Policy och praktik gällande elever i missbruksmiljö: resultat från en skolenkätundersökning

Relevanta dokument
Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Nya metoder att nåde berörda barnen - STADs arbete kring barn i missbruksmiljö

Handbok -om skolans roll och möjligheter för barn som anhöriga

Barn i missbruksmiljö

Drogvaneundersökning 2016

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Tobak, alkohol- och drogpolicy för Torsby kommuns skolor

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

Folkhälsoråd Askim-Frölunda-Högsbo

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT

Varför gör FHI en kampanj?

Handlingsplan för Västerskolan 4-9

ANDT. Alkohol, narkotika, doping & tobak. Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola.

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan. för drogfritt gymnasium. Handbok för personal och elever på Ystad Gymnasium. Information till vårdnadshavare och elever

Jämtlands Gymnasieförbund

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid

Drogvaneundersökning 2019

Drogvaneundersökning 2018

Handlingsplan mot ANDT. - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. För Eskilstuna kommunala gymnasieskola

ALKOHOL- & DROGPOLICY

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

UPP centrum Socialstyrelsen Alexandra Snellman Björn Kadesjö

Handlingsplan mot droger

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Stavreskolans drogplan

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Handlingsplan för en drogfri skola

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem

Västerås. Årets förebyggande kommun år Drogfocus

Fokusera på barnen! Om kommunernas stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk

Alkohol & Coping Ett webbaserat självhjälpsprogram för ungdomar vars föräldrar har alkoholproblem

Samverkansprojekt i Husie. Cecilia Ljung Ulrika Lindström

Handlingsplan mot droger

Liljaskolans policy för en drogfri skoltid

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI

Skol-BIM. Shit, den här människan bryr sig om mig

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN. För kommunala grundskolor och grundsärskola i Gnosjö kommun

Skol-BIM Hvordan kan skolen oppdage og støtte barn i rusfamilier?

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH DROGER

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

AIK Fotboll. Alkohol- och drogpolicy samt handlingsplan. (Reviderad )

Stockholmsenkäten 2012

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (7)

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Skolelevers drogvanor 2017

HANDLINGSPLAN MOT DROGER

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Studenter och alkohol

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Studentfirandet och alkoholen. Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015


Syfte Syftet är att tydliggöra skolans arbetssätt vid fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

ANDT-plan. Alkohol Narkotika Droger Tobak. Sollentuna

Skogskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

Rengsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gun-Marie Tyve Rektor

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

St Botvids gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10

Barn utsatta för våld i Sverige

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

ANDT-plan. Alkohol Narkotika Droger Tobak. Sollentuna

Att upptäcka barn i missbruksmiljö

Hälsinggårdsskolan, plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE I SKOLORNA UNGA VÅRDNADSHAVARE SKOLPERSONAL. Föräldrakväll. Dalsbruks skola Katarina Rehnström

DROGPOLICY INTRODUKTIONSPROGRAMMET

Länsrapport 2012 Södermanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Kommunstyrelsen beslutar

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Ett socialt hållbart Vaxholm

Transkript:

Policy och praktik gällande elever i missbruksmiljö: resultat från en skolenkätundersökning Tobias Elgán STAD (STockholmförebygger Alkohol och Drogproblem) Centrum för psykiatriforskning Stockholm Stockholms läns sjukvårdsområde och Karolinska Institutet Malmö, 21 mars, 2011

1. Om STAD 2. Bakgrund till studien 3. Studiedesign 4. Resultat 5. Sammanfattning

1. Kort om STAD (STockholm förebygger Alkohol och Drogproblem) STAD har funnits sedan 1995, enhet inom CPF sedan 2010 Ca 22 stanställda: 50 % praktiker och 50 % forskare Arbetar med förebyggande insatser, utvecklar/testar lovande strategier/metoder som utvärderas vetenskapligt Verksamhet inom bl a följande områden: Alkohol-ochnarkotikapreventionpårestaurangersamt primärvården Anhörigverksamhet Ungdomsinriktad prevention (föräldrastöds-& skolprogram) Förebyggande arbete mot dopning på gym

2. Bakgrund till studien CAN har utvecklat en internetbaseradsatsning riktad till barn/ungdomar i missbruksmiljö(bim) Satsningen erbjuds via Drugsmart.com En av Sveriges största ungdomssajterom alkohol & andra droger I snitt ca 10 000 unika besökare per månad Fliken Missbruk i familjen tillkom i december 2009 Under 2010 stod innehållet under denna flik för nästan hälften av all trafik på Drugsmart STAD fick i uppdrag att utvärdera denna satsning

Utvärderingen omfattar flera delstudier, bl a: RCT-studie av ett KBT-baserat självhjälpsprogram» Utvecklas av Helena Hansson/Ulla Zetterlind, Lunds Univ.» Studien planeras påbörjas till hösten 2011 Webbenkättill ungdomar: hur många upplever att de har föräldrar med riskabel alkoholkonsumtion?» Studien pågår Skolenkät: hur arbetar skolor med problem relaterade till barn i missbruksmiljö?» Genomförd, presenteras här

Varför ett ökat fokus påstöd till barn i missbruksmiljö? Ca 20 % (385 000) har närstående vuxen med riskabel alkoholkonsumtion 1 10-15 % har förälder som missbrukar alkohol/andra droger 2 Ca 87 % av kommunerna har stödgruppsverksamhet för dessa barn 3 Men, endast ca 1,5 % deltar i gruppsverksamheten 3 Ett stort antal utsatta barn/ungdomar nås ej av stöd! En internetlevererad insats kan nå och hjälpa många! 1 Ljungdahl, S. FHI-rapport28, 2008 2 SOU 1994:29 3 Junis komunrapport2010

Varför nås såfåutsatta barn av stöd? - Svårt att upptäcka och fådem att delta i stödgrupper Hur kan fler utsatta barn identifieras? Skolan i en unik position för att identifiera dessa barn I princip alla barn går i skola 3-5 barn i normalstor klass lever i hem med missbruk Symtom/tecken hos vissa av dessa elever, bl a:»hög frånvaro»presterar sämre»utåtagerande»tar alltför stort ansvar»osynlig

Men, Skolpersonal har många elever att se efter Kan vara svårt att se och tyda signaler hos utsatta barn Vid misstanke, vet skolpersonal hur de ska agera? Förebyggande insatser på skolor, t ex: Policy/handlingsplan» Tydliga riktlinjer för hur personal ska arbeta/agera» Viktigt med förankring i verksamheten Vidareutbildning av personal Effektiva verktyg för alkohol-& drogförebyggande arbete

I vilken omfattning har skolor en BiM-policy? Vilka faktorer påverkar upptäckt av elever? Studiens syfte: Att undersöka hur skolor arbetar med problem kring elever i familjer med missbruk Vilka åtgärder vidtas vid upptäckt?

3. Studiedesign Enkät förbereddes och pilottestades Lista med 443 e-postadresser till ansvariga för BiM-frågor Register på gymnasieoch grundskolor (Åk 7-9): 2754 skolor 57 skolor exkluderade:»ville ej delta i studien» Resursskola 500 skolor slumpvis valda (250 gymnasie- & 250 grundskolor Rektorer kontaktades:» Vem ansvarar för BiM-frågor?

Datainsamling Inbjudan till deltagande via e-post Datainsamling under nov-dec 2009 4 st påminnelser skickades ut 294 stskolor svarade = 66 % svarsfrekvens

4. Resultat Förutsättning för studien: Svaranden är också den person med mest BiM-kunskap på respektive skola Vilka svarade på enkäten?» Rektorer (44 %)» Kuratorer (34 %)» Skolsköterskor (14 %)» Andra (8 %) Vilka är ansvariga för BiM-policy?» Rektorer (93 %)» Kuratorer (39 %)» Skolsköterskor (42 %) Antyder att rätt person svarade på enkäten

Har ni påer skola någon gång identifierat en BiM-elev? 73 % av skolorna har identifierat» De flesta skolorna identifierar 1-4 elever per termin» Men många visste inte hur många som identifieras 19 % av skolorna har aldrig identifierat någon elev» Anmärkningsvärt då 3-5 BiM-elever i varje normalstor klass

Eleven berättade Hög frånvaro Trött Förälder berättade Tillbakadragen Grannar berättade Omständigheter som ledde till upptäckt Svagt skolarbete Ängslig/orolig Förälder dök upp berusad Deprimerad Vanvårdad

Kommentarer från svaranden: Medvetna om problemets omfattning Svårt att identifiera elever, speciellt de som är osynliga Osäkra/obekväma vid konfrontation av elever och elevernas föräldrar Viktigt med vidareutbildning

Finns det påer skola en skriftlig BiM-policy/ handlingsplan? 33 % har en policy 60 % har ingen policy (7 % visste inte) Kommentarer från svaranden: Många saknar klara riktlinjer för hur de ska agera vid upptäckt» Policy / handlingsplan skulle hjälpa Vet inte vilka resurser som finns tillgängliga för dessa barn» Utrymme för samverkan med t ex socialtjänsten och stödgrupper mm

Har du någon gång deltagit i en BiMvidareutbildning? 63 % har inte gått utbildning 37 % har gått vidareutbildning» Oftast via kommunen» frivilligorganisationer (t ex, stödgrupper, nykterhetsförbund mm)

Vilka åtgärder vidtas vanligen om en BiM-elev identifieras? Eleven får träffa en kurator (71 %) en skolsköterska (65 %) Kontakt tas med en stödgrupp för BiM(42 %) Föräldrarna kontaktas (52 %) BUP kontaktas (22 %) Socialtjänsten kontaktas (68 %) En anmälan görs till socialtjänsten (62 %)

Vilka faktorer påverkar i vilken omfattning BiM-elever upptäcks? En första analys (samband mellan tvåfaktorer åt gången) visar Skolans läge (storstad / landsort) har inget signifikant samband Policy / handlingsplan har inget signifikant samband! Däremot har följande faktorer ett signifikant samband

När en kontroll görs för andra ev. bakomliggande faktorer Storlek på skola Liten 250 Mellanstor 251-500 Stor >500 60 78 86 OR=2,5 Skolform Friskola Kommunal skola 56 84 OR=2,9 Skolnivå Vidareutb. Gymnasium Grundskola (högstadium) 64 Signifikans försvinner Nej 67 Ja om kontroll görs för 86 förekomst av policy! 0 20 40 60 80 100 84 Andel som identifierat elever (%) OR=2,7

Starkt samband mellan policy och vidareutbildning (OR=2.8) Signifikansen kvarstår vid kontroll av andra faktorer BiM-ansvarig har vidareutb. 60 50 40 30 20 10 0 51 Har policy 31 Har ej policy

Skriftlig policy OR=2,8 Vidareutbildning (ja vs nej) Skolform(kommunal vs fristående) OR=3,0 OR=4,2 OR=2,9 Identifierat BiM-elev? OR=17,0 OR=2,7 OR=2,5 Skoltyp(högstadium vs gymnasium) Storlek på skola (stor vs liten)

5. Sammanfattning Policy Vidareutbildning Upptäckt Hur kan vidareutbildning hos en person som är ansvarig för BiM-frågor påverka upptäckt? En policy kanske i större utsträckning implementeras i verksamheten Policy och vidareutbildning viktigt, men, 67 % av skolorna saknar policy! Flera ur skolpersonalen saknar vidareutbildning:» 75 % av rektorerna» 43 % av kuratorerna» 57 % av skolsköterskorna

Vad kan skolor göra för att i större omfattning upptäcka elever? Göra en policy / handlingsplan tillgänglig Förankra dessa i verksamheten Se till att fler skolpersonal får vidareutbildning Förbättra samverkan med andra myndigheter och organisationer Använda ett screening -instrument(t ex. CAST-6)?

CAST-6 1 1. Har det hänt att du tyckt att någon av dina föräldrar (eller styvföräldrar) dricker för mycket alkohol? Ja/Nej 2. Har du någonsin bett en förälder (eller styvförälder) att sluta dricka alkohol? Ja/Nej 3. Har du någonsin grälat eller bråkat med en förälder (eller styvförälder) när han eller hon varit full? Ja/Nej 4. Har du någonsin hört dina föräldrar bråka med varandra när någon av dem varit full? Ja/Nej 5. Har du någonsin velat gömma eller hälla ut en förälders (eller styvförälders) flaska med alkohol? Ja/Nej 6. Har det hänt att du önskat att någon av dina föräldrar (eller styvföräldrar) skall sluta dricka alkohol? Ja/Nej 1 Hodgins, DC, AddictBehav1993

Alternativ till CAST-6? Fråga som används i finsk hälsoenkät 1 i skolor Tycker du att det finns någon närstående person till dig som dricker för mycket alkohol? (Detta kan inkludera andra personer än dina (styv)föräldrar) Ja Nej Har det pånågot sätt skadat dig eller medfört problem för dig? Ja Nej 1 Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finland, 2010

Resultaten är publicerade i Vetenskaplig artikel: Svensk rapport Populärvetenskaplig artikel (www.stad.org): (www.can.se):

Tack till CAN som gett STAD uppdraget Statens folkhälsoinstitut som finansierat studien Tobias Elgán Forskare, STAD tobias.elgan@sll.se Håkan Leifman Forskare & sektionschef, STAD hakan.leifman@sll.se