8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Relevanta dokument
8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

8B Ma: Procent och bråk

Ma7-Åsa: Procent och bråk

7E Ma Planering v45-51: Algebra

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

8C Ma: Bråk och Procent

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8D Ma:bråk och procent VT 2018

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Arbetsområde: Jag får spel

Kursplan Grundläggande matematik

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

"Procent och sannolikhet 6D"

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

_ kraven i matematik åk k 6

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Förslag den 25 september Matematik

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Pedagogisk planering i matematik

Algebra och Ekvationer År 7

Pedagogiskt café. Problemlösning

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Extramaterial till Matematik Y

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Extramaterial till Matematik X

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Extramaterial till Matematik X

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Statens skolverks författningssamling

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: HT 2015

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Extramaterial till Matematik X

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

MATEMATIK. Ämnets syfte

ARBETSPLAN MATEMATIK

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, - välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, - föra och följa matematiska resonemang, och - använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll i undervisningen: - Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. - Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang. - Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. - Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. - Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Arbetsform under en vecka Tisdagar (60 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa: Läsa på anteckningar från dagens arbete till torsdagens test. (Uppgifter i boken.) Torsdagar (45 min): Test på begrepp och metoder. Enskilt arbete med veckans problemlösningsuppgift. Läxa: Jobba vidare hemma med problemlösningsuppgiften (med mallen) Fredagar (70 min): Grupparbete med problemlösningsuppgiften. Redovisning i tvärgrupper av problemlösningsuppgiften. Sammanfattning i helklass. Arbete i boken med problemlösningsuppgifter. Läxa: Gå igenom din ifyllda problemlösningsmall hemma tills du känner att du förstår de olika delarna. Spara mallen att läsa på inför provet

Källor Matematikbokens kapitel 1 och 7. Se även kapitlet Verktygslådan. Digilär. Utvärderingsform Tester på förmågorna metoder och begrepp varje vecka. Övning på förmågorna resonemang och kommunikation varje vecka. Ett E-prov för bedömning av grundläggande kunskaper i förmågorna begrepp och metoder i slutet av arbetsområdet. Ett prov för bedömning av problemlösningsförmågan i slutet av arbetsområdet. Kunskapskrav (se följande sidor) Först kommer en matris som visar betygskriterierna för de fem förmågorna i läroplanen. Därefter kommer en matris som konkretiserar betygskraven för betygen E, C och A i förmågorna Begrepp och Metoder.

Matematik: Förmågor, kunskapskrav och betyg Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Problemlösning: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Du löser problem på ett i huvudsak fungerande sätt. Du väljer metoder med viss anpassning till problemet. Du löser problem på ett relativt väl fungerande sätt. Du väljer metoder med förhållandevis god anpassning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du bidrar till att formulera modeller som kan tillämpas. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du bidrar till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. till problemet. Du formulerar modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du löser problem på ett väl fungerande sätt. Du väljer metoder med god anpassning till problemet. Du formulerar modeller som kan tillämpas. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger olika förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp: Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Metoder: Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Du använder i huvudsak fungerande matematiska metoder. Du använder ändamålsenliga matematiska metoder. Eleven kan välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Du väljer matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Du väljer matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med gott resultat. Du använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder. Du väljer matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med mycket gott resultat. Resonemang: Föra och följa matematiska resonemang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. Kommunikation: Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Förmåga: Begrepp (åk8) - Aritmetik Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Du har kunskaper om matematiska begrepp Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. 1. a: Skriv med bokstäver vilka värden siffrorna har i talet 2345678,901 b: Vilket av tecknen < eller > ska vara mellan talen 400000 och 2300000. c: Skriv talen i storleksordning med det minsta först. 2,4 2,23 2,324 2,36 2,3 2. Rita en tallinje och markera talen 0,2 och 0,85. 3. Rita en tallinje och markera talen -2, 2, -8 och 0. 4. Vilka är orden? a: ord? + ord? = ord? b: ord? - ord? = ord? c: ord? ord? = ord? d: ord? / ord? = ord? Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. 5. Skriv prefixets namn och talet det mot- 8. Skriv prefixen som tiopotenser. svarar med bokstäver och med siffror a: T b: G c: M d: k e: h a: T b: G c: M d: k e: h f: d g: c h: m i: µ f: d g: c h: m i: µ 9. a: Hur uttalar man 2? 8 b: Vad betyder 2? c: Vad är bas och vad är exponent? 8

Du använder matematiska begrepp i sammanhang på ett fungerande sätt. Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. 10. Vilka av talen är delbara med sex? 6. Vilka av talen är delbara med a: två? b: fem? c: tio? d: tre? 210 230 246 259 267 274 285 295 210 230 246 259 267 274 285 295 13. a: Vilka primtal finns mellan 20 och 30? b: Dela upp talet 54 i primfaktorer. 7. Skriv utan prefix (i meter, liter eller gram). a: 23 km b: 230 kg c: 23 hl d: 230 hg e: 23 dm f: 230 dl g: 23 cm h: 230 cl i: 23 mm j: 2,3 ml k: 230 mg Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. 11. Skriv i tiopotensform. 14. a: Skriv 23000 i grundpotensform. a: 2000 b: 23000 c: 0,02 2 12. Skriv talen i decimalform. a: 10 2 b: 10 8 c: 3 10 2 2 d: 34 10 e: 3 10 2 b: Skriv 3,4 10 decimalform.

Förmåga: Metoder (åk8) - Aritmetik Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt Centrala metoder för beräkningar med tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. 1. Multiplikationstabellen. samband och förändring. 2. Beräkna med skriftlig huvudräkning. Skriv hur du tänker. a: 234 + 567 b: 234-56 c: 4 203 d: 4 392 3. Ställ upp och räkna ut exakt. a: 23,4 + 5,67 b: 5,6-2,34 c: 2,34 5,6 d: 230 450 e: 234 / 5 4. Avrunda 2345,678 till a: hundratal b: tiotal c: ental d: tiondel e: hundradel 5. Gör en överslagsräkning. Skriv avrundningarna. a: 23,4 + 56,7 b: 23,4-6,5 c: 2,3 45,6 d: 234,5 / 6,7 10. Ställ upp 23,46 / 0,6 och räkna ut exakt. 6. Skriv endast svar. a: 100 2,3 b: 2,3 / 100 c: 0,1 23 d: 0,01 0,23 7. Skriv endast svar. a: 2-8 b: -8 + 2 c: -8-2 d: -2 + 8 e: 8 + (-2) f: 2 + (-8) g: -8 + (-2) 8. Skriv endast svar. a: 8 (-2) b: (-8) 2 c: (-24) / 8 11. Skriv endast svar. a: 23 / 0,1 b: 2,34 / 0,01 12. Skriv endast svar. a: 0,2 0,08 b: 20 0,02 c: 2 / 0,5 d: 80 / 0,2 13. Skriv endast svar. a: 8 - (-2) b: -8 - (-2) c: -2 - (-8) 14. Skriv endast svar. a: (-8) (-2) b: -2 (-8) c: 24 / (-8) d: (-24) / (-8) e: -24 / (-8)

9. Beräkna a: 2 + 3 4 b: (2 + 3) 4 15. Beräkna 8 - (5-1)/2 8 2 16. Beräkna a: 2 b: 8 17. Bestäm följande kvadrater. 2 2 2 2 a: 23 b: 2,3 c: 0,2 d: 0,02 e: Beräkna kvadraten på 3 f: Beräkna 4 2 g: Lös ekvationen x = 64. 18. Skriv som en tiopotens. a: 10 2 10 8 b: 10 8 /10 2 19. Räkna ut 4 10 3 3 10 5 och svara i tiopotensform. 20. Skriv som en tiopotens. a: 10 2 10 8 b: 10 2 10 8 c: 10 2 10 8 21. Räkna ut (9 10 8 ) / (6 10 5 ) och svara i tiopotensform. 22. Räkna ut 4 10 3 3 10 5 och svara i grundpotensform.

Förmåga: Problemlösning (åk8) - Aritmetik Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Du för underbyggda Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. resonemang om val av 6. Välj rätt volymenhet tillvägagångssätt och - a: Lastbilen körde 12? grus om resultatens rimlighet i förhållande till b: Tändsticksasken rymmer 30? problemsituationen. 1. Välj rätt enhet a: En säng är 2? lång b: En glasruta är 3? tjock c: En bok är 4? tjock d: En träningsrunda är 5? 2. Välj rätt volymenhet a: En matsked rymmer 15? b: Ett badkar rymmer 350? c: Ett dricksglas rymmer 2? d: En läskburk innehåller 33? 3. Välj rätt massenhet a: Ett nyfött barn: 3500? b: En lastbil 2500? c: En tablett: 750? d: Ett äpple: 1,5? 4. Vilket av gradtalen -10, 0, 4, 12, 23, 70 och 150 C passar för a: en simbassäng b: en skidtävling c: en varm dryck d: ett kylskåp 5. Välj rätt mått a: Dataskärm: 0,2; 2 eller 20 kvadratmeter b: Dörrmatta: 0,3; 3 ellerm30 kvadratmeter c: Spelkort: 0,5; 5 eller 50 kvadratcentimeter 7. Talen som man utgår ifrån vid beräkningarna är avrundade. Gör beräkningarna och avrunda resultaten till ett lämpligt antal siffror eller decimaler. a: 2,3 4,5 b: 2,30 4,50 c: 2,3 4,500 d: 23,4 + 5,67 e: 5,6-2,34