Utbildningsförvaltningen Datum: 2014-03-20 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Anna Gullberg Direktnr: Beteckning: 2014.048 UN Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning 1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen har genomfört en utredning om framtida organisation för studie- och yrkesvägledning för skolväsendet i Alingsås enligt uppdrag från Barnoch utbildningsnämnden respektive Utbildningsnämnden. Bakgrunden till uppdraget är att det finns en önskan från Barn- och ungdomsförvaltningen att organisationen bör vara delad mellan de två förvaltningarna. Grunden för nuvarande organisation är beslut som fattades 2009 om att bilda en samlad vägledningsenhet. En samlad SYV-organisation har funnits i kommunen sedan 1998, men vägledarna var då placerade på grundskolorna och gymnasiet, med gymnasiechef som personalansvarig. Det fanns därutöver en vägledare på Vuxnas lärande med vuxenutbildningschef som personalansvarig. Tjänstefördelningen och ansvarsområden var detsamma som nu, dvs. två vägledartjänster på gymnasiet, två riktade till grundskolan och en i vuxenutbildningen. Uppdraget för den nya vägledningsenheten, Vägledningscentrum, var att stärka den oberoende vägledningens neutralitet genom att samtliga funktioner för vägledning placerades under ett verksamhetsansvar vilket inte representerade någon specifik skola. Förevarande utredning har främst utgått ifrån för- och nackdelar med nuvarande organisation alternativt en mellan förvaltningarna delad organisation och ansvar för studie- och yrkesvägledare. Samtal har förts med rektorer på BoU samt UTB, studievägledarna samt ansvarig för Vägledningscentrum. Utgångspunkt när det gäller uppdraget är Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering. Bestämmelser om studie- och yrkesorientering finns i skollag, läroplaner och förordningar. Skolverkets Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning behandlar hur studie- och yrkesvägledningen är kopplad till andra områden som rör de olika skolformerna. Ett viktigt budskap i dessa allmänna råd är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studieoch yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken. Rektor bör ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan samt tydliggöra hur ansvaret är fördelat. Såväl kommunen som skolans Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Östra Ringgatan 16 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-639629 E-post: utbildningsnamnden@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
ledning har en skyldighet att se till att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar och inte enbart den enskilda studie- och yrkesvägledarens. 2. Organisation i dag Studie- och yrkesvägledningen är sedan 2010 organiserad i en samlad vägledningsenhet; Vägledningscentrum, som ska utgöra en grund för oberoende studie- och yrkesvägledning i kommunen med uppdraget att säkerställa likvärdigheten i kommunens studie- och yrkesvägledning. Den centrala vägledningen har ett konsultativt förhållningssätt gentemot grundskolor och gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledarna verkar ute på olika skolor och i Utbildningens hus. Verksamhetsansvaret ligger sedan januari 2014 under rektor för vuxenutbildningen. I dag finns fem tjänster varav två arbetar mot gymnasiet, två mot grundskolan och en mot vuxnas lärande. Uppdragivare är i dag Utbildningsförvaltningen. 3. Intervjuer Intervjuer har genomförts med samtliga studie- och yrkesvägledare samt med rektorer på grundskolan, Alströmergymnasiet, Vuxnas lärande samt de två friskolorna i Alingsås kommun. Sammanfattning av samtliga intervjuer ges nedan. Intervjuer med rektorer Vid samtalen med rektorer på BoU lyfter de svårigheten med att fullfölja sitt uppdrag och ta ansvar för studie- och yrkesvägledningen på respektive skola. De saknar gemensam övergripande planering tillsammans med vägledarna inför ett nytt läsår vilket krävs för att kunna bilda en helhet för eleven och en röd tråd mellan undervisning, information och vägledningssamtal. De lyfter också vikten av att den enskilde eleven har möjlighet att bygga en relation med studievägledaren för att få en kvalité i den vägledning som ges. Detta skulle underlättas om vägledaren är knuten närmare verksamheten på skolan. Rektorerna upplever att kontinuiteten på grundskolan har varit bristfällig på flera enheter, vilket har försvårat arbetet då de vill kunna garantera likvärdigheten mellan de olika skolorna. De förespråkar en organisation med två studievägledare som är knutna till 6-9 skolorna och där närmsta berörda rektor också är respektive vägledares närmsta chef. Rektorerna menar dock att det är viktigt att vägledare fortsätter med en gemensam arena för utbyte och lärande av olika slag. Rektorerna på UTB ser fördelar med att studievägledarna blir mer knutna till och specialiserar sig på olika program och närmare elevhälsan. Emellertid ser de inga hinder i att Studie- och yrkesvägledningen är organiserad i ett Vägledningscentrum så länge de hittar former för att arbeta mer med kopplingen till verksamheten. En 2
viktig uppgift för vägledarna är att vara ett kontinuerligt stöd till eleverna under hela utbildningen. Oavsett hur de är organiserade, bör det finnas en tydlighet kring uppdraget och vägledarna bör vara mer integrerade i helheten kring eleven och även i större utsträckning vara delaktig i det kommunala informationsansvaret/uppföljningsansvaret. Det oberoende neutrala uppdraget att vägleda unga människor till deras yrkesval, är viktigt att beakta menar rektorerna på Utbildningsförvaltningen. Vidare är det av godo att det i deras yrkesroll sker ett kollegialt lärande som sig mer kommer till uttryck i en sammahållen organisation. Vittra och Montessori har sedan lång tid tillbaka avtal om att kunna nyttja studie- och yrkesvägledartjänster från kommunen. Rektorerna uppger att de är mycket nöjda med nuvarande samverkan och finner en trygghet i att samtliga elever i Alingsås skolor får samma information från studie- och yrkesvägledare. Deras önskan är att samverkan fortsätter oavsett organisationsform. När det gäller studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen fungerar dagens upplägg med ett Vägledningscentrum bra. Dagens arbetsmarknad är mycket komplex och vägen till ett yrke kan se väldigt olika ut och kräver att människor har god kunskap om studier och yrkesliv. Att ha ett sammanhållet Vägledningscentrum i kommunen tror ansvarig rektor på vuxenutbildningen möjliggör att vi i Alingsås kan ha en medveten strategi från de små barnen, till våra ungdomar och möjliggör slutligen att de vuxna sedan har det enklare att ta sig fram till sitt mål. Idag vet studie- och yrkesvägledaren som arbetar med vuxenutbildning vad man i tidigare skolformer arbetar med i form av studie- och yrkesvägledning samt kan få stöttning vid behov av ytterligare vägledare vilket är en styrka. Givetvis kan detta vara möjligt även med en uppdelad organisation men sannolikt svårare att uppnå vilket då blir till en nackdel. Intervjuer med studie- och yrkesvägledare Vid samtal med studievägledarna lyfter de fram vikten av att ha en samlad vägledningsenhet. Genom ett vägledningscentrum erbjuds kvalificerad studie- och yrkesvägledning till alla invånare i Alingsås kommun, såväl inom kommunala som fristående skolor. Studie- och yrkesvägledningen ska gå som en röd tråd genom de olika årskurserna och skolformerna med en gemensam planering och metodutveckling. Genom den röda tråden blir studie- och yrkesvägledningen tydlig och bildar en helhet för eleven och inga tvivel finns utan att studie- och yrkesvägledarna arbetar med eleven genom hela skoltiden. Studievägledarna har till de enskilda skolorna lämnat ut planering för hur de har tänkt sig arbetet terminsvis, både med information/undervisningstillfällen samt med en ungefärlig tid om när vägledningssamtalen sker. Då de ej fått återkoppling från rektorer har de tolkat detta som att allt varit okej. I läroplanen för grundskolan står det bland annat att studie- och yrkesvägledaren ska vara till stöd för skolans personal i studie- och yrkesorienterade insatser. Studievägledarna ser att detta kan vara svårt att genomföra om studievägledarna på 3
grundskolan enbart finns till för 6-9 skolorna. De bör vara en resurs för alla skolstadier. Vägledningscentrum utgör också ett forum för studie- och yrkesvägledarna att utbyta erfarenheter och utveckla sig i sina vägledningsmetoder, vilket är en styrka då det är få studievägledare i kommunen. En risk som studievägledarna känner är att denna möjlighet att träffas och kompetensutvecklas kommer minskas om Vägledningscentrum inte kommer att finnas kvar, utan studievägledarna delas upp på två förvaltningar och under ett flertal olika rektorer. Det är en styrka om studieoch yrkesvägledarna arbetar tillsammans med gemensamma metoder, verktyg och arbetsmaterial. Även att vägledarna arbetar i mer än en skolform ses som en styrka och poängteras i Framtidsval och arbetsliv (SKL 2013), vilket är enklare att uppfylla genom att hålla kvar Vägledningscentrum. Studievägledarna ser en fördel med att ha en rektor som ansvarar för studie- och yrkesvägledarna. Att en rektor har ansvaret för kvalitetsarbetet i samarbete med övriga rektorer upplevs mest positivt när det gäller studie- och yrkesvägledarnas arbete. De ser att deras oberoende och opartiskhet kan riskeras när studievägledarna är knutna till olika skolor. Personalorganisationen har stabiliserats det senaste året och på grundskolorna är det nu två tillsvidareanställda studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarna ser fördelar med att man kan täcka upp för varandra på de olika skolformerna på ett bra sätt när det har fattats eller när det behövs stöttning av vägledare exempelvis vid uppstart på Alströmergymnasiet eller vid sjukdom. Likvärdigheten som Vägledningscentrum står för innebär att alla grundskoleelever får samma information i undervisningstillfällen på Utbildningens hus, föräldrar får information i samordnade informationsutskick och vid träffar med vägledare. Vidare arbetar vägledarna likartat med vägledningssamtal, drop in kan erbjudas i samband med gymnasievalet samt vid ansökan till högskolan och vuxenutbildningen etc. Allt detta kan erbjudas på grund av den samordning av vägledarresurser som nu finns i Vägledningscentrum. Studie- och yrkesvägledarna har förståelse för att det finns saker som inte fungerat med nuvarande organisation. Men anser att man genom att belysa det som inte fungerat, i dialog kan hitta fungerande lösningar för framtiden. Det man pekar på som behöver förbättras är bland annat läsårsplanering med rektorer och lärare, samverkan på skolorna (försvåras av att vägledarna kommer till skolorna som "vägledning på konsultbasis ), uppföljning och ansvar för kvalitetsarbetet. 4. Andra kommuner Organisationen för studie- och yrkesvägledning varierar mellan kommunerna. Nedan följer några exempel från GR. 4
I Kungsbacka kommun finns Kompetenscenter med en gemensam organisation för samtliga vägledare. Respektive vägledare har fasta dagar ute på de olika skolenheterna i kommunen. I Kungälvs kommun är vägledarna på gymnasiet en del av elevhälsoteamet. Grundskolan har vägledare på respektive skola. Göteborg Stad finns det två Vägledningscentrum, ett för grundskolorna och gymnasierna och ett för vuxenutbildningen. Vägledarna är knutna till ett Vägledningscentrum men befinner sig större delen av sin arbetstid också ute på olika skolenheter efter ett fastlagt schema (gäller inte vuxenutbildningen där man är samlade på en stor enhet). I Partille kommun vägledarna är organiserade i en Vägledningsenhet men är lokaliserade på olika skolor. I Lerum och Härryda tillhör studie- och yrkesvägledarna olika skolor. 5. Analys av för- och nackdelar med sammanhållen organisation (Vägledningscentrum) samt en uppdelad organisation där studie- och yrkesvägledarna har sin anställning i två förvaltningar. Vägledningscentrum som en sammahållen organisation En sammahållen organisation för studie- och yrkesvägledarna ger förutsättningar för en i kommunen gemensam linje för studie- och yrkesvägledning med en tydlig samordning. Fördelarna med en samlad enhet blir ökad rättssäkerhet för brukarna oavsett skola eller skolform så erbjuds likvärdig vägledning. En samlad enhet ger också ökade möjligheter till en öppen vägledning som i större utsträckning kan erbjudas andra delar i kommunen ex. arbetsmarknadsenhet etc. Kompetensutveckling och omvärldsbevakning berikar och förstärks i en samlad vägledningsfunktion. I en sådan konstellation är det dock viktigt att, i de olika skolformerna, hitta bra former för att styra och leda arbetet centralt så att studie- och yrkesvägledningen integreras som en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån elevernas/studerandes behov av vägledning. Studie- och yrkesvägledningen som en delad funktion mellan Utbildningsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Vägledarna blir mer integrerad i respektive skolenhets verksamhet och avståndet mellan vägledare, elever, rektorer och lärare minskar. Kontinuiteten och planeringen blir mer systematisk och kontinuerlig när rektorerna har personalansvar för vägledarna. Rektor kan i högre utsträckning besluta och tydliggöra ansvaret, arbetsfördelningen samt former för samarbete mellan vägledare, lärare och övrig personal. Rektor kan också i högre utsträckning besluta om resursfördelning utifrån behoven på respektive skolenhet. 5
En delad funktion underlättar för rektorerna att, i respektive skolform, utveckla rutiner och metoder för studie- och yrkesvägledningen i det redan pågående systematiska kvalitetsarbetet som genomförs på skolan (4 kap. 4 Skollagen). Vid en uppdelning finns risken att varje enskild skola inte tar ansvar för helheten, men studie- och yrkesvägledningen är en större fråga och en angelägenhet som berör fler än den egna skolans elever. Vägledarnas neutralitet och oberoende kan också påverkas genom att de knyts tätare till en skola. Åsa Holmstrand Utvecklingsstrateg 6