2016. Samtidigt är antal anställda inom slutenvården i stort sett oförändrad och antal faktiskt arbetade timmar har minskat med ca 15 000 timmar, 4,5 procent. Kostnad hyrpersonal jan-december (tkr) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2014 2015 2016 Ärendenr HSN 2016/8 Datum 36 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Utomlänsvårdskostnader Kostnadsutvecklingen för utomlänsvården är i det närmaste 0 jämfört med 2015. En liten minskning med 0,24 procent. Utomlänsvården har fortfarande en betydligt högre kostnad än vad som är budgeterat. Avvikelsen för 2016 är 25,1 miljoner. Tkr Kostnad för remitterad utomlänsvård Rullande 12 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 201001 201005 201009 201101 201105 201109 201201 201205 201209 201301 201305 201309 201401 201405 201409 201501 201505 201509 201601 201605 201609 Det är stor variation av kostnadsutveckling mellan de olika specialiteterna där den rättspsykiatriska vården sticker ut. Den utomlänsvård som finns under sjukvårdsledningen är främst den oremitterade vården, när en gotlänning söker vård på fastlandet, antingen akut eller på annat sätt valfritt utan remiss från Gotland. Kostnaden för den typen av utomlänsvård fortsätter att öka år från år. För 2016 är kostnaden 20,3 miljoner, 2015 var kostnaden 19 miljoner. Den utomlänsvården kan förvaltningen inte på något sätt styra över. Under sjukvårdsledning finns också kostnaden för sjukresor (ej helikopter eller flygambulans) i samband med utomlänsvård redovisad. Kostnaden för sjukresor är 2016 8,9 miljoner vilket är en minskning med 1,7 miljoner jämfört med 2015. Minskningen beror sannolikt på både högre egenavgift och striktare riktlinjer för sjukresor. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 37 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Tkr 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kostnad remitterad utomlänsvård 2010 2011 2012 2013 2014 2015 R12 tom sept vtf <150 vtf 150-499 vtf > 500 Kostnad utomlänsvård. Tkr. Årsbud. 2016 Årsbokslut 2016 Årsavvik. % avvikelse Bokslut 2015 % Utv. Förvaltningsledning 12 150 21 909-9 759-80,32% 13 373 63,83% Sjukvård ledning 17 800 19 729-1 929-10,84% 21 627-8,78% Onkologi 4 900 4 441 459 9,37% 6 651-33,23% Internmedicin 46 616 45 443 1 173 2,52% 46 266-1,78% Infektion & hud 3 165 3 099 66 2,09% 5 435-42,98% Kirurgi & urologi 23 500 27 169-3 669-15,61% 30 830-11,87% Ortopedi & rehabmedicin 8 809 14 746-5 937-67,40% 11 338 30,06% ÖNH & Ögon 9 470 10 598-1 128-11,91% 13 568-21,89% Barn- & ungdomsmedicin 9 340 10 990-1 650-17,67% 7 615 44,32% Obstetrik/gynekologi 4 400 6 574-2 174-49,41% 5 885 11,71% Vuxenpsykiatri 3 000 3 503-503 -16,77% 5 226-32,97% Barn- & ungdomspsykiatri 100 159-59 -59,00% 717-77,82% Tandvård 250 276-26 -10,40% 511-45,99% 143 500 168 636-25 136-17,52% 169 042-0,24% Ärendenr HSN 2016/8 Datum Utveckling av läkemedelskostnader. Kostnadsutveckling av läkemedel är hög för perioden. Ökningen finns inom området för förskrivna läkemedel. I de förskrivna läkemedel ingår såväl de som ingår i läkemedelsförmånen som utanför läkemedelsförmånen. Under 2015 och 2016 har allt fler sk trepartsavtal kring olika läkemedel slutits. Avtalen innebär som regel att återbetalning av rabatter ska ske utifrån olika parametrar. Det är olika 38 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 De största ökningarna av läkemedel, både förskrivna läkemedel och rekvisitionsläkemedel kommer från ATC-gruppen 1. I den gruppen återfinns läkemedel mot tumörsjukdomar och immunsystemet. Här återfinns således såväl läkemedel inom cancersjukvården och flertalet av de biologiska läkemedlen mot reumatiska sjukdomar. Budget 2016 Bokslut 2016 parametrar för olika läkemedel. Dessa återbetalningar har ökat kraftigt under 2016. Rabatterna kommer in kvartalsvis och i bokslutet bokades även en uppskattning för rabatter kvartal fyra upp. I slutet av 2016 uppmärksammades också att flera företag där hälso- och sjukvården har avtal gällande förskrivna diabeteshjälpmedel som också innebär återbetalningar i form av rabatter inte hade återbetalat rabatter. Detta gav en extra rabatt på 1 miljon. Avvikelse Bokslut 2015 % Utveckling 143 000 170 701-27 701 156 142 9,32% -9 527 9 527-2 218 Total kostnad 143 000 161 174-18 174 153 924 4,71% Statsbidrag för förskrivning 136 687 147 689-11 002 137 242 7,61% Netto förskrivna läkemedel* 6 313 13 485-7 172 16 682-19,16% Kostnad Förskrivna läkemedel mm Återbetalda rabatter Rekvisitionsläkemedel 47 683 54 705-7 022 50 250 8,87% Totalt läkemedel 53 996 68 190-14 194 66 932 1,88% 3 000 År 2016 t.o.m. Dec Riket 2 500 2243 kr/inv 2 000 1 500 1 000 500 0 Ärendenr HSN 2016/8 Datum Gotland Halland Värmland Gävleborg Södermanlands Norrbottens Uppsala Västernorrland Blekinge Dalarna Västmanland Kronobergs Kalmar Jönköpings Västerbotten Stockholms Skåne Örebro Jämtlands Östergötlands Västra Götalands 39 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Gotland har fortsatt den högsta kostnaden per invånare för förskrivna läkemedel inom läkemedelsförmånen. I diagrammet nedan finns inte hänsyn till de återbetalda rabatterna, dessa avtal är inte officiella. Kostnadsutvecklingen i riket sträcker sig mellan 5,5 och 15 procent, Gotlands ökning är 8,9 procent medan rikets är 8,5. Rekvisitionsläkemedel % utveckling Förvaltningsledning Årsbudg. 2016 Bokslut 2016 Avvikelse % budgetavvikelse Bokslut 2015 25 48-23 -92% 16 200,00% Konkurrensutsatta verks. 2 208 1 788 420 19% 2 070-13,62% Läkemedel 0 211-211 73 189,04% Öppen-dagvård 660 1 371-711 -108% 1200 14,25% Hab/rehab 2 100 2 355-255 -12% 2 529-6,88% Service/diagn 4 316 5 151-835 -19% 5 287-2,57% Infektion 900 1 078-178 -20% 1 390-22,45% Internmedicin 9 642 11 029-1 387-14% 10 725 2,83% Kirurgi/urologi 1 110 1 138-28 -3% 1 084 4,98% Ortopedi/rehab 1 120 1 100 20 2% 1 098 0,18% Ögon/öron/hud 2 597 2 437 160 6% 2 105 15,77% Onkologi 19 300 23 468-4 168-22% 19 419 20,85% 722 793-71 14% 650 22,00% Barn-& ungdomsmedicin Gyn/obstetrik 462 533-71 13% 450 18,44% Psykiatri 274 154 120 30% 281-45,20% Primärvård 1910 1831 79 39% 1658 10,43% Tandvård 337 217 120 39% 207 4,83% Totalt 47 683 54 702-7 019-15% 50 242 8,88% Ärendenr HSN 2016/8 Datum Kompensation för sjukvård och tandvård till asylsökande På hälso- och sjukvårdsnämndens möte 16 december gav nämnden ordförande delegation att begära ersättning för kostnader för sjukvård till asylsökanden som inte täcks av ordinarie statsbidrag. Hälso- och sjukvården och tandvården har två olika uppdrag gällande sjukvård till asylsökande. Att tillhandahålla den sjukvård, tandvård mm som asylsökande har rätt till, och att erbjuda och genomföra initiala hälsoundersökningar för de asylsökande som inte genomgått någon sådan tidigare i asylprocessen. 40 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Stabil prognos under 2016 Efter april månads utfall redovisade hälso- och sjukvårdsnämnden prognosen 80 miljoner. Prognosen har sedan legat på samma nivå hela tiden fram till efter november månads utfall, då justerades prognosen till 85 miljoner. Utfallet på minus 82,3 miljoner hamnade således nära den prognos som nämnden redovisat under hela året. Det var utifrån den prognosen som Regionfullmäktige beslutade att tillåta hälso- och sjukvårdsnämnden att att göra ett minusresultat på 80 miljoner. Uppföljning besparingsåtgärder Under 2016 har hälso- och sjukvården arbetat med en rad besparingsåtgärder för att nå en ekonomi i balans. Nedan listas en rad av dessa åtgärder. Åtgärd Bedömd besparing /år Redovisad besparing Avslut av tidningsprenumerationer 250 000 250 000 Omförhandling av jouravtal för läkare Beslut om skifte av läkemedel sk 16- punktslistan Skärpta riktlinjer och höjd egenavgift för resor i samband med utomlänsvård 1 000 000 1 020 000 3 500 000 1 150 000 1 000 000 1 700 000 Avveckling av bassäng på lasarettet 135 000 135 000 Handlingsplan utomlänsvård 5 000 000 Redovisning i delår 2 2017. Avslut avtal med sjukgymnast (krav på effektivisering av egenregins verksamhet) Hyrsjuksköterskebegränsning from mitten av april. Vakanshållning av tjänster där det är möjligt 800 000 450 000 (halvår 2016) 5 000 000 Är fortfarande högre än föregående år. 500 000 2 000 000 Införa e-frikort och i förlängningen självincheckning Effekt kommer 2017 Effekt kommer senare. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Förändrat IT-stöd inom HSF 500 000 Effekt kommer 2017 Åtgärder för att minska behov av slutenvård. 7 platser ger ca 5 miljoner. Ännu inte lyckats minska antalet vpl 41 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Kommentarer till åtgärderna. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Avslut av tidningsprenumerationer gjordes inför 2016. Hälso- och sjukvården har inga prenumerationer på lokala dagstidningar och facktidningar exempelvis dagens medicin begränsades till antal. Åtgärden har haft ekonomisk effekt som beräknad. Den största förändringen i jouravtalet för läkarna innebar att vid storhelg alternativt inställelse med kort varsel genererar 1 timme arbetad tid 3 timmars ersättning istället för 4 timmars ersättning. Åtgärden har haft ekonomisk effekt som beräknad. Beslut om skifte av läkemedel enligt 16-punktslistan. De ekonomiska effekterna är ännu så länge lägre än förväntat. Vissa av läkemedlen är sådana att de förskrivs vid årliga besök, vilket gör den eftersläpning som blir mellan beslut och effekt kan variera stort. Bytena av läkemedel följs upp månadsvis och i slutet av 2016 är tendensen att allt fler av bytena får genomslag. Skärpta riktlinjer och höjd egenavgift för sjukresor i samband med utomlänsvård har haft en nettokostnadssänkande effekt på ca 1,7 miljoner. Högkostnadsskyddet för sjukresor förhindrar att det blir allt för höga egenavgifter för patienter med många återkommande besök på fastlandet, trots den höjda egenavgiften. Avveckling av bassängen på lasarettet gjordes i början av 2016, vilket gav både en ekonomisk effekt och även en lokalmässig positiv effekt då lokalerna kunde nyttjas till omklädningsrum för psykiatrins personal vid evakuering till lasarettet. Handlingsplanen för utomlänsvård har beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnden och en uppföljning är redovisad. Flertalet av aktiviteterna på listan är åtgärdade men då det är eftersläpning av fakturor inom utomlänsvården kommer en ekonomisk uppföljning av effekterna att genomföras när ca 1 år har gått, i samband med delårsrapport 2. Avtalet med sjukgymnasten förlängdes inte då det befintliga avtalet gick ut till sommaren 2016. Begränsningen och dispensförfarandet gällande hyrsjuksköterskor har inte lett till lägre kostnader 2016 i förhållande till 2015 för hyrsjuksköterskor. Behovet och vakanta tjänster inom slutenvården och även akutmottagningen har varit större 2016 än 2015. I samband med dispensförfarandet förs dialog mellan förvaltningsledningen och chefer inom området vilket flertal gånger har lett fram till andra åtgärder än att bemanna med hyrsjuksköterskor. Det ger också förvaltningsledningen en fördjupad kunskap kring bemanningssituationen. Den effekt som ändå kan ses är att antal arbetspass bemannade med hyrpersonal är i genomsnitt något lägre hösten 2016 än våren. Flera chefstjänster har under året varit tidvis vakanta, främst i sjukvårdsledningen. E-frikort är infört i förvaltningen och projektet kring att på sikt införa självincheckning pågår. De ekonomiska effekterna med minskad administration kommer senare. Förändringen av IT-stödet inom förvaltningen är genomfört vilket minskar kostnaden motsvarande en tjänst. Den ekonomiska effekten kommer under 2017. Flera åtgärder har genomförts för att minska behovet av slutenvård. Ett äldresjukvårdsteam startade efter sommaren som ska ge ett annat omhändertagande för äldre personer med sviktande hälsa så att slutenvård ska undvikas. Sjukgymnasterna/fysioterapeuterna arbetar sedan i höstas också på helgen vilket underlättar rehabilitering av patienter på helgen och leder till att patienterna fortare kan lämna sjukhuset. I handlingsplanen för äldre finns en rad aktiviteter framtagna för att minska 42 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 såväl återinläggningarna som undvikbar slutenvård. Beläggningssituationen har under framförallt sommaren men även under hösten varit relativt god. Verksamhetsuppföljning På hemsidan finns kontinuerlig verksamhetsuppföljning att tillgå http://www.gotland.se/hsfstatistik Ärendenr HSN 2016/8 Datum 43 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Investeringsuppföljning År 2016 Investeringsgrupp Benämning Budget Utfall Maskiner & inventarier Pott för medicinskteknisk utrustning 13 445 500 11 666 942 1 778 558 Datortomograf 4 881 900 4 881 900 0 Pott för inventarier i lokaler 2 000 0000 2 290 796-290 796 Maskiner & inventarier Totalt 20 327 400 18 839 638 1 487 762 För byggåtgärder i samband med installationen av två nya Datortomografer så har det överförts 2 822 600kr från projektbudget datortomograf och övrig medicintekniskutrustning till teknikförvaltningen Pott för IT-investering 500 000 585 076-85 076 IT-investeringar 500 000 585 076-85 076 Mindre ombyggnad pott 2 000 000 2 096 822-96822 Lokaler Totalt 2 000 000 2 096 822-96 822 Totalt HSF 22 827 400 21 521 536 1 305 864 Överförda projekt till TKF Reservkraft 8 600 000 1 810 779 6 789 221 Slite VC 3 000 000 145 320 2 854 680 Låssystem 1 600 000 1 298 969 301 031 AMV slutenvården 19 028 770 9 996 036 9 032 734 Psykiatrisk heldygnsvård 49 600 000 41 839 352 7 760 648 Datortomografer 2 822 600 2 822 600 0 Ärendenr HSN 2016/8 Datum Totalt TKF 84 651 370 57 913 056 26 738 314 44 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Hälso- och sjukvården har under 2016 haft en investeringsram på 22,8 miljoner. Av dess har 21,5 miljoner nyttjats. Investeringsbudgeten lämnar således ett överskott på 1,3 miljoner. Maskiner och inventarier Medicinteknisk utrustning, pott Potten för medicinskteknisk utrustning har i grunden 15 miljoner i budget. Under 2016 har 1,5 av dessa 15 miljoner överförts till TKF för ombyggnation i samband med datortomografens installation. Potten för medicinskteknisk utrustning lämnar ett överskott på 1,8 miljoner. De medel som inte nyttjats under året beror dels på att upphandlingsprocessen i vissa avseenden dragit ut på tiden och för vissa investeringar har kostnaden blivit lägre än förväntat. Större investeringar som potten bland annat använts till är två stycken kemi och immunokemi analyssystem till Labmedicinskt Centrum Gotland har installerats under hösten. Av övriga upphandlingar kan nämnas patientsängar till intensivvård, audiometer till hörcentralen och fixeringsutrustning för vävnadsprover. Datortomograf Två stycken datortomografer är installerade, klara och i drift på röntgenavdelningen. Investeringen av datortomografer är uppdelad i två olika investeringsposter. Investering av själva datortomograferna och installationskostnader i form av lokalkostnader. Investeringsmedel för lokalkostnader är överförd till Tekniska nämnden. Investering i lokaler, pott Löpande utbyte enligt plan och anskaffning av inventarier som hör samman med lokaler. IT-investeringar Potten för IT-investeringar har överskridits med 85 Tkr. Den IT-investering som gjorts under året är ett nytt operationsprogram vilket är installerat och i drift. Bygg och anläggning Mindre ombyggnation, pott Potten används löpande för mindre anpassningar utifrån förändrade lagkrav eller verksamhetsförändringar, i år har exempelvis lokaler för asylhälsa iordningställs och anpassningar gjorts för evakuering av psykiatrin. Byggprojekt överförda till Tekniska nämnden Reservkraft Framtagande av upphandlingsunderlag pågår. Beräknad byggstart i september 2017. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Slite VC Beräkning av vilka prioriterade åtgärder som är möjliga att genomföra inom budget pågår. Diskussion pågår också angående vem som gör investering i externa lokaler, Region Gotland alternativt fastighetsägaren. 45 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Låssystem Byte av passersystem har genomförts under året. AMV slutenvård Åtgärderna som sker enligt arbetsmiljöverkets föreläggande inom slutenvården på Visby lasarett går i etapper. För närvarande pågår byggnation på A2, infektionsavdelning och beräknas vara klart mars 2017. Projektering pågår avseende avdelning A4, A3 och obsterisk/gynekologisk avdelning. Samtliga åtgärder beräknas vara klara under 2017. Psykiatri Byggnation pågår och inflyttning beräknas till början av september. Utbyggnationerna i form av ny entré, sinnenas rum och rörelsernas rum samt ny ambulanshall börjar bli klara liksom fasad, nya fönster och takomläggning. Inne i huset börjar det bli klart med väggar och installationer. Målning samt golvläggning har påbörjats. Den norra trädgården är nästan färdigställd. Verksamheten i form av säkerhetsgruppen har varit på ett första studiebesök på bygget. Verksamheten är mycket positiv och ser fram emot flytt. För de projekt som fortfarande pågår kommer kvarvarande investeringsbudget att flyttas över till 2017. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 46 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Produktionsstatistik Tillgänglighet Kontakt med primärvården samma dag Målet är att alla får kontakt samma dag i enlighet med vårdgarantin. För att klara vårdgarantin ska telefontillgängligheten vara 90 procent eller mer. Vid nationell mätning i oktober 2016 var telefontillgängligheten på Gotland 83 procent och i riket 89 procent. Vid den nationella mätningen i mars 2016 var telefontillgängligheten på Gotland 74 procent och i riket 86 procent. Ärendenr HSN 2016/8 Datum *Utbildningsenheten i Klinte sommarstängt i juli. ** Telefontillgänglighet vid Hansahälsan mäts månatligen från och med mars 2016. 47 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar Målet är att alla får läkarbesök inom 7 dagar i enlighet med vårdgarantin. Vid nationell mätning i oktober var tillgängligheten på Gotland 90 procent och i riket 89 procent. I marsmätningen var tillgängligheten på Gotland 91 procent och i riket 90 procent. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 48 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar Vårdgarantin innebär att alla ska få ett första besök inom 90 dagar. Hälso- och sjukvårdens mål är att minst 80 procent av patienterna har fått sitt specialistbesök inom planerad specialiserad vård inom 60 dagar. Målet uppfylldes 6 av 12 månader 2016. Behandling påbörjad inom 90 dagar Vårdgarantin innebär att alla ska få sin behandling/operation inom 90 dagar. Hälso- och sjukvårdens mål är att minst 80 procent av patienterna har fått sin behandling/operation inom 60 dagar i planerad specialiserad vård. Under 2016 har målet uppfyllts 2 av 12 månader. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 49 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Utomlänsvårdsremisser Det sammantagna antalet remisser för utomlänsvård är lägre än föregående år -158 (- 6 %). Den sammantagna minskningen består av både ökningar och minskningar. I tabellen redovisas de största antalsmässiga förändringarna. Totalt antal remisser: 2015 2016 Förändring i antal från 2015 till 2016 Förändring i procent 2 568 2 410-158 - 6% Medicinska specialiteter Totalt 900 787-113 - 13% Varav de specialiteter som jämfört med 2015 förändrats mest i antal remisser: Kardiovaskulär vård 371 323-48 - 13% Lungsjukvård 117 82-35 - 30% Opererande specialiteter Totalt 1 242 1 176-66 - 5% Varav de specialiteter som jämfört med 2015 förändrats mest i antal remisser: Ortopedi 85 149 64 +75% Allmän kirurgisk vård 158 107-51 - 32% Antal besök Primärvård Jämfört med föregående år har det skett en liten minskning av läkarbesök hos vårdcentraler i privat regi (-0,9 procent). Antalet läkarbesök inom egenregin är i nivå med föregående år (-0,1 procent). Antalet besök till primärvårdsjouren är det som ökat mest, vilket framförallt beror på den kvällsmottagning som inrättades för att minska trycket vid akutmottagningen, på primärvårdsnivå mellan kl 16.00 19.00 under perioden 27 juni-12 augusti. Kvällsmottagningen bemannades av distriktsläkare som utgick från vårdcentral Wisby Söder. Somatik Antal läkarbesök inom somatisk vård har ökat med 4,3 procent. Ärendenr HSN 2016/8 Datum Psykiatri Under perioden har antal läkarbesök minskat med cirka sju procent. Inom den vuxenpsykiatriska öppenvården har antalet läkarbesök minskat. Minskningen förklaras främst av att ordinarie överläkare har fått avsätta mer tid för att handleda och utbilda AT- och ST-läkare men minskningen kan också härledas till färre hyrläkartimmar i verksamheten, detta som en besparingsåtgärd som emellertid har föranlett längre väntetider. Därtill är det i nuläget svårt att ha fler hyrläkare i öppenvården då lokalerna utgör en begränsning, i de tillfälliga lokalerna är det brist på samtalsrum. Även vid beroendemottagningen har antal läkarbesök minskat. Detta förklaras av att de patienter som ingår i LARO (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatmissbruk) numera registreras på läkare i öppenvården. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har antalet besök dock ökat. Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, likaså ökar antalet ensamkommande flyktingbarn. Upplevelsen är att också behovet av akuta bedömningar och insatser ökar. 50 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Privatläkare Antal besök hos privatläkare har minskat kraftigt. Orsaken är långtidssjukfrånvaro och minskad verksamhet. Läkarbesök Förändring sedan 2015 (%) Primärvård -0,9% Egen regi -0,1% Privata VC -3,4% Jour 16,7% BHV 1,9% Somatisk sjukhusvård inkl privat njursjukvård 4,3% Privat njursjukvård 13,4% Psykiatri -7,1% Privatläkare -39,0% Ärendenr HSN 2016/8 Datum 51 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Övriga besök Antal Primärvård 105 811 Somatisk sjukhusvård 91 232 Privat njursjukvård 5 179 Psykiatri 21 846 Ärendenr HSN 2016/8 Datum 52 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Fler besök vid akutmottagningen Antalet besöken vid akutmottagningen har ökat med 4,8 procent (+1 103 besök) varav knappt fyrahundra var en förväntad ökning och avser patienter som p.g.a. omlokalisering av psykiatrin hänvisas till akutmottagningen. Framförallt är det besök som bedöms som brådskandegrad tre på en femgradig skala som ökat. Läkarbesök, område Förändring sedan 2015 (%) Akutmottagning 4,8% Färre besök inom tandvården Inom folktandvården har antalet besök såväl som antal patienter som fått vård sammantaget minskat jämfört med föregående år. Detta beror på vakanser och sjukskrivningar både avseende tandläkare och tandhygienister. Ärendenr HSN 2016/8 Datum FTV Gotland Förändring sedan 2015 (%) Besök -6,0% Antal patienter -5,1% 53 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Vårdtillfällen, vårdtid och medelvårdtid somatisk vård Antal vårdtillfällen och vårddagar har minskat något. Medelvårdtiden har minskat med drygt 1%. Vårdtillfällen och vårddagar somatisk vård 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 42 456 43 033 42 328 10 064 10 203 10 169 2014 2015 2016 Vårdtillfällen Vårddagar Somatisk vård Förändring sedan 2015 (%) Antal vårdtillfällen -0,3% Antal vårddagar -1,6% Förändring sedan 2015 (%) Medelvårdtid, somatisk vård -1,2% Ärendenr HSN 2016/8 Datum 54 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Vårdtillfällen, vårdtid och medelvårdtid psykiatrisk vård Inom psykiatrins heldygnsvård har vårdtiden och medelvårdtiden fortsatt att minska något och ligger nu på förhållandevis låga nivåer. Minskningen har föregåtts av ett strukturerat och intensivt arbete. Bland annat har utskrivningsprocessen setts över och personal har uppdaterat sina kunskaper om vårdplanering och justering av vårdplan. Under 2016 har det tidvis varit mycket svårt sjuka patienter inom psykiatrin vilket inneburit en hög beläggning och tidvis riktigt ansträngt i de tillfälliga lokalerna på lasarettet. Ytterligare minskningar, utöver normala variationer i vårdbehov, bedöms inte rimliga utan risk för oönskade återinskrivningar och förlängda vårdprocesser. För att förhindra återinskrivningar är öppenvårdens och socialtjänstens uppföljande och förebyggande arbete avgörande. Vårdtillfällen och vårddagar psykiatrisk vård 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 491 7 808 505 4 473 477 3 596 2014 2015 2016 Vårdtillfällen Vårddagar Psykiatrisk vård Förändring sedan 2015 (%) Antal vårdtillfällen -5,5% Antal vårddagar -19,6% Ärendenr HSN 2016/8 Datum Förändring sedan 2015 (%) Medelvårdtid, psykiatrisk vård -15,7% 55 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Operationer Totalt har antal operationer har minskat med fyra procent. En orsak till färre operationer jämfört med föregående period är vårdplatsneddragningen. Ortopedin hade inte någon planerad elektiv ortopedi (slutenvård) och ögon har inte genomfört någon dagkirurgi sommar 2016. Antal operationer 7 000 6 000 5 960 5 931 5 694 5 000 4 000 3 000 3 703 3 869 3 868 Tot. antal operationer Varav öppenvård 2 000 1 000 0 2014 2015 2016 Antal operationer Förändring sedan 2015 (%) Öppenvård 0,0% Slutenvård -11,4% Totalt -4,0% Den totala vårdtyngden något lägre 2016 Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett sätt att klassificera vårdinsatser i sjukvården i poäng per diagnosgrupp. Klassificeringen används nationellt för att beskriva vårdtyngd på aggregerad nivå. För att kunna dra slutsatser är det viktigt att många vårdtillfällen ingår i beräkningen. GenomsnittsDRG har minskat något jämfört med föregående år. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 56 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Små förändringar avseende antal listade personer per vårdcentral God tillgänglighet till sjukvårdsrådgivning Tillgängligheten till sjukvårdsrådgivning har varit god: 69,3 procent av samtalen har besvarats inom 3 minuter (målvärde 65 procent) 93,8 procent inom 6 minuter (målvärde 80 procent). Jämfört med riket har Gotland en mycket god tillgänglighet till sjukvårdsrådgivning. Antal samtal till sjukvårdsrådgivningen har varit fler än föregående år ca +1,5 procent (+605 samtal). Ökningen ses framförallt i början av året: första kvartalet +720 samtal, en viss ökning kvartal 2 och 3 (+83 respektive 108 samtal). Under sista kvartalet ses istället en minskning med 306 samtal. Sannolikt är beror detta framförallt på en bättre tillgänglighet till primärvården egenregi. Ärendenr HSN 2016/8 Datum 57 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Vid jämförelse gällande fördelning av hänvisningar från 1177/sjukvårdsrådgivning ses en tydlig ökning avseende antal hänvisningar till primärvård (+554) respektive egenvårdsråd (+121). Ärendenr HSN 2016/8 Datum 58 (59)

Region Gotland Förvaltningsberättelse/Årsbokslut 2016 Färre ambulansärenden än tidigare Antalet ambulansärenden (ärendet med ambulans, helikopter eller ambulansflygplan) har minskat vilket inte förekommit tidigare. Totalt har mer än 4000 individer vårdats av ambulanssjukvården under året. Andelen uppdrag utlarmade som prio 1 fortsätter dock att öka och har i likhet med 2015 vissa månader varit över 50 procent. Detta kan tolkas som en fortsatt benägenhet från larmcentralerna att ta det säkra för det osäkra. Andelen som förs till sjukvården med kvarstående prio1 har dock ökat något från 13,7 till 16,4 procent. Möjligheten att behandla patienter på plats så att transport till akutmottagning kan undvikas ligger på en nivå som är något lägre än föregående år. Antal ambulansuppdrag 2014 2015 2016 Alla 6796 7045 6877 Behandlas på plats 360 425 378 Prio 1 3157 3318 3274 Prio 2 2667 2726 2718 Prio 3 972 997 863 Prio 4 0 2 22 Prio 5 0 2 0 Andelar Prio 1 46,5 47,1 47,6 Prio 2 39,2 38,7 39,5 Prio 3 14,3 14,2 12,5 Luftburen ambulanssjukvård Ambulanshelikoptern har under 2016 transporterat 534 patienter till eller från fastlandet. Totalt har 328 resor tur och retur företagits, vilket innebär att helikoptern sällan går tom i någondera riktningen. Vid transport av kritiskt sjuka har läkare medföljt helikopter eller ambulansflygplan vid 98 tillfällen. Primäruppdrag, dvs när helikoptern hämtar patient framförallt i de yttre delarna av Gotland till Visby lasarett, har utförts 143 gånger. Volymuppgifter 2014 2015 2016 Antal flygtimmar med helikopter 660 763 721 Antal flygtimmar med ambulansflygplan us us 91 Ärendenr HSN 2016/8 Datum Antal resor (en resa är tur och retur) med helikoptern, 295 364 328 endast sekundäruppdrag Antal patienter transporterade med helikopter (gotlänningar, 489 607 534 utomlänspatienter) endast sekundäruppdrag Antal transporter med läkare 106 101 98 Antal primäruppdrag med helikopter 156 138 143 59 (59)

Resultatrapport per verksamhet, HSF Bokslut 2016 Verksamhet Text Intäkter Årsbudget Jan 16 - Mån 13 16 Kostnader Årsbudget Jan 16 - Mån 13 16 Intäkter Utfall Jan 16 - Mån 13 16 Kostnader Utfall Jan 16 - Mån 13 16 Nettoavvikelse Kod 11 Nämnd- och styrelseverksa 0,0 1 060,0 0,0 1 148,9-88,9 1 Politisk verksamhet 0,0 1 060,0 0,0 1 148,9-88,9 80 Primärvård -123 461,0 258 562,8-136 344,9 287 679,4-16 232,7 81 Spec. somatisk vård -11 544,0 684 983,5-24 476,9 768 239,7-70 323,3 82 Spec, psykiatrisk vård -1 425,0 92 240,5-5 738,3 109 670,7-13 116,9 83 Tandvård -62 481,0 86 416,2-55 698,8 80 639,9-1 005,9 84 Övrig hälso- o sjukvård -145 374,0 261 015,4-159 171,5 283 607,9-8 795,0 85 Medicinsk service -38 880,0 192 006,4-42 635,5 205 406,8-9 644,9 86 Försörjningsverksamhet -12 308,0 155 735,0-12 771,5 157 103,6-905,1 87 Administrativ service -90 115,0 150 928,2-119 069,9 142 137,3 37 745,8 8 Hälso- och sjukvård -485 588,0 1 881 888,0-555 907,3 2 034 485,3-82 278,0 Totaler -485 588,0 1 882 948,0-555 907,3 2 035 634,2-82 366,9

Resultatrapport på nämndnivå, HSF Bokslut 2016 Text Årsbudget inkl TA, OM Jan 16 - Mån 13 16 Utfall Jan 16 - Mån 13 16 Avvikelse Resultatrapport på nämndnivå, tkr Verksamhetens totala intäkter 485 588,0 555 907,4-70 319,4 Verksamhetens totala kostnader -1 857 630,0-2 010 316,3 152 686,3 Avskrivningar -21 976,3-21 975,5-0,8 Internränta -3 341,7-3 342,4 0,7 Verksamhetens nettokostnader -1 397 360,0-1 479 726,8 82 366,8 Kommunbidrag 1 397 360,0 1 397 360,0 0,0 Årets resultat 0,0-82 366,8 82 366,8 Kontrollrad konto 30-88 0,0-82 366,8 82 366,8

Investeringsrapport per projekt, HSF Bokslut 2016 Projekt Text Årsbudget netto Jan 16 - Mån 13 16 Utfall netto Jan 16 - Mån 13 16 Avvikelse Kod 27028 Rullande sjukvårdsutrustn 300,0 670,8-370,8 27029 Fast Inredning 300,0 716,8-416,8 27084 Spirometer 0,0-2,7 2,7 27125 Audiometer 221,0 222,9-1,9 27135 Dig röntgen FTV 0,0 257,9-257,9 27164 Scanner digital röntgen 0,0 59,3-59,3 27177 inventarier 2 000,0 2 290,8-290,8 27242 Mindre ombyggnader 2 000,0 2 096,8-96,8 27243 Kvarvarande budget utrust -49,8 0,0-49,8 27255 Bladderscan 0,0 8,9-8,9 27271 Utrustning amb-helikopter 41,0 40,7 0,3 27311 Laser YAG/SLT 385,0 385,0 0,0 27325 System MUSE 55,0 69,7-14,7 27330 Datortomografi 4 881,9 4 881,9 0,0 27335 DT 2 4 048,8 4 048,8 0,0 27346 Defilibrilator 395,0 395,4-0,4 27347 Medusa 102,0 101,7 0,3 27348 Videokonferansanläggning 83,0 82,1 0,9 27350 Borrutrustning MoK 72,0 72,1-0,1 27351 Operationsprogram 1 500,0 226,6 1 273,4 27352 IVA sängar 600,0 391,8 208,2 27353 LIMS 0,0 10,0-10,0 27354 Intensivvårdsdialys 162,0 161,9 0,1 27355 Fixeringsutr vävnadspover 219,0 218,8 0,2 27356 C-båge 0,0 16,8-16,8 27357 Cystoskopiset 386,0 385,7 0,3 27358 Diskdesinfektor FTV 85,0 128,4-43,4 27359 Diskdesinfektor OP 350,0 0,0 350,0 27360 Ögonlaser 270,0 0,0 270,0 27361 Ultraljudsprobe 52,0 51,8 0,2 27362 CPAP Barn 150,0 139,2 10,8 27363 Ultraljudsapparat Akuten 300,0 429,0-129,0 27364 KTC träningsdocka HLR 102,0 101,8 0,2 27365 Diskdesinfektor sterilc 200,0 288,8-88,8 27366 Videofrenzel 70,0 78,7-8,7 27367 e-frikort 150,0 95,0 55,0 27368 Diskmaskin TEE-probe 116,5 116,5 0,0 27369 Kemi/Immunokemi analyssys 1 750,0 1 521,6 228,4 27370 MR 50,0 20,1 29,9 27371 Batteristyrda trauma-borr 500,0 306,8 193,2 27372 Långtids EKG 350,0 0,0 350,0 27373 Gamma Finder 180,0 180,3-0,3 27374 Tum/Pinn EKG 175,0 0,0 175,0 27376 Mobilröntgen 50,0 16,8 33,2 27378 Gynstolar 225,0 236,5-11,5 Totaler 22 827,4 21 521,8 1 305,6

Leif Ohlsson Kvalitetstrateg Årsuppföljning enligt anvisn. RSF HSN 2016/8 16 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årlig redovisning av insatser som genomförts inom området HBTQ Regionfullmäktige beslutade i juni 2012 (RF 67) om att fortlöpande kompetensutveckling ska ske inom Region Gotlands verksamheter i bemötande av HBTQ-personer och redovisas i samband med årsredovisningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året lämnat synpunkter på motion ställd till Regionfullmäktige angående förbättrad vård för transpersoner. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att i årsredovisning redovisa förbättringsarbeten inom området samt redovisa hur patientgruppen involverats i arbetet. Regionfullmäktige beslutade därefter om att information om var resurserna med specialistkompetens finns, samt hur vårdmöjligheterna ser ut för transpersoner, ska finnas tillgängliga på hemsida. Verksamheter inom förvaltningen har tagit del av Socialstyrelsens kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens professioner med rekommendationer om innehåll i utredning, vård och behandling vid könsdysfori. Rekommendationerna ska ses som strävansmål som anger inriktning på den utveckling som verksamheten bör ha. Förvaltningen inväntar ett pågående uppsatsarbete på mastersnivå som avser att kartlägga hur vården för transpersoner är organiserad och fungerar på Gotland samt identifiera utvecklingsområden. Kartläggningen beräknas vara klar under våren 2017. Arbete med att förbättra information på hemsida avseende resurser och hur vårdmöjligheterna ser ut för transpersoner påbörjas under januari månad 2017. Under verksamhetsåret har kompetensutvecklingsinsatser genomförts om HBTQ+ personers hälsa och bemötande i vården för medarbetare inom förvaltningen. Genom samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) finns idag också på förvaltningens hemsida länkar till de nyproducerade webbaserade utbildningar inom område HBTQ+ som erbjuds inom SLL. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Emma Norrby Förvaltningscontroller Tjänsteskrivelse HSN 2016/8 17 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelser 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer följande verksamhetsberättelser: - Strama - Smittskydd - Vårdhygien - Läkemedelskommittén - Hälsofrämjande arbete - Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Egna verksamhetsberättelser redovisas årligen, i enlighet med respektive uppdragsbeskrivning, från följande verksamheter: strama, smittskydd, vårdhygien och läkemedelskommittén. Även rapporter gällande förvaltningens hälsofrämjande arbete respektive patientsäkerhetsarbete redovisas årligen i form av verksamhetsberättelser. För närmare information gällande respektive verksamhet hänvisas till respektive rapport. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Beslutsunderlag Strama Gotland verksamhetsberättelse 2016, 2017-01-12 Smittskydd Gotland verksamhetsberättelse 2016, 2017-01-17 Vårdhygien Gotland verksamhetsberättelse 2016, 2017-01-13 Läkemedelskommittén Gotland verksamhetsberättelse 2016, 2017-01-12 Hälsofrämjande arbete Gotland verksamhetsberättelse 2016, 2017-01-13 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Tjänsteskrivelse 2017-01-17 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Alla verksamhetsberättelser skickas till Regionstyrelseförvaltningen, enligt anvisning 2 (2)

Linda Eklund processledare Verksamhetsberättelse HSN 2016/8 13 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälsofrämjande arbete Gotland- verksamhetsberättelse 2016 Inledning Enligt WHO (2015) kan hälsosamma levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke. Antalet cancerfall kan förebyggas med 30 procent och medellivslängden är i genomsnitt 14 år längre hos människor som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiva och har en måttlig konsumtion av alkohol. De fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige är - Tobaksbruk - Riskbruk av alkohol - Otillräcklig fysisk aktivitet - Ohälsosamma matvanor Uppdrag Förebyggande åtgärder innebär att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Hälso- och sjukvården på Gotland har sedan implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder utvecklat arbetet med hälsofrämjande insatser. Vad tycker patienterna? I resultatet från hälso- och sjukvårdsbarometern, en årlig nationell befolkningsundersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård redovisades under 2016 (mätning genomförd 2015) att 85 procent av tillfrågade gotlänningar instämmer helt eller delvis i att det är positivt att sjukvården diskuterar levnadsvanor. 66 procent av tillfrågade gotlänningar instämmer helt i påståendet Om motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska stödja mig att ändra mina levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel. 22 procent instämmer delvis och endast 4 procent tar delvis eller helt avstånd. 1 (12) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 93 procent av tillfrågade gotlänningar anser att sjukvården ska avkräva rökfrihet inför vissa operationer för att minska risken för komplikationer. Årets verksamhet Rökfri operation Tobaksbruk före (och efter) operation kan ge allvarliga problem. Det beror på att kroppens vävnader får syrebrist orsakad av framförallt kolmonoxid och nikotin. Ett rökuppehåll i samband med operation kan halvera risken för komplikationer. Patienter som ska opereras och som är identifierade som rökare ska därför anmodas om rökuppehåll 4-8 veckor före och efter operationen och samtidigt erbjudas professionellt stöd. Att dricka alkohol ofta, eller i större mängder, ökar risken för blödningar, dålig sårläkning samt problem med hjärta och lungor i samband med operation. Den nedre gränsen för hur stor mängd alkohol som är skadlig är ännu inte klarlagd. Därför rekommenderas även alkoholuppehåll 4-8 veckor före operation. Sjukvårdens hälsosjuksköterskemottagning (fd tobakspreventiva mottagningen) tar emot remisser för patienter som, via opererande kirurg/mottagning, blivit rekommenderade att sluta röka inför operation. Den sjuksköterska som arbetar på mottagningen är specialistutbildad och diplomerad tobaksavvänjare. Hen har även utbildning i samtalsmetodiken MI. De patienter som remitteras till mottagningen erbjuds kvalificerat rådgivande samtal enligt Socialstyrelsens rekommendation (antal gånger är individuellt anpassat) och i några fall kompletteras samtalsstödet med läkemedel. Under 2016 operationsanmäldes 4 727 personer varav 220 dokumenterat rökare. 57 remisser skickades till hälsosjuksköterskemottagningen för sluta-röka-stöd inför operation, vilket motsvarar 26 procent. Det är en något högre andel än den som uppnåddes 2015 (25 procent). Detta trots att mottagningen inte varit bemannad fullt ut under ett antal månader under 2016. Bedömningen från mottagningen är att remissinflödet är alldeles för lågt och långt fler operationsanmälda borde få möjligheten att komma till mottagningen för stöd inför rökstopp. Under 2016 har rutinen för arbetet med rökfri operation omarbetats och arbetssättet inkluderar nu även råd om alkoholstopp inför operation. Tillsammans med planeringsenheten vård pågår arbete med att förenkla processen vilket förhoppningsvis leder till att fler rökare får stöd att sluta röka inför operation. Hälsosamtal inom mödravården MVC erbjuder hälsosamtal i samband med det första besöket i graviditeten för kvinnan. Under 2016 fick 386 gravida ett hälsosamtal vilket motsvarar 57 procent av nyinskrivningarna på MVC under 2016. Det är en minskning jämfört med 2015 då 65 procent av nyinskrivna fick hälsosamtal på MVC. En av anledningarna till att antalet hälsosamtal minskat under 2016 är den ökning av asylsökande på Gotland som ställt andra krav på mottagningen i form av anpassningar och ändrade arbetssätt. Hälsosamtal blir i ansträngda lägen bortprioriterat. Mödravården uppger att samtliga gravida erbjuds ett hälsosamtal i graviditetsvecka sex till sju. Drygt hälften av de tillfrågade tackar alltså ja till detta. De som tackar nej uppges ofta vara omföderskor som har en god hälsa. Under hälsosamtalet (som är 30 minuter) ges, förutom frågorna om levnadsvanor, även utrymme för samtal om andra saker som kvinnan har önskemål om. Det kan exempelvis handla om 2 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 fosterdiagnostik eller förlossningsrädsla. Som komplement till levnadsvanefrågorna utförs även screening med AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). Kvinnor som av olika anledningar har problem med maten, ohälsosamma matvanor eller under-/övervikt remitteras till dietistmottagningen och kvinnor med rygg- /bäckenbesvär samt övervikt remitteras till fysioterapeut och erbjuds bland annat bassängträning. Levnadsvanesamtal inom barnhälsovården BVC erbjuder levnadsvanesamtal till alla förstagångsföräldrar sju till åtta månader efter barnets födelse. Under hösten 2016 har BVC även haft möjlighet att även erbjuda flergångsföräldrar levnadsvanesamtal vilket har varit uppskattat. Under 2016 har totalt 383 levnadsvanesamtal genomförts, varav 227 till mödrar och 156 till fäder. Det innebär en ökning med 16 procent jämfört med fjolåret. Antalet genomförda levnadsvanesamtal går inte rakt av att jämföra med den aktuella årskullens storlek, då födelsetalet rapporteras på födda per kalender år, och de barn vars föräldrar under 2016 varit aktuella för dessa levnadsvanesamtal består av delar av barn födda såväl 2015 som 2016. BVC uppskattar att i princip 100 procent av förstagångsföräldrarna får erbjudande om levnadsvanesamtal vid minst två tillfällen. Det innebär att även i de fall som en eller båda av föräldrarna avböjt levnadsvanesamtal, så har det föregåtts av information och diskussion om vad detta innebär, vilket sannolikt blir en del i motivationsarbetet för goda levnadsvanor. Under 2016 har ett projekt med hälsosamtal som riktar sig till alla fyraåringar på BVC startats. I det ordinarie fyraårsbesöket på BVC används ett särtryck av Bamsetidningen med hälsa som tema. Tidningen läses tillsammans med barnet och kompletteras med samtal om att röra på sig, äta mycket frukt och grönsaker, använda vatten som törstsläckare, tandvård, goda sömnvanor, sitta lagom mycket tid vid skärmar och att umgås med varandra. Alla nyanställda inom BHV är introducerade i arbetssättet. Projektet startade i mars 2016 och ska utvärderas i mars 2017. Vid delutvärdering i höstas framkom mycket positiva reaktioner från både barn, föräldrar och medarbetare på BVC. Hälsofrämjande arbete vid ungdomsmottagningen Genom satsningen på hälsofrämjande arbete har ungdomsmottagningen sedan 2013 utökat verksamheten med ytterligare en sjuksköterska. Under 2016 har verksamheten förstärkts ytterligare med statliga medel för satsningar riktade till ungdomars psykiska hälsa. Möjligheten för mottagningen att arbeta mer utåtriktat bland ungdomar har därmed ökat, bland annat genom en mobil ungdomsmottagning som åkt ut till skolorna utanför Visby vilket förbättrat tillgängligheten för landsbygdens ungdomar. På mottagningen i Visby har fler drop-in tider erbjudits samt att det under öppettider alltid finns en öppen dörr så att ungdomarna kan få kontakt direkt när de önskar. 2015 och även 2016 har inneburit ett ökat fokus på ungdomar med utländsk bakgrund och ensamkommande flyktingbarn. I samarbete med skolsköterska träffar ungdomsmottagningen elever i språkintroduktionsprogrammet. Under 2016 har mottagningen vid två tillfällen träffat alla ungdomar som migrerat till Gotland. 3 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 En del av det återkommande arbetet handlar just om kontakter med skolorna. Varje höst erbjuds, via brev till klassföreståndare och rektorer, samtliga klasser i årskurs åtta att komma på studiebesök på ungdomsmottagningen för att bekanta sig med verksamheten och få information. Förekomsten av klamydia fortsätter minska Ett viktigt förbättringsområde för Gotland har varit (och är) att förbättra den sexuella hälsan, minska antalet klamydiafall samt minska antalet tonårsaborter. Antalet klamydiafall på Gotland har minskat sedan 2013 och den utvecklingen fortsätter. Från 2015 till 2016 har antalet personer på Gotland som smittats med klamydia minskat med 15 procent, från 191 individer 2015 till 163 individer 2016. Statistik från Folkhälsomyndigheten Ungdomsmottagningen anser att intresset bland ungdomar för att använda skydd vid sexuella kontakter är stort. Bakom de minskade antalen klamydiafall ligger strukturerat arbete, både vad det gäller information om kondomer och andra preventivmedel och när det gäller att testa sig. Den som är 15 år och äldre kan beställa hem ett klamydiatest på nätet, helt gratis. Testet skickas direkt hem i ett neutralt kuvert utan avsändare. Provet tas hemma efter instruktionerna som följer med i brevet. Det medföljer ett frankerat svarskuvert. Inom 14 dagar kommer testresultat. Individer som är över 23 år kan testa sig för könssjukdomar kostnadsfritt på STI-mottagningen. 4 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Färre tonårsaborter Syftet med att se på antalet tonårsaborter är att mäta förekomsten av graviditetsskydd bland tonåringar. Minskade antal tonårsaborter kan ses som framgång för sexualupplysningen och det preventiva arbete som pågår. Det är svårt att mäta antalet oönskade graviditeter, men många av dessa leder till en abort. Andelen utförda aborter används därför också som en indikator för att mäta förekomsten av oönskade graviditeter. Antalet tonårsaborter på Gotland har minskat från 30 stycken 2015 till 23 stycken 2016, en minskning med 23 procent. Subventionering av p-piller är förmodligen en starkt bidragande orsak till den fortsatta minskningen av oönskade graviditeter bland tonåringar. Statistik från mödravården Levnadsvanemottagningar i primärvården Samtliga vårdcentraler på Gotland har levnadsvanemottagningar där specialistutbildad personal tar emot patienter med tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och/eller ohälsosamma matvanor. Arbetet utgår från ett hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga att fokusera på friskfaktorer och medverka till den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin och familjens hälsa och förbättra den, känna sig respekterad och lyssnad till och stärkt i tron på sin egen förmåga. Det är viktigt att vara lyhörd för individens inställning till samtal om levnadsvanor. Det finns en liten risk att individen upplever samtalet som integritetskränkande och istället skapar ohälsa, obehag och skuldbeläggning. Ambitionen är att individer som är multisjuka och som får remiss till levnadsvanemottagningen, exempelvis vid diabetes, ska fortsätta hos samma distriktssköterska för att värna kontinuiteten. Levnadsvanekoordinatorer som finns på alla vårdcentraler träffas i ett nätverk fyra gånger per år med syfte att stödja varandra i rollen som levnadsvanekoordinator, förmedla kunskap och erfarenheter till varandra och till medarbetare ute på vårdcentralerna. Arbetet med levnadsvanemottagning är under ständig utveckling med kunskaps- och erfarenhetsutbyte både inom respektive vårdcentral och gemensamt i nätverk. Levnadsvanor tas också upp och dokumenteras, när det är relevant, vid besök hos läkare samt hos distriktssköterskor vid besök för blodtryckskontroller, diabetes, hjärtsvikt, astma/kol mm. All personal i primärvården samtalar mer om levnadsvanor över lag, vilket ger ett bredare tänk, ökad kunskap och gör att levnadsvanor blir en integrerad del i det dagliga arbetet. Under hösten 2016 har primärvården upplevt en svacka i arbetet med levnadsvanor. Mycket på grund av att andra arbetsuppgifter, som 5 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 telefontillgänglighet, prioriteras i första hand och vilket får till konsekvens att levnadsvanearbetet står tillbaka. Det syns även i statistiken över registrerade besök på levnadsvanemottagning i primärvården egenregi som har minskat från 832 besök 2015 till 664 besök 2016. Hälsosamma matvanor Det finns i dag en samlad vetenskapligt grundad kunskap om vad som är hälsosam mat och genom Socialstyrelsens riktlinjer har sjukvården ett uppdrag att förmedla detta. Socialstyrelsen har utarbetat ett kostindex baserat på en poängsättning av svarsalternativen för frågorna där maxpoäng är 12. Bedömningen är att de som har 0 4 poäng har betydande ohälsosamma matvanor, medan de som har 9 12 poäng i stort sett följer kostråden. På dietistmottagningen bedrivs patientmottagning där kvalificerat rådgivande samtal med uppföljning ges till patienter som vid kartläggning av levnadsvanor uppfyller kriterierna för ohälsosamma matvanor. Patienter remitteras till dietistmottagningen från övriga verksamheter. I första hand ska patienter med kostindex 0-4 erbjudas dietistkontakt men även de patienter med kostindex 5-8 där matvanorna bedöms ohälsosamma. Patienterna erbjuds initialt tre besök. Utvärdering sker tillsammans med patient och ytterligare uppföljningar sker så länge det bedöms relevant. En viktig del i arbetet kring hälsosamma matvanor är samverkan med andra med målsättning att ge ett enhetligt budskap och förmedla evidensbaserade råd. Viktiga händelser under 2016 är bland annat deltagande under fallpreventionsveckan trill int ikull i höstas med förläsning och utställning. Undervisning och möten med personal inom barnhälsovård, mödrahälsovård och levnadsvanesjuksköterskor har genomförts. Hälso- och sjukvården är representerade i HFS (nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård) temagrupp för matvanor där möjlighet ges till erfarenhetsutbyte och att förbättra arbetet kring hälsosamma matvanor nationellt. Två viktiga påbörjade frågor inom temagruppen är att tydliggöra ohälsosamma matvanor som en egen riskfaktor med stor påverkan på sjukdomsbördan - att inte likställa med riskfaktorer för övervikt och fetma. Samt att samarbeta med Socialstyrelsen och Livsmedelsverket om mat och måltider en del av vården. 6 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Fysisk aktivitet Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att leda till skada eller utgöra en risk. Fysisk aktivitet har bevisad effekt att kunna förebygga eller förbättra många olika sjukdomstillstånd, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, diabetes, benskörhet, reumatiska sjukdomar, ont i ryggen och depression. De positiva effekterna får man oavsett ålder eller träningsvana. Antal FaR Fysik aktivitet på recept (FaR) innebär att patienten får ett recept på någon rörelseaktivitet som är anpassad till individuella förutsättningar och önskemål. FaR kan förskrivas av legitimerad personal från sjukvårdens samtliga verksamheter men merparten av recepten förskrivs av sjukgymnaster/fysioterapeuter och från primärvårdens verksamheter. Svenska studier visar att FaR är en användbar metod i klinisk vardag i primärvården med ett stort antal olika förskrivare och till många olika patientgrupper, och att FaR leder till ökad fysisk aktivitetsnivå och förbättrad livskvalitet. En randomiserad kontrollerad studie har bekräftat resultaten i de kliniska studierna och visar att FaR är mer effektivt än bara information, när det gäller att öka patienternas fysiska aktivitet och minska flera kardiometabola riskfaktorer. (https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/teori-och-vetenskap/svenska-studier-avfar/) Statistik hämtad från Qlikview Diagrammet visar utvecklingen från 2012 till 2016 när det gäller förskrivning och uppföljning av fysisk aktivitet på recept. Förskrivningen av ökade kraftigt fram till 2013 men minskar, trots den bevisade effekten, stadigt därefter. Under 2016 har 390 antal FaR förskrivits (till 315 individer) från sjukvårdens verksamheter. Av dessa har 69 procent förskrivits till kvinnor och 31 procent till män. Det är alltså en större andel kvinnor än män som får recept på fysisk aktivitet. Totalt sett innebär antalet FaR en minskning på helåret med 25 procent jämfört med föregående år. Målet att antalet FaR ska öka med 20 procent är därmed inte uppnått. Det är några verksamheter där förskrivningen av FaR har minskat avsevärt. Vårdcentralen Wisby söder har minskat förskrivningen med 63 procent och 7 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 sjukgymnastiken i primärvården har minskat förskrivningen med 23 procent Dessa två enheter ger direkt negativa konsekvenser på helheten då de sedan många år tillbaka stått för merparten av FaR-recepten. En av orsakerna till minskningen är att FaR-specialister bytt arbete samt en ökad arbetsbelastning som gör att FaR-recept inte prioriteras. Värt att nämna är dock både BVC och Ungdomsmottagningen som under 2016 kommit igång med förskrivning av FaR. Båda verksamheterna har flerdubblat antalet förskrivna FaR under året. Hemse vårdcentral, Dietistmottagningen och vårdcentralen Visby norr har också ökat förskrivningen av fysisk aktivitet på recept. Uppföljning av FaR Uppföljning är en viktig framgångsfaktor för att öka patientens fysiska aktivitetsnivå och är därför en del av arbetsmetoden. Ordination av FaR skiljer sig inte från annan ordinerad behandling, vilket innebär att förskrivaren är ansvarig för att uppföljning sker. I den statistik som finns tillgänglig är andelen uppföljda FaR-recept låg. Under 2016 är det endast 23 procent av de förskrivna recepten som har en dokumenterad uppföljning. Verksamheterna följer dock upp patienternas fysiska aktivitet i betydligt större utsträckning men det dokumenteras inte alltid. Utbildningsinsatser Då all legitimerad personal förskriver FaR, fodras ständig uppdatering och påminnelse om förskrivningsrutiner, levnadsvanefrågor samt dokumentation av den information man får av patienten. Hälsofrämjande rådet har under 2016 satsat på utbildningsinsatser både vad gäller medverkande personer i rådet men även för övriga instanser och vårdenheter. Utbildningsinsatserna har inneburit föreläsning kring exempelvis när och hur förskrivningar av fysisk aktivitet på recept skall genomföras samt dokumenteras. Nationellt programråd för levnadsvanor SKL fått en viktig roll i och med beslut om att inrätta programråd inte bara för diagnosgrupper såsom diabetes, astma/kol, stroke etc - utan även andra specifika områden såsom primärvård och levnadsvanor. De båda sista områden "skär" rakt igenom alla andra programråds ansvarsområde, vilket innebär stort fokus på just samverkan mellan programrådet för levnadsvanor och alla andra programråd. Ledamöter i programrådsgruppen har direkt möjlighet att påverka nationella processer exempelvis den pågående revideringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Från Region Gotland deltar sedan 2016 en levnadsvanespecialist från primärvården i programrådet. Statistik gällande sjukdomsförebyggande metoder Via en applikation, Qlikview, kan statistik över arbetet med sjukdomsförebyggande metoder följas. Det är möjligt att se antal patienter som tillfrågas om sina levnadsvanor, antal som har en ohälsosam levnadsvana samt antal som får en åtgärd. Urval kan göras på tidsintervall, kön, vårdenhet, ålder och yrkeskategori. Vårdcentralerna som drivs i privat regi är inte kopplade till statistikapplikationen. Representanter från Unicare Hansahälsan och Visborgs vårdcentral deltar i sjukvårdens hälsofrämjande råd och redovisar egen statistik i sina respektive verksamhetsbeskrivningar. 8 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Dokumentation måste ske på korrekt sätt för att det ska falla ut i statistik vilket gör att implementering av dokumentationsrutiner är ett ständigt pågående arbete, särskilt när nyanställd personal introduceras. Diagrammet ovan visar antalet patienter som är tillfrågade om sina levnadsvanor vid ett besök i hälso- och sjukvården. När en patient har en eller flera levnadsvanor dokumenterade i journalen innebär det att de syns i statistiken som tillfrågade. Antalet tillfrågade under 2016 har minskat med 5 procent jämfört med 2015. I journalen skall de åtgärder som patienten erbjuds och får dokumenteras. Denna dokumentation ligger till grund för tabellen på sidan 11. Tobaksbruk= 2112 åtgärder för 769 individer. Fysisk aktivitet = 4016 åtgärder för 1890 individer. Matvanor = 4151 åtgärder för 1882 individer. Alkohol = 709 åtgärder för 399 individer. Trots minskat antal tillfrågade har ändå antalet åtgärder ökat jämfört med 2015. Åtgärder vid tobaksbruk har ökat med 4 procent, åtgärderna vid otillräcklig fysisk aktivitet är oförändrade jämfört med föregående år, åtgärderna vid ohälsosamma matvanor har ökat med 9 procent och åtgärder vid riskbruk av alkohol har ökat med 20 procent. 9 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Könsuppdelad statistik Könsfördelningen gällande besök i hela sjukvården (akuten, sluten- och öppenvård, primärvård) är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Könsfördelningen i primärvården är 56 procent kvinnor och 44 procent män. Tillfrågade om sina levnadsvanor 2016 Av de tillfrågade om rökning är 58 procent kvinnor och 42 procent män. Gällande alkohol (glas per vecka) är förhållandet 55 procent kvinnor och 45 procent män och alkohol per tillfälle är 62 procent kvinnor och 38 procent män. För fråga om matvanor är förhållandet 57 procent kvinnor och 43 procent män och slutligen är 57 procent kvinnor och 43 procent män gällande frågor om fysisk aktivitet. Kvinnor och män får i lika stor utsträckning frågor om merparten av levnadsvanorna. De små skillnaderna mellan könen som fanns 2015 har minskat något 2016. Kvinnor får dock av oklar anledning i något större utsträckning frågor om alkohol per tillfälle. Tillfrågade som har ohälsosam levnadsvana 2016 Av de som tillfrågats och som visat sig ha en eller flera ohälsosamma vanor är det fler män än kvinnor som har ohälsosamma matvanor medan det i övrigt inte är någon större skillnad mellan könen (jämfört med antalet tillfrågade) Sett till antalet åtgärder så erbjuds män i större utsträckning åtgärder kopplade till riskbruk av alkohol i jämförelse med att en större andel kvinnor har konstaterat riskbruk av alkohol (glas per vecka eller glas per tillfälle). 10 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Fördelning per yrkesgrupp Läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor är de yrkesgrupper som oftast frågar patienter om levnadsvanor. En individ kan få frågor om levnadsvanor av fler yrkesgrupper varför det totala antalet i diagrammet är högre än det antalet tillfrågade individer. Fördelning per enhet Statistik över antal tillfrågade patienter på utvalda enheter inom HSF Antal tillfrågade 2014 Antal tillfrågade 2015 Antal tillfrågade 2016 Förändring mellan 2015 och 2016 Enhet VC Wisby Söder 1540 1223 963 21 % VC Visby Norr 1292 1121 1117 0,3 % VC Hemse 1179 1093 1267 + 16 % Ögonmott 818 835 857 + 3 % MVC Visby 767 632 540 15 % Ungdomsmottagningen 597 432 374 13 % Vårdavdelning C4/A4 469 372 202 46 % VC Klinte 426 446 300 33 % Sjukgymnastik PV Visby 316 241 97 60 % Vårdavdelning C3 243 108 44 60 % VC Slite 295 365 497 + 36 % Psyk öppenvårdsmott 217 245 194 21 % Kirurgmott 193 106 152 + 43 % Dietistmott 201 245 248 + 1 % Hälsosjuksköterskemott 176 156 141 10 % Vårdavdelning A2 82 60 38 37 % Gynmott 108 93 123 + 32 % IVA 86 49 18 63 % Sex enheter har en positiv utveckling av antalet tillfrågade 2015 till 2016. Ögonmottagningen, vårdcentralerna i Hemse och Slite, Kirurgmottagningen, gynmottagningen och även en blygsam ökning för Dietistmottagningen. Övriga 11 (12)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 enheter har minskat antalet tillfrågade och totalt sett minskade antalet tillfrågade med 5 procent jämfört med 2015. Planerad verksamhet för 2017 Fortsatt deltagande i det nationella nätverket HFS och eventuellt utöka deltagandet i HFS temagrupper för att få mesta möjliga nytta av medlemskapet. Implementering av den nya rutinen för rökfri operation som nu även inkluderar rådgivning om alkoholstopp. Utbildningssatsning för levnadsvanekoordinatorerna på vårdcentralerna samt MI-utbildning för hela hälso- och sjukvården. Utveckla hälsosjuksköterskans uppdrag i både specialist- och primärvård. Det hälsofrämjande rådet har tagit ett inriktningsbeslut att arbeta med hälsofrämjande åtgärder kopplat till psykisk ohälsa. Samarbete planeras med enheten för folkhälsa och välfärd inom vissa regionövergripande aktiviteter. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Hälsofrämjande rådet, via Jeanette Grunditz 12 (12)

Sven Montelius, hygienläkare Camilla Artinger, hygiensjuksköterska Tjänsteskrivelse HSN 2016/8 13 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Vårdhygien Gotland verksamhetsberättelse 2016 Uppdrag Vårdhygien omfattar alla de åtgärder som vidtas för att förebygga och begränsa vårdrelaterade infektioner inom vård och omsorg. För att säkerställa kompetens inom sakområdet vårdhygien och tillgodose hela Region Gotlands behov har Vårdhygien (HSF) tilldelats uppdraget. För ytterligare information se STY-2297 Vårdhygien uppdrag och uppföljning samt STY-5555 Vårdhygien överenskommelse mellan HSF och SOF. Årets verksamhet Rådgivning och verksamhetsbesök Vårdhygien har under 2016 varit rådgivare i arbetet med att förebygga och begränsa vårdrelaterade infektioner (VRI) inom HSF och SOF, främst genom telefonrådgivning, mejl och arbetsplatsbesök/hospitering. Arbetet med att förebygga och begränsa VRI har även omfattat stora utbildningsinsatser, för att nämna några: Samverkan med serviceförvaltningen utmynnade i hygienutbildning av samtliga lokalvårdare och städledare med uppdrag inom HSF. Basal hygien för barnmottagning, mödrahälsovård och Diaverum har varit aktuellt med anledning av MRSA och ESBL bland asylsökande. Utbildningen har bidragit till en tätare dialog med verksamheterna. Hygienutbildning för barnhälsovårdspersonal. Fortbildning inom vårdhygien för undersköterskor och utförare i RAK-projektet. Fortbildning om influensa, vaccination och vård av smittade patienter för vård och omsorgspersonal. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Samverkan med sterilcentral, intensivvård och operation är nödvändig för att förebygga dyrbara postoperativa sårinfektioner. Under 2016 har vårdhygien deltagit på sterilgruppens möten, hospiterat och utbildat personal på operation samt förlossning (hygienrutiner vid kejsarsnitt), deltagit i diskussion om operationsventilation och medverkat till att luftprovtagning (Satorius) kunnat genomföras. En första analys visar på mycket gott resultat för operationslokal avsedd för infektionskänslig kirurgi. Under 2017 fortsätter arbetet med att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner på operation och intensivvårdsavdelningen. Lokala riktlinjer och hemsida Vårdhygiens lokala riktlinjer har uppdaterades fortlöpande under 2016 och de som tidigare saknats t.ex. handläggning av Barnsängsfeber (GAS) finns nu i docpoint. Vårdhygien har identifierat behov av riktlinjer för handläggning av personalinfektioner och Legionella. Under 2016 färdigställdes en extern hemsida för vårdhygien och smittskydd med syfte att förbättra tillgängligheten till information och riktlinjer för verksamheter inom HSF, SOF och privata vårdgivare. Arbetet med hemsidan pågår fortlöpande för att hålla den aktuell. Livsmedel, textilier, avfall och städning I juni 2016 deltog Vårdhygien vid studiebesök på Textilias tvätteri i Karlskrona. Besöket bidrog till värdefull insyn i hanteringen av textilier och diskussion om svinn av textilier. I samband med studiebesöket framkom att leverantören deponerar smittförande textilier. Detta bidrar till svinnvarning för det som deponeras. Dessutom finns en risk för tillväxt av mikrober och svamp som är svåra att avdöda i tvättprocessen. Under hösten har Vårdhygien medverkat vid textilrond, möten med textilombud och leverantör vid upprepade tillfällen. Under året har flera nationella rapporter publicerats om städningens betydelse för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). Ny- och ombyggnation, upphandlingar Vårdhygien har deltagit som sakkunnig vid ombyggnad av hygienutrymmen på Visby lasarett, ombyggnation av infektionsavdelning A2 och planering av förråd för medicintekniska produkter på Visby lasarett. I början av 2016 påbörjades arbetet med upphandling av desinfektions- och hygienprodukter inom Region Gotland. Vårdhygien har bidragit med omfattande kartläggning av nuvarande sortiment och metoder. Arbetet med kravspecifikationen har visat på brister i verksamheten vad gäller fastslagna arbetsmetoder, produktkunskap och informativ varukatalog. 2 (5)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Viktiga händelser I april kom det till Vårdhygiens kännedom att thoraxkliniken Karolinska sjukhuset (KS) hade ett utbrott av antibiotikaresistenta ESBL K.pneumoniae. Vårdhygien införde screening av patienter som planerades för eftervård på Visby lasarett. Lokala riktlinjer reviderades, chefsläkare och enhetschefer informerades om nya rutiner. Senare upptäcktes att en patient eftervårdats utan särskilda restriktioner. Patienten hade blivit smittad på KS. I samråd med smittskyddsläkaren beslutades om smittspårning. Ett tjugotal patienter fick brev med uppmaning om provtagning. I smittspårningen upptäcktes inga nya fall av ESBL K.pneumonia. Händelsen har rapporterats som en avvikelse i Flexite. WHO:s internationella handhygiendag inföll på en svensk helgdag. Vårdhygien uppmärksammade dagen före (4 maj) genom aktiviteter i entrén till Visby lasarett. Det blev ett uppskattat inslag för patienter, besökare och vårdpersonal. I juli kom det till Vårdhygiens kännedom om en patient som utvecklat VRE. Patienten hade vårdats ett par månader på ortopeden. Då det var oklart när patienten utvecklat VRE i kombination med ett stort patientmaterial (ca 90 patienter) beslutade smittskyddsläkaren att avstå från smittspårning. Inga ytterligare fall har noterats under hösten. I augusti insjuknade 7 personer på ortopeden (patienter och personal) i smittsam magsjuka inom loppet av några dygn. Vårdhygien hade regelbunden kontakt med verksamheten fram tills ärendet kunde avskrivas. I prover från patienter kunde inga virus påvisas. I november kom det till Vårdhygiens kännedom om flera fall av Enterokock faecium av specifik typ (tarmbakterier) som orsakat svår sjukdom. En epidemiologisk kartläggning ringade in onkologen (avdelning, mottagning, dagvård) och röntgen som misstänkt miljö för smittspridning. Vårdhygien träffade verksamhetsansvariga i början av december för diskussion om handläggning. Sedan dess har ytterligare ett fall upptäckts (8 fall under 2016). Utredningen talar för smittspridning på Visby lasarett under hösten 2016. Hygienrond och följsamhet till basal hygien och klädregler I juli 2016 beslutade hälso- och sjukvårdsdirektören att alla verksamheter inom förvaltningen ska utföra egenkontroll en gång/år och hygienrond vart 4:e år. Enhetschef ansvarar för att genomföra egenkontroll och följa resultatet i samverkan med RO chef. Vårdhygien ansvarar för att genomföra, sammanställa och rapportera hygienronder. Hygienronder har genomförts i primärvården under hösten 2015 och våren 2016. I övriga verksamheter har arbetet ännu inte påbörjats. Under 2016 utförde ansvarig MAS en kartläggning av särskilda boenden efter ett formulär framtaget av Vårdhygien. I samverkan med vårdhygien har hygienrond genomförts på Gotlands sjukhem och Korttidsenheten Korpen. SOF har ännu inte beslutat om formen för egenkontroll och hygienrond. Sedan 2015 finns det ett nämndbeslut om kvalitetsuppföljning av basal hygien och klädregler. I HSF utförs mätningar 6 ggr/år och i SOF 2 ggr/år. Resultat för SOF presenteras i den årliga patientsäkerhetsrapporten från varje enhet. 3 (5)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Vårdhygien sammanställer och rapporterar resultat för samtliga verksamheter i HSF fortlöpande under året. Följsamheten till gällande författning om basal hygien (BHR) och klädregler (BKL) anges i procent i tabellen nedan: Antal observationer BHR BKL Slutenvård avd 293 84% 97% Mottagningar 623 77% 92% Vårdcentraler 220 82% 94% Tandvård 267 92% 96% Jämfört med 2015 har antalet observationer ökat inom alla verksamheter, främst inom specialistmottagningar (+181 st). Basal hygien (handdesinfektion, skyddshandskar och skyddskläder) har förbättrats inom tandvård och i primärvård (+7%), men försämrats inom slutenvården (-2%). Detta ökar risken för VRI och smittspridning bland de svårast sjuka patienterna. Klädregler (arbetskläder, hår och smycken) har förbättrats inom primärvården (+6%). Region Gotland medverkade i Sveriges kommuner och landstings nationella mätningar av VRI och följsamhet till BHK som genomfördes den 31 mars. Inför mätningen genomfördes en observatörsutbildning för 15 deltagare (11 verksamheter). Samtliga verksamheter var inbjudna. Sammanlagt rapporterades 250 observationer. HT 2012 VT 2013 HT 2013 VT 2014 VT 2015 VT 2016 Gotland 73 % 74 % 71 % 81 % 78% 73% Riket 70 % 72 % 74 % 74 % 76% 75% Punktprevalens mätningen visade en försämring av den sammanlagda följsamheten jämfört med tidigare år. Resultat för arbetskläder och smycken har förbättrats men försämrats för handdesinfektion och skyddskläder (lägst följsamhet i landet). Detta ökar risken för VRI och smittspridning orsakade av indirekt kontaktsmitta via vårdpersonalens händer och arbetskläder. I den nationella punktprevalens mätningen av VRI den 7 april deltog sammanlagt 134 inneliggande patienter. Av dessa hade 35,8% genomgått ett kirurgiskt ingrepp, 29,1% behandlades med antibiotika och 17,2% hade urinkateter (riskfaktorer för att drabbas av VRI). Undersökningen identifierade tre patienter med VRI (2,2%). Gotland hade lägst andel VRI i hela Sverige för andra året i rad. HT HT 2012 VT 2013 2013 VT 2014 VT 2015 VT 2016 Gotland 8,8% 4,2% 6,9% 6,5% 1,7% 2,2% Riket 8,9% 9,0% 8,7% 8,9% 9,6% 9,1% Sammantaget påvisar alltså mätningarna en låg förekomst av VRI samtidigt som följsamheten till basala hygienregler försämrats. Med stor sannolikhet har vård i enkelrum stor betydelse för låg förekomst av VRI. 4 (5)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Planerad verksamhet för 2017 Hygienombudsutbildning för ombud inom HSF. Påbörja arbetet med hygienronder. Fortlöpande uppdatera hemsidan och lokala riktlinjer. Deltagande i nationella punktprevalens mätningar för BHK, VRI och HALT. Resurser Vårdhygiens budget är inte definierad men ligger centralt inom förvaltningen, HSF. På vårdhygien arbetar en hygien- och smittskyddssjuksköterska. Heltidstjänstens fördelning mellan verksamheterna är beräknad till 60% vårdhygien och 40 % smittskydd. På vårdhygien arbetar en hygien- och smittskyddsläkare till 50%. Deltidstjänstens fördelning mellan verksamheterna är beräknad till 30% vårdhygien och 70% smittskydd. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Sven Montelius, hygienläkare Camilla Artinger, hygiensjuksköterska 5 (5)

Sven Montelius, smittskyddsläkare Camillla Artinger, smittskyddssjuksköterska Verksamhetsberättelser HSN 2016/8 17 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Smittskydd Gotland - verksamhetsberättelse 2016 Uppdrag Smittskyddsenheten (SME) fick sitt uppdrag 2012. Uppdraget kan sammanfattas i följande citat: Smittskyddsenheten ska motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor på Gotland, bland annat genom att registrera och följa utbredningen av anmälningspliktiga sjukdomar, utreda utbrott, främja vaccinationer samt leda och samordna smittskyddsarbetet på Gotland. Se Docpoint STY-4917 Uppdrag Smittskydd. Resurser Under 2016 har kostnaderna för provtagning beträffande smittskyddslagens sjukdomar ökat och underskottet för provtagning blev 125 tkr. Viktigt att veta att budget för provtagning minskades med 400 tkr 2016 jämfört med 2015. Hela underskottet för SME blev 68 tkr. Den ökade kostnaden för provtagning beror på att screeningundersökning beträffande multiresistenta bakterier ökat påtagligt. Administratör (50 %), sjuksköterska (100 %) och läkare (50 %) har fortsatt på sina tjänster under 2016. Alla tre delar sin tid mellan smittskydd och vårdhygien. Sjuksköterskan har arbetat ca 40 % och läkaren ca 35 % med smittskyddsfrågor. Den arbetstiden räcker inte för allt som behöver göras och bl. a. uppdatering och upprättande av rutiner ligger efter. Enheten är liten och därmed sårbar. Någon ersättare vid semester och annan frånvaro med bas på Gotland har inte kunnat ordnas. Därför finns ett avtal med Smittskyddsenheten i Sörmland som bidrar till personaltäckning (läkare och sjuksköterska) i samband med semester/frånvaro. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Årets verksamhet Antibiotikaresistensen hos bakterier är ett allvarligt hot mot modern och avancerad sjukvård. Genom Strama-gruppen arbetar SME för att motverka denna utveckling bland annat genom information om resistens och antibiotikaförskrivning i samband med besök på de olika vårdenheterna. Lika viktigt i kampen mot spridning av resistenta bakterier är ett enträget vårdhygienarbete. Inom området sexuellt överförbara infektioner (STI), speciellt klamydia, har noterats en ljusning de senaste åren. Tidigare har Gotland toppat statistiken för klamydia bland landsting/regioner i Sverige. Sedan 2014 finns trendbrott med betydligt lägre förekomst. Trenden kvarstår och 2016 har antalet klamydiafall på Gotland minskat med knappt 15 procent jämfört med 2015. Sannolikt har den förbättrade tillgängligheten till provtagning bidragit till detta resultat, dels kan man kostnadsfritt beställa klamydiatest via nätet, dels är STI-mottagningen öppen på kvällstid varje onsdag. Första halvåret tog planeringen för hälsoundersökning av asylsökande en del tid för smittskyddsläkaren och sjuksköterskan. Hälso- och sjukvården lyckades väl i genomförandet av vaccinationer och hälsoundersökningar och i stort sett undersöktes alla asylsökande som kom till Gotland. Ingen spridning av smittsam sjukdom från gruppen av asylsökande noterades. Viktiga händelser Smittskyddsläkaren har i uppdrag att varje år definiera riskgrupperna som erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa och pneumokocker. Så skedde även i år och vaccinationerna startade den 9 november. Fram till den 10 december 2016 hade fler personer i gruppen 65 år eller äldre blivit vaccinerade jämfört med samma period 2015. Smittskyddsläkaren har medverkat i en arbetsgrupp för införande av lågtröskelverksamhet med bland annat sprutbyte för personer med injektionsmissbruk. Avsikten är att förebygga spridning av blodsmitta i denna grupp samt att nå gruppen för att motivera till drogfrihet. Den 18 november informerades gruppen om erfarenheter från sprutbytet i Malmö av personal därifrån. Smittskyddsenhetens hemsida har omarbetats och finns nu på Region Gotlands externa hemsida som är öppen för alla. Smittskyddsenhetens kontor flyttade till ny lokal på Visby lasarett i början av året. Utbrott/smittspårning SME Gotland har varit involverad i nationella utbrott av tarmsmittor (Salmonella och EHEC) med praktisk handläggning av enkäter och telefonkontakter med myndigheter, anhöriga och drabbade. Sjuksköterskan har utfört provtagning för smittspårning på HVB-hem vid två tillfällen. Som övriga landet har även Gotland under hösten märkt en ökad förekomst av inhemsk smitta av Campylobacter. Trolig smittkälla är färsk kyckling. 2 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 STI- gruppen och övrigt rörande STI STI-gruppen har träffats fyra gånger under året. Smittskyddsläkaren är sammankallande. I gruppen finns representanter från Enheten för Folkhälsa och Välfärd, Elevhälsan, Ungdomsmottagningen, Mödravården, Smittskyddsenheten och Mikrobiologiska laboratoriet. Gruppen diskuterar strategier kring förebyggande av hiv och övriga STI och försöker analysera statistik kring dessa sjukdomar. I frågor som rör STI är smittskyddsläkaren tillsammans med folkhälsostrategen Region Gotlands kontaktpersoner gentemot FoHM och Kunskapsnätverket Stockholm Gotland. FoHM har inför Världsaidsdagen den 1 december fortsatt sin informationssatsning Hiv idag är inte som igår. SME har distribuerat informationsmaterial i denna satsning. Klamydiatjänsten kostnadsfri beställning av klamydiatest Gruppen bakom Klamydiatjänsten har träffats vid två tillfällen. Smittskyddsläkaren är sammankallande. Tjänsten har fungerat och man ser ett visst ökat användande av tjänsten. Smittspårning STI Smittskyddsassistenten/administratören sköter sedan flera år en stor del av det som normalt tillhör smittspårning av STI. Arbetet innebär kontakt med sexualpartners till smittade individer med uppmaning att söka vård samt att följa upp att dessa blivit föremål för provtagning. Information riktad till allmänheten Läkaren har vid två tillfällen, på olika platser informerat pensionärsgrupper om smittskydd och influensavaccination. Sjuksköterskan har utarbetat patientbroschyrer med information om MRSA och ESBL. Sjuksköterskan skrev en helsidesartikel i Gotlands gratistidning om sommarplågor. Tillsammans med sjuksköterska från Barnmottagningen hade läkaren en informationskväll för Astma- och allergiföreningen om influensa- och pneumokockvaccination den 18 oktober. Utbildning och information riktad till personal i olika verksamheter Sjuksköterskan har informerat om smittskydd (MRSA, blodsmitta, tuberkulos) på HVB-hem vid 10 tillfällen. Läkaren har tillsammans med Elevhälsan informerat om smittskydd i förskoleklass. Sjuksköterskan och läkaren har besökt en förskola och informerat om MRSA. Sjuksköterskan och läkaren har vid två tillfällen i oktober informerat sjukvårdens personal inför starten av influensavaccinationer. Läkaren informerar varje ny kull av AT-läkare om smittskydds- och hygienrutiner. Sjuksköterskan har undervisat om smittskydd på ett av programmen på Folkhögskolan i Fårösund. Sjuksköterskan, administratören och läkaren har informerat om handläggning av STI på vårdcentraler, mödravård, hudmottagning och ungdomsmottagning. 3 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Besök hos Hälso- och sjukvårdsnämnden Den 16 december informerade smittskyddsläkaren HSN om smittskyddsenhetens arbete och prioriteringar. Gutesmittu Tre nummer av enhetens tidskrift Gutesmittu har publicerats på hemsidan under året. Mediakontakter Läkaren och sjuksköterskan har vid flera tillfällen under året medverkat i intervjuer i lokalradion, SVT Nyheter Öst och i öns båda tidningar. Planerad verksamhet för 2017 Upprätta en plan för enhetens dokumenthantering. Ge riktad information till riskgrupper för att motivera till influensavaccination och därmed öka vaccinationstäckningen i riskgrupperna. Genom fortsatt information förbättra behandlande läkares följsamhet till anmälningsplikten av vissa sjukdomar. Nyproducera och revidera olika dokument med rutiner/riktlinjer samt att alla dokument läggs i Docpoint Fortsatt samverkan med grupper och nätverk på Gotland och nationellt Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Sven Montelius, smittskyddsläkare Camilla Artinger, smittskyddssjuksköterska 4 (4)

Sven Montelius smittskyddsläkare, Strama-ordförande Tjänsteskrivelse HSN 2016/8 12 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Strama Gotland Verksamhetsberättelse 2016 Nationell organisation Strama nationellt finns i form av Programråd Strama under SKL och är lokaliserat till Västerbotten. Folkhälsomyndigheten (FoHM) har en samverkansgrupp för Stramaarbete. Stramanätverket finns kvar men har en mindre roll i den nya organisationen. En ny, strukturerad hemsida har etablerats under året. Lokal organisation I Strama Gotland ingår representation från smittskydd/vårdhygien, primärvård, äldrevård, barnhälsovård, barn/ungdomsmedicin, klinisk mikrobiologi, infektionsmedicin samt chefläkare, informatör och apotekare. Smittskyddsläkaren är sammankallande till möten. En distriktsläkare/infektionsspecialist, har arbetat 10 % med Stramafrågor fram till slutet av augusti 2016. Tjänsten har därefter varit vakant. Stramas uppsökande verksamhet med besök hos förskrivare i primärvård och slutenvård har Eva Ekelöf Andström, Monika Westermark, chefsapotekare och Sven Montelius, smittskyddsläkare ansvarat för. Uppdrag Följa antibiotikaförskrivning och resistensläget på Gotland samt återföra denna information till verksamheterna. Se till att det i verksamheterna finns aktuella lokala och nationella rekommendationer och vårdprogram för profylax och behandling av vanliga infektioner vad gäller antibiotika. Sprida kunskap om antibiotikaresistens och följderna av detta till allmänheten och media, samt i övrigt verka enligt nationella riktlinjer från Strama. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Resurser I Stramas budget för 2016 avsattes 116 tkr till 10 % arbetstid för en läkare och 30 tkr för utbildningar och möten. Det avsattes ingen budget för kunskapsspridning och informationskampanjer som är en viktig del av uppdraget, se tredje punkten ovan. Av denna budget har 79 tkr använts för personalkostnader och ca 8 tkr för utbildning/möten. Stramas Gotlands budget för 2016 var satt till 2,58 kr/invånare, medeltal för riket var 4,13 kr/invånare. Verksamhet 2016 Stramainformation på lunchmöte för läkare i Läkemedelskommitténs regi den 9 mars. Informationsmöte för HSL rådet (SOF) och legitimerad personal på särskilda boenden genomfördes 12 och 19 maj. Information från Strama har en gång per kvartal gått ut i veckobrevet inom HSF. De olika enheterna på Visby lasarett besöktes under våren med information om antibiotikaförskrivning och riktlinjer för antibiotikabehandling. Alla vårdcentraler besöktes under hösten med information om den lokala antibiotikaförskrivningen i relation till övriga vårdcentraler och i relation till andra regioner/landsting. Riktlinjer för antibiotikabehandling diskuterades. Inför den europeiska antibiotikadagen den 18 nov sändes ett pressmeddelande till lokala medier. Dessutom gavs intern information inom HSF. Utveckling beträffande resistenta bakterier På Gotland har under året noterats 33 nya fall som bär meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) jämfört med 10 fall 2015. ESBL-bärande tarmbakterier har noterats hos 35 personer 2016 jämfört med 30 fall 2015. Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) har noterats hos en person 2016. En betydande andel av dem som anmälts med MRSA och ESBL är personer med utländsk bakgrund som blivit föremål för screening i samband med vård. Antibiotikaförskrivning Under 2016 har förskrivningen av antibiotika till gotlänningarna ökat något jämfört med 2015. 332 recept/1000 invånare hämtades ut 2015 och 334 recept/1000 invånare 2016. Med tanke på att det långsiktiga målet är 250 recept/1000 invånare och år är denna utveckling mycket otillfredsställande. Kvaliteten på förskrivningen har dock förbättrats om man ser några år tillbaka. Andelen penicillin av alla luftvägsantibiotika till barn har ökat och andelen kinoloner av alla urinvägsantibiotika till kvinnor har minskat. 2 (3)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Planer för 2017 Ersätta den vakanta läkartjänsten inom Strama. Satsa mer på Strama i slutenvården än hittills bl a införande av regelmässig omprövning av antibiotikabehandling efter 3 dygn och på sikt införa antimicrobial stewardship. Arbeta för att om möjligt få ett Stramaombud på varje vårdenhet. Arbeta för att vårdenheterna tar ut förskrivarprofil för varje förskrivare och minst en gång årligen diskuterar detta i gruppen av förskrivare. Inleda ett Stramaarbete med Gotlands veterinärer ett första möte är planerat till april 2017. Arbeta för att det ska finnas en budget för kunskapsspridning och informationskampanjer som riktar sig till allmänheten och media. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Sven Montelius, smittskyddsläkare och Strama-ordförande 3 (3)

Franz Rücker Ordförande Läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse HSN 2016/8 12 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Läkemedelskommittén Gotland - verksamhetsberättelse 2016 Uppdrag Verksamheten är lagstadgad av Riksdagen och styrs av Reglemente för Läkemedelskommittén Region Gotland. Uppdraget kan sammanfattas som rådgivande så att gotlänningar får de bästa läkemedlen. Årets verksamhet Ny läkemedelslista arbetas fram varje höst i samarbete med öns ledande specialister och LÄKSAKS expertråd i Stockholm. Listan trycks kring nyår i 2 500 ex och delas ut som fickfolder till både förskrivare och till intresserade patienter via apoteken. Den finns även tillgänglig via nätet och som nedladdningsbar app till Iphone, Ipad, Android eller läsplatta. Som skrivbordsunderlägg uppskattad. Vid internutbildning i maj föreläste professor Åke Wennmalm om sitt banbrytande arbete kring läkemedels miljöeffekter. Vidare har kommitténs initiativ till regelbundet återkommande möten med alla apoteksaktörer på ön fortsatt med syfte att trots konkurrens säkerställa samarbete och god service. Ett utmärkt samarbete föreligger med Stockholms Läns Landsting (SLL). Upphandling av läkemedel till den slutna vården sker gemensamt och renderar rabatter för Gotland på cirka 5 miljoner kronor. Detta förutsätter aktivt deltagande i Läksaks olika expertråd, för närvarande hjärta-kärl, mage-tarm, infektion, andningsorganen, anestesi och vätsketerapi, endokrin, smärta och psykiatri. Deltagande i dessa expertråd är en central del av kunskapssäkringen och bör utökas. Ordföranden är invald i Stockholms Läkemedelskommitté (SLK) vilket fördjupar samarbetet. Läkemedelskommittén har deltagit i möten mellan HSF och Enheten för evidensbaserat kunskapsstöd SLL där olika samarbetsprojekt projekterats. Landets läkemedelskommittéer har ett nätverk LOK med regelbundna möten och samordning av insatserna i landet. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Kvalitetskontroll I rapporten Öppna jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet som publicerades i november 2016 av SKL och SoS framgår fördelaktiga siffror med att Gotland har hos våra äldsta 75+ lägst antal med fler än 10 läkemedel, lägst användning av psykofarmaka, bäst val av sömnmedel och näst bäst på att undvika olämpliga läkemedel i jämförelse med andra landsting. Antikoagulantia vid förmaksflimmer är vi bäst i landet på vilket förhindrar åtskilliga stroke. Blodfettsbehandling används efter stroke men efter hjärtinfarkt finns stor förbättringspotential. Beträffande antibiotika-användningen hänvisas till STRAMAs arbete. Efter benskörhetsfrakturer bör fler behandlas med läkemedel. Öppna jämförelser visar att Gotland har bland den högsta biverkningsrapporteringen, vilket är viktigt. Sammantaget kvarstår förskrivningsbilden med utmärkt följsamhet till läkemedelslistan, vissa förbättringsområden såsom osteoporos, diabetes, hypertoni och depression samt hög användning av specialistpreparat med exempelvis TNF till reumatiker och cellhämmare vid cancersjukdom, medan den mycket höga användandet av ADHD-läkemedel fortsätter. Kostnadsutveckling för läkemedel Läkemedel omsattes under 2016 i hela landet för 41 miljarder kronor, på Gotland med 262 miljoner kronor. På Gotland såldes läkemedel till sluten och öppenvården för totalt 238 miljoner kronor varav 34 miljoner var egenavgift. Rekvisitionsläkemedlen kostade 55 miljoner. Statsbidrag för läkemedel 2016 är 147,7 miljoner. Från att tidigare år varit ett lågkostnadslän för läkemedel har ön de senaste fem åren ökat per capita kostnaden och ligger nu enligt SKL på en hög kostnad. Kostnaderna orsakas bl a av hög användning av TNF-preparat, cancerläkemedel och centralstimulerande preparat vid ADHD. För 2017 prognosticerar SLL en ökning med 4,3 % av kostnaderna för förmån+rekvisition. Nya läkemedel mot cancer och nya särläkemedel driver kostnaden. Viktiga patentutgångar under 2017 är Lyrica, Roactemra, Cancidas m fl. Planerad verksamhet för 2017 Den nationella läkemedelsstrategien har som mål att skapa läkemedelsbehandling i världsklass. För 2016-2018 har regeringen angett 3 målområden: effektiv och säker läkemedelsanvändning; tillgängliga läkemedel och jämlik användning; samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning. Detta påverkar agendan för Läkemedelskommittén 2017. Nya rutiner för ordnat införande av nya kostsamma läkemedel är en viktig uppgift. Kunskapsstyrning av läkemedelsval är angeläget. Gotländska läkare har nu tillgång till kunskapsstödet VISS.nu liksom UptoDate. Riktade insatser med ökad uppföljning av utvalda områden, främst insatser inom slutenvården för bättre kostnadskontroll angeläget i samarbete med sjukvårdsledningen. Lagen om läkemedelsgenomgångar motiverar fortsatt anställning av klinisk farmaceut. Mycket angeläget är fortsatt gott samarbete och kunskapsutbyte med LÄKSAKS expertråd och med SLL gemensam upphandling till slutenvården. Samarbete med lokala STRAMA. Fortsatt nationell samordning med läkemedelskommittéer via LOK. Fortsatt samarbete med Länsstyrelsen i miljöfrågor. 2 (3)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Resurser Läkemedelskommittén har 13 medlemmar varav ordföranden har 50% tjänst och informationsläkaren 25% tjänst för kommittéarbete. Sekreteraren delar sin tid med chefsapotekaruppdraget. Informationsläkartjänsten är sedan okt 2015 vakant. Ordförandetjänsten blir vakant under året, rekrytering pågår. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Franz Rücker 3 (3)

Patientsäkerhetsberättelse 2016 1(27) Patientsäkerhetsberättelse 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Så här har patientsäkerhetsarbetet bedrivits... 4 Övergripande mål... 4 Strategi... 4 Nationella mål... 4 Regionala mål... 5 System för avvikelserapportering... 6 Patientklagomål... 6 Samarbete med Patientnämnden... 6 Information om patienträttigheter... 7 Utredning och granskning av allvarliga vårdskador... 7 Risk- och händelseanalys... 7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 8 Varje medarbetares ansvar... 8 Legitimerad personals ansvar... 8 Alla chefers ansvar... 8 Sjukvårdens verksamhetschefers samt tandvårdschefs ansvar... 8 Förvaltningsledningens ansvar... 8 Öppen redovisning av patientsäkerhetsarbetet... 9 Vårdhygien... 9 Smittskydd... 9 Strama... 9 Samverkan avseende hälso- och sjukvård... 10 Struktur för uppföljning/utvärdering... 10 Uppföljning genom egenkontroll... 11 Tillsyn... 12 Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten... 13 Nationella satsningar... 13 Fortsatt förvaltning av nationell patientsäkerhet... 13 Mätning av patientsäkerhetskultur... 13 Automatiserad datarapportering... 13 Handlingsplan för förbättrad förlossningsvård... 13 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården... 13 Handlingsplaner i samverkan... 14 Psykisk hälsa... 14 Ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord... 14 Förbättrad vård genom information och kunskap... 14 Traumavården granskad... 15 Regionala initiativ... 15 Ny utbildningsvårdcentral... 15 Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 2(27) Vårdnära service breddinförs... 15 Kompetenssäkringsmodell för undersköterskor... 15 BAS-år ger kunskap och goda kontakter... 15 Ökad specialistkompetens på slutenvårdavdelningar... 16 Ökad delaktighet genom förbättrad intern kommunikation... 16 Säkra ansvaret i vårdprocessen... 16 Kampanjen Trill int ikull... 16 Äldresjukvårdsteam... 17 Publicering av kvalitetsdata... 17 Patientsäkerhetsforum... 17 Förbättringsdag som inspirerar... 17 Förtydligad process för avvikelsehantering... 17 Överenskommelser mellan HSF-SOF... 18 Dialog med verksamheten vid allvarlig vårdskada... 18 Strålskyddskommitténs arbete... 18 Resultat som har uppnåtts... 19 Nationella satsningar... 19 Patientupplevd kvalitet... 19 Vårdskador... 19 God följsamhet till klädregler, sämre till hygienrutiner... 20 Låg förekomst av vårdrelaterade infektioner... 20 Beläggning av vårdplatser... 20 Mätning av patientsäkerhetskultur... 20 Undvikbar slutenvård, 65 år och äldre... 21 Återinskrivningar, 65 år och äldre... 21 Standardiserade vårdförlopp inom cancervården... 21 Regionala initiativ... 21 Upplevelser av samordnad individuell plan (SIP)... 21 God tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa... 21 Ny utbildningsvårdcentral... 22 Kompetenssäkringsmodell för undersköterskor... 22 BAS-år... 22 Stabil förbättring inom diabetesvården... 22 Medelvårdtid... 22 Förbättringsarbeten... 22 Minskad förekomst av vårdkontakter i samband med självmord... 23 Minskad förekomst av fallskador... 23 Följsamhet till rutiner och riktlinjer... 24 Ärenden från Patientnämnden... 25 Ärendehantering till IVO... 25 Övergripande mål och strategier för kommande år... 27 Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 3(27) Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen bygger på en policy som betonar värdet av avvikelserapporter och patientklagomål. Dessa, tillsammans med data från nationella kvalitetsregister och övrig verksamhetsuppföljning, utgör utgångspunkter för förbättring. Verksamhetsåret har präglats av prioriterade nationella satsningar och regionala initiativ, bland annat minskade väntetider inom cancervården, rätt använd kompetens och satsning på förbättrad vård av äldre och ökad psykisk hälsa mycket i samverkan med Socialförvaltningen. Årets resultat är mycket goda vad gäller exempelvis förbättrade resultat i diabetesvården samt låg förekomst av vårdrelaterade infektioner. Psykisk hälsa och bättre gemensamt vårdomhändertagande av äldre blir föremål för aktiviteter även kommande år, liksom en ökad tydlighet hur patienter och anhöriga ska kunna lämna synpunkter på vården. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 4(27) Så här har patientsäkerhetsarbetet bedrivits Mål och strategier Övergripande mål Den vård som ges ska vara så säker för patienten som möjligt. Strategi Avvikelserapporter från medarbetare samt klagomål och synpunkter från patienter och deras anhöriga ger möjlighet till förbättring av vårdens organisation. Information om uppkomna fel eller påvisad risk för skada analyseras av berörda chefer avseende bakomliggande orsaker och möjliga förbättringar. Beslutade åtgärder följs upp. Arbetet med avvikelser tas fortlöpande upp på arbetsplatsträffar så att berörd personal får återkoppling och kan vara delaktig i problemlösningen. Patienter och deras närstående bereds möjlighet att delta i analysarbetet av inlämnade synpunkter och klagomål. Händelser som inneburit att en patient drabbats av allvarlig vårdskada ska av chefläkaren anmälas till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Maria. Även när legitimerad personal befaras utgöra en fara för patientsäkerheten ska chefläkaren rapportera till IVO. Förvaltningens sammanställda resultat av patientsäkerhet ska återföras till medarbetare och allmänhet. Nationella mål Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen tecknar överenskommelser inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Under 2016 har följande överenskommelser varit aktuella: Evidensbaserad praktik och god kvalitet inom socialtjänsten Förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar m.m. Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Försäkringsmedicinska utredningar Insatser inom psykisk hälsa Kortare väntetider i cancervården Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 5(27) Kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ( Sjukskrivningsmiljarden ) Maskulinitet och jämställdhet Nationella kvalitetsregister Professionsmiljarden Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård Våld i nära relationer Vad gäller tidigare särskild patientsäkerhetssatsning kom staten och SKL inför år 2015 överens om en övergång till förvaltning och utveckling i ordinarie verksamhet av sådana insatser, samt att landstingen ska samverka med kommunerna. Många områden i Professionsmiljarden har betydelse för patientsäkerhet: Patientens roll som medskapare i hälso- och sjukvården. IT-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare. Smartare användning av medarbetarnas kompetens. Stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning. I överenskommelsen kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess lyfts bl.a. jämställd sjukskrivningsprocess, koordinering av insatser för lindrig - medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta, utökat elektroniskt informationsutbyte, teknisk plattform för stöd och behandling. Regionala mål I tidigare ledningssystem hade regionens alla nämnder egna styrkort. Då fanns följande styrtal för säker vård: 100 % följsamhet till klädregler och hygienregler. Antalet vårdskador/1000 vårddagar ska årligen minska med 10 %. Antal vårdavvikelser som beror på ej följda rutiner och riktlinjer ska årligen minska med 10 %. Högst 250 antibiotikarecept/1000 invånare och år. Ett av sjukvårdens prioriterade områden, diabetes, hade som mål ökad rapportering till kvalitetsregistret i primärvården samt förbättrade behandlingsresultat för alla patienter med diabetes. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 6(27) Region Gotland har under 2016 infört ett nytt styrkort. Utifrån det styrkortet har hälso- och sjukvårdsnämnden tagit fram en verksamhetsplan som beskriver nuläge, fokusområden och planerade aktiviteter för året. Några aktiviteter som berör patientsäkerhet är: Aktiviteter ur patientperspektiv: Plan för jämlik vård, som omfattar psykisk hälsa, Care Need Index, suicidprevention och svaga äldre, strategier för att patienter ska få vård på rätt nivå, sprida kunskap om egenvård till befolkningen. Aktiviteter ur processperspektiv: Införande av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp för cancersjukdomar, kartlägga och beskriva uppdrag och vårdprocesser för de olika verksamheterna, fortsatt arbete utifrån gemensam handlingsplan för äldre, utveckla vårdprocesser och samverkan kring flyktingar, spridning av tidigare förbättringsarbeten angående diabetes och förebyggande av självmord. I verksamhetsplanen betonas varje medarbetares eget ansvar Jag bidrar till att öka patientens delaktighet i den egna vården (patientperspektiv) och Jag har ett ansvar för patientsäkerhet (process). System för avvikelserapportering Personalens rapportering av vårdavvikelser görs i en särskild process inom ramen för det regiongemensamma avvikelsehanteringssystemet Flexite. Systemet är väl känt och lättillgängligt. Samtliga chefer har tillgång till systemstöd. Patientklagomål Klagomål och synpunkter från patienter och deras närstående kan lämnas in på många olika sätt. Målsättningen är att det ska vara enkelt att vända sig till vården med sina synpunkter och att dessa så långt möjligt kan tas om hand av den verksamhet som berörs av synpunkterna. Klagomål och synpunkter registreras i systemet för avvikelsehantering alternativt i förvaltningens diarium. Samarbete med Patientnämnden Patientnämnden är en opartisk instans dit man som medborgare kan vända sig när man fått problem i kontakterna med hälso- och sjukvården, tandvården och särskilt boende. Patientnämnden är en politiskt sammansatt nämnd inom regionen och helt fristående från sjukvården. Dess uppgift är att förbättra kontakten mellan patient och personal samt på ett tidigt stadium försöka lösa problem och reda ut eventuella missförstånd. Nämndens kansli, som bemannas av serviceförvaltningen, bistår med information om vilka rättigheter man har som patient, möjligheten att få ersättning i vissa fall och att utreda, föreslå lösningar och kontakter visavi vården. Sjukvårdens målsättning är att hantera ärenden från Patientnämnden inom fyra veckor. Det finns en rutin för fördelning av ärenden till berörda verksamheter. Övergripande måldiskussioner och Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 7(27) kontakter i övrigt med Patientnämnden sker via chefläkare med ansvar för patientsäkerhet, som också adjungeras till nämndens sammanträden. Information om patienträttigheter s chefläkare har som en av sina uppgifter att bistå patienter och närstående med information om vilka villkor som råder i vården kring t.ex. fritt vårdval och fast vårdkontakt. Utredning och granskning av allvarliga vårdskador När allvarlig vårdskada inträffat eller när risk för allvarlig skada uppstått ska vårdgivaren anmäla det inträffade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria. Detta görs, på delegation av hälso- och sjukvårdsnämnden, av chefläkare med ansvar för patientsäkerhet. Allvarlig vårdskada definieras i patientsäkerhetslagen som skada som är bestående och inte ringa eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit och som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Till varje lex Maria anmälan bifogas en intern utredning, där omständigheterna kring det inträffade beskrivs och berörda chefer yttrar sig över vilka åtgärder man beslutat vidta. Om sjukvården har haft kontakt med individer, som begår självmord, kort före deras död ska den vårdkontakten alltid granskas och anmälas enligt lex Maria föreskriften. När sjukvården utreder fallen undersöks om berörd vårdenhet hade kunnat förstå att personen i fråga var självmordsnära och, i så fall, om man hade kunnat förhindra självmordet. Risk- och händelseanalys Förvaltningen erbjuder metodstöd för risk- och händelseanalyser genom utbildade analysledare på olika nivåer i organisationen. För att tillgodose behovet av att genomföra händelseanalyser i sjukvården finns kompetens för genomförande av händelseanalyser motsvarande 60 % av en årsarbetstid inom förvaltning, sjukvård och tandvård. Fördelningen är 2/3 inom sjukvård respektive 1/3 inom förvaltning/tandvård. Dessutom finns ett större antal personer i hälso- och sjukvårdsförvaltningen som, med olika grad av handledning från de spetskompetenta, kan genomföra analyser. Sjukvårdschef, tandvårdschef och förvaltningschef avgör när en händelseanalys ska göras. När det gäller suicid inom psykiatrin kan verksamhetsområdeschef psykiatri besluta. Den faktiska beställningen görs på verksamhetschefsnivå och i vissa fall av sjukvårds-, tandvårds- respektive förvaltningschef. Målvärde för genomförande av en analys är 10 veckor. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 8(27) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Varje medarbetares ansvar Rapportera identifierade avvikelser och inkomna patientklagomål i Flexite och skicka rapporten till närmaste chef Legitimerad personals ansvar Vid inträffat tillbud eller skada samt vid identifierad risk informera patienten 1. vad som har skett eller kunde ha skett 2. vilka åtgärder som ska vidtas. (Detta kan ibland innebära besked om att orsaker till det inträffade ska utredas.) Erbjuda patienten att medverka i det arbetet 3. möjligheten att vända sig till Inspektionen för vård och omsorg 4. möjligheten att begära ersättning från Patientskadeförsäkringen 5. regionens Patientnämnd Dokumentera ovanstående i patientens journal. Motsvarande ansvar åvilar närmaste chef när icke legitimerad personal är berörd. Alla chefers ansvar Utan dröjsmål hantera avvikelserapporter i Flexite, ärenden från Patientnämnden samt begäran om yttrande eller andra frågeställningar från chefläkare med ansvar för patientsäkerhet. Kontrollera att punkt 1-5 ovan vidtagits och dokumenterats. Sjukvårdens verksamhetschefers samt tandvårdschefs ansvar Efter beslut enligt särskild rutin ge uppdrag till analysledare att genomföra risk- eller händelseanalys. Vid misstanke om allvarlig vårdskada begära ställningstagande till lex Maria-anmälan av chefläkare med ansvar för patientsäkerhet. Förvaltningsledningens ansvar Hälso- och sjukvårdsdirektören har i sin förvaltningsledning tre personer med uppdrag som berör patientsäkerhetsarbetet. 1. Chefläkare med ansvar för patientsäkerhet. Har nämndens uppdrag att anmäla allvarliga vårdskador enligt lex Maria samt i övrigt hantera ärenden gentemot Inspektionen för vård och omsorg. 2. Chefläkare med ansvar för metod- och kunskapsfrågor. 3. Kvalitets- och omvårdnadsstrateg med övergripande ansvar för kvalitet och patientsäkerhet Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 9(27) Öppen redovisning av patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetslagen betonar värdet av öppenhet i arbetet med att analysera inträffade vårdskador samt att patienter, anhöriga och personal bereds möjlighet att medverka i analysarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att återkoppling av vad analysarbetet leder fram till för åtgärder är viktig och kan stimulera till fortsatt förbättring. All information kring patientsäkerhet har samlats på en hemsida som kan nås av både allmänhet och personal. Förvaltningens lex Maria anmälningar publiceras där. Slutrapporter av genomförda händelseanalyser läggs in i en nationell databas, NITHA. All vårdpersonal i de landsting som är anslutna till databasen har tillgång till denna kunskapsbank. De riskanalyser som genomförs publiceras på förvaltningens intranät. Vårdhygien Vårdhygien syftar till att förebygga och begränsa vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård samt tillse att vårdhygieniska aspekter tillvaratas i planering av regional verksamhet. Arbetet bedrivs främst genom tillsyn och utbildning. Dessutom görs akuta insatser vid utbrott eller pågående spridning. I Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag ingår att säkerställa kompetens inom sakområdet vårdhygien så att hela Region Gotlands behov kan tillgodoses. Smittskydd Samhällets smittskydd ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Varje landsting ansvarar för att nödvändiga smittskyddsåtgärder vidtas inom sitt geografiska område. Region Gotlands smittskyddsläkare utses av hälso- och sjukvårdsnämnden. Smittskyddsläkaren är en egen myndighet. I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning ska denne verka under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Strama Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) bildades som en nationell arbetsgrupp i Sverige 1995. Den lokala Stramagruppen på Gotland bildades i maj 2007 på smittskyddsläkarens initiativ och fick 2011 ett formellt uppdrag av Hälsooch sjukvårdsnämnden. Uppdraget är att följa antibiotikaförskrivning och resistensläge på Gotland samt återföra denna kunskap till verksamheterna se till att det i verksamheterna finns aktuella lokala och nationella rekommendationer och vårdprogram för profylax och behandling av vanliga infektioner vad gäller antibiotika Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 10(27) sprida upplysning om antibiotikaresistensproblemet till allmänhet och media, samt i övrigt verka enligt riktlinjer från centrala Stramarådet vid Folkhälsomyndigheten. Samverkan avseende hälso- och sjukvård och Socialförvaltningen samråder och beslutar i samverkan på flera beslutande nivåer: Samverkan för ledning och styrning (SLS): leds av förvaltningsdirektörerna gemensamt. Arbetsgruppen för överenskommelser: leds av utvecklingsledare i SOF och kvalitetsstrateg HSF gemensamt. Ärendegrupp Representation från avdelningschefer SOF och verksamhetsområdeschefer/resursområdeschefer HSF. Dessutom har de båda nämnderna gemensamma arbetsutskott några gånger per år då förvaltningsövergripande ärenden tas upp och beslutsskrivningar koordineras. Struktur för uppföljning/utvärdering Resultat ifrån nationella register och andra nationella mätningar som redovisas i Öppna jämförelser och nu även i Vården i siffror analyseras enligt en särskild process i förvaltningen. Förvaltningens egna verksamhetsresultat sammanställs i applikationer som åskådliggör vårddata i realtid. Såväl nämnd som förvaltnings- och sjukvårdsledning tar initiativ till förbättringar utifrån dessa resultat. Förvaltningsledningens kvalitets- och patientsäkerhetsansvariga följer upp patientsäkerhetsarbetet i sjukvårdens resurs- och verksamhetsområden samt i tandvården i samband med s.k. dialogmöten. Under 2015 genomfördes dessa möten i delvis annan form, i samband med införande av ett nytt övergripande ledningssystem. Risk för fallskador, trycksår och undernäring hos patienter, liksom deras munhälsa, ska värderas och åtgärdas via kvalitetsregistret Senior Alert. I väntan på en mer automatisk överföring av data från journalsystemet TakeCare till kvalitetsregistret Senior Alert har slutenvården på Visby lasarett enbart registrerat riskbedömningar i journalsystemets aktivitetsplaner. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 11(27) Inträffade fallskador och upptäckta trycksår rapporteras i avvikelserapporteringssystemet. Förekomst av trycksår följs även genom en, årlig, nationell mätning. Icke rapporterade vårdskador påvisas med hjälp av s.k. strukturerad journalgranskning enligt vedertagen metod. Resultaten rapporteras in till nationell databas. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler görs inom HSF varannan månad och tillsammans med övriga landsting en gång per år. Vårdhygien analyserar resultaten. Smittskyddsläkarenheten analyserar resultat från nationella mätningar av förekomst av vårdrelaterade infektioner. Smittskyddsläkaren sammanställer även förekomst av samtliga anmälningspliktiga infektioner inom regionen. Strama analyserar månadsvis antibiotikaförskrivning i regionen och återkopplar till förskrivarna i öppen- och slutenvård. Uppföljning genom egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten ska ske för att säkerställa att den bedrivs enligt fastställda processer och rutiner. Till stöd för denna egenkontroll finns ett förvaltningsövergripande ledningssystem. I förvaltningens egenkontroll för ökad patientsäkerhet har följande källor följts upp och analyserats: Avvikelserapporter (kontinuerlig registrering) Patientkultutmätning (vart annat år) PPM basala hygienrutiner och klädregler (en gång årligen) Egna mätningar av följsam till basala hygienrutiner och klädregler (varannan månad) PPM vårdrelaterade infektioner (en gång årligen) Infektionsverktyget (kontinuerlig registrering). Tillfälligt uppehåll 2015 pga felaktigheter i journalsystemet TakeCare. Antibiotikaförskrivning (uppföljning varje månad) Strukturerad journalgranskning (uppföljning varje månad) PPM trycksår (en gång årligen) Senior Alert (kontinuerlig registrering). Tillfälligt uppehåll 2015, se ovan. Palliativa registret (kontinuerlig registrering) Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 12(27) Resultaten kommuniceras till olika nivåer i verksamheten genom information på arbetsplatsträffar, i ledningsgrupper, på intranätet och internet. Tillsyn Vårdens utredningar i samband med allvarliga vårdskador blir, genom att de anmäls enligt lex Maria, granskade av IVO. Det är vårdgivarens genomförda eller planerade riskförebyggande åtgärder som IVO tar ställning till. Myndighetens granskning blir därmed en kvalitetssäkring av vårdgivarens eget patientsäkerhetsarbete. Till IVO kommer även enskildas klagomål samt begäran från vårdgivare om utredning av legitimerad yrkespersonals lämplighet. I dessa ärenden kan IVO, förutom att granska vårdgivarens organisatoriska åtgärder, även rikta kritik mot enskilda yrkesutövare eller föranstalta om olika former av restriktioner. Utöver nämnda ärendehantering utövar IVO också särskild tillsyn. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 13(27) Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Nationella satsningar Fortsatt förvaltning av nationell patientsäkerhet SKL driver fortsatt frågor om patientsäkerhet med central stab och återkommande nätverksmöten, sedan 2015 utvidgat med representanter från landets kommuner. Tidigare patientsäkerhetssatsningar har därmed övergått i förvaltning, med viss vidareutveckling. Fortsatt mätning av vårdskador genom markörbaserad journalgranskning: 15 journaler per månad för Visby lasaretts del och därutöver fortsatta analyser på kliniknivå. Metoden utvecklas av SKL. 2016 kan psykiatrivård granskas och utbildning för det har genomförts. Kommande område är barn- och ungdomsmedicinsk sjukvård. Fortsatt punktprevalensmätning en gång per år av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt förekomst av vårdrelaterade infektioner respektive trycksår. Mätning och rapportering av överbeläggningar. Mätning av patientsäkerhetskultur En ny enkät genomfördes i maj månad. Personal med direkt vårdkontakt och deras chefer fick svara på enkäten. Automatiserad datarapportering Som en del av en handlingsplan inom ramen för den statliga satsningen på kroniska sjukdomar har en utveckling av journalsystemet TakeCare slutförts så att data som registreras i journalen hämtas automatiskt till det nationella diabetesregistret. Funtktionen är testad och kommer att sättas i drift på Gotland under nästa år. I samma handlingsplan avsattes resurser till en förstudie med syfte att belysa förutsättningar för att ansluta till en liknande automatisk datahämtning mot ett nytt nationellt kvalitetsregister för primärvård, NPK. Handlingsplan för förbättrad förlossningsvård Verksamheten gynekologi/obstetrik har tagit fram en handlingsplan för 2016-2018 med kompetenshöjande insatser för både läkare och barnmorskor såsom arbetsutbyte, enskilda kurser, föreläsningar, samt deltagande i nationella konferenser inom området. Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården Enligt den nationella överenskommelsen skulle under 2016 standardiserade vårdförlopp (SVF) införas i ytterligare tretton diagnosområden i cancervården. De första fem av dessa infördes på Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 14(27) Gotland den 15:e april och de resterande åtta infördes den 1:a september. En handlingsplan godkändes av SKL och Socialdepartementet och lokala aktivitetsplaner, baserade på nulägesanalyser, har tagits fram inom samtliga SVF. Planerna beskriver vad som behöver genomföras inom respektive diagnosområde, baserat på beräknade patientvolymer, samt resursåtgång för att uppsatta mål skall kunna uppfyllas. Handlingsplaner i samverkan Tillsammans med socialförvaltningen har förslag till reviderad, gemensam äldreplan tagits fram. Under året har också det regiongemensamma arbetet med Handlingsplan för psykisk hälsa på Gotland pågått. Psykisk hälsa En regiongemensam handlingsplan för förbättrad psykisk hälsa är framtagen och beslutad. Förvaltningen har med en stor representation deltagit i arbetet att kartlägga och analysera området psykisk hälsa inom Region Gotland. Slutrapporten har varit underlag till den handlingsplan som redovisats inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKL om psykisk hälsa. Ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord HSF har köpt licenser till ett webbaserat suicidförebyggande utbildningsprogram i fyra delar. All personal inom psykiatrin har genomgått hela utbildningen. Den sista delen är ledarledda samtal i grupp vilket varit en stor satsning att genomföra under 2016. Övriga verksamheters personal har uppmanats göra utbildningen. Totalt har 361 medarbetare inom förvaltningen gjort del 1 och 134 har genomfört alla delar. Via medel från Finsam anordnades under 2016 en utbildning första hjälpen vid psykisk ohälsa. Två medarbetare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomgick utbildningen. Medarbetare inom förvaltningen har medverkat i planering av suicidpreventiva dagen på Gotland 10 september 2016, och deltog med bland annat med föreläsning om betydelsen av fysisk aktivitet för den psykiska hälsan. har, tillsammans med regionens ledningskontor, börjat undersöka möjligheterna att genomföra händelseanalyser också när personer som inte haft kontakt med sjukvården begår självmord. Förbättrad vård genom information och kunskap Flera aktiviteter är genomförda för familjer med barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Ett informationsmaterial har tagits fram som ska göra det lättare för målgruppen att veta vart man Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 15(27) kan vända sig om man mår dåligt och vad man kan få hjälp med. Broschyren har samma struktur som det informationsmaterial Socialförvaltningen tagit fram. Traumavården granskad Traumavården på Gotland har granskats i en landsomfattande revision Säker Trauma som arrangerades av LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) på uppdrag av regeringen. Syftet är att förbättra omhändertagandet av traumapatienter från prehospital nivå till rehabilitering. En revisionsrapport där både styrkor och förslag till förbättringsområden redovisades har överlämnats till förvaltningen och kommer att ligga till grund för vidare arbete. Regionala initiativ Ny utbildningsvårdcentral I maj invigdes utbildningsvårdcentralen för ST-läkare på vårdcentralen Visby Norr. Konceptet bygger på en fördjupad samverkan med ST-läkare och deras handledare på övriga vårdcentraler, för medicinskt kunskapsutbyte. Särskilda fokusveckor ordnas, med genomlysning av vårdprogram och diskussion om prioritering av patienter med störst behov. Vårdnära service breddinförs Vårdnära service har varit igång på två vårdavdelningar sedan maj 2015. Från och med februari 2016 har akutmottagningen inkluderats och i juni fattades beslutades att vårdnära service ska införas på samtliga vårdavdelningar inom resursområde slutenvård. Införandet påbörjades under hösten, parallellt med aktiviteter för kompetenssäkring av undersköterskor. Frågan om vårdnära service ska utföras i hälso- och sjukvårdsförvaltningens regi istället för tjänsteköp från serviceförvaltningen ska utredas. Kompetenssäkringsmodell för undersköterskor Kompetenssäkringen av undersköterskor har fortsatt under året inom resursområde Slutenvård. Föreläsare och utbildare från många olika professioner verksamma i hälso- och sjukvårdsförvaltningen har medverkat i en RAK- utbildning (Rätt Använd Kompetens). En del av utbildningen har finansierats av Kommunals verksamhetspott för kompetensutveckling. Till sommaren 2017 ska hälften och till årsskiftet 2017-2018 ska 85 % av alla tillsvidareanställda undersköterskor i slutenvården ha genomgått RAK-utbildning. Arbetet med att växla arbetsuppgifter och omsätta RAK i praktiken kommer intensifieras under 2017. BAS-år ger kunskap och goda kontakter Sedan 2015 finns ett program inom förvaltningen, BAS-år för sjuksköterskor. Programmet har två syften: Att nyutbildade/nyanställda ska få god kännedom om vårdens olika processer så, som Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 16(27) de utformats på Visby lasarett, samt att utgöra en bas för rekrytering. Programmet består av två heldagar per femveckors schemaperiod, med studiebesök inom olika verksamheter, handledda av erfarna kolleger, som berättar vad som händer med patienten i just deras verksamhet. Kunskapen ger trygghet både för deltagarna och för patienterna då de i sin patientkontakt kan förmedla hur processen ser ut. Programmet innebär också att deltagaren skapar goda kontakter med funktioner i andra verksamheter. Ökad specialistkompetens på slutenvårdavdelningar En sammanhållen enhet för patienter med akut stroke samt behov av strokerehabilitering och neurorehabilitering har skapats på Visby Lasarett. Arbetssättet blir därmed i linje med vad som sägs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård: I en tydligt definierad och välfungerade strokeenhet kan personalen ha expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Dessutom har separata avdelningar för kardiologi och allmän internmedicin bildats, med god kompetens inom respektive subspecialitet, där medarbetare från resursområdet i samarbete med läkarna kan utveckla verksamheterna. Rehabavdelningen på Korpen har också fått ett förändrat uppdrag som en allmän geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Ökad delaktighet genom förbättrad intern kommunikation Ett nytt initiativ har tagits, i samarbete med alla chefer i förvaltningen, för att utveckla den interna kommunikationen och därmed förbättra förutsättningarna för delaktighet och dialog med medarbetarna.. Hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukvårdschefen har under året besökt i stort sett alla verksamheter. En handbok i kommunikation för chefer har tagits fram Säkra ansvaret i vårdprocessen Med hjälp av A3-metoden har ett utvecklingsarbete genomförts under namnet Att säkra ansvaret i vårdprocessen. Bakgrunden var en upplevelse hos både chefer och medarbetare av otydligheter avseende styrning, ledning, beslutsgångar mandat och prioriteringar. Enhetschefer för slutenvård och öppenvårdsmottagningar samt läkarchefer har ingått i arbetsgruppen tillsammans med deras respektive chefer. En handlingsplan med olika delaktiviteter tagits fram. Ett konkret resultat är att slutenvårds- och öppenvårdsresurserna för omvårdnad inom somatisk specialistvård inordnas i gemensamma resursområden för respektive specialitet under en och samma enhetschef så långt som möjligt. Detta verkställs januari 2017. Kampanjen Trill int ikull För att minska förekomst av fallolyckor genomfördes i oktober en ny kampanj av "Trill int ikull", bestående av föreläsningar och workshops. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 17(27) Äldresjukvårdsteam Ett nytt, mobilt, sjukvårdsteam har tillskapats i sjukvården, som påbörjade sitt arbete under juni månad. Teamet vänder sig till individer med multisjuklighet, oftast inskrivna i hemsjukvård, som hamnar i ett medicinskt instabilt läge. Syftet är att kunna fortsätta vårda dessa patienter i hemmet i så stor utsträckning som möjligt. Äldresjukvårdsteamet består av en specialistläkare och tre sjuksköterskor från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som samverkar med hemsjukvården. Under hösten har fokus legat på att uppnå fullskalig verksamhet, säkra läkarbemanning samt att ge mer information till berörda verksamheter. Vid årsskiftet 2016/2017 var närmast full kapacitet uppnådd. Totalt har 25 patienter varit inskrivna under 2016. Publicering av kvalitetsdata Under året har statistik över verksamhetsuppföljning börjat publiceras på regionens externa hemsida www.gotland.se/hsfstatistik. Resultaten uppdateras varje månad. Syftet är att göra relevant uppföljning tillgänglig för alla berörda och på ett sätt som stimulerar till åtgärder där förbättringsutrymme finns. Innehållet bygger på redovising av områden som hälso- och sjukvårdsnämnden önskat följa: akutmottagningen, operation, specialistmottagningar, vårdplatser, cancervård, primärvård, äldrevård, och läkemedel. Patientsäkerhetsforum Som en del av den nya struktur som antogs 2015 för att stödja systematiskt förbättringsarbete ordnades i juni ett patientsäkerhetsforum för första gången. Ett trettiotal medarbetare och chefer deltog och fick lära sig hur en händelseanalys går till genom att olika aktörer - analysledaren, teammedlem, anhörig (till patient som drabbats) och chef/uppdragsgivare - berättade om sina erfarenheter från analysarbete. Syftet med årets forum var att skapa ökad förståelse för hur arbete med inträffade händelser kan leda till ökad patientsäkerhet. Utvärdering visade att anhörigs medverkan var särskilt uppskattad. Förbättringsdag som inspirerar För andra året i rad ordnades en temadag där förbättringsarbeten som genomförts i olika verksamheter presenterades. Medaarbetare, chefer och politiker som bjudits in fick höra om ny operationsmetod för åderbråck, utredning av eventuell förekomst av cancermetastaser inför bröstkirurgi som kan göras på Gotland och därmed besparar patienter resor till fastlandet, redovisning av resultat från strukturerad journalgranskning bland annat. Förtydligad process för avvikelsehantering Under året har riktlinje samt tillhörande dokument som beskriver hur skrivna rapporter ska hanteras reviderats. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 18(27) Överenskommelser mellan HSF-SOF Direktörerna har under året fastställt reviderade överenskommelser för Blås- och tarmfunktionsstörning Rehabilitering Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor Dialog med verksamheten vid allvarlig vårdskada Under våren fördes en diskussion med framför allt läkarchefer i sjukvården angående hur beslut om lex Maria tas, och behovet av dialog med verksamheten i samband med det. Även om det kan ha fördröjt hantering av ärenden under året bedöms diskussionen i sig ha varit värdefull. Det är viktigt att verksamheterna blir delaktiga i granskning av händelser, som man kanske betraktar som komplikationer, men som också är vårdskador - ur patienternas perspektiv. Strålskyddskommitténs arbete En bokslutsrapport från strålskyddskommittén kommer att bifogas som en bilaga till patientsäkerhetsberättelsen. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 19(27) Resultat som har uppnåtts Nationella satsningar Patientupplevd kvalitet Resultat från Nationell patientenkät för primärvård visar ett något lägre värde än riket för dimensionerna Delaktighet och involvering samt Information och kunskap. På grund av en viss osäkerhet i resultaten bedöms det åndå vara i nivå med målnivån. Vårdskador Tre och ett halvt års resultat från journalgranskning av inneliggande vård enligt en särskild metod har kunnat visa att sjukvården i Sverige blivit säkrare. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting, som presenterades i december. Även på Visby lasarett pekar granskningen på att vården blivit säkrare. Journalgranskning inom somatisk slutenvård på Visby lasarett har påvisat skador i följande utsträckning: År Andel skador i % Andel undvikbara skador i % 2013 13 9 2104 12 8 2015 22 12 2016* 7 3 *Januari oktober 2016 Den nationella rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, skadlig överfyllnad av urinblåsa (i samband med sövning under operation) samt sviktande livsviktiga kroppsfunktioner har minskat. Journalgranskningarna på Gotland tyder på delvis samma resultat: Sjukvården har minskat förekomsten av vårdrelaterade infektioner och kirurgiska skador. SKL-rapporten pekar på en ökad risk för vårdskador när patienter vårdas på annan avdelning än där den specifika kompetensen finns, t.ex. en patient med hjärtsvikt som vårdas på kirurgisk avdelning eller en höftopererad patient som vårdas på en invärtesmedicinsk avdelning. Problemet med utlokaliserade patienter finns också på Visby lasarett. Någon säkert ökad risk har inte kunnat påvisas i den egna journalgranskningen, men det relativt begränsade antalet patienter som granskas gör resultatet osäkert. Utlokalisering av patienter måste därför ses som en ökad risk. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 20(27) God följsamhet till klädregler, sämre till hygienrutiner Resultat för följsamhet till samtliga klädregler och hygienrutiner är 74 % för Gotland i årets punktprevalensmätning.följsamheten till klädregler är 100-procentig i tandvården och har ökat i sjukvården jämfört med föregående år till 98 %. Däremot följs inte basala hygienrutiner fullt ut och resultaten har även försämrats i vissa delar. Försämring kan ses i sjukvården för åtgärderna att använda handsprit före respektive efter vårdkontakt samt plastförkläde, i de situationer som kräver det. VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 VT 2014 VT 2015 VT 2016 Gotland 63 % 73 % 74 % 71 % 81 % 78 % 74 % Riket 68 % 70 % 72 % 74 % 74 % 76 % 76 % Resultat från nationell mätningar rapporterade till SKL Låg förekomst av vårdrelaterade infektioner Förekomsten av vårdrelaterad infektion i slutenvården på Visby lasarett är för andra året i rad klart lägst i hela landet. I år påvisades en andel av 2,2 % och förra året 1,5 %, vilket motsvarar 3 respektive 2 individer av det totala antalet patienter som vårdades inneliggande vid tidpunkten för mätningen. En viktig förklaring är att nästan alla patienter vårdas i enkelrum. Dessutom har sjukvården också arbetat målmedvetet och lyckosamt med att minska användning av urinvägskatetrar och på så sätt reducerat kateterorsakade urinvägsinfektioner. Beläggning av vårdplatser För hela förvaltningen mätt över helår uppfylls målet. Nedbrutet på resursområde, avdelningar och över tid är resultatet varierande. Trots många åtgärder och aktiviteter för att minska behovet av slutenvård är målet inte uppnått inom resursområde slutenvård. Beläggningen inom resursområde slutenvård har under 2016 i genomsnitt varit 91,6%. Mätning av patientsäkerhetskultur Den genomsnittliga svarsfrekvensen var 59 % och varierar mellan verksamheterna (46-75 %). Svarsfrekvenser under 50 % gör resultaten svårtolkade. Dimensionen Samarbete mellan vårdenheterna skattas som styrka (över eller lika med 70 %); i övrigt skattas övriga nivåer som att de bör utvecklas (lägre än 50 %): Självskattad patientsäkerhetsnivå Benägenhet att rapportera händelser Arbetsbelastning och personaltäthet Lärandeorganisation Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 21(27) Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till personal vid negativ händelse. Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet Resultatet har diskuterats i förvaltningens och sjukvårdens ledningsgrupper gemensamt och beslut om åtgärder kommer att presenteras tidigt under 2017. Undvikbar slutenvård, 65 år och äldre Undvikbar slutenvård har minskat med 11 procent under perioden dec 2015- nov 2016. Återinskrivningar, 65 år och äldre Återinskrivningar har minskat med 6 procent under perioden dec 2015- nov 2016. Det högt satta målet på 25 procents minskning är således inte uppfyllt. Tidigare handlingsplan för gemensamma äldrefrågor hade sin utgångspunkt i slutrapport i projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre som upphörde i juni 2015. Under arbetets gång har det visat sig att uppföljning av måluppfyllelse och aktiviteter har blivit allt för omfattande och svårt att följa. Inför revidering av handlingsplanen har inriktningen varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla områden. Mål och mått har tagits fram på en övergripande nivå samt för aktiviteter på verksamhetsnivå. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården Hälso- och sjukvården på Gotland har infört samtliga 18 vårdförlopp som var nya för året. I 14 av dessa fanns registrerade patienter. Regionala initiativ Upplevelser av samordnad individuell plan (SIP) 92 procent av de som har svarat på en enkätundersökning upplever att de har fått säga vad de vill och 97 procent anser att de blev lyssnade på i samband med att SIP genomförts. Resultaten överstigen målvärdena 90 procent. Totalt svarade 65 personer. God tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa har ansvar för att tillgänglighet till första linjens vård för barn och unga vid psykisk ohälsa är god. Behovet har tillgodosetts inom ramen för Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 22(27) Ny utbildningsvårdcentral Den nya utbildningsvårdcentralen för ST-läkare invigdes i maj. Redan under försommaren tog rekryteringen av ST-läkare fart, och även intresset från färdigutbildade distriktsläkare har ökat. Kompetenssäkringsmodell för undersköterskor Under året har 50 undersköterskor genomgått RAK- utbildning (Rätt Använd Kompetens), med högsta behörighet för de flesta av dem. BAS-år Under 2016 har 4 sjuksköterskor deltagit i programmet, som är mycket uppskattat både av dem som deltagit och av de medarbetare som tagit emot programdeltagarna. Stabil förbättring inom diabetesvården De projekt inom diabetesvård som inleddes 2015 har lett till stabil förbättring inom såväl barnoch ungdomsmedicin, på diabetes- och endokrinmottagningen för vuxna och inom primärvården. Samtliga dessa verksamheter har noterat betydande framsteg i jämförelse med riket. Målet 90 procent anses uppfyllt. Medelvårdtid Medelvårdtiden för ortopedi, stroke/allmänmedicin och psykiatri har minskat i jämförelse med 2015. För psykiatrins heldygnsvård har minskningen föregåtts av ett strukturerat och intensivt arbete. Bland annat har utskrivningsprocessen setts över och personal har uppdaterat sina kunskaper om vårdplanering och justering av vårdplan. Förbättringsarbeten Ett stort antal chefer och medarbetare har gått utbildningar i A3-metoden, ett verktyg för att systematisera arbetet kring en önskad förändring så att målsättning tydliggörs och berörda medarbetare involveras i problemlösningen. Ett sådant arbete har redan nämnts, att säkra ansvaret i vårdprocessen. Andra exempel: Sjukreseintyg så blir alla vinnare! Fas 3, generaliseringsfasen, i SPT-Socialpsykiatriska teamet, hur kan den kortas/bli mer effektiv Aktuella och lättillgänliga rutiner på ögonkliniken, Visby Lasarett Bästa vårdkedjaflöde för höft-och knäatros Förbättrad struktur av multidisciplinär konferens (MDK) för uro-onkologiska patienter på Visby lasarett Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 23(27) Minskad förekomst av vårdkontakter i samband med självmord Resultat av arbetet med att minska antalet suicid/suicidförsök kan endast bedömas på lång sikt. Det regionala program som antagits, där uppdrag och ansvar fördelats, är ett viktigt steg på vägen. Under 2016 tog lika många personer sitt liv på Gotland som året dessförinnan, men den andel som hade haft kontakt med vården sista månaden av sitt liv var lägre: 6 av 11 (8 av 11 föregående år). Hade fler personer räddats om de haft medicinsk behandling? Kanske. Siffrorna belyser framför allt vikten av det regionala självmordsförebyggande arbetet. Minskad förekomst av fallskador Antalet rapporterade fallskador har minskat påtagligt jämfört med föregående år. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 24(27) Följsamhet till rutiner och riktlinjer Andelen vårdavvikelser där orsaken angivits som Procedurer, rutiner eller riktlinjer har ökat med 20 procent jämfört med 2015, trots att totala antalet avvikelserapporter inte ökat nämnvärt. Målet enligt hälso- och sjukvårdsnämndens tidigare styrkort var att andelen skulle minska. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 25(27) Ärenden från Patientnämnden (Inom parentes anges motsvarande antal 2015.) Under året inkom 224 (193) ärenden som berörde och de verksamheter man har avtal med. Patientnämnden begärde in 78 (65) yttranden med svarsdatum under perioden. 51 (42) av dessa har inkommit i tid. 10 (8) yttranden har varit upp till 14 dagar försenade. 17 (15) yttranden har varit mer än 14 dagar försenade. Dessa yttranden är i medeltal 55 (64) dagar försenade. Utöver ovanstående har 3 (7) förfrågningar gjorts till anmälningsansvarig chefläkare angående anmälan till Lex Maria. Vid årsskiftet var dessa ännu inte besvarade. Ärendehantering till IVO (Inom parentes anges motsvarande antal 2015.) Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 26(27) 8 (17) anmälningar enligt lex Maria har gjorts under året. 1 (8) av dessa gällde självmord. Åtminstone ytterligare sju händelser som inträffat under året, varav fyra gäller självmord, kommer att anmälas till IVO när interna utredningar / händelseanalyser genomförts. 26 (24) enskilda klagomål inkom till IVO. Åtta (tre) av dessa föranledde lex Maria anmälan sex som redan är anmälda och två som ska anmälas enligt lex Maria. 3 (0) personer med skyddad yrkestitel har anmälts till IVO enligt 3 kap7 patientsäkerhetslagen, dvs att vårdgivaren befarar att personen i fråga kan utgöra en fara för patientsäkerheten. IVO genomförde under året två inspektioner, en angående kompetens och bemanning på Akutmottagningen Visby lasarett, som uppföljning av en tidigare lex Maria anmälan samt en inspektion angående psykiatrins heldygnsvård med anledning av den nationella riskanalys som IVO gjort i samband med sin tillsynsrapport för 2015. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Patientsäkerhetsberättelse 2016 27(27) Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Genom att vidta åtgärder som ökar patientsäkerheten minska risken för skador i samband med vård. En grundläggande metod för att öka patientsäkerheten är att analysera felhändelser och vidta åtgärder som minskar eller undanröjer risk för liknande händelser. Ett annat tillvägagångssätt är att studera en organisations tålighet eller tänjbarhet ("resilience") i komplicerade lägen och att lära sig av de goda exemplen. Varför fungerar den här processen väl? Hur kommer det sig att den här arbetsplatsen är säker? Forskning kring detta arbetssätt pågår för att finna metoder som kan tillämpas i hälso- och sjukvård. Utvecklingen inom området behöver följas. Patienter och närstående ska enkelt kunna lämna sina synpunkter, direkt till vården. Dessa synpunkter ska tas om hand snabbt och effektivt. Återkoppling om vilka riskförebyggande åtgärder som vidtagits blir kvitto på att det lönar sig att påtala brister. Processen för patienters och anhörigas klagomål och synpunkter ska tydliggöras och förbättras med information om vart man vänder sig och hur man kan gå till väga, förbättrat omhändertagande av synpunkter, snabb analys och återkoppling till berörda parter samt analys av klagomål och synpunkter på aggregerad nivå. Fortsatt arbete med framtagna planer för psykisk hälsa, suicidprevention och äldre samt fortsatt arbete för att patienter ska få vård på rätt nivå identifierades som prioriterade aktiviteter 2017 vid Ledningens genomgång i december 2016 och ingår i förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2017. Dokumentnamn Dokumentnummer Upprättat/Godkänt datum 2012-xx-xx Framtagen av Godkänd av Version X

Emma Norrby Förvaltningscontroller Tjänsteskrivelse HSN 2016/8 18 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsuppföljning enligt anvisning från regionstyrelseförvaltningen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning I samband med årsbokslutet förväntas förvaltningen lämna uppgifter till regionstyrelseförvaltningen (RSF). Uppgifterna utgör underlag för koncernövergripande skrivelser och annan uppföljning. För 2016 gäller uppgifterna: 1. Uppföljning av de uppdrag nämnden har i programmet för självmordsförebyggande arbete. 2. Redovisning och analys av frågeställningar inom målområdet medarbetare, enligt särskild mall. 3. Sammanfattande text av nämndens förvaltningsberättelse. 4. Redovisning av köp från uppdragsföretag. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Beslutsunderlag Årsuppföljning av uppdrag inom självmordsförebyggande programmet, 2016-01-17 Redovisning medarbetare, 2016-01-18 Sammanfattning förvaltningsberättelse Redovisning av köp från uppdragsföretag Tjänsteskrivelse 2016-01-18 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionstyrelseförvaltningen, enligt anvisning 2 (2)

Gunnar Ramstedt Chefläkare Årsuppföljning enligt anvisn. RSF HSN 2016/8 17 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsuppföljning av uppdrag inom självmordsförebyggande programmet I regionfullmäktiges program för själmordsförebyggande arbete 2015-2018 anges ett antal strategier samt uppdrag till nämnderna. Uppföljning ska göras årligen i samband med ordinarie uppföljning. Länk till programmet: http://gotland.se/87381 Vilka åtgärder och eller vilken planering har gjorts under året utifrån de uppdrag nämnden har i programmet för självmordsförebyggande arbete? Ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Region Gotland. Aktivitet: (Alla nämnder) Rutiner för arbete och kompetensutveckling finns för funktioner som möter brukare/kunder som är självmordsnära1och situationer med hög risk för självmordskris. Respektive nämnd definierar vilka funktioner det gäller inom verksamheten. HSF har köpt licenser till ett webbaserat suicidförebyggande utbildningsprogram i fyra delar. All personal inom psykiatrin har genomgått hela utbildningen. Den sista delen är ledarledda samtal i grupp vilket varit en stor satsning att genomföra under 2016. Övriga verksamheters personal har uppmanats göra utbildningen. Totalt har 361 medarbetare inom förvaltningen gjort del 1 och 134 har genomfört alla delar. Via medel från Finsam anordnades under 2016 en utbildning första hjälpen vid psykisk ohälsa. Två medarbetare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomgick utbildningen. Aktivitet: (HSN) Nuvarande regionala riktlinjer för suicidprevention revideras för att gälla i hälso- och sjukvård, socialtjänst och elevhälsa samt byter namn. Roller i HSF:s dokument uppdaterades 151117. Psykiatrin har medverkat i arbetet att ta fram regionens riktlinjer. Den egna riktlinjen ska omdefinieras till riktlinjer för psykiatrin. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Specifikt fokus på barn och unga i det självmordsförebyggande arbetet Uppdrag i ordinarie verksamhet Aktivitet: (HSN) Säkerställa tillgänglighet till första linjens vård för barn och unga vid psykisk ohälsa. Tillgänglighet till Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, som också ansvarar för första linjens omhändertagande av barn och unga med psykisk ohälsa, är god. Säker hantering av skjutvapen Uppdrag i ordinarie verksamhet Aktivitet: (HSN) Rapportering enligt vapenlagen (SFS 1996:67 6) om personer som ur medicinsk synpunkt inte är lämpliga att hantera skjutvapen. Vapenlagen 6 kap 6 beskriver läkares plikt att anmäla till Polismyndigheten att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen om det inte står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen. En utbildningsinsats planeras under 2017. Har andra fokuserade åtgärder eller planer gjorts för att stärka eller förbättra det självmordsförebyggande arbetet inom nämndens ansvarsområde? Gemensamt arbete med Ledningskontoret för att undersöka möjligheterna att genomföra händelseanalys när person som inte haft kontakt med sjukvården begår självmord. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Regionstyrelseförvaltningen, enligt anvisning 2 (2)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 Uppföljning och analys av frågeställningar inom målområdet medarbetare/ledare 1. Personalvolym, (antal anställda, årsarbetare och faktiskt arbetad tid) Analysera och kommentera förändringar i personalvolym, exempelvis orsaker till att personalvolymen förändrats inom vissa personalkategorier och/eller verksamheter. Analysera även volymförändring i relation till personalkostnadsutveckling. Faktiskt arbetad tid har minskat med 1% från 1 916 710 till 1 897 457 timmar, alla anställningsformer är medräknade (tillsvidare, visstid och timavlönde). Mertiduttaget har ökat från 5 136 timmar till 5 499 (7.08%) Övertiduttaget har ökat från 18 005 timmar till 21 753 (20,82%) Med det underlag som finns (endast förvaltningsnivå) att tillgå är det inte möjligt att kommentera förändringar i personalvolym eller verksamheter. Statistikuppgifterna från 2015 är inte de samma som angivits i årsredovisningen för 2015 pga annat sätt att ta ut uppgifterna. Antalet anställda har ökat något vilket för förvaltningen är positivt. Totalt antal anställda År Kvinnor Män Totalt Andel män 2016 (nov) 1197 242 1439 16,8% 2015 (dec) 1171 246 1417 17,4% Förändring +23-0,6% Omräknat till årsarbetare År Kvinnor Män Totalt Andel män 2016 (nov) 1178,1 237,5 1415,6 16,8% 2015 (dec) 1152,2 241,2 1393,4 17,3% Förändring +22,2-0,5% 1 (8)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 2. Sjukfrånvaro (mål 1.3 i jämställdhetsplanen) I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. Analysera sjuktal och kommentera eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal. Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter de har fått. Enligt den centrala sjukfrånvarostatistiken har sjuktalet ökat från 5,01% 2015 till 5,03% 2016. Ökningen är inom felmarginalen. Inga särskilda åtgärder har genomförts med anledning av sjuktalet. 2 (8)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 3. Tillsvidare anställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar samt effekter av anställningsstopp Utifrån statistik som distribueras från serviceförvaltningen till respektive förvaltning ska utfallet analyseras och kommenteras kring orsaker och eventuella åtgärder. Analys och kommentarer görs uppdelat på kön. 2016 Tillsvidareanställda Visstidsanställda % visstidsanställda Totalt Män 204 38 16% 243 Kvinnor 1092 105 9% 1197 Totalt 1296 143 10% 1439 2015 Tillsvidareanställda Visstidsanställda % visstidsanställda Totalt Män 211 35 14% 246 Kvinnor 1061 110 9% 1171 Totalt 1272 145 10% 1417 Andelen män med visstidsanställning har ökat något. 2016 Tillsvidareanställda Heltidsanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Män 91,2% 99,3% Kvinnor 85,0% 98,7% Totalt 86,0% 99,1% 2015 Tillsvidareanställda Heltidsanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Män 91,0% 99,1% Kvinnor 85,1% 99,2% Totalt 86,1% 99,2% Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är fortsatt hög, dock har kvinnornas sysselsättningsgrad minskat något. Effekter av anställningsstopp Eftersom merparten av förvaltningens rekryteringar inte omfattas av anställningsstoppet så har rekryteringar inom den patientnära verksamheten fortgått och där har förvaltningen gjort allt för att lyckas anställa eftersom alternativet inte är önskvärt - hyr eller andra dyra lösningar. För administrativa tjänster förvaltningen följt regelverket med dispensförfarande. Vid varje sådant tillfälle har det varit en dialog kring möjligheter att lösa det på annat sätt, del av tjänst som administrativ och del av tid kliniskt verksam har också blivit lösningar. 3 (8)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 4. Oönskade deltider (mål 1.2 i jämställdhetsplanen) Redovisa andel oönskade deltidsanställningar samt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits. December 2015 December 2016 Män Kvinnor Män Kvinnor 0 14 0 10 Åtgärder Sysselsättningsgraden är 95,14 4 (8)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 5. Finns aktuell plan för kompetensförsörjning? JA/NEJ Ja, en kompetensförsörjningsplan är framtagen för hela HSF 2016-2020. Arbete pågår med framtagande av planer för verksamheterna. 5 (8)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 6. Svårrekryterade yrkesgrupper Redovisa vilka kategorier som bedöms kommer att vara svårrekryterade både på kort och på lång sikt. Antal perioden 2016-2017 och perioden 2018-2022 Redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att möta rekryteringsbehovet. Kort sikt 2016-2017: Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicinska sekreterare, undersköterskor, systemförvaltare medicinsk IT, psykologer, audionomer, medicintekniska ingenjörer, KBT-kompetens, enhetschefer, samt specialistläkare inom flera specialiteter som exempelvis allmänmedicin, psykiatri, radiologi, obstetrik/gynekologi, internmedicin. Lång sikt 2018-2022: Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicinska sekreterare, undersköterskor, systemförvaltare medicinsk IT, psykologer, audionomer, medicintekniska ingenjörer, KBT-kompetens, enhetschefer, skötare, steriltekniker samt specialistläkare inom flera specialiteter som exempelvis allmänmedicin, psykiatri, radiologi, obstetrik/gynekologi, internmedicin. Tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister. Handläggare med kompetens inom hälso- och sjukvård, logistik. Aktiviteter för att attrahera o Prao för Grundskolans klass 8 o Bjuder in gymnasiet till presentation av våra yrken o Mingel för sjuksköterskestudenter med info om vad vi kan erbjuda o Annonsera på skolor och i media o Skicka julkort och erbjuda jobb inför sommaren o Marknadsföra att vi har bredd i uppdragen o Marknadsföra att vi tar till vara på kompetensen - RAK o PTP-utbildning av god kvalitet o AT-utbildning av god kvalitet (AT-ranking) o ST-utbildningen av god kvalitet Aktiviteter för att rekrytera o o o o o o o o o o o BAS-år för sjuksköterskor Samarbete med vård- och omsorgsprogrammet, Wisbygymnasiet Samarbete med sjuksköterskeutbildningen Campus Gotland, Uppsala universitet Samarbete med läkarutbildningen Uppsala Universitet Samarbete med yrkeshögskolor om utbildningsplatser för tandsköterskor och medicinska sekreterare Duktiga handledare till verksamhetsförlagd utbildning, VFU Duktiga studierektorer till AT- och ST-utbildningen Utbildningsvårdcentral Samarbete med arbetsförmedlingen och kompetenscentrum Gotland Samarbeta med Inspiration Gotland Bo och leva på Gotland Deltagande i studentmässor, arbetsmarknadsdagar, AT-mässor, karriärdag för läkare 6 (8)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 7. Vilket behov av nya chefer bedömer ni ha under en treårsperiod, Nivå C, Nivå B Redovisa antal och vidtagna och planerade åtgärder för att möta rekryteringsbehovet av chefer. B-chefer ca 3 stycken C-chefer ca 10 stycken 8. Vägen till ledarskap Har Vägen till ledarskap lett till förändrade uppdrag för de som deltagit i utbildningen? (chefskap, specialisering, projektledaruppdrag mm) (Från att programmet inleddes 2011) Redovisa antal som fått förändrat uppdrag uppdelat på män och kvinnor Nio medarbetare har fått ändrade uppdrag (chefskap, eller annat ledarskap), uppdelat på en man och 8 kvinnor. 7 (8)

Region Gotland Mall för uppföljning till årsredovisning 2016 9. Karriärutveckling Hur arbetar förvaltningen för att möjliggöra karriärutveckling för medarbetare? (chefskap, specialisering, projektledaruppdrag mm) I kompetensförsörjningsplanen för 2016-2020 kommer vi att arbeta med att kommunicera tydliga karriärvägar för befintliga medarbetare och i samband med rekrytering. Vi arbetar med att få till kompetensutvecklingsplaner som är tydliga för alla medarbetare både på enhets- och individnivå. Vid rekrytering möjliggör vi för medarbetare att prova på chefskap/ledarskap under rekrytering med tillförordnandeskap. I arbetet med RAK (rätt använd kompetens) sker i vissa fall kompetenshöjningar för att klara ett andra arbetsuppgifter/uppdrag. Ex på tydliga karriärvägar: o Specialist/specialisering o Akademisk klinisk adjunt, AKA o Projektledare o Teamledare/teamsamordnare o Handledare o Koordinator o Dubbelspecialist som läkare o Specialitetsföreträdare o Chef o Läkarchef Chef över chefer 8 (8)

MALL FÖR KÖP FRÅN UPPDRAGSFÖRETAG Köp från uppdragsföretag Se definition sid 3 i anvisningarna. Nämnd: Hälso - och sjukvårdsnämnden Verksamhet * Uppdragsföretag Summa inköpt 2016, mnkr netto Andel** Landburen Ambulanssjukvård Falck Ambulans AB 30,4 mnkr 100 % Luftburen Ambulanssjukvård Scandinavian Medicopter AB 30,0 mnkr 94 % Luftburen Ambulanssjukvård Scandinavian Air Ambulance 2,1 mnkr 6 % Alarmering SOS Alarm Sverige AB 2,0 mnkr 100 % Sjukvårdsrådgivning Previa AB 3,0 mnkr 100 % Njursjukvård Diaverum Sweden AB 16,9 mnkr 100 % Primärvård Primärvård Vårdcentralen Visborg Praktikertjänst 16,0 mnkr 12% Vårdcentralen Hansahälsan Unicare Sweden AB 14,7 mnkr 11% Läkarvård gynekologi Roland Alvarsson 2,0 mnkr 7% Läkarvård ÖNH Lemak AB 0,4 mnkr 4% Psykoterapi S:t Lukas i Stockholm 0,9 mnkr 100% Sjukgymnastik KH Sjukgymnastik AB 1,0 mnkr 7 % Sjukgymnastik Arne Silvergren sjukgymnastik 0,8 mnkr 6 % Sjukgymnastik Marie Franzén 0,3 mnkr 2 % Sjukgymnastik Rörelse Studion 0,4 mnkr 3 % Sjukgymnastik Totalhälsan Visby AB 0,7 mnkr 5 % Fotvård Fotvårdsspecialisten 0,1 mnkr 20% Fotvård Fothälsan Helén Eriksson 0,1 mnkr 20% Fotvård Fotvården Korpen Maija Koskinen 0,3 mnkr 40% Epilering/Diatermi Skönhetscompaniet 0,06 mnkr 75%

MALL FÖR KÖP FRÅN UPPDRAGSFÖRETAG Epilering/diatermi Min Salong 0,02 mnkr 25% Barntandvård Tandläkare Peter Stade 0,3 mnkr 2% Barntandvård Wisby Tandvård AB tandläkare Jan-Olof Bolin 0,2 mnkr 1% Barntandvård Tandläkare Michael Dyballa 0,1 mnkr 1% Barntandvård Tandhälsan På Gotland AB 0,1 mnkr 1% Barntandvård Tandläkare Göran Wiklund AB 0,1 mnkr 1% Övrig information Ingen verksamhet har övergått från egenregi till entreprenad under 2016. Ingen verksamhet har övergått från entreprenad till egen regi. Nya avtal Epilering/diatermi (2 avtal) Avtal där utnyttjande av förlängningsoption beslutats: Sjukvårdsrådgivning (Previa AB) Avtal som upphandlats för ny avtalsperiod eller där beslut om upphandling fattats Ambulansalarmering (SOS Alarm AB) Njursjukvård Medicinsk fotvård (3 avtal) Avtal som löpt ut utan att förlängas eller nyupphandlas: Sjukgymnast/fysioterapeutmottagning i Visby Överlåtelser enligt lag om ersättningsetablering Sjukgymnastikmottagning i Fårösund fick ny ägare med verksamhet i Visby Entreprenörer som fått ny ägare: Vårdcentralen Hansahälsan/Avonova - ny ägare Unicare Sweden AB Scandinavian Air Ambulance har köpts upp av Babcock AB Previa AB har köpts av Falck-koncernen Volym/utbudsförändringar under 2016 Öron/näsa/halsläkare Mats Ungerstedt avvecklade sin mottagningslokal vid vårdcentralen Hansahälsan och kommer att ta emot patienter endast sporadiskt. Dr Roland Alvarsson har varit långtidsfrånvarande men är åter från 1 september 2016. Fotvårdsterapeut Pentti Närhi har varit långtidsfrånvarande januari november 2016.

MALL FÖR SAMMANFATTANDE TEXT Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP) hälso- och sjukvårdsförvaltningen förvaltningschef Maria Dalemar Viktigare händelser Äldresjukvårdsteamet som vänder sig till individer med omfattande behov har startat sin verksamhet och inom cancersjukvården har standardiserade vårdförlopp införts inom ytterligare fem områden. Egenregins vårdcentraler har brottats med dålig telefontillgänglighet. Flera åtgärder har vidtagits och under årets senare del uppvisas tydliga förbättringar. För att förbättra tillgängligheten även till sjukgymnastik erbjuds drop in tider till vårdcentralerna på landsbygden (under 2017 även i Visby) och genom att sjukgymnastik erbjuds på lasarettet på lördagar är det möjligt för en del patienter att bli utskrivna redan under helgen. Nyinförda metoder innebär att bröstpatienter inte längre behöver resa till fastlandet för att genomföra undersökningar. Under året har också flera utvecklingsarbeten genomförts för att flytta vården närmare patienten, exempelvis erbjuds nu både logopedi och inskrivningsbesök inför operation via länk. Måluppfyllelse Kvalitet Vi bedriver en god och jämlik vård som utgår från patientens behov Målet bedöms sammantaget uppfyllt. Hälso- och sjukvården på Gotland har registrerade patienter i 14 av den 18 införda standardiserade vårdförloppen, alla vårdförlopp har införts. Medelvårdtiden för ortopedi, Stroke/medicin och psykiatrin har minskat i jämförelse med 2015. Även antalet undvikbara slutenvårdstillfällen har minskat liksom antalet oplanerade återinskrivningar. För den senare uppnås dock inte den högt satta målnivån. För hela förvaltningen mätt över helår uppfylls målet gällande vårdplatsbeläggning, trots många åtgärder och aktiviteter för att minska behovet av slutenvård nås dock inte målet inom resursområde slutenvård. Under året har resultatet av den nationella patientenkäten redovisats (mätningen genomfördes 2015). Mätmetoden är ny vilket påverkar jämförbarheten. Resultatet avseende delaktighet, och kunskap bedöms dock vara i nivå med riket. Flera aktiviteter är genomförda för att förbättra informationen, exempelvis för att öka tydlighet för barn- och unga med psykisk ohälsa var de kan vända sig. Förbättringsprojekten inom diabetesvården som inleddes 2015 visar tydliga och goda resultat. Enkätundersökning kopplad till patienter där det upprättats en sammanhållen individuell plan (SIP) visar på mycket goda resultat.

MALL FÖR SAMMANFATTANDE TEXT Våra vårdprocesser är kartlagda med tydliga mål Målet bedöms sammantaget inte vara uppfyllt. Arbetet med att ta fram tydliga uppdrag till verksamheterna har påbörjats men inte slutförts, arbetet fortsätter under 2017. Även gällande arbetet med att ta fram mål avseende jämlik vård och självmordsförebyggande arbete har förvaltningen inte kommit så långt som önskat. Förvaltningen har deltagit i framtagandet av en regiongemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Medarbetare/ledare Vi har en god arbetsmiljö och kompetensförsörjning Sjukfrånvaro för förvaltningen var 5,03 helår 2016, målnivån på <5.0 uppnås därmed inte. Alla verksamheter har inte påbörjat arbetet med att upprätta kompetensförsörjningsplaner. Målet att hälften av förvaltningens chefer har genomgått utbildning i coachande ledarskap är uppnått. Ekonomi Vi skapar kostnadseffektivitet genom ett effektivt resursutnyttjande Målet bedöms sammantaget inte vara uppfyllt. Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat har ett negativt resultat på 82,3 miljoner. Kostnaden för hyrpersonal har fortsatt att öka under 2016. Hyrläkare har den största kostnaden, medan kostnaden för hyrsjuksköterskor och övrig personal har den högsta kostnadsökningen. Gotland har fortsatt den högsta kostnaden för förmånsläkemedel i Sverige. Utveckling på sikt Hälso- och sjukvården står inför förändrade förutsättningar och nytt uppdrag Volymökningar inom hälso- och sjukvården sker i hela landet och kan på goda grunder antas fortsätta. För hälso- och sjukvården är det av största vikt att ha en aktiv bevakning av de förändrade behoven. Hälso- och sjukvårdens strategier för att hantera detta är: Medvetna satsningar på hälsofrämjande åtgärder Standardiserade och effektiviserade vårdprocesser. Exempel på detta är det nationella arbetet med standardiserade vårdprocesser inom cancerområdet. Arbetssätt som skapar trygghet för patienterna och minskar deras behov av vård. Exempel på detta är äldresjukvårdsteamet, samordnade vårdplaner för patienter med komplexa behov, säkerställa att patienter är välinformerade när besöket/vårdtillfället avslutas, minska behovet av återinskrivningar. Delaktiggöra patienterna i den egna vården, exempelvis avseende egen uppföljning av kroniska sjukdomar. Digitalisering av tjänster är ett högaktuellt och tydligt tillvägagångssätt inom samtliga av ovanstående strategier. En rad förändrings- och utvecklingsarbeten sker inom sjukvården för att frigöra tid och använda medarbetarnas högsta kompetensnivå.

MALL FÖR SAMMANFATTANDE TEXT Bemanning en fortsatt utmaning Redan idag är bemanning inom flera områden en stor utmaning, på Gotland liksom nationellt. Som beskrivet under viktiga händelser har landstingsdirektörerna tagit ett gemensamt beslut att stå bakom en utfasning av hyrpersonal. Den demografiska utvecklingen kombinerat med snabb medicinsk utveckling ger dock goda grunder för att anta att bemanning kommer att vara en stor utmaning även fortsättningsvis. Det kommer helt enkelt att vara färre personer som ska finansiera och utöva arbetsuppgifter inom välfärden medan målgruppen kommer att öka kraftigt. Nationella utredningar med potentiellt stor påverkan I januari 2016 presenterades slutrapporten för utredningen Effektiv vård- En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Utredaren lämnar ett antal förslag som bland annat handlar om vård nära befolkningen via öppenvård, mindre detaljstyrning och en omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård samt nära samverkan mellan inblandade parter, det vill säga patienter, professioner, staten samt kommuner och landsting. Sammantaget innebär förslagen ett paradigmskifte för svenskt sjukvårdssystem. I november 2015 presenterades slutrapporten om hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom ökad koncentration, träning ger färdighet - Koncentrera vården för patientens bästa. Utredningen berör processer på flera nivåer: rikssjukvård, pågående nivåstrukturering inom cancerområdet, pågående aktiviteter inom området sällsynta diagnoser, pågående nivåstrukturering lokalt/regionalt, och nivåstruktureringsprocesser på EU-nivå. Det är inte fastställt hur förslagen i utredningarna ska omhändertas på nationell nivå. Verksamhetsmått 2016 2015 2014 Antal läkarbesök primärvård 76 431 77 120 77 271 Antal läkarbesök specialistvård 86 207 82 667 78 803 Antal läkarbesök psykiatri 6 141 6 609 6 006 Läkarbesök på akutmottagning 23 860 22 757 21 317 Vårdtillfällen somatisk vård 10 169 10 203 10 064 Vårddagar somatisk vård 42 328 43 033 42 456 Medelvårdtid somatisk vård 4,2 4,2 4,2 Vårdtillfällen psykiatrisk vård 477 505 491 Vårddagar psykiatrisk vård 3 596 4 473 7 808 Medelvårdtid psykiatrisk vård 7,5 8,9 15,9 Antal operationer 5 694 5 931 5 960 GenomsnittsDRG 0,79 0,81 0,82

Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2016/8 27 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Överföring av 2016 års resultat Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat om 82 miljoner till 2017. Sammanfattning Med anledning av de förutsättningar som råder och de stora utmaningar som hälsooch sjukvårdsnämnden redovisat under hösten 2016 och med beaktande av den handlingsplan med krav på stora besparingar för att klara en budget i balans 2017, föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsen att inte överföra nämndens negativa resultat till 2017. Ärendebeskrivning Enligt Region Gotlands regler för styrning och uppföljning ska överföring av underskott föregås av en beredning där nämndens verksamhet och utfall analyseras. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under hösten redovisat de svåra förutsättningar som nämnden haft under året och också begärt ett tilläggsanslag för 2016 med 80 miljoner. Detta har också lett fram till beslut av regionfullmäktige att tillåta hälsooch sjukvårdsnämnden att överskrida budgeten med 80 miljoner. Bedömning Med anledning av dels regionfullmäktiges tillåtande av överskridande av budget med 80 miljoner för 2016 och de förutsättningar som nämnden har inför 2017 med krav på stora besparingar enligt inlämnad handlingsplan för att nå en budget i balans, är bedömningen att det vore olyckligt för såväl nämnd som förvaltning att överföra nämndens negativa resultat om 82 miljoner till 2017. För första gången på många år har hälso- och sjukvårdsnämnden för 2017 en mycket stram men realistisk budget. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 27 januari 2017 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-RS Regionstyrelseförvaltningen 2 (2)

Emma Norrby Förvaltningscontroller Tjänsteskrivelse HSN 2016/8 17 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Återredovisning intern kontrollplan 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna rapporten. Sammanfattning Fyra kontroller har genomförts i enlighet med intern kontrollplanen för 2016. Kontrollpunkterna är: - Kontroll av kostnader för konsulter inom ramen för Samverkansavtal Karolinska universitetssjukhuset Gotland - Kontroll av kostnader för hyrpersonal - Kvalitetssäkring av journaler inom tandvård - Bisysslor förekomst och förändring Resultaten av kontrollerna återkopplas till berörda ledningsgrupper samt redovisas på intranätet. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog under 2013 nya Riktlinjer för intern kontroll med tillämpningsanvisningar med giltighet från 1 januari 2014. Det är nämnden som har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. I enlighet med beslutad intern kontrollplan för 2016 har fyra kontroller genomförts: - Kontroll av kostnader för konsulter inom ramen för Samverkansavtal Karolinska universitetssjukhuset Gotland - Kontroll av kostnader för hyrpersonal - Kvalitetssäkring av journaler inom tandvård - Bisysslor förekomst och förändring Resultaten av kontrollerna återkopplas till berörda ledningsgrupper samt redovisas på intranätet. Förvaltningen har ett strukturerat patientsäkerhetsarbete där det övergripande målet är att Den vård som ges ska vara så säker för patienten som möjligt. Patientsäkerhetsarbetet redovisas årligen för nämnden genom patientsäkerhetsberättelsen. Alla vårdgivare är enligt lag ålagda att senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I patientsäkerhetsberättelsen framgår exempelvis nationell och regional måluppfyllelse, hur förvaltningen arbetar med exempelvis avvikelserapportering, patientklagomål, utredning och granskning av allvarliga vårdskador, roller och ansvar inom området. Syftet såväl som styrning och redovisning av egen kontrollen inom patienssäkerhetsarbetet och den interna kontrollen är därmed väl överensstämmande. Historiskt har dessa delar alltid behandlats separat. Det främsta skälet är att patientsäkerhetsberättelsen innehåller fler beskrivande delar dvs därmed är mer omfattande. För att ge en bättre avspegling av förvaltningens arbete avseende egen kontroll/intern kontroll omnämns arbetet i samband med intern kontrollplanen, för mer information hänvisas till patientsäkerhetsberättelsen. Kontroll av kostnader för konsulter inom ramen för Samverkansavtal Karolinska universitetssjukhuset Gotland Alla fakturor inkomna under 2016 avseende konsultstöd från Karolinska Universitetssjukhuset har granskats för att säkerställa korrekt debitering i enlighet med avtal inklusive uppräkning med landstingsprisindex. Inom de flesta områdena sker konsultstöd regelbundet som en del av samarbetet med Karolinska universitetssjukhuset. Det innebär i sin tur att det är stor sannolikhet att eventuella felaktigheter är återkommande. Sammantaget har 39 fakturor granskats varav 13 funnits eventuellt felaktiga, en faktura innehåller ett konstaterat fel. Samtliga 13 fakturor gäller samma område, neurofysiologi, och avser en kraftig ej aviserad uppräkning som inte följer nivån för normal uppräkning. Utöver denna eventuellt generella felaktighet har två artikelrader på en av fakturorna förväxlats och felaktigt debiterats med den andra artikelns pris. Den eventuellt felaktiga summan uppgår sammantaget till 26 176 kronor. Kontakt har tagits med Karolinska som utreder frågan. Kontroll av kostnader för hyrpersonal Kostnaderna för hyrpersonal är stora, på Gotland liksom nationellt. Under 2015 var kostnaden inom sjukvården totalt 53,3 miljoner. Samtidigt är hantering av avrop och kontroller av fakturor komplicerat då man som avropare måste vara insatt i regler för 2 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 upphandling och rutiner för hur avrop ska göras. När sedan fakturan från bemanningsföretaget inkommer ska den granskas ur flera aspekter. Då vissa verksamheter idag har en stor andel hyr blir detta en tidsödande arbetsuppgift. För att underlätta för berörda chefer och för att samtidigt utarbeta rutiner för hur en strukturerad hantering av avrop och granskning av efterföljande faktura ska kunna säkerställas har granskningen genomförts av en person. Följande avdelningar/mottagningar har ingått i granskningen: A 2 infektionsavdelning A 3 onkologavdelning A 4 ortoped/strokeavdelning C 2 barn och ungdomsavdelning C 3 kirurgavdelning C 4 medicinavdelning Röntgenavdelning Akutmottagning Onkologmottagning Verksamhet obstetrik och gynekologi (gynekologer) Granskningen har gjorts av fakturor under 8 månader perioden 2015.12.12 2016.10.12. Sammantaget har 87 fakturor bestridits, det innebär att ca 16 % av fakturorna varit felaktiga, totalt har 541 138 kronor krediterats. I och med resultaten av granskningen har funktionen infogats som ett stadigvarande uppdrag för bemanningsenheten. Successivt ska fler enheter ingå i handläggningen, från och med årsskiftet ingår även primärvården, planen är att handläggningen ska omfatta alla enheter med behov av hyrpersonal. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att det samtidigt pågår flera aktiviteter för att minska beroendet av hyrpersonal. Kvalitetssäkring av journaler inom tandvård Syftet med att föra en patientjournal är att kunna bidra till en god och säker vård. Genom att kontinuerligt granska förda journaler ges förutsättningar för ett kvalitetssäkringsarbete som gynnar verksamheten. Med utgångspunkt från 1 november 2015 har totalt 50 journaler granskats, varav 30 vuxen- och 20 barnjournaler, från fem vårdgivare (2 tandläkare, 2 tandhygienister och 1 tandsköterska). Region Gotlands mall för journalgranskning användes under kvalitetssäkringsarbetet. Resultatet visar att majoriteten av journalerna som granskats upprätthöll en tillfredställande struktur och säkerhet men flera förbättringsområden finns. En tidigare granskning har genomförts vid folktandvården i Hemse, denna gjordes under våren 2015. Då granskades 45 journaler, 20 vuxen- och 25 barnjournaler. Resultatet visade även då att majoriteten av journalerna som granskats upprätthöll en tillfredställande struktur och säkerhet, dock identifierades ett antal förbättringsområden. Arbetet som har pågått sedan förra journalgranskningen har varit att förbättra resultatet på delar i journalen som direkt berör patientens säkerhet. Resultatet vid uppdatering och signering har förbättrats något sedan föregående granskning, brister i upptagandet av hälsodeklaration påfanns i 4 av 50 journaler (8 %). Tidigare granskning påfanns brister i 7 av 45 journaler (15 %). Arbetet kommer att pågå kontinuerligt på APT och målsättningen är att det inom kort inte ska förekomma brister inom detta område. Vid närmare fördjupning i de aktuella journalerna där brister fanns vid uppdatering av hälsodeklaration och efter samtal med vårdgivarna konstaterades att vid två av fyra fall har hälsodeklarationen uppdaterats muntligt och på så sätt försummades uppdateringen i journalsystemet. Förbättringar ses även gällande förenklad parodontalstatus. Formuleringen i mallen har omarbetats sedan föregående granskning och tar nu hänsyn till om parodontalstatus värderas 3 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/8 i daganteckning. Vid mätningen våren 2015 hade 10 av 20 (50 %) journaler brister vid den senaste granskningen hade 8 av 30 journaler (vuxenjournaler) brister (26 %). Inga förbättringar ses på områden som berör undersökningsprotokoll och kostnadsförslag till vuxna patienter. Förbättringar behöver ske avseende journalföring av tydlig behandlingsplan samt att ge undersökningsprotokoll och kostnadsförslag till vuxna patienter. Kommer att diskuteras på kommande APT. En uppföljande granskning kommer att göras under början av 2017. Folktandvården i Hemse har som målsättning att genomföra granskning två gånger årligen, på så sätt kan både nyanställda och personal som arbetat länge på arbetsplatsen gemensamt skapa ett ömsesidigt kvalitetssäkringsarbete som gynnar alla involverande i tandvårdskjedjan. Bisysslor förekomst och förändring PWC har genomfört en regionövergripande granskning av de anställdas bisysslor. En av de generella rekommendationerna som lämnades var att respektive nämnd borde överväga om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens internkontrollplan. Kontrollen har ingått i förvaltningens internkontrollplan för 2015 och 2016. Förekomst av bisyssla är en frågeställning i samband med medarbetarsamtalet. Då medarbetare uppger att bisyssla finns gör ansvarig chef bedömning att bisysslan inte är förtroendeskadlig. Bisysslan och chefens bedömning dokumenteras och skickas till förvaltningsdirektör som beviljar eller avslår den anmälda bisysslan. Beviljandet är, i enlighet med regionala rutiner, inte tidsbegränsat. För att möjliggöra en god bild av aktuella bisysslor följs beviljade bisysslor upp 18 månader efter beviljandet. I dagsläget finns 74 beviljade bisysslor inom förvaltningen och 0 under handläggning. Då syftet är att ha en aktuell sammanställning över beviljade aktuella bisysslor förs inte statistik över avslagna eller inaktuella bisysslor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-01-17 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 4 (4)

Emma Norrby Förvaltningscontroller Tjänsteskrivelse HSN 2014/531 11 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1177/sjukvårdsrådgivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att genomföra en upphandling av 1177/sjukvårdsrådgivning 2+1 år. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fortsätta stödja förvaltningens arbete utifrån målbilden beskriven i slutrapporten för struktur 2015. Sammanfattning I samband med antagandet av slutrapporten för Struktur 2015 beslutade nämnden att uppdra åt förvaltningen att utreda förutsättningarna för en resurseffektiv sjukvårdsrådgivning i egenregi. Nuvarande avtal löper ut 2018-01-31. Flera av de bedömningar som gjordes vid förra utredningstillfället är sannolikt fortsatt relevanta att utgå ifrån, även om viss kvalitetssäkring behöver göras. Nationellt samarbete avseende 1177 vårdguiden pågår med målsättningen att förbereda för att ett första steg av nationell samverkan ska kunna vara etablerat våren 2017, många viktiga frågeställningar är fortfarande oklara samtidigt som den tänkta tidsplanen är mycket snäv. Trots osäkerhetsfaktorerna behöver det nationella arbetet beaktas. Utgångspunkten att fortsätta enligt det nationella upplägget är en självklarhet inklusive nationellt beslutsstöd (som dock medger lokala tillämpningsanvisningar). Övertygelsen kring de förväntade positiva effekterna av en sjukvårdsrådgivning/1177 inom egenregin kvarstår. Vårdnivån är lämpligen primärvård, inom primärvården finns dock inte aktiv verksamhet under dygnets alla timmar/veckans alla dagar. Olika sätt att organisera uppdraget har utretts utifrån förutsättningen att uppdraget måste knytas till annan verksamhet. Utredningen har dock inte kunnat slå fast att 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2014/531 verksamheten, med nuvarande förutsättningar, kan bedrivas resurseffektivt i egenregi. Dessutom pågår det nationella samarbetsprojektet, samtidigt som annan digitalisering kan antas påverka det gränssnitt mot patienten som 1177 vårdguiden idag innebär. Förvaltningen bedömer mot bakgrund av detta att det inte är den bästa lösningen att i dagsläget skapa en struktur för att organisera verksamheten i egenregi och föreslår därmed att en upphandling genomförs. Ärendebeskrivning I samband med antagandet av slutrapporten för Struktur 2015 beslutade nämnden att uppdra åt förvaltningen att utreda förutsättningarna för en resurseffektiv sjukvårdsrådgivning i egenregi. Ytterligare utredning har gjorts och återredovisats till HSN daterade 2014-11-12 respektive 2015-03-04. Vid det senare tillfället fattade nämnden beslut att genomföra upphandling av sjukvårdsrådgivning/1177 på 1+1 år och att fortsätta planera för ett övertagande i egenregi utifrån den målbild som beskrivs i slutrapporten för struktur 2015. Upphandlingsförfarandet resulterade i att Previa fick förnyat uppdrag som leverantör. Förlängningstiden har använts och nuvarande avtal löper ut 2018-01-31. Nuvarande leverantör har mycket god tillgänglighet med en relativt låg kostnad per samtal. Vid en eventuell övergång till egenregi förväntas inte en kostnadsminskning/besparing däremot är det en absolut nödvändighet att verksamheten kan bedrivas resurseffektivt, vilket i praktiken förutsätter att verksamheten under delar av dygnet, då samtalen är få, knyts till annan aktiv verksamhet alternativt att samarbete med annat landsting/leverantör etableras. Det främsta syftet är att kunna tillgodose patientens vårdbehov på bästa möjliga sätt på lägsta möjliga vårdnivå. Ur patientperspektivet är lyft: vikten av god tillgänglighet, önskan om att inte bli hänvisad i onödan och önskan om att inte behöva återupprepa sin historia. Förväntan om att få goda/korrekta råd utifrån behov kan antas vara förgivet taget av patienten oavsett regi/organisering av verksamhet. Noteras bör att 1177 konceptet kan beskrivas som att utgå från en ögonblicksbild som inte är färgad av eventuella kontakter, det ska i sin tur borga för en likvärdig/jämlik bedömning. I utredningen har lyfts att i de flesta fall är denna utgångspunkt funktionell men inte för de mest utsatta patientgrupperna exempelvis multisjuka, psykiskt funktionsnedsatta och sköra äldre. Utan vetskap om pågående, avslutade eller planerade vårdinsatser kan inte en rationell rådgivning ske för dessa individer. Tanken som lyftes i utredningen är alltså att det även framöver normalt inte finns skäl att konsultera patientens journal (för den stora volymen) men i fall då det finns indikation på att så vore klokt, så ska sjuksköterskan ha tillgång till och därmed kunna konsultera patientens journal och sätta de aktuella symptomen i just den berörda patientens sammanhang. Tillgång till journal kräver att verksamheten organiseras under samma vårdgivare. Dessutom har lyfts att genom tillgång till journal och möjlighet att direkt i samtalet boka tid för läkarbesök eller uppföljande telefonkonsultation (gäller egenregi) kan patienterna hjälpas till rätt vårdnivå utan flera kontakter. Ett ytterligare, om än inte avgörande, skäl är önskan om att förbättra samarbetet mellan primärvård akutmottagning. 2 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2014/531 Nuläge Nationellt arbete behöver beaktas Nationellt samarbete avseende 1177 vårdguiden pågår med målsättningen att förbereda för att ett första steg av nationell samverkan ska kunna vara etablerat våren 2017. Arbete pågår i flera delar bland annat återstår att komma överens om omfattning för den nationella samverkan samt gemensamma principer och riktlinjer för till exempel bemanning. Även hantering för ekonomisk reglering ska överenskommas. Sammanfattningsvis kan konstateras att många viktiga delar fortfarande är oklara och att den tänkta tidsplanen är mycket snäv. Förutom det direkta arbete som görs inom projektgruppen för 1177 vårdguiden pågår inom andra landsting arbeten med att digitalisera vården. Hur detta ska utformas på Gotland är inte klart, men det är uppenbart att patientens första möte/kontakt med vården kommer att se annorlunda ut och sannolikt i praktiken innebära olika ingångar för olika målgrupper, utvecklingen på området är omfattande. Sammanfattningsvis kan konstateras att lösningar med möjlighet till flexibilitet utifrån eventuella förändrade förutsättningar är önskvärt. Lokalt Utgångspunkten att fortsätta enligt det nationella upplägget är en självklarhet inklusive nationellt beslutsstöd (som dock medger lokala tillämpningsanvisningar/överenskommelser). Samtalsvolymer respektive variationer bedöms preliminärt vara desamma som vid den tidigare utredningen, kvalitetssäkring av bedömning pågår. Detta innebär i sin tur att tidigare bedömning gällande bemanningsbehov är fortsatt gällande. Sannolikt är förutsättningarna i tidigare framtaget förhandsbesked avseende teknisk anslutning fortfarande gällande. Då bedömdes att de tekniska förutsättningar som krävs för ett eventuellt övertag fanns och att inga stora investeringskostnader avseende system/teknik förelåg. I tidigare utredning angavs att kontakt tagits med annat landsting men att svar ännu inte inkommit. Efterföljande kontakt visade att samarbetet skulle innebära stora kostnader för att berörd vårdgivare skulle kunna åta sig uppdraget under den del av dygnet då antal samtal är få. Kontakt för att etablera samarbete med annat landsting har inte tagits denna gång mot bakgrund av det pågående nationella samarbetsprojektet och uppskattad kostnad vid förra utredningstillfället. Dialog har förts med Socialförvaltningen för eventuella möjligheter till samarbete ur ett regionalt perspektiv. Dialogen har varit positiv men bedömningen är att det i dagsläget inte finns förutsättningar för att under den 3 (4)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2014/531 delen av dygnet då samtalen är få infoga 1177 som en del i ett annat uppdrag inom Socialförvaltningen. Ökat fokus på telefontillgänglighet inom primärvården egenregi. En analys av samband som påvisar relation mellan primärvårdens tillgänglighet och antal samtal till 1177 har gjorts (2016-11-07). En ytterligare förbättrad telefontillgänglighet till primärvården egenregi kan därmed antas ha påverkan på antal samtal till 1177/sjukvårdsrådgivningen. Sedan tidigare utredning har en ytterligare förändring genomförts som inte direkt påverkar men som behöver tas i beaktande beroende på vilken lösning som väljs varför detta omnämns i denna rapport. Detta gäller organisering av omhändertagandet av psykiatriska jourpatienter. Sedan mars 2016 tar nuvarande leverantör av 1177/sjukvårdsrådgivningen även emot psykiatriska joursamtal. Patienter med behov av fysiska besök under jourtid tas omhand vid akutmottagningen. Oavsett organisering av verksamheten ser förvaltningen att eventuella möjligheter till förbättringar i beslutsstöd till syfte att patienten ska få vård på lägsta effektiva vårdnivå behöver undersökas gemensamt med nuvarande leverantör. Lokala anvisningar kan skrivas av vårdens medicinska företrädare för anpassning av det nationella beslutsstöd 1177 idag använder till lokala förutsättningar och vårdprogram. Bedömning Bedömning till grund för tidigare beslut om att genomföra upphandling var farhågor framförallt avseende bemanning. I tidigare utredning beskrivs att på Gotland, liksom nationellt, råder idag en brist på sjuksköterskor. En situation som fördjupats ytterligare sedan dess. Utredningen har därmed inte kunnat slå fast att verksamheten kan bedrivas resurseffektivt i egenregi. Dessutom pågår det nationella samarbetsprojektet samtidigt som annan digitalisering kan antas påverka det gränssnitt mot patienten som idag innebär 1177 vårdguiden. Förvaltningen bedömer mot bakgrund av detta att det inte är den bästa lösningen att i dagsläget skapa en struktur för att organisera verksamheten i egenregi. Förvaltningen föreslår därför att en upphandling på 2+1 år skall genomföras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 januari 2017 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Hans Brandström verksamhetsområdeschef Primärvård Charlotte Kaviani tf verksamhetschef akutmottagningen Rolf Forsman beställarchef 4 (4)

Thomas Kunze Chefläkare Tjänsteskrivelse HSN 2016/554 11 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till remissvar och lämna det som sitt eget. Bakgrund Socialdepartementet har utarbetat ett förslag till ett lagstadgat ansvar för landstingen/regioner att utföra försäkringsmedicinska utredningar. Med en försäkringsmedicinsk utredning avses en medicinsk utredning av legitimerad sjukvårdspersonal av en försäkrad som ska kunna utgöra ett underlag för Försäkringskassans bedömning av den försäkrades arbetsförmåga i samband med beslut om rätten till ersättning eller förmåner enligt socialförsäkringsbalken. Ärendebeskrivning I promemorian lämnas sammanfattningsvis följande förslag: Vid prövning av en försäkrads arbetsförmåga enligt socialförsäkringsbalken kan Försäkringskassan som stöd för sitt ställningstagande beställa en försäkringsmedicinsk utredning. Landstingen får ett lagstadgat ansvar att utföra de försäkringsmedicinska utredningarna. Om ett landsting bedömer att de inte kan göra de försäkringsmedicinska utredningarna kan de sluta avtal med någon annan som kan utföra dem, antingen ett annat landsting eller en privat aktör. Försäkringskassan ska fortlöpande bedöma sitt behov av försäkringsmedicinska utredningar och ta fram prognoser över behovet som de presenterar för landstingen. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/554 I Region Gotlands remissvar på remissen För kvalitet Med gemensamt ansvar (S2015/1590/SF) delade Region Gotland utredningens uppfattning beträffande svårigheterna idag med de försäkringsmedicinska utredningarna samt att det bedömdes som viktigt att regelverket och ansvarsfördelningen kring utredningarna blir tydligare. Region Gotland bedömde att en sammanhållen process för de försäkringsmedicinska utredningarna enligt alternativ 2 där Försäkringskassan äger hela processen från kravställande till upphandling i kombination med att utredningarna inte är att betrakta som hälso- och sjukvård var det alternativ som bäst säkerställde kvaliteten. Bedömning Region Gotland tillstyrker utredningens förslag att försäkringsmedicinska utredningar regleras lagmässigt istället för genom överenskommelser. Region Gotland delar utredningens bedömning om att en försäkringsmedicinsk utredning inte skall betraktas som hälso- och sjukvård eller som myndighetsutövning. Detta medför att utredningarna i enlighet med PDL inte skall journalföras. Konsekvenserna av detta behöver belysas och beslut fattas om dokumentation skall ske genom undantag i PDL eller genom Försäkringskassans försorg. Region Gotland tillstyrker förslaget att ett landsting kan sluta avtal med annat landsting eller annan utförare om uppgiften att tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar. Region Gotland är positiv till att landstingen/regionerna får full kostnadstäckning inkluderande utbildning, resor och administration. Region Gotland är positiv till att ersättning utgår för 70 procent av årliga prognostiserade utredningar oavsett om Försäkringskassan har beställt dessa för att skapa rimliga planeringsförutsättningar för landstingen/regionerna. Region Gotland anser det mycket viktigt att Försäkringskassan kan lämna väl underbyggda prognoser för behovet av utredningar att skapa rimliga planeringsförutsättningar för landstingen/regionerna. Region Gotland anser det viktigt att uppdraget inte medför undanträngningseffekter för patienter i behov av vård. Region Gotland är positiv till förslaget att den försäkrade kan beviljas förskott på ersättning som avser kostnader för resa och uppehåll. Region Gotland bedöms inte ha förutsättningar att tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar i egen regi utan kommer att behöva sluta avtal med annat landsting eller utförare. Behovet av försäkringsmedicinska utredningar i Region Gotland har av Försäkringskassan skattats till ca 25-30/år. I dagsläget ses även en ökande grupp försäkrade som väntar på en utredning beroende på att det har förelegat svårigheter att tillhandahålla dessa. Region Gotland anser det mycket viktigt att det även utgår ersättning för ambulerande team som i regelbundna intervaller kan genomföra utredningar lokalt istället för att de försäkrade alltid behöver resa till fastlandet. Region Gotland bedömer även att behov om dispens från förslaget om färdigt utlåtande inom 30 dagar efter begäran från Försäkringskassan inkommit föreligger då underlaget periodvis kan vara för lågt för besök av mobila team t.ex. en gång i månaden. 2 (3)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2016/554 Region Gotland anser att informationsansvaret gentemot den försäkrade om varför en utredning skall genomföras och vilka underlag som kommer att användas skall ligga hos Försäkringskassan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 januari 2017 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Socialdepartementet 3 (3)

Leif Ohlsson Kvalitetsstrateg Tjänsteskrivelse HSN 2017/54 19 januari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsplan 2017 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar verksamhetsplan i sammanfattad och överskådlig form för 2017. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar till förvaltningen att ta fram förslag på mål och målvärden för uppföljning med koppling till verksamhetsplan. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att färdigställa innehåll i Region Gotlands mall för verksamhetsplan till nämndens sammanträde i mars. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag för hur processen för framtagande av 2018 års verksamhetsplan ska genomföras. Ärendebeskrivning Enligt Socialstyrelsen föreskrift och allmänna råd (2011:9) ska vårdgivaren ansvara för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Med stöd av ett verksamhetsledningssystem ska vårdgivaren och chefer på alla nivåer styra, leda, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Inför framtagande av verksamhetsplan för 2016 skapades en struktur och metod för hur detta ska svara mot kraven på ledningssystem. Under 2016 beslutade Region Gotlands nya koncernstyrkort i Regionfullmäktige (2016-06-20) och gäller för perioden 2016 2019. Med det nya koncernstyrkortet lämnas systemet där varje nämnd har ett eget styrkort kopplat till koncernstyrkortet. Respektive förvaltning upprättar en verksamhetsplan som är kopplat till styrkortet. Verksamhetsplanen är ett förvaltningsövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från regionfullmäktige via nämnd och förvaltning, vidare till 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/54 verksamhets- och enhetsnivå, och knyter ihop regionfullmäktiges mål med verksamhetsplanering och budget. I modellen för verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål och prioriterade områden. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden förvaltningen ser för att nå målen samt strategier och aktiviteter kopplat till utvecklingsområdena. Med nämndens verksamhetsplan som utgångspunkt gör sedan varje verksamhet eller enhet egen verksamhetsplan med tillhörande aktivitetsplan. För alla medarbetare ska det upprättas nya medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildas uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Region Gotlands mall för verksamhetsplan blev färdigställd i ett sent skede på hösten, vilket medfört att modellen och planen inte hunnits processats inom förvaltningen och tillsammans med nämnd. Då förvaltningens tidigare modell för verksamhetsplan blivit väl mottagen i verksamheterna, har förvaltningen valt att till nämnden lämna förslag på verksamhetsplan enligt båda modellerna, en förenklad översiktlig plan och en i dagsläget inte helt färdigställd fylligare plan för fortsatt diskussion med nämnden. Mål och målvärden tas förslagsvis fram i samband med det fortsatta arbetet med den av Regionstyrelsen beslutade mallen för verksamhetsplan. Beredning Verksamhetsplan för 2017 har tagits fram med utgångspunkt från strategisk plan 2017 2019 och ledningens genomgång i december 2016. Vid ledningens genomgång presenterade förvaltningsledning och verksamheterna det egna arbete och bidrag till 2016 år verksamhetsplan, årets resultat utifrån perspektiven kvalitet, medarbetare och ekonomi samt en omvärldsbevakning inom det egna området och viktiga övergripande utvecklingsområden. Den gemensamma genomgången resulterade i en samlad bild och underlag till prioriterade fokusområden för verksamhetsplan 2017 och strategisk plan 2018-2020. Bedömning Med utgångspunkt att förvaltningen sedan tidigare skapat en struktur för framtagande och modell för verksamhetsplan som mottagits väl av verksamhet och medarbetare bör föreslagen förenklade modell användas internt även under 2017. Förslagsvis ger nämnde förvaltningen i uppdrag att i samverkan med nämnden att under våren 2017utveckla och färdigställa innehåll i Region Gotlands modell för samt förfina strukturen och processen för framtagande av verksamhetsplan inför 2018. Mål och målvärden för 2017 år verksamhetsplan ska tas fram och fastställas av nämnd senast på marsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse datarad 19 januari 2017 Verksamhetsplan förenklad modell Verksamhetsplan koncernmodell 2 (3)

Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/54 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Gunilla Bryntesson, resursområdeschef service och diagnostik 3 (3)

PLAN Verksamhetsplan 2017 [Hälso- och sjukvårdsnämnden] Fastställd av Ange nämnd/nämnder Framtagen av Välj ett objekt Datum [Beslut/publiceringsdatum] Gäller 20xx-20xx Ärendenr XX 20xx/xxxx Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org. nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan 2017 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion... 3 Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 2 Verksamhetsbeskrivning... 3 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag... 4 2.1.1 patientnytta... 4 2.1.2 Medarbetares engagemang och utveckling... 4 2.1.3 Utbildning och kompetens... 4 2.1.4 Personalens medverkan i kvalitetsarbete... 4 2.1.5 Verksamhetens processer... 5 2.2 Nulägesbeskrivning... 6 3 Mål... 6 3.1 Mål från övergripande nivå... 6 3.1.1 Mål från koncernstyrkort... 6 3.1.2 Mål från övergripande program... 8 3.1.3 Uppdrag från regionfullmäktige... 8 3.1.4 Prioriterade områden från koncernledningsgruppens verksamhetsplan... 8 3.2 Nämndmål, indikatorer och uppdrag... 9 3.2.1 Nämndmål... 9 3.2.2 Prioriterade uppdrag från nämnd... 9 3.2.3 Indikatorer för löpande nämndinformation... 9 3.2.4 Indikatorer från koncernstyrkort... 9 4 Prioriterade utvecklingsområden... 10 4.1 Behålla och rekrytera medarbetare... 10 4.2 Minska behovet av slutenvård... 10 4.3 Effektiv användning av kostnadskrävande resurser... 10 4.4 Vård-IT i praktiken... 10 4.5 Kontinuerlig uppföljning av kvalitetsmål... 11 5 Strategier... 11 6 Prioriterade aktiviteter... 12 7 Ekonomi... 13 8 Medarbetare... 13 9 Uppföljning av verksamhetsplanen... 14 2 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Region Gotlands nya koncernstyrkort beslutades i Regionfullmäktige 2016-06-20 och gäller för perioden 2016 2019. Med det nya koncernstyrkortet lämnas systemet där varje nämnd har ett eget styrkort kopplat till koncernstyrkortet. Respektive förvaltning upprättar en verksamhetsplan som är kopplat till styrkortet. Verksamhetsplanen är ett förvaltningsövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från regionfullmäktige via nämnd och förvaltning, vidare till avdelnings- och enhetsnivå, och knyter ihop regionfullmäktiges mål med verksamhetsplanering och budget. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål och prioriterade områden. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden förvaltningen ser för att nå målen samt strategier och aktiviteter kopplat till utvecklingsområdena. Med nämndens verksamhetsplan som utgångspunkt gör sedan varje verksamhet eller enhet egen verksamhetsplan med tillhörande aktivitetsplan. För alla medarbetare ska det upprättas nya medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildas uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Styrkort HSN Verksamhetsplan V Verksamhetsplan verksamhet/enhet Medarbetarkontrakt Figur 1 Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt ska som vårdgivare ansvara för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i verksamheten. Verksamhetsledningssystem underlättar för förvaltningsledning, chefer och medarbetare att få en samlad bild av verksamheten för att på ett systematiskt sätt styra, leda, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Med hjälp av ett bra verksamhetsledningssystem driver vi verksamheten framåt, fokuserar på det viktiga, minimerar risker, främjar det ständiga förbättringsarbetet samt stimulerar och ger delaktighet. Med ett verkningsfullt system når vi resultat såsom kostnadseffektivitet, patient- och brukartillfredsställelse och tydligare ledning. I verksamhetsledningssystemet för HSF fastställs grundprinciper för styrning och ledning av verksamheten. upprättas riktlinjer och mål. följs verksamhetens resultat upp och målen utvärderas. Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 2 Verksamhetsbeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till hela Gotlands befolkning och besökande. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och behandling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ges företräde. 3 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 s värdegrund ska genomsyra verksamheten och ha en tydlig koppling till vardagsarbetet. Värdegrund symboliseras med ett hus. Genom värdegrundens ramar tillika framgångsfaktorer för hälso- och sjukvårdsförvaltningen -rätt från mig, ordning och reda, standardiserade processer, ständiga förbättringar, medarbetarskap och ledarskap skapar vi God vård som är: - Kunskapsbaserad - Säker - Patientfokuserad - Effektiv - Jämlik - Sker i rimlig tid 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag 2.1.1 patientnytta I Hälso- och sjukvården är målsättningen att kunder/patienter upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Uppföljning sker utifrån resultat från medborgar- och patientenkäter samt klagomål och synpunkter. Kvalitetsuppföljning genomförs också av studenters verksamhetsförlagda utbildning. Processer utgår från de viktigaste kundgrupperna och deras behov, krav och förväntningar. Den viktigaste kundgruppen är patienterna. Dessutom betraktas de närstående till patienten som en viktig kundgrupp, liksom de studerande som får sin verksamhetsförlagda del av utbildningen i verksamheten. Kundsamverkan är en viktig framgångsfaktor. Kundsynpunkter/klagomål inhämtas och hanteras enlig särskild rutin. 2.1.2 Medarbetares engagemang och utveckling Delaktighet och utveckling är en av HSFs framgångsfaktorer. Personalprocessen består av flera olika processer. Region Gotland ska med de gemensamma arbetssätten bedriva ett effektivare personalarbete, utveckla medarbetar- och ledarskapet samt bli en attraktivare arbetsgivare. De styrande dokumenten som ligger till grund för de olika personalprocesserna finns i PA-handboken Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 2.1.3 Utbildning och kompetens Utifrån omvärldsanalys och strategisk plan identifierar varje verksamhet den kompetens som behövs för att utföra uppdraget på ett säkert sätt. Verksamheten säkerställer att all personal har nödvändig kompetens för att utföra sitt arbete och att arbetet utförs i linje med lagstiftning, krav från professionella organisationer och andra överenskomna krav. Kompetensanalys görs i samband med chef-/medarbetarsamtal och en övergripande utbildningsplan utarbetas årligen. 2.1.4 Personalens medverkan i kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens personal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Hälso- och sjukvården ställer krav på att medarbetare verkar för en god kvalitet i vården och kontinuerligt deltar i kvalitetsarbeten (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ansvarar för att medarbetaren har den kompetens som krävs för verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar också för att processer och rutiner tillämpas av medarbetare på alla nivå 4 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 2.1.5 Verksamhetens processer Processerna vilar på evidens vilket förutsätter ett reflektivt förhållningssätt där evidens översätts i praxis. Processer, rutiner och aktiviteter utgår från en helhetssyn där både naturvetenskapliga och humanistiska perspektiv är viktiga. En process är en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat och utgör ledningssystemets grundläggande delar. Respektive verksamhetschef bedömer vilka processer och rutiner som behövs för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter. Verksamheterna identifierar, beskriver och fastställer de processer och rutiner i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Det framgår av processerna och rutinerna hur samverkan bedrivs i den egna verksamheten. Det säkerställs att samverkan möjliggörs med andra förvaltningar. Samverkan sker även med myndigheter, föreningar och andra organisationer. Som stöd för det processorienterade arbetet används metoder för ständiga förbättringar. Huvudprocesser inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns inom följande verksamhets- och resursområden: Verksamhetsområde medicinska och opererande specialiteter Verksamhetsområde barn- och ungdomsmedicin Verksamhetsområde gynekologi och obstetrik Verksamhetsområde psykiatri Verksamhetsområde primärvård Resursområde öppenvård och slutenvård Resursområde service och diagnostik Resursområde Habilitering/rehabilitering och vårdadministration Folktandvård Mun- och käkcentrum ehälsa/mit Kansli Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 5 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 2.2 Nulägesbeskrivning Kvalitet Medarbetare Ekonomi - Patienter bemöts med respekt. - Hälso- och sjukvården har en god tillgänglighet. - Patienter efterfrågar information, kontinuitet och delaktighet. - Psykisk ohälsa är en stor del av sjukfrånvaron - Patienter med neuropsykiatriska diagnoser behöver vård och stöd på ett annat sätt - Hög förekomst av självmord - Hög vårdkonsumtion inom specialistsjukvården - Påbörjat arbete att säkra ansvaret i vårdprocesserna. - Påbörjat arbete att använda IT för kontakt med annan vårdgivare. - Påbörjat arbete att använda resultat för - kvalitetssäkring av verksamheten - Vi har engagerade och kompetenta medarbetare och chefer. -Vårdpersonal har hög arbetsbelastning - Patientsäkerhetskulturmätning har identifierat förbättringsområden - Brist på kompetens inom vissa nyckelområden - Behov av IT lösningar för samverkan med andra aktörer för att underlätta kompetensutveckling - Beroende av bemanningsföretag - Hälso- och sjukvården strävar efter att kännetecknas som en lärande organisation - Ökad samverkan inom området kunskapsstyrning - Påbörjat arbete att förbättra den interna kommunikationen - Åtgärder för ökad kostnadseffektivitet har haft effekt - Minskad nettokostnadsutveckling är förutsättning för budget i balans 2017 - Handlingsplan för budget 2017 är framtagen - Hög kostnadsutveckling för läkemedel - Arbete enligt handlingsplan för utomlänsvård pågår - Avtalstroheten behöver följas upp och utvecklas - Översyn av hjälpmedelsförskrivning pågår - Påbörjat arbete att implementera kapacitets- och produktionsplanering inom sjukvården - Påbörjat arbete att kvalitetssäkra användning av medicinteknisk utrustning. 3 Mål 3.1 Mål från övergripande nivå Förvaltningen förhåller sig till mål från olika nivåer i styrkedjan. Här beskrivs vilka övergripande mål förvaltningen har att förhålla sig till från regionövergripande nivå och lagar och förordningar, samt prioriterade områden från koncernledningsgruppen och prioriterade utvecklingsområden från nämnden. 3.1.1 Mål från koncernstyrkort Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 6 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 Region Gotlands koncernstyrkort är övergripande för alla regionens verksamheter. Koncernstyrkortet innehåller sex målområden fördelat på perspektiven samhälle och verksamhet. Målområden under samhällsperspektivet är social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet. Målområden under verksamhetsperspektivet är kvalitet, medarbetare och ekonomi. För varje målområde i koncernstyrkortet finns det underliggande mål. Figur 3 visar vilka mål som finns under varje målområde i regionens koncernstyrkort och vilka av målen som är direkt och indirekt tillämpliga för. Samhälle Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet God folkhälsa Gotlänningar känner sig delaktiga Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har god uppväxtvillkor Ett rikt och tillgängligt kultur och fritidsliv En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Verksamhet Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete och studier God tillgång till vuxenutbildning långsiktigt goda och stabila kommunikationer Ett gott Näringslivsklimat Ökad folkmängd Utveckla Gotland som ekokommun Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi Säkra tillgången till vatten av god kvalitet Gotland klimatavtryck ska minska Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön Medarbetare Kvalitet Ekonomi Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten Arbetsmiljö ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa God tillgänglighet till Region Gotland God Kvalitet i skolan God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Soliditeten ska vara minst 45 procent Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag Regionens materiella tillgångar ska vårdas Skattefinansierade investeringar ska vara egenfinansierade till 100 procent Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] Direkt tillämpliga mål Indirekt tillämpliga mål Ej tillämpliga Figur 4 Tillämpliga mål från koncernstyrkortet 7 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 3.1.2 Mål från övergripande program Under år 2017 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett antal överenskommelser mellan staten och SKL att arbeta med. De flesta överenskommelser är riktade för specifika områden men den överenskommelse som tidigare har skilt sig ifrån de övriga är Professionsmiljarden, 2017 års inriktning för denna överenskommelse är i dagsläget oklart. Överenskommelser för 2017: Förbättrad cancervår aviserad t.o.m. år 2018 En förbättras vård för personer med kroniska sjukdomar m.m. aviserad t.o.m. 2017 Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa aviserad t.o.m. 2019 Psykisk hälsa aviserad t.o.m. år 2018 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings/rehabiliteringsprocess aviserad t.o.m. år 2018 Försäkringsmedicinska utredningar aviserad t.o.m. år 2017 Professionsmiljarden förväntas bli klar i början av året. 3.1.3 Uppdrag från regionfullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnden har i uppdrag att långsiktigt hålla sig inom budgetram. Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 3.1.4 Prioriterade områden från koncernledningsgruppens verksamhetsplan Koncernledningsgruppen leds av regiondirektören. Koncernledningsgruppen består av förvaltningarnas respektive förvaltningschef, styrning. samt HR-direktör, kommunikationsdirektör, ekonomidirektör och direktör för IT- och kvalitetsdirektör. Koncernledningsgruppens uppgift är att få hela organisationen att arbeta för regionfullmäktiges antagna vision och övergripande mål. Koncernledningsgruppen har en egen verksamhetsplan. Utifrån signaler som koncernledningsgruppen har fångat upp från verksamheterna, har gruppen i sin verksamhetsplan valt att prioritera områdena digitalisering, service, kompetensförsörjning och styrning Digitalisering Verksamhetsutveckling e-tjänster Service Service, bemötande och tillgänglighet Förtroendefrågan varumärke företagsklimat Kompetensförsörjning Ledarskap Lönebildning Organisationskultur/stolthet Sjuktal Styrning Ekonomistyrning Koncernstyrning Samspel med politiken 8 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 3.2 Nämndmål, indikatorer och uppdrag Tas fram i samverkan med nämnd I de fall nämnden vill sätta egna mål med tillhörande indikatorer i ett område som inte berörs i det övergripande styrkortet, finns möjlighet att göra det. Nämnd kan besluta om prioriterade uppdrag som förvaltningen ska genomföra under året Nämnd kan besluta om att egna indikatorer ska följas utifrån uppdraget att styra verksamheten och löpande få information utifrån ett styrperspektiv. Indikatorer från övergripande styrkort som är tillämpliga/relevanta Endast tillämpliga rubriker nedan är nödvändiga. [denna text raderas] 3.2.1 Nämndmål 3.2.2 Prioriterade uppdrag från nämnd 3.2.3 Indikatorer för löpande nämndinformation 3.2.4 Indikatorer från koncernstyrkort God kvalitet i vården Andel approximalt kariesfria 0-19 åringar Nettokostnad hälso- och sjukvård totalt (inkl. läkemedel), kr/inv Patienter i sluten vård med vårdrelaterad infektion, andel (%) Patienter som erbjuds läkarbesök i primärvården inom 7 dagar, andel (%) Patientupplevd kvalitet avseende helhetsintryck i primärvården Personer med undvikbara slutenvårdstillfällen, antal/100 000 inv Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 9 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 4 Prioriterade utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden är områden förvaltningen behöver utveckla i syfte att nå målen. Detta utifrån analys av resultaten och ur ett omvärldsperspektiv. Ett utvecklingsområde kännetecknas i detta sammanhang av att det skapar ett betydande mervärde för hela organisationen. Det ska framgå vilket eller vilka mål i koncernstyrkortet ett prioriterat område primärt relaterar till. [denna text raderas] 4.1 Behålla och rekrytera medarbetare 4.2 Minska behovet av slutenvård För att minska vårdproduktion i såväl öppenvård som slutenvård behövs nya arbetssätt. De allra flesta patienter som får vård, är i verkligt behov av vård, dvs vården som ges är inte i onödan. Bedömningen är dock att med ett förändrat omhändertagande kan behovet av vård minska, vården behöver exempelvis utformas så att den kan ges närmare patienterna. En del av den vård som idag ges i sluten vården ska med förändrade arbetssätt kunna ges i öppen vård. För att skapa förutsättningar för det måste kapacitet frigöras i öppenvård. Inom öppenvården kan ett förändrat omhändertagande av exempelvis patienter med flera komplexa behov med täta besök vid många mottagningar minska antalet besök för individen. Likaså kan ett förändrat omhändertagande inom slutenvården minimera icke värdeskapande väntetider under slutenvårdstiden vilket leder till sänkt medelvårdtid. Dessutom ger teknikutvecklingen inom vården stora möjligheter att minska behovet av vård på sjukhuset eller minska behovet av resor för patienten. Utvecklandet av digitala tjänster är i nuläget endast i början av sin potential. Ett mer långsiktigt arbete för att minska behovet av slutenvård, eller kanske snarare inte öka behovet i samma takt som demografin förändras är att fortsätta satsning på hälsofrämjande arbete generellt i samhället och det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 4.3 Effektiv användning av kostnadskrävande resurser Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 4.4 Vård-IT i praktiken Journalen via nätet införs under året. Arbetet med detta pågår parallellt i Stockholm och på Gotland. Syftet är att öka patienternas delaktighet i sin vård genom att tillgängliggöra vårdens dokumentation. Förutom det tekniska projektet pågår arbete med företrädare för verksamheten och de fackliga organisationerna kring hur detta ska kunna ses som ett verktyg i vården och hur journaldokumentation ska kunna förbättras. IT vid kontakter med andra vårdgivare används redan idag. Vårdkontakter på distans sker företrädesvis via videolänk. Under året ska användandet av IT i kontakt med patienter och närstående samt med andra vårdgivare utökas. Ett exempel är vårdplanering, där anhöriga ska kunna delta på distans. En annan tillämpning är vårdkontakter med specialiserad vård, både primärvård - Visby lasarett samt mellan lasarettet och sjukhus på fastlandet. Videouppkoppling i kompetenshöjande syfte sker sedan flera år och kan utökas till fler verksamheter. 10 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 Digitalisering behöver kopplas till innovation. Tekniken finns redan. Det handlar inte om att koppla IT till traditionella arbetssätt i första hand längre utan att omdefiniera interaktion och kommunikation med patienter och närstående. Exempelvis behöver patienter med neuropsykiatriska svårigheter mötas på ett bättre sätt än vad som sker idag och IT kan vara ett hjälpmedel. 4.5 Kontinuerlig uppföljning av kvalitetsmål Kontinuerlig uppföljning av medicinska kvalitetsmål sker genom återkoppling i Vården i siffror (VIS) samt Öppna jämförelser (ÖJ) som bägge redovisar resultat från ett stort antal medicinska kvalitetsregister. Uppföljning av patientupplevd kvalitet sker utifrån beslutade nationella undersökningar och följs upp och analyseras på verksamhetsnivå. Uppnådda resultat redovisas dels på landstings/regionnivå dels nationellt vilket medför att de kan jämföras med andras samt i förekommande fall om nationellt uppsatta mål uppnås. Föreskriften SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anger att vårdgivaren ska genomföra egenkontroll med en frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen ska bl.a. omfatta: Jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i kvalitetsregister Jämförelse av verksamhetens reslutat med uppgifter i Öppna jämförelser Produktionsresultat Ekonomiska resultat Resultat från medarbetarundersökningar Jämförelser av nuvarande resultat med tidigare resultat Redovisning av klagomål och synpunkter Respektive verksamhet ska utifrån ovanstående årligen redovisa en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse över vilka åtgärder som genomförts för att säkra och utveckla kvaliteten och vilka resultat som uppnåtts. Se vidare punkt 8 - Uppföljning av verksamhetsplan 5 Strategier De strategier som skall användas för att lyckas med de prioriterade utvecklingsområdena, d.v.s. en övergripande beskrivning av hur, och/eller, på vilket sätt man skall lyckas. [denna text raderas] Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] - Nämndens verksamhetsplan bryts ner på verksamhetsnivå - Följs upp i dialogsamtal och vid ledningens genomgång samt vid framtagande av strategisk plan - Lägga in delar av den röda tråden? 11 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 6 Prioriterade aktiviteter Kvalitet Medarbetare Ekonomi - Planer för psykisk hälsa, suicidprevention och äldre - Fortsatt arbete för att patienter ska få vård på rätt nivå - Delta i statliga satsningsområden, exempelvis SVF - Tydliggöra uppdrag, vårdprocesser och uppföljning - Säkerställa effektiva operationsprocesser - Införa Journalen via nätet - Förbättringsarbeten tydligt kopplade till fokusområden - Öka kunskap om och använda metoder för patientdelaktighet - Utöka användandet av IT i kontakt med patienter och anhöriga - Systematisera verksamhetsuppföljning - Kompetensförsörjningsplan - Handlingsplan för ett minskat beroende av hyrpersonal - Identifiera och genomföra aktiviteter utifrån psykosociala skyddsronder och patientsäkerhetskulturmätningen - Fortsätta förbättra den interna kommunikationen - Utöka användandet av IT i kompetenshöjande syfte - Systematisera användningen av kvalitetsregister med tydlig koppling till förbättringsarbeten - Stärka strukturerna för kunskapsstyrd verksamhet - Genomföra besparingar för att möta områden med högre kostnadsutveckling - Handlingsplan för budget och utomlänsvård. - Uppföljning varje månad i alla ledningsgrupper - Intensifiera uppföljning av förskrivna läkemedel - Säkra processen för ordnat införande av läkemedel - Kapacitets- och produktionsplanering i fler verksamheter - Implementera Region Gotlands inköpsprocess Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 12 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 7 Ekonomi Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 +/- % 2016/17 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav - personalkostnader (konto 50 57) - köp av verksamhet (konto 46) - övriga kostnader - avskrivningar - internränta Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Tabell 1: Verksamhetens samlade intäkter och kostnader, [förvaltning] Budget 2017 Investeringar Tabell 2: Investeringsram, [förvaltning], 2017 Kommentarer: 8 Medarbetare Enkel tabell med antal anställda (delår 2) med kommentarer. [denna text raderas] Personal 2015 2016 Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] Antal anställda varav - kvinnor - män - tidsbegränsat anställda Tabell 3: Medarbetare [förvaltning] Kommentarer: 13 (14)

Region Gotland [Nämnd/förvaltning alternativt blank] Verksamhetsplan 2017 9 Uppföljning av verksamhetsplanen En beskrivning av hur verksamhetsplanen ska följas upp. [denna text raderas] Koncernstyrning Nämnd Hälso- och sjukvårddirektör Beslut Verksamhetsplan HSN Verksamhetsplan Sjukvård,FTV, Kansli, EhälsaMit Januari Bokslut Utvecklingsarbete (förbättringsprogram/ A3-kurs) Ledningens genomgång Strategisk plan (två-årig) Sammanställning och analys (strategisk plan och dialogmöten) Dialogmöten Delår 1 Delår 2 Den röda tråden (Emmas skrivning) Ärendenr RS XX 20xx/xxxx Datum [Beslut/publiceringsdatum] 14 (14)