Hemmaplanslösningar i ett mångtydigt landskap
Hemmaplan - en lösning i tiden På flera håll har man dragit i (nöd)bromsen och utvecklat metoder för behandling och stöd på hemmaplan, metoder som åtminstone visat sig vara lovande i de utvärderingar och den forskning som genomförts. ( ) I en kommun vi har besökt på ca 90 000 invånare har man på det sättet dels vunnit i kvalitet och resultat och dels under en 4 årsperiod sänkt sina kostnader från 50 miljoner till 17 för den sociala barn och ungdomsvården. ( ) Utan att för den sakens skull lämna barnen åt sitt öde, tvärtom. Annika Nilsson, fd ordf i socialutskottet
Antal hem och antal platser i institutionsvård åren 1928-1980 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1928 1934 1940 1946 1950 1956 1960 1965 1970 1975 1980 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal hem Antal platser
Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2006 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Strukturerade öppenvårdsprogram Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård Behovsprövat personligt stöd Familjehem
Öppenvårdens former Programverksamhet Riktad dagverksamhet Socialpedagogisk insats Skolsocial insats Kvalificerat nätverksarbete Enskilt samtalsstöd
Resultat - inriktning Två tredjedelar har direktiv om att använda alternativ i öppna former istället för vård utom hemmet Kommuner i glesbygd och få insatser avviker Om inriktning ska efterlevas: åtta av tio bör använda öppenvårdslösningar i högre grad En tredjedel beslutat att starta ny öppenvård Endast fyra enheter beslutat att avveckla befintlig öppenvård Socialtjänsten ansvarar för tre fjärdedelar av insatsformerna. 17 % annan offentlig huvudman Stor andel service i förhållande till bistånd Medel antal insatser att tillgå: 8 för barn, 10 för ungdom
Insatsernas omfattning MST Resursskola B/U psyk sjuka föräld Samspelsträning B/U bevittnat våld Haschprogram ART Skolsociala ins Nätverkslag Arbträn/utbildn >grundsk Föräldrautbildning Boendestöd B/U i missbruksfamiljer Unga lagöverträdare Kval kontaktpers Fam ped ins Ensk samtalsstöd till b/u Ensk samtalstöd fam/föräld 0 20 40 60 80 100
Samverkanslösningar mellan skola och socialtjänst Retorik och praktik
Integration och speciallösningar inom skolan Gemensam bottenskola tonåringen klassrummet Disciplinfrågan Integrering och speciallösningar 1955 - utöver hjälpklassen skapas: läsklasser, observationsklasser, hörselklasser, frilufts- och hälsoklasser, cpklasser och klasser för synsvaga.
Den frånvarande organiseringen Ofta sker hastiga och tillfälliga akutlösningar Dessa lösningar är inte tillräckligt genomtänkta. Man råkar få tag på någon bra person som kan arbeta ett kort tag. Kanske hittar man någon tillfällig dåligt utrustad lokal De tillfälliga personerna som skall göra jobbet blir lämnade rätt ensamma och körs slut på. De saknar direkt handledning och stöd Den tillfälliga lösningen byts ut och efterföljs av en lika tillfällig. Ansvarsfördelningen/organisationen är oklar Man skramlar ihop lite pengar Oklarheter finns om vem som ska betala material De olika delarna i förvaltningen sneglar på varandra vem som kan betala Ingen känner fullt ut ansvar Mobila Stödteamet, Härryda
Fånge i organisationen Socialtjänstens ungdomsgrupp upplever sig emellanåt begränsad av sin myndighetsutövarroll. Denna roll gör dem ofta hotfulla i arbetet i skolorna. Axet, Kungälv
Union i riskzon De ungdomar som vi med gemensamma och otraditionellt uppbyggda insatser skulle kunna nå i ett tidigt skede, tenderar alltså idag att falla emellan verksamheterna och hamnar därmed utanför samhällets nät av resurser. Nätverksteamet Gemensamt ansvar, Alingsås
Historien om Kungsbackas skolserviceenhet Den första tidens kanalgrävande Den andra tidens skyttegravsgrävande Den tredje tidens tunnelgrävande
Samverkans utmaningar Hållfast struktur för att hantera: Osäkerhetens dilemma frustration Kontinuerlig uppdaterad legitimitet Informationsproblemet Balansera indragning och distansering Kontinuerlig problemlösning, reflektion Nivåanpassa