Hablinge Vindkraftpark

Hablinge Vindkraftpark 2012-06-05 Projektinformation För etablering av vindkraft i Hablingbo socken, sydvästra Gotland

Triventus Consulting AB är miljöcertifierade enligt ISO 14001 Beställare: Konsult: Hablinge Vindpark AB Triventus Consulting AB Datum: 2012-06-05 Projekt: Författare: Granskad av: T10835-1 Hablingbo Björn Persson Camilla Friman

Innehåll 1 INLEDNING... 1 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 2.1 Sökande... 1 2.2 Konsult... 1 2.3 Remissförfrågningar... 2 2.4 Underlag... 2 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning... 2 2.6 Tillståndsprocessen... 3 3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 4 3.1 Lokalisering och utformning... 4 3.2 Vägar... 5 3.3 Elanslutning... 6 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 4.1 Elproduktion från vindkraft... 7 4.2 Vindkraft och miljön... 7 4.3 Vindförhållanden... 8 4.4 Planförhållanden... 8 4.5 Utsläppsbesparing... 8 5 MÄNNISKORS HÄLSA... 9 5.1 Ljud från vindkraft... 9 5.2 Rörliga skuggor från vindkraftverk... 12 5.3 Ljus från hinderbelysning... 13 5.4 Säkerhet och risker... 14 6 NATUR- OCH KULTURMILJÖ... 16 6.1 Natura 2000 och naturreservat... 16 6.2 Lokala naturvärden... 17 6.3 Fåglar... 18 6.4 Fladdermöss... 19 6.5 Fornlämningar... 19 7 HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN... 20 7.1 Riksintressen... 20 7.2 Strandskydd... 22 7.3 Friluftsliv... 22 7.4 Landskap... 22 8 SYNPUNKTER... 23 9 REFERENSER OCH KÄLLOR... 23 I

Hablinge Vindkraftpark P R O J E K T I N F O R M A T I O N 1 INLEDNING Hablinge Vindpark AB och Siral System Co AB från Slite på Gotland utvecklar ett vindkraftsprojekt i Hablingbo vid kusten på sydvästra Gotland. Avsikten med projektet att genomföra en prövning enligt miljöbalken för vindbruk i området för att kunna vara beredda för nästa steg när stamförbindelsen mellan Gotland och fastlandet står klart. Föreliggande projektinformation är en något omarbetad version av det samrådsunderlag som tagits fram till myndigheterna. Detta dokument skall ge allmänhet och närboende grundläggande information om projektet i ett tidigt skede. Observera att innehållet är framtaget med kommun med länsstyrelse som mottagare. Inför samrådet med allmänheten kommer ett nytt underlag att tas fram som är mer anpassat för målgruppen. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 2.1 Sökande Hablinge Vindpark AB är ett bolag som startats av markägare och Siral System Co AB för att utveckla möjligheterna att etablera vindkraft i området väster om Hablingbo. Hablinge Vindpark AB Kontaktperson: Per Johansson Telefon: 0707-58 71 90 E-post: hablinge.vindpark@telia.com 2.2 Konsult Sökanden har anlitat Triventus Consulting AB för att vara behjälplig i tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft med spetskompetens inom bl.a. miljö- och tillståndsfrågor. Triventus Consulting AB Box 33 311 21 Falkenberg 1

Växel: 010-45 40 600 Fax: 010-45 40 679 Organisationsnummer: 556714-0776 Hemsida: www.triventus.com Projektledare: Camilla Friman Telefon: 010-45 40 725 E-post: camilla.friman@triventus.com Kontaktperson: Björn Persson Telefon: 010-45 40 638 E-post: bjorn.persson@triventus.com 2.3 Remissförfrågningar Vindkraftverk kan genom att reflektera signaler störa kommunikationssystem som t.ex. radio och radar samt system för radiolänk- och satellitkommunikation. Vindkraftverk kan även medföra störningar av landnings- och navigationshjälpmedel för flyg samt utgöra hinder vid inflygning. Remissförfrågningar skickas ut till följande remissinstanser: Försvaret, luftfartsverket och samtliga teleoperatörer. Hänsyn kommer att tas till erhållna svar. 2.4 Underlag Utredningar avseende naturvärden, fåglar, fladdermöss, hydrologi och kulturmiljö kommer att genomföras i respektive område. Utredningarna genomförs av experter inom respektive ämnesområde och de rapporter som undersökningarna resulterar i kommer att ligga till grund i arbetet med utformning av parkerna och miljökonsekvensbeskrivningen. 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning Den information som inkommer under samrådsprocessen tillsammans med bland annat information från utredningar i etableringsområdet kommer att utgöra grunden till miljökonsekvensbeskrivningen. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Även hushållning av material, råvaror och energi skall identifieras och beskrivas. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. 2

Miljökonsekvensbeskrivningen kommer sammanfattningsvis att ha följande innehåll: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av huvudområde för etablering, layoutexempel, alternativ lokalisering och nollalternativ samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön, bl. a. ljud, rörlig skugga, kulturmiljö, fågelliv, fladdermöss Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2.6 Tillståndsprocessen Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att anlägga och driva två eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter. Det krävs också tillstånd för sju eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 120 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Vindkraftsanläggningar behöver inte längre bygglov men projektet måste tillstyrkas av kommunen för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd. En tillståndsansökan föregås av en samrådsprocess och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet ska enligt 6 kap. miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd lämnas in. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samråd genomförs först med myndigheterna (länsstyrelse och kommun) och därefter med allmänhet och särskilt berörda. Samråd med myndigheterna kommer genomföras 14 juni. MKB och Samrådsredogörelse bifogas tillståndsansökan när den inlämnas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan eventuellt förelägga sökanden att komplettera ansökan. När länsstyrelsen bedömer att ansökan är komplett kungörs den enligt 22 kap. 3 miljöbalken och skickas på remiss. Det finns då möjlighet att lämna yttranden. Ansökan behandlas av länsstyrelsen, som för att kunna ge ett tillstånd också behöver kommunens tillstyrkan. När ärendet avgjorts finns det möjlighet att överklaga beslutet till mark- och miljödomstol och därefter till mark- och miljööverdomstol som sista instans. När domen eller beslutet vunnit laga kraft gäller avgörandet enligt 24 kap. 1 miljöbalken med rättskraft mot alla frågor som prövats och tillsynsmyndigheten är förhindrad att förelägga om ytterligare förpliktelser som begränsar tillståndsbeslutet. 3

3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hablinge Vindpark AB har för avsikt att etablera en vindkraftpark i ett område på sydvästra Gotland ca 50 km söder om Visby. Förutsättningarna att bygga vindkraftverk i områdena är under utredning men ur vindbrukssynpunkt ser möjligheterna inledningsvis goda ut. Syftet med verksamheten är att omvandla vindenergi till miljövänlig och förnybar elenergi. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt. Storlek och effekt på enskilda verk varierar något mellan leverantörerna. Typ av vindkraftverk bestäms under upphandling i ett senare skede i projekteringen men i detta skede är de verk som förekommer i utformningen av parken i storleken 175 meter totalhöjd och 112 meter rotordiameter. Ansökan avser vi lämna in för en maximal totalhöjd för verken om maximalt 200 meter. De placeringar av enskilda verk som presenteras i detta underlag är preliminära och kan komma att ändras under processens gång. Ansökan avser vi lämna in som en områdesansökan där verksplaceringen är flexibel inom ett väl avgränsat område med hänsyn till rådande förutsättningar. 3.1 Lokalisering och utformning Projektområdet ligger 2 km från kusten ca 2 km väster om Hablingbo och ca 10 km sydväst om Hemse. se Figur 1. Den utformning som tagits fram består av 11 st. vindkraftverk med en totalhöjd på 175 meter, med förbehåll om att totalhöjden kan komma att höjas till maximalt 200 meter under projektets gång. Parken har utformats med tanke på den detaljplan för vindkraft som finns i samma område i direkt sydlig riktning. Det aktuella området för etableringen ligger i ett utpekat vindbruksområde av typ 5 och 6 enligt Gotlands Översiktsplan 2010-2025. Enligt den detaljplan för vindbruk strax söder om projektområdet på fastigheten Stjups 1:27 m.fl., som vann laga kraft 2009-05-05, finns utrymme för att bygga 6 vindkraftverk på bestämda koordinater med totalhöjden max 150 meter. Enligt planbeskrivning för vindkraftsetableringen vid Stjups är området en del av ett nordsydligt orienterat tallskogsbälte. Det består till största delen av tallskog med inslag av lövträd och buskar. Skogen är i de flesta fall ett resultat av igenväxning av tidigare betesmark och olika igenväxningsfaser återfinns. Bitvis är terrängen mycket snårig och svårgenomtränglig. Betesdrift förekommer dock fortfarande. Inslag av öppna ytor förekommer även i form av våtmarker med varierande fuktighetsgrad samt hyggesmark. För en redovisning av exempel på verksplaceringar i projektområdet hänvisas till Figur 1 nedan samt de detaljkartor som presenteras i kapitlen om ljud och rörlig skugga. Exemplen visar utformningar med verk av modellen Vestas V112 på 3 MW vardera. Dessa har en navhöjd om 119 meter och en rotordiameter om 112 meter vilket ger en totalhöjd på 175 meter. Det slutliga antalet vindkraftverk och dess placering kan dock komma att ändras under tillståndsprocessen. Detta som en konsekvens av bl.a. genomförda miljöutredningar, fortsatta produktionsoptimeringsberäkningar samt synpunkter från myndigheter, markägare och andra berörda. 4

Sökande kommer längre fram i samrådsprocessen att ha utarbetat flera möjliga utformningar av de tilltänkta parkerna. Figur 1. Översiktskarta med förslag på utformning samt planområden. 3.1.1 Närliggande vindkraftparker Det finns ett par grupper av mindre typ av vindkraftverk längs kustbandet strax väster om den planerade verksamheten på bl.a. Holmuddarna som enligt översiktsplanen för Gotland inte bör generationsväxlas. Detta gäller även för den större Kulleparken i Havdhem. Gotlands stora vindkraftsområde Näsudden, ligger 6-7 km söder om Hablinge Vindpark. 3.2 Vägar Vid etablering av en vindkraftpark tillkommer oftast nybyggnation och förstärkning av vägar. Befintliga vägar användas i så stor utsträckning som möjligt. Då transporterna är tunga och långa behövs hållbara vägar och det kan därför bli aktuellt att räta ut och förstärka befintliga vägar. De krav som finns för vägar vid transport av vindkraftverk är bl.a. att vägbredden skall vara 4-5 m samt klara 15 tons axeltryck. Vägarna i området kommer att dimensioneras efter den trafikbelastning som förväntas. Några grundprinciper gäller för all vägbyggnation, se nedan i Figur 2. 5

Figur 2. Exempel på hur ytsektion för transportvägarna inom etableringsområdet kan vara uppbyggda. Lager tjocklekar och material i vägens överbyggnad skall optimeras efter utförda geotekniska undersökningar. Det är ännu inte framtagits några fastställda vägdragningar. När natur- och kulturutredningarna samt remissvar inhämtats kan utformningen för projektområdet komma att justeras och då kommer vägdragningar att ingå i det arbetet. För den detaljplanelagda verksamheten på Stjups 1:7 finns det vägar inritade vilket också kommer att tas i beaktning vid framtagning av nya vägar. 3.3 Elanslutning Den elkraft som produceras måste på ett tillförlitligt sätt nå slutkonsumenten, vilket oftast innebär att elen överförs via lokala och regionala förbindelser mot det nationella kraftnätet. Inom parkerna kommer ett internt elnät att förläggas. Det interna nätet kommer i möjligaste mån att anläggas i anslutning till vägområden och i samband med arbete med befintliga och nya vägar. Kablarnas dragning kommer att göras på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på naturoch kulturmiljön. Enligt detaljplan Stjups 1:27 ska vindkraftverken anslutas till högspänningsnätet på 10-20 kv med kabel, som skall läggas i skyddsrör på säkert djup. Kablarnas exakta läge bestäms i samråd med markägare, exploatör och GEAB. Några hundra meter öster om den föreslagna vindkraftanläggningen löper en 70-kV ledning som det torde vara möjligt att ansluta vindkraftverken till. 6

4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Samhället står inför en utmaning på energiområdet. Såväl globalt som nationellt finns ett stort behov av att övergå från ändliga till förnybara energiresurser. Det största bidraget till klimatförändringarna, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen av fossila bränslen, som i huvudsak används till eloch värmeförsörjning samt transporter. (Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, Miljöportalen, 2011-01-13). För att nå uppsatta mål inom klimatområdet krävs internationellt samarbete och en omställning av energisystemet. 4.1 Elproduktion från vindkraft Vindkraften producerade år 2011 6,1 TWh el med en installerad effekt på knappt 3 000 MW, vilket utgör drygt 4 % av elanvändningen i Sverige (Svensk Vindenergi, 2012). I Europa ökade den totala installerade effekten från vindkraftverk under 2011 med 9 616 MW vilket motsvarar 21,4 % av den totala installerade effekten under 2011. Vindkraft producerar ren el och ger inga utsläpp. Efter ca 7 till 9 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera det (Elsam Enginering, A/S, 2004) (Vestas, 2006). Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är ca 12 % (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Den teoretiskt maximala verkningsgraden för ett vindkraftverk är 59 % gentemot vindens energiinnehåll då hänsyn tagits till aerodynamiska och mekaniska förluster (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2002). Verkningsgraden för dagens vindkraftverk är upp till 50 %. Energi kan utvinnas vid vindhastigheter på 4-25 m/s och i Sverige kan ett vindkraftverk i bra vindläge utvinna energi under mer än 6 000-7 000 av årets 8 760 timmar (Vindlov/Energimyndigheten, 2010). 60 % av vindenergin kommer på vintern vilken också är den årstid då energin behövs som mest (ÅF Energi & Miljöfakta, 2003). 4.2 Vindkraft och miljön Vindkraften är ett energislag som baseras på en förnybar resurs och som inte genererar några utsläpp till miljön vid elproduktion. Tack vare att vindkraftverk nyttjar vinden som energikälla krävs inga dagliga bränsletransporter som för många andra energikällor. En etablering bidrar därmed inte till så kallade diffusa utsläpp från transporter. Ändliga naturtillgångar behöver inte exploateras och miljöbelastningen på dessa områden undviks därmed. Elproduktion från vindkraft bidrar inte till växthuseffekten, försurning eller övergödning som är exempel på miljöpåverkan som sträcker sig både regionalt, nationellt och globalt. Hela norra Europa är sammankopplat i ett gemensamt elnät (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2003). Detta innebär att den elektricitet som vindkraften producerar kan ersätta el som produceras från fossileldade anläggningar som ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Vindkraften påverkar främst den lokala miljön, framförallt i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring (Statens Offentliga Utredningar, 1999). En fysisk miljöpåverkan sker även 7

i verkens direkta närhet där mark tas i anspråk för vindkraftverkets fundament och vägar. Vindkraftverken har en teknisk livslängd på ca 20-25 år och efter avveckling kan platsen i princip återställas till sitt ursprungliga skick. Den påverkan som vindkraftverken medför sker således under en mycket begränsad tidsperiod, sett ur ett långsiktigt perspektiv. Merparten av delarna kan dessutom återvinnas. 4.3 Vindförhållanden Vindresursen i området är en avgörande faktor vid etablering av vindkraft. Uppsala universitet har, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en kartläggning av Sveriges vindförhållande med hjälp av den så kallade MIUU-modellen. Vindkarteringen visar att den genomsnittliga vindhastigheten i de tre områdena ligger runt 8.4 m/s på 120 meters höjd, vilket anses vara ett mycket bra värde. 4.3.1 Beräknad produktion Beräkning av vindkraftsparkernas elproduktion är gjorda i beräkningsprogrammet WindPro och utgår från vindmätningsstationer i området. Beräkningar enligt presenterade parkutformningar visar att en etablering av 11 st. vindkraftverk med effekten 3 MW beräknas ge en total årlig produktion på ca 105 000 MWh. Den totala produktionen från Hablinge Vindpark kan jämföras med det årliga behovet av el till omkring 5000 eluppvärmda villor med en förbrukning på 20 000 kwh per år. 4.4 Planförhållanden Gotlands kommun antog i juni 2010 en översiktsplan Bygg Gotland 2010-2025 där allmänna intressen som enligt plan- och bygglagen bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I planen finns ett särskilt kapitel om vindbruk där man redovisar underlag, avvägningar och riktlinjer för utbyggnad av vindbruk i Gotlands kommun. Efter diverse avvägningar har ett antal områden utpekats och delats in i sju olika områdestyper beroende på bl.a. motstående intressen och övriga yttre förutsättningar. De planerade vindkraftverken i Hablinge Vindpark ligger inom områdestyp 5 och 6 vilket innebär höjdbegränsningar på grund av flygradar och det militära flyget (5) och/eller för vindbruket begränsande motstående försvarsintressen (6). Visby flygplats är beläget ca 50 km norrut och en väderradar är belägen utanför Lojsta ca 17 km nordost om planerad etablering. Vid utformningen av parken har så långt möjligt hänsyn tagits till befintlig detaljplan samt avgränsningen av utpekad områdestyp. Avsteg som har gjorts här är avståndet till två hus på fastigheten St. Burge 3:1 där avståndet är 772 respektive 763 meter. Avståndet till Hablingbo kyrka är som minst ca 1,8 km. De fotomontage som kommer att utföras kommer att ge kompletterande beslutsunderlag för att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för kyrkan i Hall. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer det även att ingå en landskapsanalys och en kulturmiljöbedömning. 4.5 Utsläppsbesparing Elproduktion genom vindkraft använder vinden som energikälla. Den ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter utan bidrar istället till ett hållbarare energisystem med mindre klimatpåverkan. El från vindkraft ersätter idag el på marginalen. Marginalel 8

är till stor del producerad med fossila bränslen som t ex kolkondens. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften besparar också naturen exempelvis brytning och transporter av kol och uran samt utvinning av olja. I Tabell 1 presenteras ett exempel som visar besparingen av utsläpp av flyktiga kolväten (VOC), koldioxid (CO 2 ), kväveoxider(no x ), svaveloxider (SO x ), partiklar och metan (CH 4 ) vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. Tabell 1.Utsläppsbesparingen vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. Vindkraftpark VOC CO 2 NO x SO x Partiklar CH 4 (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Hablinge 11 vkv 2,2 100 000 46 75 28 1200 En etablering av vindkraftparkerna enligt tabellen ovan skulle bidra till att minska försurning och övergödning genom utsläppsbesparing av kväve- och svaveloxider. En etablering skulle även potentiellt minska halterna av partiklar och flyktiga svavelväten som båda kan vara hälsofarliga. Utsläppsbesparingen av koldioxid och metanskulle bidra till en minskad klimatpåverkan. 5 MÄNNISKORS HÄLSA I detta kapitel belyses de negativa effekter på människors hälsa som kan förväntas vid en etablering av vindkraftverk inom ansökt område. Hälsobegreppet är begränsat till att gälla den direkta påverkan en vindkraftsetablering kan ha på människor i etableringens geografiska närhet. Det finns även en rad positiva hälsoeffekter av vindkraft, dessa är dock alltför breda och i vissa fall spekulativa. Människors hälsa kan påverkas av bland annat ljud och rörliga skuggor från vindkraft i drift. Även anläggningsarbeten och framtida rivning av vindkraftverken innebär påverkan för närboende i form av ökad trafik vid transporter och konstruktionsbuller. I detta samrådsunderlag ingår, förutom ljud och skugga, även en beskrivning av säkerhetsrisker som effekter av en vindkraftsetablering. 5.1 Ljud från vindkraft När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen roterar. Detta kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud. På större avstånd blir ljudet dovare och avtar. Det aerodynamiska ljudet uppkommer på grund av bladens utformning och dess rotationshastighet. Detta ljud hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå, och maskeras ofta helt vid höga vindhastigheter. Ljudutbredningen påverkas bland annat av meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden, lufttemperatur och markförhållandena. 9

Äldre vindkraftverk kan också ge ifrån sig ett mekaniskt ljud som kommer från vindkraftverkets maskinhus. På dagens moderna vindkraftverk har detta ljud byggts in i maskinhuset. Under driftfasen uppkommer även ljud från de bilar som används vid service och underhåll av vindkraftverken. Olika vindkraftverk har olika effektkurvor/variabelt varvtal och med detta varierar ljudnivån från vindkraftverken. Vilken leverantör som skall leverera vindkraftverken är inte upphandlat ännu, därför vet bolaget inte vilket verk som kommer användas. 5.1.1 Ljud under etablering och nedmontering Under etableringsfasen uppkommer ljud när fundamenten etableras, från de fordon som transporterar vindkraftverken samt materialet till fundamenten. Arbetet med konstruktion av vägar, uppställningsplatser och annan infrastruktur av både permanent och tillfällig karaktär alstrar också ljud som kan vara störande. Ett vindkraftverk tas bort sedan det har tjänat ut. Marken där fundamentet har etablerats kan, om det bedöms vara miljömässigt motiverat, återställas till sitt ursprungliga skick eller täckas över. Under avvecklingen uppkommer främst ljud från maskiner och fordon som används vid nedmontering och transport av vindkraftverken. Ljudet som uppkommer under etablerings- och nedmonteringsfasen kommer till största delen att vara från transporter. Det ökade trafikbuller som uppstår kommer att vara under en relativt kort tid. De negativa hälsoeffekter som dokumenterats är framför allt en orsak av buller under en lång tid. 5.1.2 Ljudanalys Ljudberäkningar är utförda för samtliga planerade verk i området. De 11 verken i Hablinge Vindpark har navhöjden 119 meter och en totalhöjd på 175 meter. De 6 verken i detaljplanen för Stjups 1:27 består av 6 st. verk med totalhöjd 150 meter och ett källjud som motsvarar ett Vestas V90 2 MW. Avståndet till närmaste bostad (M) är 763 meter och det beräknade värdet där blir 41,5 db(a). Till bostad L är 773 meter och beräknat värde 41,6 db(a). Dessa hus tillhör en markägare som är med och driver projektet och godtar högre värden än vedertaget begränsningsvärde på 40 db(a). I övrigt understigs begränsningsvärdet för resterande ljudmottagare. I Figur 3 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. 10

Figur 3. Beräknad ljudutbredning för Hablinge vindkraftpark. Grön linje visar begränsningsvärdet 40 db(a). 11

5.2 Rörliga skuggor från vindkraftverk Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett blinkande ljus, att jämföra med att köra bil eller åka tåg genom en allé med träd. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken. Det finns lite forskning i ämnet och de riktvärden på 8 timmar per år som är framtagna bygger på en tysk studie där resultatet visade att människors livskvalité försämrades kraftigt om värdet överskreds (Pohl, Faul, & Mausfeld, 2000). Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Det finns även forskning kring kopplingen mellan vindkraftverkens roterande blad och epileptiska anfall (Harding, Harding, & Wilkins, 2008). Resultaten visar dock att risken att vindkraftverk i Sverige skulle kunna framkalla epileptiska anfall är små eftersom vindkraftverken är stora och snurrar med låga frekvenser. 5.2.1 Skugganalys Vid drift uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor kan upplevas som störande för kringboende. Antalet timmar som vindkraftverken ger upphov till rörliga skuggor är relaterat till antal soltimmar, avstånd till verken, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en beräknad tid på 8 timmar per år, förväntat värde, som en bostad maximalt anses kunna acceptera. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Skuggberäkningar är utförda för respektive område enligt redovisade utformningar. Nedan görs en genomgång av skuggutbredning för respektive projektområde. Skuggberäkningar utförd för den föreslagna utformningen visar att en grupp av bostäder (BJ-BN) i väst riskerar att utsättas för skuggtider som förväntat värde mellan drygt 11 h och knappt 20 h rörlig skugga per år. Även hus L och M på St. Burge 3:1 får något förhöjda värden, knappt 10 h. Ett par hus beräknas få strax över begränsningsvärdet nämligen Y och BE där värdena uppgår till 8 h 20 min respektive 8 h 04 min. I Figur 4 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning som förväntat värde. 12

Figur 4. Beräknad utbredning av rörlig skugga för Hablinge vindkraftpark och Stjups Vindkraftpark. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. För att reducera skuggpåverkan där begränsningsvärdet riskerar att överskridas kan teknisk lösning i form av exempelvis skuggdetektorer att installeras på de vindkraftverk som ger upphov till störningen. 5.3 Ljus från hinderbelysning För att säkerställa flygsäkerheten finns regler om hur vindkraftverk ska utrustas med hinderbelysning. För den nu aktuella etableringen kommer vindkraftverken utrustas med hinderbelysning enligt de vid idrifttagande gällande reglerna. 13

I dagsläget anges i föreskrifter och allmänna råd från Transportstyrelsen (TSFS 2010:155) att vindkraftverk som är upp till 150 m höga ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Om totalhöjden överstiger 150 m ska de markeras med vitt blinkande högintensivt ljus. Lagstiftningen medger en reducering av intensiteten i ljuset under mörker men inte under skymning och gryning. För att minimera ljuspåverkan för kringboende finns även möjligheten att installera ett radarsystem som känner av när flygplan eller helikoptrar närmar sig vindkraftparken och aktiverar då hinderbelysningen. Övrig tid är parken helt släckt. För att installera detta krävs dispens från Transportstyrelsen. Radarsystem fick dispens av transportstyrelsen vid en vindkraftspark i södra Sverige under 2011. Teknologin köptes under oktober 2011 av Vestas A/S. Även teknik för att avskärma ljuset för at minska påverkan på kringboende finns tillgänglig. Mycket händer på marknaden inom området och sökanden avser att vi gällande tidpunkt för verkens etablerande utvärdera möjliga tekniker för att minimera ljuspåverkan för närboende. Hinderbelysningen gör att vindkraftsparken kommer att vara synlig i landskapet även när det är mörkt. För vissa närboende och förbipasserande kan de blinkande röda eller vita lamporna upplevas som störande. Effekter från hinderbelysning för närboende är svårbedömd då det i stor utsträckning handlar om subjektiva upplevelser. Genom att studera fotomontage man få en bild av hur vindkraftverken kan komma att synas i landskapet och därigenom få en uppfattning om var hinderbelysningen kan påverka kringboende. Det bör påpekas att påverkan från hinderbelysningen på omgivningen är, med gällande regler, ofrånkomlig vid alla vindkraftsetableringar. Vid uppförande av respektive par för sig kommer verken på Stjups 1:27 behöva utrustas med medelintensivt rött ljus. Hablinge Vindkraftpark kommer att behöva utrustas med vit blinkande högintensiv belysning. Vid uppförande av båda parkerna ihop finns det enligt bestämmelserna möjlighet att t.ex. sätta vit högintensiv belysning på de verk som markerar hörn eller liknande på parken och medelintensivt rött på övriga verk. 5.4 Säkerhet och risker Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk uppstår nästan uteslutande på personal i samband med reparationer och service. Bortsett från skador på servicepersonal utgörs de mest påtagliga riskerna av nedfallande delar eller is från vindkraftverk. Sannolikheten för denna typ av incidenter är betydligt lägre än för skador på servicepersonal. Det finns också en liten risk för att brand uppstår i vindkraftverket eller att oljor och andra kemikalier läcker ut. Nedan redogörs för de risker som bedöms vara reella för de beskrivna etableringsförslagen. 5.4.1 Oljor och restprodukter Ett vindkraftverks växellåda innehåller mellan ca 300 och ca 500 liter olja, beroende på typ av växellåda och typ av vindkraftverk. För en Vestas V112 3 MW är oljemängden ca 500 liter. Oljan byts vid behov, vilket betyder vart fjärde till vart sjunde år. Samma sak gäller för hydrauloljan. Hydrauliksystemet innehåller ca 285-315 liter hydraulolja. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar denna till ett auktoriserat företag som arbetar med upparbetning och destruering av oljor. Idag finns det vindkraftverk som inte har någon växellåda och omfattas således inte av den första delen av ovanstående beskrivning. 14

För det fall läckage inträffar samlas oljan i maskinhuset eller i tornets botten. Risken för läckage till mark från vindkraftverket bedöms med nuvarande konstruktion som mycket liten. Ingen olja som används vid byte förvaras i vindkraftverken. Däremot förekommer bl.a. fettsprutor för smörjning av lagerbanor och dylikt. Dessa förvaras uppe i maskinhuset och någon miljöpåverkan till följd av dessa bedöms inte uppstå. Vid produktion av el genom vindkraft uppstår inga restprodukter. Däremot kan visst restmaterial uppstå vid avveckling av vindkraftverk. Vid avslutad verksamhet kan större delen av verket återvinnas. 5.4.2 Brand Risken för att brand skall uppstå i vindkraftverk är mycket liten. Brand utbryter i de flesta fall på grund av materialfel, feldimensioneringar eller elfel i kraftelektronik. En eventuell brand i maskinhuset slocknar mest troligt av sig själv, då det är ett slutet utrymme med brist på syre och ont om brännbara material. Det finns också vindkraftverk på marknaden med automatiska brandsläckningssystem. I maskinhuset finns dock reserver med smörjolja och andra kemiska ämnen som kan vara förödande om branden trots allt sprider sig. I takt med att antalet vindkraftverk snabbt ökar i Sverige har av naturliga skäl också brandolyckorna ökat. Under tidsperioden 1989-1997 rapporterades endast ett fall av brand i vindkraftverk. Driftstatistiken omfattade då 270 turbiner (Ehrstedt, 1999). I dagsläget finns ca 2 000 vindkraftverk i drift i Sverige och under de senaste åren har sex brandincidenter inträffat i Sverige. Två av dessa olyckor har varit mycket små och fyra allvarliga (Malmqvist, 2011). Procentuellt sett har brandolyckorna alltså minskat något. 5.4.3 Isbildning Inom ett forskningsprogram har beräkningar utförts som ger ett teoretiskt högsta riskavstånd för iskast på 350 m (Boverket, 2009), vilket är att betrakta som en mycket grov förenkling (Seifert, Westerhellweg, & Kröning, 2003). Studier av iskast från vindkraftverk indikerar att isfragment vanligen hamnar betydligt närmare verket än så (ca 80 m i refererad studie), och att fragmenten vanligen är ganska små (Cattin, 2007). I formel 1 nedan redovisas en förenklad formel för beräkning av maximal kastlängd av is från vingarna på ett vindkraftverk (Seifert, Westerhellweg, & Kröning, 2003). Formel 1. Maximal kastlängd av is från vingarna. d = maximal kastlängd i meter D = rotordiameter i meter H = Navhöjd i meter Enligt formel 1 ovan skulle den maximala kastlängden för ett verk med 119 m navhöjd och 112 m rotordiameter bli 346 meter 15

Vindkraftverken kommer inte att inhägnas. Skyltar med varning för isras och iskast vintertid kan sättas upp i området. Det finns tillgänglig teknik för att detektera isbildning på bladen och vid behov stanna verket. Risk för iskast bedöms vara den enda egentliga säkerhetsrisken för allmänhet som vistas runt ett vindkraftverk, och med hänsyn till ovanstående bedöms risken för personskada till följd av detta som mycket liten. Bortsett från risken för issläpp vid isbildning finns i övrigt inga hinder för att befinna sig under eller i närheten av vindkraftverken. 5.4.4 Vindkraftverkens hållbarhet Vindkraftverk i kommersiell verksamhet är konstruerade och klassificerade efter de förhållanden som råder där de är avsedda att placeras. Parametrar som medelvindstyrka, extremvindar under livslängden, turbulensförhållande, temperatur, laster etc. ingår i beräkningarna av konstruktionen. Vindkraftverken genomgår därefter tester med avseende på bland annat ljudalstring och effektkurvor. Risken för att träffas av fallande delar från vindkraftverk har tidigare utretts och Boverket sammanfattar forskningen i sin rapport med att det är 95 % sannolikhet att 1 av 4 000 vindkraftverk under ett års tid tappar någon bladdel (Boverket, 2009). För att förhindra bladbrott och att delar lossnar från vindkraftverk och slungas iväg krävs regelbunden service och besiktning av vindkraftverket. 6 NATUR- OCH KULTURMILJÖ Anläggande och drift av vindkraft kan innebära påverkan på natur- och kulturvärden i området för etableringen. De förändringar som kan uppstå till följd av den planerade verksamheten och som kan väntas medföra miljöeffekter och eventuella konsekvenser för natur- och kulturvärden presenteras i detta kapitel. 6.1 Natura 2000 och naturreservat I det aktuella området finns ett antal områden som är Naturreservat och/eller Natura 2000 -områden. I direkt anslutning till Hablinge Vindpark i nordost finns naturreservatet och Natura 2000 området Haugajnar. Haugajnar utgörs av ett 158 hektar stort skogsområde beläget cirka 3 kilometer väster om Hablingbo kyrka. Skogen i området domineras av tall. Den äldsta skogen finns i den centrala delen av området. Flertalet träd inom detta område är äldre än 150 år och många är över 250 år. I de centrala delarna finns också ett område bestående av sumpskog. Skogen inom den västra delen av området är överlag något yngre. Marken är här något torrare, boniteten något lägre och träden inte så kraftiga. Inom området är tallen helt dominerande men ek, oxel, lundalm och gran förekommer också. I Hägsarve kärrängs, Sävväts och Krakväts naturreservat, som är belägna 1,5-2,5 km sydväst om Hablinge vindpark och strax väster om planområdet för Stjups 1:27 växer bl.a. den sällsynta orkidéarten Kärrnycklar. Dessa områden är även utpekade som Natura 2000-områden. Samtliga Natura 2000-områden och naturreservat kring de planerade vindkraftsetableringarna finns att se i Figur 5 nedan. 16

Figur 5. Naturreservat och natura-2000 områden tillsammans med befintliga och planerade vindkraftverk. Efter att planerade natur- och kulturutredningar är utförda och övriga synpunkter inkommit bedöms de planerade verksamheterna kunna anpassa på ett sådant sätt så att påverkan på ovan beskrivna naturreservat och Natura 2000 områden kan undvikas. 6.2 Lokala naturvärden Inom områdena för de planerade etableringarna av vindkraft finns ett antal registrerade naturvärden av olika slag. Dessa intressen redovisas enligt nedan. I området består naturvärdena av olika typer av skog såsom äldre naturskogsartad skog, olika lövskogslundar, barrblandskog samt även våtmarker såsom rikkärr. En del av dessa naturvärden markerar biotopskydd men även nyckelbiotoper. De värden som berörs mest av den planerade verksamheten är det område med rikkärr som finns i den västra delen. I Figur 6 nedan redovisas dessa värden tillsammans med föreslagen utformning av vindkraftverken. Här kommer en inventering att utföras avseende naturvärdena så att en avgränsning och uppdatering av rikkärret kan göras. I den fortsatta projekteringen kan placeringarna av verken samt även vägar då noga anpassas efter rikkärr och andra naturvärden i området. 17

Figur 6. Lokala naturvärden i området för de planerade vindkraftparkerna Hablinge och Stjups. För att få en mer detaljerad bild av vilka naturintressen som finns inom etableringsområdet samt hur en eventuell etablering av vindkraft skulle påverka dessa kommer en naturvärdesinventering med tillhörande bedömning av påverkan att genomföras. Området är rikt på myrmarker och enligt information från länsstyrelsen är områdena med rikkärr mer omfattande än de uppgifter med geografisk information som hämtats till underlaget. Den kommande naturvärdesinventeringen kommer därför ge noggrannare svar på var det är lämpligt att placera verk och anlägga vägar. 6.3 Fåglar Generellt utgör vindkraftverk inte ett hinder för fåglar. De allra flesta fåglar ser vindkraftverken i tid och flyger i regel runt eller mellan vindkraftverken. Flyttande fåglar flyger oftast betydligt högre än verkets totalhöjd och löper liten risk att kollidera. Vindkraftverk kan dock påverka större fåglar, i synnerhet tyngre rovfåglar, som har svårare att snabbt manövrera i sidled och därmed löper risk att kollidera med verket. För att undersöka vilka fågelarter som kan komma att beröras av projekten pågår en kunskapsinhämtning och översiktlig studie under maj månad 2012. En uppföljande fågelinventering kommer troligen att ske under 2013. Både kungsörn och havsörn är vanligt förekommande på Gotland och tillhör de fågelarter som riskerar att kollidera med verk. Förekomst och påverkan kommer att behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen och inventeringar kommer att utföras av oberoende konsult. 18

6.4 Fladdermöss För visas arter av fladdermöss kan det finnas en ökad risk förknippad med vindkraft. En rad tänkbara förklaringar till fladdermössens sårbarhet har framförts. Den kanske mest vedertagna förklaringen är att insekter i vissa fall ansamlas kring vindsnurrorna och speciellt vid tillfällen med vackert väder och svag vind. En annan orsak till att fladdermöss kan förolyckas vid vindkraftverk kan vara att de hastiga lufttryckssänkningarna i närheten av rotorbladen kan orsaka inre blödningar i djurens lungor, så kallat barotrauma. Även detta problem har främst påvisats vid låga vindhastigheter(<5 m/s). När vindarna är starkare hittar fladdermössen sina bytesdjur i lä och undviker då vindkraftverken. Fladdermusinventeringar för respektive område kommer att genomföras någon gång under 2012 eller 2013. 6.5 Fornlämningar Enligt planbeskrivningen för planområdet Stjups 1:27 är tallskogen resultatet av igenväxande traditionellt gotländskt hagmarksbete och har med all sannolikhet under olika epoker varit ett betydligt öppnare landskap, med bl. a bosättningar. I planområdets närhet finns en del fasta fornlämningar och de registrerade fornlämningar som hämtats från Fornsök redovisas i Figur 7. Inom planområdet finns en känd fornlämning: Hablingbo Hägsarve 2:1-2:3. Innanför en delvis murliknande, ca 400 meter lång sluten stensträng återfinns en rund stensättning, ca 18 meter i diameter och 0,5 meter hög, jämte ett antal mindre rösen. Innanför stensträngen återfinns också en äldre husgrund. Inom själva etableringsområdet för Hablinge Vindkraftpark finns ett fåtal kända registrerade fornlämningar men det kan även finnas ännu ej upptäckta enligt samma resonemang som för Stjups 1:27. Främst är det stensättningar och rösen som är kända i områdets norra del. Vägar och verksplaceringar kommer ta hänsyn till utpekade fornminnen. För att säkerställa att inga fornlämningar i området kommer påverkas av en eventuell vindkraftsetablering kommer en arkeologisk utredning at genomföras i området under 2013. Vid genomförandet av en arkeologisk utredning kommer fornlämningssituationen i området bli tydligare och vägdragning och eventuella justeringar av placeringar kan göras med hänsyn till avgränsade fornlämningar. 19

Figur 7. Fornlämningar registrerade hos riksantikvarieämbetet i förhållande till Vindkraftpark Hablinge. 7 HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I detta kapitel bedöms påverkan på pågående markanvändning, riksintressen samt landskapsbilden i området för den planerade vindkraftsetableringen. 7.1 Riksintressen I 3 och 4 kap. miljöbalken återfinns bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden i landet. Det finns områden som är utpekade i miljöbalken eller av statliga myndigheter som med hänsyn till sina naturvärden är riksintresse för bl. a. naturvården, kulturmiljövården och friluftsliv. Det finns även riksintresseområden som är utpekade för sin lämplighet för exempelvis vindbruk. Nedan beskrivs de riksintresseområden som finns i hela det aktuella området för de två parkerna. Detta för att kunna ge en samlad bild av hela den planerade verksamheten. Gotlands natur är unik och många områden på Gotland har pekats ut som riksintresse. Enligt bestämmelserna i miljöbalkens 4 kap 2 är Hela Gotland av riksintresse främst på grund av turismens och friluftslivets, särskilt det rörliga friluftslivets, intressen vilket innebär att detta särskilt ska beaktas vid bedömningen av påverkan på natur- och kulturmiljöer vid prövning av exploateringsföretag. 20

Samtliga områden utpekade som riksintressen i omgivningen kring de planerade vindkraftsetableringarna Hablinge och Stjups finns att se i Figur 8. Ett riksintresse för naturvården sammanfaller till stor del med naturreservaten som beskrivs i kapitlet om naturreservat och Natura 2000. Det är Haugajnar-Petesvik och de mindre områdena Sävvät, Krakvät och Hägsarve kärräng. Närmaste riksintresse för naturvård är annars det som kallas Nisseviken 3,5 km söderut sett från Hablinge vindpark. Avseende kulturmiljövården är kyrkorna Hablingbo och Silte med sin omgivning riksintresse. Avstånden från dessa kyrkor är 1,8 km till Hablingbo och 4 km till Silte. Det finns även ett mindre riksintresse ca 1 km från etableringsområden som utgörs av strand- och museigården Petes från 1800-talet. Hur dessa förhåller sig till de aktuella vindkraftparkerna hänvisas till kartan i Figur 8. Övriga riksintressen är förknippade med Gotlandskusten såsom riksintressen för friluftsliv och rörligt friluftsliv samt även Kustområden med särskilda kulturmiljövärden. Det sistnämnda är egentligen riksintressen men är områden som Riksantikvarieämbetet på regeringens uppdrag identifierat i havsoch kustområden, som från kulturmiljösynpunkt bedöms särskilt känsliga för storskalig vindkraftsutbyggnad. Båda vindkraftparkerna är placerade inom detta område men i övrigt är det bara inom riksintresse Hela Gotland som verk är placerade. Figur 8. Områden med riksintresse i omgivningen kring Vindkraftparkerna Hablinge och Stjups 1:27 i en samlad redovisning. Dock är riksintresset Hela Gotland av grafiska skäl inte redovisat i kartan. Den planerade vindkraftparken Hablinge är delvis placerad inom riksintresse för vindbruk och bedöms inte hindra vidare utbyggnad av vindkraft i dessa områden. 21

På kartan i Figur 8 är även gränsen för samråd avseende väderradarn utanför Lojsta markerad. Kommande remissförfrågan till Försvaret kommer att ge svar på i vilken utsträckning den kan komma att påverkas av vindkraftsetableringen. Enligt uppgift förs det diskussioner om att eventuellt flytta väderradarn. Kommande fotomontage och kulturmiljöbeskrivningar kommer att ge ett mer omfattande underlag för att kunna göra en bedömning av påverkan på riksintressena. 7.2 Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskydd gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten såväl på land som i vattenområdet och omfattar även undervattensmiljön. Genom området rinner ett strandskyddat vattendrag via de våtmarker som finns där. I aktuell utformning är ett par verk placerade ca 70 meter från vattendraget såsom det tolkas på den tryckta fastighetskartan. Vid kommande utveckling av projektet och när närmare platsbesök gjorts samt inventeringar utförts kan en mer noggrann och avvägd placering göras av verken. 7.3 Friluftsliv Vindkraft utgör inget hinder för friluftsliv i sig. Däremot kan de medföra en visuell påverkan för människor som rör sig i omgivningarna omkring etableringen. Fotomontage har tagits fram för att visualisera detta. I närområdet kommer vindkraftverken även att höras. 7.4 Landskap Förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive vindkraftverk. Vindkraftverkens synlighet bestäms i regel av flera faktorer, bland annat: Vilket avstånd från verken betraktaren befinner sig Vilken höjd vindkraftverken har På vilken höjd betraktaren befinner sig över havet samt på vilken höjd verken är etablerade. Åsikterna om vindkraft är delade och det kan vara etiska, sociala, ekonomiska eller andra faktorer som styr synen på vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Även förväntningarna på landskapet varierar, något som också påverkar huruvida människor anser att vindkraftverk är visuellt störande eller inte. Sammantaget har konstaterats att det i mångt och mycket är en subjektiv bedömning hos betraktaren som avgör om förändringen av landskapet är positiv eller negativ. Den visuella påverkan bör dock alltid ställas i relation till den stora miljönytta som vindkraftverk bidrar till. För att skapa en bättre överblick över den planerade parkens utseende håller ett antal fotomontage på att göras som innebär en sammansättning av foton där de planerade vindkraftverken placeras ut med hjälp av ett datorprogram. Fotomontage är en etablerad metod för att simulera den visuella påverkan 22

som en vindkraftspark kan tänkas innebära för allmänheten. Fotomontagen kommer att ingå som en del i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 8 SYNPUNKTER Skriftliga synpunkter på de tre projekten tas tacksamt emot. Synpunkterna önskas vara Triventus Consulting AB, att Björn Persson, tillhanda senast 13 augusti. Vid frågor, kontakta oss gärna. 9 REFERENSER OCH KÄLLOR Boverket. (2009). Vindkraftshandboken. Hämtat från Boverket: http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf den 26 Januari 2012 Cattin, R. (2007). Wind Turbine Ice Throw Studies in the Swiss Alps. Meteotest, Federal Office of Meterology and Climatology MeteoSwiss & Elektrizitätswerk. Ehrstedt, T. (1999). Riskanalys av ett vindkraftverk på FFC:s tomt i Norra Hamnen i Malmö.Sycon Energikonsult AB. Elsam Enginering, A/S. (2004). Life Cycle Assessment of offshore and onshore sited wind farms (LCA vestas_v80). Vestas Wind System A/S. European Wind Energy Association. (Februari 2012). Wind in Power: 2011 European Statistics. European Wind Energy Association. Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, Miljöportalen. (2011-01-13). Växthuseffekt och växthusgaser- vad är det egentligen?göteborg: http://www.miljoportalen.se. Harding, Harding, & Wilkins. (2008). Wind turbines, flicker, and photosensitive epilepsy: Characterizing the flashing that may precipitate seizures and optimizing guidelines to prevent them. Epilipsia, 1-4. Länsstyrelsen Västra Götalands län. (2010). Hämtat från http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2010/2010-55.pdf den 21 Februari 2012 Malmqvist, M. (den 11 November 2011). Statistikuttag. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Naturvårdsverket. (2006). Naturvårdsverkets författningssamling 2006:8. Hämtat från http://www.naturvardsverket.se/documents/foreskrifter/nfs2006/nfs_2006_8.pdf den 10 Februari 2012 Pohl, Faul, & Mausfeld. (2000). Belästigung durch periodischen Schattenwurf von Windenergieanlagen, Laborpilotstudie. Kiel: Institut für Psychologie der Christian-Albrechts-Universität. Regeringskansliet. (den 01 06 2010). Hämtat från www.regeringen.se: http://www.regeringen.se/sb/d/2448 den 21 01 2011 23

Seifert, H., Westerhellweg, A., & Kröning, J. (2003). Risk Analysis of Ice Throw from Wind Turbines. DEWI, Deutsches Windenergie-Institut GmbH & DEWI-OCC, Offshore and Certification Centre GmbH. Statens energimyndighet. (2007). Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020. ER 2007:45. Statens Offentliga Utredningar. (1999). SOU 1999:75 Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen. Regeringskansliet, Miljödepartementet. Svensk Vindenergi. (den 9 Januari 2012). Svensk vindenergis hemsida. Hämtat från http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/vindkraften-okade-med-74-procent-under- 2011/ den 9 Februari 2012 Sveriges regering. (2002). Proposistion 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning. Stockholm. Uppenberg, S., & mfl. (Maj 2001). Miljöfaktabok drivmedel och bränslen. Hämtat från Svenska miljöinstitutet AB: http://www.ivl.se/download/18.7df4c4e812d2da6a416800085601/b1334b.pdf den 10 Februari 2012 Vestas. (2006). Life Cycle Assessment of offshore and onshore sited wind power plants based on Vestas V90-3.0MW. Vindlov/Energimyndigheten. (den 22 01 2010). Vindlov. Hämtat från www.vindlov.se: https://www.vindlov.se/sv/steg-for-steg/internationellt-vatten/inledandeskede/planeringsforutsattningar/vindforhallanden/ den 18 01 2011 Wizelius, T. (2002). Vindkraft i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. ÅF Energi & Miljöfakta. (2003). Liten bok med fakta om energi och miljö. Stockholm. 24