LÄNSMUSEICHEFEN HAR ORDET

Verksamhetsberättelse 2006

LÄNSMUSEICHEFEN HAR ORDET Samlingar, förvärv och vård sammanfattar i mångt och mycket verksamhetsåret 2006. Regeringens Access-projekt gjorde det möjligt att anställa fem extra medarbetare på heltid. Deras uppdrag var att ordna upp, registrera och tillgängliggöra våra samlingar ett arbete som många gånger prioriteras bort i ett hektiskt tempo med fokus på utåtriktad verksamhet. Arbetet med att ta fram en ny inköps- och förvärvspolicy för Svea Larsons donationsfond slutfördes och liknande styrdokument för de kulturhistoriska samlingarna påbörjades. Dessutom genomförde museet ett uppmärksammat seminarium där museitjänstemän från Jokkmokk i norr till Malmö i söder samlades under två dagar i oktober för att diskutera hur vi ska samla in och hur vi ska ta hand om våra samlingar. Ett annat uppmärksammat och inte minst välbesökt seminarium med långt över 100 deltagare gick av stapeln en månad senare. Konstnärer, kommunala tjänstemän från både kultur och samhällsbyggnadssidan och förtroendevalda samlades kring temat Konst på riktigt. Seminariet gav många idéer inför det framtida arbetet och är ett gott exempel på hur länsmuseet tar sig an uppdraget med Regional konstsamordning. Höstens tema var Mångkultur. Vi valde att lyfta fram gömda flyktingars situation och ställde frågor som finns de i Halland, vem gömmer sig och vem driver deras intressen? Även här aktualiserades insamlingsfrågorna. Länsmuseet måste naturligtvis även ta sig an och bevara de nya svenskarnas föremål. Som det ser ut idag brister våra kunskaper kring detta kulturarv. Trots stora ansträngningar lyckas vi inte vända trenden med låga besökssiffror. I återkommande diskussioner kring orsakerna dyker alltid behovet av publikvänligare lokaler upp. Alternativt sökte vi locka ny publik genom att införa fri entré 1/10 2006 30/4 2007. En utvärdering av detta görs under 2007. Med anslag från såväl stat som region och kommuner får vi inte glömma att vår uppgift i länet inte bara består i att bevara och förmedla kulturarvet. Vi ska också vara kunskapsbildare och föra utvecklingen framåt, varför uppgifterna kring verksamhets- och metodutveckling är av yttersta vikt. Detta satte sin prägel på verksamhetsåret 2006. Sven Lundström länsmuseichef

Innehållsförteckning LÄNSMUSEICHEFEN HAR ORDET PUBLIK VERKSAMHET 3 UTSTÄLLNINGAR 3 PROGRAM 6 PEDAGOGIK 6 REGIONAL KONSTSAMORDNING 9 MERKONST I HALLAND 10 FRILUFTSMUSEET HALLANDSGÅRDEN 10 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING 11 SAMLINGAR OCH DOKUMENTATION 12 SAMLINGAR 12 VÅRD OCH KONSERVERING 13 DOKUMENTATION OCH FORSKNING 13 BILDSTATIONEN 13 STATISTIK OCH EKONOMI 15

Natascha Dahnberg, Amor och Psyche, projektrummet. Krafsagården, Friluftsmuseet Hallandsgården. PUBLIK VERKSAMHET Museets publika verksamhet består av många olika komponenter som i mesta möjliga mån skall samverka kring ett tema. Hösten 2006 inleddes temat Mångkultur som samlade våra insatser under en 5-månadersperod. I utställningar, program och pedagogik riktades blicken mot Kurdistan, Kina, Bosnien och Sverige. Genom ett vitt omspännande utbud ville vi ge ett perspektiv på och tillfällen till tankar och diskussioner kring ett komplicerat ämne. UTSTÄLLNINGAR 5.2 19.3 Nock, ragg, rya det glänser om ullen I utställningen visades nyframtagna handvävda ryor, både kopior av gamla ryavävar och nykomponerade. Några ryor var vävda i handspunnet garn för att visa på att kunskapen att spinna slitstarka garner fortfarande finns. Andra var vävda i ett vackert maskinspunnet garn framtaget i samarbete med handspinnerskor och hemslöjdskonsulenter på Wålstedts Textilverkstad i Dala Floda. Samtidigt visades ett urval ryor ur länsmuseets samling, skisser och arbetsprover från de ryor som vävdes för Hemslöjden i Halmstad samt ryor från Vävateljén i Knäred. Utställningen producerades av länshemslöjdskonsulenterna i Kalmar, Stockholms, Uppsala, Västra Götalands och Örebro län. Hemslöjdskonsulent Kersti Nilsson invigde och visade utställningen, Britt-Marie Glyssbo berättade om Vävateljén i Knäred. I samband med utställningen arrangerades programdagen Hårt och mjukt på Länsmuseet Halmstad. 12.3-4.6 Torsten Billman och Sven X-et Erixson Torsten Billman (1909-1989) föddes i Kullavik i norra Halland och utbildade sig vid Valands konst skola i Göteborg. Sina ungdomsår tillbringade han som sjöman på olika fartyg, bland annat som eldare. I utställningen på länsmuseet visas en serie träsnitt samt en akvarellerad tuschteckning. I länsmuseets samling finns prov på bokillustrationer, politiska bilder och skildringar av livet till sjöss. Sven X-et Erixson (1899-1970) växte upp i Tumba utanför Stockholm. Sven X-et Erixsons bilder karaktäriseras av en stark kolorit och en expressiv och livsbejakande ton där det enkla och vardagliga står i centrum. I länsmuseets samling finner man motiven från Söndrum i Halland, den plats där X-et tillbringade sina somrar från 1944 fram till sin död 1970. Släktskapet mellan Billmans och X-ets konst är påtagligt; det expressiva uttrycket, de vardagliga motiven, medkänslan och det politiska engagemanget återkommer hos båda konstnärerna. 1.4 14.5 SAP Halland 100 år och Albin Amelin Utställningen kom till i ett samarbete mellan Länsmuseet Halmstad, Hallands socialdemokratiska arbetarkommuner och Hallands partidistrikt. Varje arbetarkommun lyfte fram de händelser och personer som man ansåg ha varit betydande i utvecklingen av det socialdemokratiska partiet i Halland. I utställningens andra del visades konst av arbetarskildraren Albin Amelin (1902-1975). Konstverken var ett inlån från västsverige. Albin Amelin kom att få beställningar på arbetarmotiv från fackföreningshåll och målade bland annat yrkesporträtt och skildringar av arbetsmiljöer. Albin Amelin var samtida med Sven X-et Erixson, Torsten Billman och Edvin Öhrström, vilka också är aktuella med utställda verk på Länsmuseet Halmstad. Invigningstal hölls av Mona Sahlin. I anslutning till utställningen arrangerades ett konstföredrag. 3

Martin Holmer, Limenitis populi, utställning Fjäril vingad. Affischbild, utställning Ordförande Mao. 4.6-1.10 Fjäril vingad Utställningen producerades i samarbete med Art- Databanken vid Statens Lantrbruksuniversitet och Länsstyrelsen i Halland. Utgångspunkten för Fjäril vingad var första bandet i Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, som ägnades åt dagfjärilar i Norden. Utställningen visade fjärilen ur olika perspektiv såsom natur- och kulturhistoria, konst, miljö och bevarandefrågor. Den skildrade fjärilen som biologisk varelse, men också hur fjärilen har varit ämne för forskare, samlare och poeter. Fjärilen var dessutom Linnés favoritdjur. Fjäril vingad byggdes som en vandringsutställning för att kunna gå på turné. Lisbeth Schultze, nyutnämnt länsråd vid Länsstyrelsen Halland, hälsade välkommen och Christer Engström, chefredaktör för Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, invigde utställningen. Föredrag om illustrerad fjärilslitteratur hölls av Björn Dahl filosofie doktor i bok- och bibliotekshistoria och 1:e bibliotekarie vid Lunds universitetsbibliotek. 11.6 27.8 Spår av en befolkning-fotografier av Anders Kristensson Utställningen presenterade en serie porträtt av personer från olika miljöer runt om i Sverige, samt ett antal stads och landskapsbilder. Fotografierna var tagna med studioblixt och storformatskamera, som i en fotoatelje. Vi mötte de avporträtterade personerna i hemmet, på arbetsplatsen, vid storköpet eller på semestern. Med porträtten ställde Anders Kristensson frågor om identitet och grupptillhörighet. Anders Kristensson är uppvuxen i Halmstad men är sedan länge bosatt i Skåne. 13.9.06-4.3.07 Ordförande Mao Utställningens främsta syfte var att lägga ytterligare en dimension till en ensidig bild. Det är få människor som har så mycket blod på sina händer som Mao. Under hans styre miste miljoner människor sitt liv till följd av svält, förföljelse och regelrätt avrättning. I utställningen var affischerna tematiskt ordnade samtidigt som de spelade mot varandra. Text berättade om Folkrepubliken Kina och om de kommunistiska kampanjer som fördes, däribland kulturrevolutionen. Ögonvittnesberättelser var hämtade från Philip Shorts bok Mao, a life, som var utgångspunkt för den 4 timmar långa dokumentären som sändes i SVT. Till utställningen arrangerades pedagogiska program för skola och allmänhet. Affischerna var ett inlån från en privat samlare. 13.9 29.10 Stad i bild Utställningens syfte var att visa exempel ur Länsmuseet Halmstads bildskatt. Personalen vid Bildstationen hade producerat utställningen och arbetat med allt från val av bilder, skanning, inramning och bildtexter. Utställningen byggde på olika teman och fokuserade på centrala Halmstad. Utställningen är på turné administrerad via Hallands Bildningsförbund. 15.10.06 4.3.07 Resan till Sverige Höstens och vinterns stora utställning på Länsmuseet Halmstad gav oss berättelsen om en lång och mycket svår resa. Resan till Sverige gestaltade en flyktingfamiljs hastiga uppbrott från sitt hemland och den komplicerade vägen in i det nya landet. Innehållet byggde på samtal med kurdiska flyktingfamiljer. I utställningen visades också porträttteckningar av familjemedlemmarna, utförda av 4

Vladimir Tomic, Echo, projektrummet. Kerstin Trollberg, Tumvanten, 22m2. konstnären Eva Skogar. Med Resan till Sverige ville vi väcka frågor och tankar, till exempel om hur det känns att fly från sitt hem och inte veta om man någonsin kommer att kunna återvända. I samband med utställningen arrangerades pedagogiska program för allmänhet och skola. Projektrummet 2006 23.11.05 29.1.06 Köket, 1987 Carin Ellberg (f. 1959) Katarina Lindgren Cavallin (f.1959) Dvcam, 26 min Inlån från Moderna Museet, Stockholm 1.2-2.4 Om du kunde tala svenska, 2001 Esra Ersen, f. 1970 Dvd, färg, 23 min Inlån från Moderna Museet, Stockholm 4.6-10.9 Amor och Psyche, 2006 Till minnet av min bror Natasha Dahnberg Video, färg, 3.30 min 13.9.06 4.3 2007 Echo, 2005 Vladimir Tomic Video, 17 min 22m2 serien 2006 1.2-26.3 KerstinTrollberg 5.4 28.5 Inger Andersson 7.6-3.9 Natten kommer med nyhet Camilla Rosberg 13.9-12.11 Hav och strand i Haverdal Maria Adlercreutz 22.11.06-21.1.07 E-xtra allt Lisa Burénius Hörsalen 2006 8.2 19.2 Förskolebarn från Furulundsskolan visade taktila bilder 1.3-19.3 Bilder från en resa till Tjeckien elever från Halmstads Kulturskola. Sommar 06 HDK elevarbeten, grafisk profil Länsmuseet Halmstad. 13.9 29.10 Stad i Bild Bildstationen v. 44 Höstlov 8.11 26.11 Musans förskola Foto 5

Fotografi på barn, utställning Resan till Sverige. Albin Amelin, utställning SAP Halland 100 år och Albin Amelin. 3.12 7.1 2007 Brunnsåkersskolan, mångkulturtema. PROGRAM Museet bedriver en omfattande programverksamhet i form av stadsvandringar, aktivistetsdagar på Hallandsgården, söndagar på museet mm. Söndagarna är ett exempel på en verksamhet som vi vill utveckla till att bli en fast institution på museet. Söndagsprogram 2006 22.1 Folklig konst och musik Fokus på folkkonst och gammal folklig musik med hemmabyggda instrument. 12.2 Hårt och mjukt En slöjdsöndag med anledning av utställningen Nock ragg och rya. 5.3 Kultur Och Kulturpolitik I Halland En informations- och debattdag kring kulturen i Halland. 24.9 Aurora och Apollo En programdag om fjärilar, natur och biologisk mångfald. 5.11 Tid för tecken Om skrift och tecken i mångkulturens spår. 3.12 Julsöndag 2006 Julstök på traditionellt sätt. PEDAGOGIK Den pedagogiska verksamheten vid Länsmuseet Halmstad har under 2006 präglats av den nationella satsningen mångkulturåret. Olika program har utarbetats utifrån de tillfälliga utställningar som presenterats. Flera skolklasser har besökt länsmuseet på egen hand eller tillsammans med någon av våra guider. Inom det pågående projektet Pedagogik i utveckling har vi under året fokuserat insatser för att förstärka kontaktkanalerna med barnomsorg och skola. Genom projektet har vi bland annat undersökt och analyserat de nuvarande informationskanalerna mot denna specifika målgrupp. Se vidare under PEDAGOGIK I UTVECKLING. Länsmuseets pedagoger har under året ingått i de halländska kulturkonsulenternas samt Halmstads kommuns nätverk kring kultur för barn och unga. Inom båda nätverken drivs gemensamma frågor som rör barnkulturutbud på kommunal och regional nivå. Pedagogiskt basutbud Länsmuseet Halmstads pedagogiska verksamhet har två ämnesfokus: konst och kulturhistoria. Målsättningen är att pedagogiken från början ska genomsyra verksamheten, snarare än att läggas till i efterhand. För att vidga kännedomen om denna verksamhet sammanställdes under året det pedagogiska basutbudet samt tillfälliga satsningar i en separat folder riktad till barnomsorg/skola. Se vidare under PEDAGOGIK I UTVECKLING. Det pedagogiska basutbudet består idag av flera program knutna till utställningarna Utvalda minnen 6

Stadsbild, Länsmuseet Halmstad. Anders Kristensson, utställning Spår av en befolkning. nycklarna till Hallands historia och Utvalda verk konst ur samlingen: Nyfiken på historia Nyfiken på arkeologi Läs bilden Konstlådor Några av dessa program finns tillgängliga via länsmuseets hemsida. Dessutom finns på hemsidan ett särskilt program kring bonadsmåleri kallat Tre temperament. Utöver detta erbjuds en rad temavisningar anpassade för barnomsorg/skola på Friluftsmuseet Hallandsgården. Se vidare under FRILUFTSMUSEET HAL- LANDSGÅRDEN. Pedagogträffar I syfte att inspirera och informera om det pedagogiska utbudet har länsmuseet arrangerat tre pedagogträffar under 2006. Utgångspunkten har varit utställningen Fjäril Vingad, höstens mångkulturtema samt Friluftsmuseet Hallandsgården. Vidare har länsmuseet deltagit i Halmstad kommuns informationsmöte för pedagoger inom ramen för Kulturkanalen. Tillfälliga satsningar Fjäril Vingad I samband med sommarutställningen Fjäril vingad inleddes ett samarbete med Naturskolan, Halmstad kommun. Presentations- och studiematerial utarbetades av en biolog som också tillfälligt knöts till verksamheten för visningar. Programmet var mycket uppskattat inte minst för de yngre åldersgrupperna (f- åk 3). Plats och identitet Programmet Plats och identitet vände sig till elever i åk 9 samt gymnasiet och utgick från Vladimir Tomics videoverk Echo och utställningen Resan till Sverige. Eleverna delades in i olika grupper med hjälp av färgade plastkort. Varje färg hade olika diskussionsteman som utgick från begreppen plats och identitet. Elevernas uppgift var att reflektera över plats, identitet, människovärde etc. utifrån egna funderingar och val. Många vuxenutbildningar med studerande med invandrarbakgrund tog del av programmet. Ordförande Mao Programmet baserades på utställningen Ordförande Mao och byggde på en med eleverna aktiv diskussion kring politik, religion, symboler och mytbildning. Jämförelser gjordes med hjälp av bilder på en annan ofta avporträtterad person, Jesus. Målgrupp: högstadium och gymnasium. Pedagogik i utveckling Projektet Pedagogik i utveckling har möjliggjort en särskild satsning på att långsiktigt förstärka kommunikationskanalerna med barnomsorg och skola. Vi har arbetat för att hitta nya former för att nå ut bredare i regionen till denna specifika målgrupp. Enkät I februari skickades enkäten Har du besökt Länsmuseet Halmstad med din klass? till ett slumpmässigt urval av lärare/pedagoger vid alla grundskolor och gymnasieskolor (friskolor inräknade) i Halm- 7

Camilla Rosberg, Natten kommer med nyhet, 22m2. Doptäcke, Länsmuseet Halmstad. stads kommun. För att få en så jämn spridning som möjligt valde vi att skicka till lärare/pedagoger både vid skolor som besökt oss och inte besökt oss samt från olika årskurser. Utifrån enkäten kan vi nu se vilka kanaler vi bör prioritera i kontakten med skolor för att effektivisera spridningen av information om våra pedagogiska program. Lärarkollegium I enkäten Har du besökt Länsmuseet Halmstad med din klass? kunde lärare anmäla sitt intresse för att vara med i ett lärarkollegium för att i samarbete med personal från länsmuseet förbättra den pedagogiska verksamheten på Länsmuseet Halmstad. Detta resulterade i att vi nu har ett antal lärare som vill ingå i en sådan grupp. Modersmålsundervisning Som ett led i att stärka våra kontakter med underrepresenterade publikgrupper bjöds alla modersmålslärare i Halmstad in till Länsmuseet Halmstad för att informeras om verksamheten och aktuella utställningar. Målsättningen var vidare att diskutera former för hur länsmuseets utställningar och samlingar kontinuerligt kan användas i modersmålsundervisningen. Ny folder Inom ramen för projektet Pedagogik i utveckling samlades länsmuseets pedagogiska utbud i en egen folder period ht06/vt07. Detta har inneburit en större tydlighet gentemot målgruppen lärare/pedagoger. I foldern presenterades såväl basutbud som tillfälliga satsningar. Nyhetsbrev Nytt för året var en särskild satsning på digitala nyhetsbrev för personal inom barnomsorg och skola. Nyhetsbrevet Pedagogik Pågår gavs ut med åtta nummer under året och kommer fortsättningsvis att ges ut med 1 nummer/månad med uppehåll för sommarloven. Utställningar i hörsalen I länsmuseets hörsal finns en utställningsyta som kontinuerligt kan disponeras av publikgrupper för olika former av utställningar/redovisningar. Intresset för denna har under året tagit fart och vi kan konstatera att satsningen är betydelsefull för att locka nya målgrupper. Barnomsorg/skola m.fl. erbjuds att fritt använda utrymmet och bjuda in föräldrar, släkt och vänner på vernissage och utställning. Några presentationer har haft en direkt koppling till länsmuseets verksamhetsutbud medan andra varit mera frikopplade. Under 2006 har pågående projekt från följande verksamheter presenterats: Furulundsskolan, Kulturskolan, Musans Förskola samt Brunnsåkersskolan. Lovaktiviteter I samband med sportlov och höstlov, arrangerades under tre dagar aktiviteter för barn/ungdom på tema bonadsmåleri respektive skrift/tecken. Avsikten med lovaktiviteterna är att erbjuda ett innehållsrikt och kvalitativt program kopplat till pågående utställningar. Under sportlovet visades bonadsmåleri ur samlingen och lovlediga kunde förutom att följa med på specialvisningar prova på bonadsmåleritekniken under ledning av konservator Pia Bjering. Höstlovet innebar dagar med teckenworkshop. Personal vid länsmuseets fanns på plats med sina kunskaper i persiska tecken och i runskrift. Barnen fick tillverka amuletter och runstenar av papper. Ett alfabets-/teckenmenory hade tagits fram för veckan 8

Sven X-et Erixson, Den gamle stenhuggaren, Länsmuseet Halmstad. Felix Hatz, Det vattenfyllda stenbrottet, Länsmuseet Halmstad. och ett häfte med bland annat hieroglyfer att rita efter. 2ggr/dag fanns även möjligheten att lära sig sånger på teckenspråk under ledning av teckenspråkstolken Åsa Ödmark. Högskoleutbildning konstpedagogik och estetiska läroprocesser Under 2006 genomförde Högskolan i Halmstad i samarbete med länsmuseet två 5-poängs kurser i konstpedagogik där all undervisning förlades till länsmuseets lokaler. Kurserna berörde konstnärligt skapande och utställningsproduktion. Högskolan bedrev undervisningen utifrån aktuella utställningar och länsmuseets personal fanns också med i vissa kursmoment som resurspersoner. Fortsättningskurser kommer att följa under 2007. I samarbete med de halländska konsulenterna för dans, barnteater, musik och konst har länsmuseet i två omgångar under året varit handledare i kursen estetiska läroprocesser. Kursen ingår som en obligatorisk del i lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad och ges som en 5-poängskurs. Länsmuseet och Merkonst i Halland har arrangerat halvdags kurser för samtliga blivande lärare (förskollärare gymnasielärare) bestående av bildanalytiska övningar utifrån basutställningen Utvalda verk konst ur samlingen samt konstnärsledd workshop i hörsalen. REGIONAL KONSTSAMORDNING Ett av Länsmuseet Halmstads uppdrag är att fungera som en regional kraft inom konstområdet. I fokus för uppdraget står samordningsfrågor mellan olika konstaktörer i regionen och vidare att verka för en plattform för dialog och samarbete över kommungränserna. Ett betydande led i det regionala konstarbetet är att koppla samman länsmuseets konstpedagogiska arbete med vad som sker i regionen, t.ex. presenteras dagens verksamma konstnärer i Halland i länsmuseets utställningsserie 22 m². Det regionala konstsamordnaruppdraget kompletterar konstkonsulentens uppdrag (Merkonst i Halland) vars fokus är barn/unga. Genom uppdragssamverkan skapas goda förutsättningar för ett långsiktigt regionalt konstarbete. Utställarnätverket Som ett led i det regionala konstarbetet med att förstärka kontaktkanaler med/mellan institutioner träffas regelbundet representanter från flera institutioner i länet i det s.k. utställarnätverket. Här diskuteras gemensamma frågor och aktiviteter som t.ex. marknadsföring och fortbildning. Under 2006 anordnades fyra möten. För att få en inblick i varandras verksamheter förläggs mötena till olika värdinstitutioner vilka under året har varit: Teckningsmuseet i Laholm (vid två tillfällen), Mjellby Konstmuseum och Länsmuseet Halmstad. En central fråga inom utställarnätverket gäller gemensam marknadsföring och hur man tillsammans kan arbeta för att profilera Halland som en konstregion. Länsmuseet samordnade utställarnätverkets deltagande i Turistmässan i Göteborg -06 där man fanns med i en egen monter som ingick i Hallands Turists monterområde. I montern marknadsfördes förutom den egna foldern Konstpaus Halland också arrangemanget Konstliv Halland. Institutioner som för närvarande ingår i nätverket Konsthallen Vitehall (Kungsbacka), Konsthallen/ Hamnmagasinet (Varberg), Länsmuseet Varberg, Falkenbergs Museum (Falkenberg), Mjellby Konstmuseum (Halmstad), Nya Stadsgalleriet (Halm- 9

Torsten Billman, utställning Torsten Billman och Sven X-et Erixson Detaljbild, bonadsmålning, Länsmuseet Halmstad. stad), Länsmuseet Halmstad, Konsthallen Hishult, Teckningsmuseet (Laholm) och Stadshusgalleriet (Laholm). Konst på riktigt - Seminarium I november arrangerade Länsmuseet Halmstad, KRO-Halland och Merkonst i Halland med stöd av Region Halland seminariet Konst på riktigt. Syftet med seminariet var bland annat att lyfta frågor kring nätverksbyggande mellan konst och näringsliv och kring hur konstnärers medverkan i samhällsutvecklingen kan ökas. Vidare diskuterades hur Halland som region kan öka sin attraktionskraft för konstnärer, genom förbättrade utställnings- och arbetsmöjligheter. Till seminariet inbjöds fem föredragshållare med breda kompetenser inom området kulturförnyelse: Bodil Magnusson, konstintendent och Andres Kutti, överingenjör vid gatukontoret/projektering, Mölndals stad Anders Persson, projektledare ARCIV (Artist Resurs Centrum Västerbotten) Eva Månsson, Konstfrämjandet Emma Stenström, Handelshögskolan/Föreningen Kultur och Näringsliv Simon Roos, konstkonsulent Västra Götalandsregionen var dagens moderator. Seminariet bjöd på många inspirationsexempel och lockade ett hundratal personer från hela Halland: konstnärer, kommun- och regionpolitiker, kulturtjänstemän och näringslivsrepresentanter. Seminariet dokumenterades av frilansjournalist Björn Gunnarsson, se vidare www.hallmus.se Avsikten är att under kommande år följa upp seminariet med ytterligare sammankomster. Externa konstuppdrag Länsmuseet Halmstad har tillsammans med konstkonsulenten på uppdrag av Region Halland ingått i inköpskommittén för Landstingets/Region Hallands konstsamling. I uppdraget har även ingått att relatera inköpen till aktuella behov av utsmyckning i Landstinget Hallands institutioner. Under 2006 har ett särskilt konstprogram tagits fram för fem miljöer vid sjukhus och vårdcentraler i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. MERKONST I HALLAND Merkonst i Halland, konstkonsulentens verksamhet är en separat verksamhet men kontor och administration förlagd till Länsmuseet Halmstad. Verksamheten finansieras av Statens kulturråd och Region Halland. I fokus står barn och unga. Se separat verksamhetsberättelse. FRILUFTSMUSEET HALLANDSGÅRDEN Säsongen 2006 på Friluftsmuseet Hallandsgården innebar ett antal intressanta nyheter samt att ett antal goda program och verksamheter från tidigare år fortsatte. Den mycket uppskattade skolsäsongen med guidade turer och pedagogiska program för klasser (förskola t o m KOMVUX) som inleddes under mitten av april fick också den ett utvecklande nytillskott: Ett samarbete med Skolhälsan Norr i Halmstad ledde till testbesök av två mellanstadieklasser, som kombinerade Hallandsgården med ett besök på ungdomshälsan. Ämnet var Sex och Samlevnad, och Länsmuseet Halmstad stod för ett historiskt perspektiv i sammanhanget. Detta ledde till erbjudande av samma program för samtliga Norrs mellanstadier under vårsäsongen 2007. I övrigt syns en svagt vikande tendens gällande besökarantalet, vilket har initierat en utökad marknadsföring för att vända trenden. 10

Martin Huhltqvist, projekt HDK. Anders Kristensson, utställning Spår av en befolkning. Sommarsäsongen på Hallandsgården inleddes med att den nya arrendatorn på kaféet, Josefin Andersdotter, öppnade planenligt 1 maj. Länsmuseets sommaranställda öppnade byggnaderna och marknadsboden den 10 juni och höll öppet dagligen 12 till 18 (marknadsboden helger och onsdagar samt midsommarafton) till 13 augusti. De fyra anställda arbetade schemalagt med två dagliga och avgiftsfria visningar, varav en anpassad till besökande barn. Under allsångsprogrammen hölls utökat öppet i såväl marknadsbod som i övriga byggnader till kl 21. De externa arrangörerna har alltid spelat en viktig roll på Hallandsgården. Salmon Town Dancers dansar squaredance i egen regi, St Nikolai arrangerar friluftsgudstjänster och Hallandsposten håller tal till våren. Dessutom ordnar Folkdansens Vänner sedan många år midsommardans för ett stort antal besökare. Den andra säsongen av Allsång på Berget innebar också ett värdskap för Länsmuseet, som genom allsången fått ytterligare nya besökargrupper. Kaféets utökade intresse för Länsmuseets verksamhet är också välkommet. Halländska Hemslöjdens slöjdkafé och de övriga på kaféet arrangerade föredragen är värda att nämna. Länsmuseets och Studieförbundet Vuxenskolans Kreativa Onsdagar För hela Familjen var fortsättningen på en god tradition att erbjuda såväl aktiva som oplanerade besökare att sätta sig själv i skapande hantverk och annan verksamhet. Måleri, hårsmyckning och tipspromenader kan nämnas. Länsmuseets sommarutställning Fjäril Vingad stod som idébas. Året avslutades med ett intressentmöte, där alla delarrangörer och andra för verksamheten centrala gestalter möttes och resonerade inför 2007 års säsong. INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING Nya grepp och former för information och marknadsföring diskuterades under året. Trots ett ambitiöst arbete och intensiva insatser med pressinformation, affischer, vernissagekort, uppskattade digitala nyhetsbrev och återkommande annonser i dags och specialpress har vi svårt att nå ut med budskapet från museet. Museets grafiska profil kan vara en orsak, en annan museibyggnadens anonyma framtoning. Under året har vi startat arbetet med att förnya information och marknadsföringen med några aktiviteter. En stor fasadvepa sattes för första gången upp på södra gaveln i maj. Motiv skall bytas ca tre gånger per år. Skisser på en tydligare markering av entrén har tagits fram och kan realiseras under våren 2007. Under lång tid har också en förändring av Länsmuseet Halmstads grafiska uttryck och logotype diskuterats. Ett samarbete med Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg resulterade i att ett 20-tal elever arbetade med förslag till grafisk utformning och logotype för museet. Arbetet som startades hösten 2005 slutfördes under våren 2006 med att alla förslag ställdes ut i Hörsalen. Ett av förslagen valdes sedan ut för att vidareförädlas. Detta kommer att lanseras och tas i bruk under 2007. 11

Vykort, Länsmuseet Halmstad. Marc Chagall, La dimanche, Länsmuseet Halmstad. SAMLINGAR OCH DOKUMENTATION SAMLINGAR Access Samlingarna vid Länsmuseet Halmstad består av 10-tusentals föremål. Förutom dagligt arbete med rådgivning och förfrågningar har arbetet med att ordna upp i samlingarna tagit fart tack vare sökta och erhållna anslag från Statens Kulturråd. Flera s k accessprojekt, som samtliga syftar till att tillgängliggöra samlingarna, har kunnat påbörjas. Pågående projekt är arbete i den arkeologiska samlingen som packas om, de kulturhistoriska samlingarna med mycket ej genomgånget material inventeras och skrivs in i föremålsdatabasen. En målerikonservator ser över samlingarna av bonadsmålningar och konst. Ett projekt görs i samarbete med Hallands bildningsförbund i syfte att inventera hembygdsföreningarnas fotografisamlingar och påbörja registrering i databas av dem. I projekten har även en konstnärsdokumentation kunnat göras och konstsamlingen samt klipparkivet över konstnärer kommer att föras in databas. Länsmuseets fotograf har löpande fotograferat föremålen i samband med registreringen i databasen. Att återerövra kontrollen över en museisamling. 5-6 oktober genomfördes ett symposium kring samlandet och samlingarna på Länsmuseet under rubriken Att återerövra kontrollen av en museisamling. Intresset var stort för symposiet som samlade ett 50-tal deltagare från hela landet. Inbjudna föreläsare var Edda Manga, FD i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Mikael Eivergård, forskningschef vid Jämtlands museum och Catarina Lundström FD i historia, chef på Föreningsarkivet i Jämtlands län. Från Länsmuseet föreläste även Anneli Palmsköld, doktorand i etnologi vid Nordiska museets forskarskola. Moderator under symposiet var Anders Andrén, professor i arkeologi vid Stockholms universitet. Symposiet var ett led i Länsmuseets arbete med en policy för insamling och dokumentation för de kulturhistoriska samlingarna som påbörjades 2005. Vår samling av Edvin Öhrströms glasskulpturer har uppmärksammats i boken Edwin Öhrströms glas av Hugo Palmsköld med fotografier av museets fotograf Jan Svensson. I samband med detta har flera av verken ställts ut i konstavdelningen. Inköp för medel ur donationsfonder Teckningar, flickansikte, kvinna, liggande kvinna, Agneta Geijer, 1960-tal, för medel ur Svea Larsons donationsfond. Bonadsmålning/, Bröllopsfölje/, Johannes Nilsson, 1823, för medel ur Svea Larsons donationsfond. Videoverk /Custös/, 2004, Noah Ljungberg, för medel ur Svea Larsons donationsfond. Målningar, /Bush /och /Lurblåsare/, Michael Ericsson, 2006, för medel ur Svea Larsons donationsfond. Cafémöblemang, bryggerimodell, stor del av möblemanget kommer från Café Nyktran i Norre katts park, delvis inköpta för medel ur Lagergrens donationsfond samt för medel från museiföreningen. 12

Inger Andersson, 22m2 Kafé Brooktorpsgården, Halmstad. Gåvor Stickade plagg för barn och ungdom från 1950-60- tal. Allers Familjejournal, årgångar 1915, 1925-26. Trätina. Arbetshandskar för anläggningsarbetare. Marknadssmycke med infattade stenar. Valurna från Laholms kommunfullmäktige. Reklamplansch för resa till Amerika. Stickade plagg, binge, köpta i Helsingfors på 1920- talet. Utlån Trolovningsring från Skummeslöv kyrka lånades ut till utställningen om kärlek och allianser i Norden på medeltiden på Falkenbergs museum. Konstverk av Ninnan Santesson och Sigrid Hjertén, lånades ut till Mjellby Konstmuseum, Norrköpings Konstmuseum och Västerås Konstmuseum att ingå i utställningen /De berömda och de glömda. Kvinnliga svenska modernister 1900-1930./ VÅRD OCH KONSERVERING Stiftelsens konservator har under året arbetat löpande med föremålsvård samt ett antal större projekt. Bland annat har Studio Västsvensk konservatorateljé i Göteborg. Flera av Länsmuseets söndagsprogram har haft programpunkter om konservering och vård av föremål. En papperskonservator har gått igenom delar av vår samling av äldre böcker. En rammakare för renovering och byte av prydnadsramar i konstsamlingen. DOKUMENTATION OCH FORSKNING Arbetet med olika policydokument för insamling, dokumentation och kunskapsbildning pågår. Det leder till att våra metoder för dokumentation och insamling också påverkas. En totalgenomgång av våra dokumentationer har gjorts för att utröna hur verksamheten skall inriktas framöver. Det är ett spännande arbete som tillsammans med de viktiga insamlings och forskningsfrågorna skall smältas samman till ett helgjutet synsätt på de här frågorna. Under 2006 lades merparten av dokumentationsverksamheten på Gömda flyktingar och mångkultur. Redan under senhösten 2005 startade den stora satsningen om de gömda flyktingarna i Halland. Satsningen skall ses som en del av arbetena kring Mångfalds året. Samtalen med flyktingarna, eller rättare sagt familjerna, kom igång på våren 2006. Stor hjälp i våra kontakter med de tidigare gömda flyktingarna var deras skyddsängel Viv Bengtsson, som i omgångar tagit emot tre flyktingfamiljer i sitt hem i Söndrum utanför Halmstad. Under året genomförde länsmuseet sexton samtal med de tre familjerna, Viv Bengtsson själv, asylkommittén i Halland och läkare. Under arbetets gång samlades också fotografier, kartor och föremål in och efterhand växte en lång och svår resa till ett annat land fram. Hela arbetet låg sedan till grund för museets temautställning Resan till Sverige som invigdes den 15 oktober 2006. BILDSTATIONEN Bildstationen drivs i samarbete med Länsmuseet Halmstad, Halmstad kommun, Arbetsmarknadsenheten i Halmstad kommun och Försäkringskassan. På Bildstationen registreras såväl Länsmuseets samlingar av fotografier, diabilder, vykort, negativ som privata och föreningars samlingar i en gemensam databas. Syftet är att erbjuda funktionshindrade och människor i behov av arbetsträning meningsfulla uppgifter och att göra kulturhistoriska bildmaterial tillgängligt för en större allmänhet. 13

Maria Adlercreutz, Hav och strand i Haverdal, 22m2. Lisa Bruénius, E-xtra allt, 22m2. Under 2006 har bilddatabasen Elmer förbättrats vilket bl. a gör det enklare för allmänheten att leta bilder hemifrån. Verksamheten har under året fortsatt med digitalisering av Länsmuseets samlingar men även med Stadsbibliotekets bildsamling, påbörjat ett arbete med Regementsmuseets originalbilder på 91: an serien och med Ysby hembygdsförenings bilder. Till jubileumsboken Halmstad 700 har också Bildstationen hjälpt till med att ta fram bilder. Under hösten har Bildstationen producerat en egen utställning Stad i Bild som visar gamla Halmstad i bilder. Den är även vandringsutställning under 2007 på servicehusen runt om i staden. Under julsöndagen medverkade Bildstationen med en julkortsutställning. Dessa båda utställningar har bidragit till att fler besökare hittat till Bildstationens lokaler på Slottsmöllan.Vid årsskiftet fanns närmre 100 000 poster registrerade i Elmer. 14

BESÖKSSTATISTIK FÖR LÄNSMUSEET HALMSTAD 2006 Vuxna betalande Pensionärer Studerande Barn betalande Barn/Skolgrupp Vuxengrupp Fria Stadsvandringar skolor Stadsvandringar Brooktorpsgården Hallandsgården skolor Hallandsgården Summa Januari 292 252 40 12 47 111 248 18 0 0 0 0 1020 Februari 98 70 9 6 174 13 333 24 0 0 0 0 727 Mars 75 107 10 7 235 200 239 28 0 0 0 0 901 April 76 49 9 2 203 0 524 28 0 0 0 0 891 Maj 85 43 10 6 147 0 73 179 60 0 203 0 806 Juni 73 90 15 0 168 0 218 85 270 0 89 1220 2228 Juli 251 54 25 43 0 0 97 0 226 0 0 3708 4404 Augusti 332 134 28 60 250 32 160 0 153 0 0 1272 2421 September 120 72 14 3 932 135 235 10 172 0 32 0 1725 Oktober 0 0 0 0 85 58 1855 15 0 0 39 0 2052 November 0 0 0 0 228 105 836 68 0 0 39 0 1276 December 0 0 0 0 336 57 600 47 0 1040 0 0 2080 Summa 1402 1348 160 549 2805 711 4531 502 881 1040 402 6200 20531 JÄMFÖRELSE 2004-2006 Besök 2004 Besök 2005 Besök 2006 Vuxna Unga Vuxna Unga Vuxna Unga Januari 593 150 524 192 943 77 Februari 1611 590 836 346 523 204 Mars 878 662 585 332 631 270 April 777 286 672 810 658 233 Maj 1319 1105 2542 630 271 535 Juni 4874 873 3029 144 1886 342 Juli 11689 1069 5768 21 4361 43 Augusti 4666 807 3015 211 2111 310 September 1347 950 801 478 748 977 Oktober 2183 583 605 476 1770 282 November 659 202 921 243 821 455 December 1055 51 530 80 1550 530 Summa 31651 7328 19828 3963 16273 4258 15

BOKADE SKOLGRUPPER BESÖK KOMMUNVIS BESÖK UTSTÄLLNINGSVIS Antal grupper Antal barn Antal grupper Antal barn Halmstad 191 3506 Kungsbacka 1 24 Laholm 6 91 Göteborg 1 17 Hylte 4 122 Ljungby 2 44 Övriga 33 154 Summa 238 3958 Utvalda verk 37 585 Utvalda minnen 42 376 Fjäril vingad 67 1164 Resan till Sverige 24 531 Mao 7 50 Stadsvandring 15 420 Hallandsgården 21 363 Höst- och sportlov 9 197 Ersa Ersen 5 90 Allmänt 13 156 Summa 238 3958 EKONOMI, PERSONAL OCH NYCKELTAL Årets resultat gav ett överskott på ca 335 000 kr vilket också var vad styrelsen eftersträvat. En solid ekonomisk grund är en av förutsättningarna för en god framtida verksamhet. Under året har vi dessutom sänkt semesterskulden samtidigt som museets sjuktal förbättrats. Det bör dock konstateras att sjuktalen får en dramatisk förändring i samband med att någon enstaka medarbetare är frånvarande under en längre tid. Ur jämställdhetssynpunkt kan konstateras att fördelningen mellan män och kvinnor är jämn vad avser deltidstjänster men också antalet anställda. 2006 2005 Intäkter Stat, kommun och landsting 8 510800 8 314950 Lönebidrag 2 258767 2 139470 Externa projekt 0 0 Entré och försäljning mm 307071 316300 Projekt 2 375402 1 802233 Sponsring 100000 10000 Hyror 153692 139135 Övrigt 0 0 Räntor 60129 26612 Summa 13 765861 12 748700 Kostnader Personal 8 867798 8 522243 Lokaler och teknik 1 795373 1 822286 Utåtriktad verksamhet 1 277598 594666 16

2006 2005 Samlingar, vård och kons. 28379 31218 Kansli 802049 875543 Marknadsföring 334991 258705 Avskrivningar 319426 344189 Räntekostn. mm 4444 11747 Summa 13 430058 12 460597 Anställda Kvinnor (årsarb) 13 12 Män (årsarb) 11 12 Summa 24 24 Antal anställda Kvinnor 17 16 Män 12 13 Summa 29 29 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 4,1% 8,0% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 71,9% 44,8% Sjukfrånvaron fördelad efter kön Kvinnor 1,8% 5,6% Män 10,7% 7,1% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori 30-49 år 2,3% 7,3% Medellön (vid 100% tj.grad) Kvinnor 19947 19106 Män 19121 18533 exkl. länsmuseichef Medianlön Kvinnor 19775 19025 Män 18450 17900 exkl. länsmuseichef Medelålder Kvinnor 39,82 38,12 Män 46,25 46,69 Alla 42,48 41,96 Antal verifikation Löpande bokf. 1110 1098 Lev. reskontra 961 892 Kundreskontra 299 281 17

Tollsgatan 302 31 Halmstad Telefon 035-16 23 00 info@hallmus.se www.hallmus.se