EKONOMIPLAN 2011-2012 Allmän förvaltning Arbetet fortsätter enligt nuvarande verksamhetsmål; att ge god service till kommuninvånarna och till kommunens enheter. Under ekonomiplanens period fortsätter arbetet med att få ner kommunens skuldbörda. Kommunen fortsätter att arbeta med balanseringsplanen under perioden. Kommunen fortsätter arbetet med att engagera personalen i sitt arbete inom kommunen. Balanseringsplanen följs årligen upp. Målsättningen är att inom år 2010 få tillstånd en personalmapp med information som berör personalen. Socialvården Socialförvaltningen Socialförvaltningen skall fortsätta att ge bra service till kommunens invånare. Inom den sociala sektorn har ny lagstiftning antagits och kommer att antas vilket kommer att medföra merarbete för personalen. En arbetsgrupp ser för tillfället över organisationen inom socialförvaltningen. I det sammanhanget är det viktigt att poängtera att det redan idag finns vetskap om att den nya barnskyddslagen kräver mera socialarbetartid. Även inom handikappservice kan, om ny lagstiftning kommer, behov av ökad socialarbetartid finnas. Barn och familjevård Den nya barnskyddslagen kräver inte enbart mera socialarbetartid. Även för det förebyggande barnskyddsarbetet är det viktigt att anställa en familjearbetare. Arbetets art är av mera praktisk och rådgörande karaktär. En ökning av barnskyddsanmälningar kan skönjas. Konstateras ytterligare att Finströms kommun är en inflyttningskommun. Hemservice och äldreomsorg Fokus bör sättas på utbyggnaden av Rosengård. Medel för projektering bör upptas redan under 2010 till en kostnad av 80 000-136 000 euro beroende på vilken typ av utbyggnad man går in för. Vård på åldringshem Under perioden 2011-2012 kommer det p g a att Ålands Landskapsregering planerar förändringar inom äldrevården på Gullåsen även att ske förändringar inom institutionsvården för Finströms kommun. Gullåsen ska utvecklas till en renodlad geriatrisk inrättning som tar emot äldre personer för utredning av lämplig vårdnivå, rehabilitering samt viss långtidssjukdom (t ex viss demensvård). De personer som blir kvar på Gullåsen, men som skulle kunna skrivas ut till kommunens eget boende förklaras kliniskt färdigbehandlade och kommer att debiteras med en högre vårddygnsavgift än tidigare och den avgiften kommer att fastställas enligt principen om full kostnadstäckning. Detta medför ett ökat tryck på Kommunalförbundet för De Gamlas Hem och kommunens egna äldreboenden. Finströms kommuns äldreboende Rosengård har under många år haft 62
underkapacitet att bemöta den efterfrågan som finns på boendeplatser. Detta har lett till att även de 12 platser som kommunen äger på De Gamlas Hem är otillräckliga och kommunen lånar kontinuerligt platser av andra kommuner. Inom äldreomsorgen är institutionsvården den mest vårdtunga. I och med de förändringar som sker på Gullåsen förflyttas fler personer som är i behov av institutionsvård för permanent boende till De Gamlas Hem. Det ställer också högre krav på kommunerna att vårda personer med demenssjukdomar och en högre allmän vårdtyngd inom den egna kommunen. Detta ställer högre krav på omsorgsboenden. Rosengård har inte kapacitet att bemöta den efterfrågan som finns på boendeplatser och det finns två åtgärder som skulle förbättra situationen inom äldreomsorgen i Finström. Den ena är att förstärka hemservicen så att det möjliggör att bemöta vårdbehov i den äldres eget hem i kommunen. Den andra är att bygga till Rosengård med fler omsorgsboendeplatser. Detta skulle kunna leda till att vården av äldre förskjuts. Fler ges möjlighet att få sitt vårdbehov bemött i det egna hemmet under en längre tid vilket medför att färre är i behov av omsorgsboende och färre behöver flytta till institutionsvården. Närståendestöd Stöd för närståendevård är en lagstadgad serviceform som utbetalas till anhöriga för att trygga vård eller omsorg i det egna hemmet. Närståendestöd kan beviljas anhöriga till äldre, handikappade eller sjuka personer som p g a nedsatt prestationsförmåga, sjukdom eller handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver sådan vård eller omsorg som kan ordnas hemma hos den vårdbehövande. Behovet av närståendestöd bedöms utgående från läkarintyg och en vård- och serviceplan. Stöd för närståendestöd utgör ett arvode till närståendevårdaren. Arvodet betalas utgående från tre olika nivåer av vårdtyngd. Den högsta vårdtyngden kan motsvara ett behov av institutionsvård och är kostnadsbesparande i förhållande till befintliga institutionsvårdsalternativ. Kommunen strävar efter att uppmuntra närståendevård som ett alternativ till hemservice, vård på servicehus eller institutionsvård. Speciellt vid vård av en anhörig i hemmet i livets slutskede, utgör närståendestödet ett gott alternativ till sjukhusvård. Målsättningen är att alltid erbjuda närståendestöd utgående från lagstiftning och efterfrågan om möjligheten finns. Socialvården budgeterar medel för stöd för närståendevård för att kunna bevilja arvodet i förhållande till efterfrågan och vårdnivå. Socialarbetaren handlägger ansökningar och planerar avlastning för närståendestöd utgående från lagstadgad rätt och behov. I riket utreds möjligheten att överföra närståendestödet till FPA. Handikapp Ålands landskapsregering har föreslagit att lagen om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987) ska tillämpas i landskapet. Enligt förslaget ska lagen tillämpas så att ändringar som görs i lagen även ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket. En förändring i handikapplagen som riksdagen antog den 10 december 2008 gällande från den 01.09.2009 i riket innebär subjektiv rätt till personlig assistans för gravt handikappade i den omfattning som är nödvändig för en gravt handikappad person i de dagliga sysslorna, i arbete och studier, i fritidsaktiviteter, i samhällelig verksamhet och i upprätthållande av sociala kontakter. Om den ändringen omfattas gällande även för de åländska kommunerna förväntas kostnaderna för service och arbetstiden för handläggning av ärenden inom handikappservicen att öka. En annan subjektiv rätt i handikapplagen som föreslås gälla på Åland är t ex subjektiv rätt till dagverksamhet. Detta kommer även att medföra ökande kostnader och arbetstid inom handikappservicen. Socialvården diskuterar samarbete med övriga kommuner på Åland och håller sig informerade 63
om andra initiativ för att på ett kvalitativt och ekonomiskt sätt kunna säkerställa den service Specialomsorg som gravt handikappade medges då handikappservicelagen träder i kraft på Åland. Enligt Matti Vanhanens regeringsprogram nr 2 från den 19.04.2007 kommer lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda att revideras så att den samordnas med lagen om service och stöd på grund av handikapp. Revideringsarbetet startade i början av år 2004 med en juridisk förutredning. Prognosen har tidigare varit att lagarna skulle vara ihopskrivna under år 2010. Ålands Omsorgsförbund har under år 1009 genomgått en utredning med avseende att se över kostnaderna i förhållande till vårdkvaliten. Socialvården inväntar utvecklingen inom den lagstiftning som reglerar specialomsorgen och tar del av de eventuella förändringar som sker inom Ålands Omsorgsförbund. Fokusering på förebyggande arbete gällande missbruksfrågor kommer att bli nödvändigt. Den ekonomiska nedgången kan leda till att behovet av socialvård i form av utkomststöd och övrig social service kan öka. Man kan allmänt konstatera att i spåren av recessioner följer ökad social problematik. Socialnämnden Missbrukarvården. Övrig socialvård. Landskapsregeringens drogförebyggande program kommer att vara riktgivande. bör ha målsättningen att stöda barn som lever i ekonomiskt utsatta situationer, då även det ekonomiska stödet kan ses som en förebyggande åtgärd för att trygga barnens livssituation. Barnomsorgen En kvalitativt god barnomsorg bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. En kontinuerlig uppföljning av verksamheten och behoven görs. Barnomsorg i daghem Vidareutveckla verksamheten vid kommunens daghem: det nya daghemmet i Godby, Emkarby och Pålsböle daghem. Verksamhet bedrivs i det nya daghemmet i Godby, Emkarby samt Pålsböle daghem. Tillräckliga personalresurser anställs. Arbetet vid daghemmen utförs i enlighet med landskapets förundervisningsprogram samt daghemmens arbetsplaner. Bibehålla den goda kvaliteten inom familjedagvården samt vidareutveckla verksamheten genom att bedriva gruppfamiljedaghem i Lindebo daghems tidigare lokaler. Övrig barnomsorg 64
Målen uppfylls bl.a. genom ett nära samarbete mellan familjedagvård i eget hem och gruppfamiljedaghemmet. Skolnämnden Lågstadieskolorna Under planeperioden 2011-2012 beräknas elevunderlaget vara stabilt 180-190 elever i lågstadiet. Bibehålla undervisningsgrupper mellan 13-17 elever. För detta behövs samma personalstyrka som höstterminen 2010. Skolverksamheten bör ha beredskap för en ökad inflyttning. Lärplattformen Fronter implementeras i skolverksamheten från med början höstterminen 2010. Ändamålsenliga undervisningsutrymmen och en attraktiv skolgård. Tillräcklig personalstyrka. I takt med att lärplattformen Fronter implementeras i skolverksamheten behövs i första hand bärbara datorer för lärarna och sedan en successiv utökning med elevdatorer för en årskurs per läsår. De bärbara datorerna kommer att leasas. Fritidshem Bibehålla verksamheten med ett fritidshem inrymt i Källbo skola. Lagstiftningsmässigt blir verksamheten troligtvis lagstadgad och vilket medför att mornis-verksamhet erbjuds oavsett antal barn. Träningsundervisningens elever erbjuds fritidshemsverksamhet på specialfritidshemmet Orion. Ändamålsenliga utrymmen och en attraktiv utemiljö. Tillräcklig personalstyrka där två i personalen behöver fritidspedagogutbildning eller motsvarande. Se Norra Ålands Högstadiedistrikts budget och ekonomiplan. Högstadiet Kultur- och fritidsnämnden Det övergripande målet är att utveckla och bibehålla en bra service till kommuninvånarna och hög standard på verksamheten utgående från de ekonomiska och personella resurser som nämnden har. Bibliotek och kultur Kommunen bör sträva efter en deltidstjänst alternativt en projektanställning av en kultursekreterare. Mer timanställd personal för att öka bibliotekets öppettider och uppsökande verksamhet. 65
Medborgarinstitutet Fortsatt deltagande i Medborgarinstitutet enligt det nya avtalet. Avtalet ska justeras första januari 2011. Fritidsverksamhet Utvidgad öppethållning och fler aktiviteter i Ungdomsgården antingen i samarbete med övriga norråländska kommuner eller så att den obesatta tjänsten som fritidsledare på 60 %. Fortsatt hög standard på kommunens fritidsanläggningar. En vattentoalett till Bamböle simstrand. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden skall arbete för att förbättra verksamheten och öka servicen för kommuninnevånarna. Byggnadsnämnden vill att en större del av verksamheten finansieras av avgifter. En gemensam byggnadsinspektion för norra Åland bör inrättas. Tekniska nämnden För att försöka undvika de akuta och ofta dyra reparationerna arbetar enheten på att utveckla ett system för förebyggande underhåll. Justeringar i ansvarsområdena och uppläggningssätt av arbetet ska möjliggöra detta. Brandväsendet Bibehålla brandkårens utryckningsnivå och kompetens i samråd med samarbetskommunerna. Syneverksamheten i synepliktiga fastigheter fortgår. Kommunens invånare och företag skall erhålla snabb och effektiv hjälp Bibehålla kommunens avtal med brandkåren och samarbetskommunerna i enlighet med ÅFS 106/06. Stöda kåren i sitt arbete med junior- och övningsverksamheten. Utföra syner vid synepliktiga objekt. Kommunens skolbarn skall vid behov kunna utrymning. 66
Befolkningsskyddet Samarbete om befolkningsskyddschef är uppsagt from 1.4.2010. Uppdatering av kommunens planer inom befolkningsskyddet bör överses. Stödja brandkårens verksamhet enligt uppgjord budget från kåren med beaktande av kommunens budgetdirektiv. Finströms frivilliga brandkår Lantbruksnämnden Ekonomiplan 2011-2012 Hösten 2008 tillsatte landskapsregeringen en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna till ev. utökat samarbete inom lantbruksstödadministrationen på Åland. Slutrapporten skall vara inlämnad senast den 31 december 2009. Även ny rikslag om landsbygdsförvaltningen i kommunerna på kommande hösten 2009. Omöjligt i dagsläget att förutse vilka konsekvenser detta kan få för kommunens lantbruksförvaltning. 67