1 Basfakta om programmet Information om Blue 11 vid GU Programmets namn: Ansvarig programledare/studierektor: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Startår i sin nuvarande form: Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: BLUE 11 Better Learning in University Education Göteborgs universitet Uppgifter/kommentarer www.gf.adm.gu.se/kvalitetsarbete/blue11 Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi,180 högskolepoäng Master's Program in Public Health Science with Health Economics, 120 högskolepoäng Annika Jakobsson Gunilla Krantz Grundprogrammet omfattar från och med ht -10 180 högskolepoäng Mastersprogrammet omfattar 120 högskolepoäng Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi = Grundnivå Master's Program in Public Health Science with Health Economics = Avancerad nivå Medicine kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi Master's Program in Public Health Science with Health Economics. Grundprogrammet startade 2004 och studenter som påbörjade utbildningen t o m ht 09 går ett fyraårigt program, 240 hp. Studenter antagna från och med ht 10 går ett treårigt program, 180 hp. Mastersprogrammet startade ht 2010 Inst för medicin (Socialmedicin) ansvarar för utbildningen, dessutom köps tjänster (hela kurser och föreläsare) från: o Inst för vetenskapsteori och idéhistoria o Inst för litteratur, idéhistoria & religion o Handelshögskolan o Inst för globala studier Helfart Campusundervisning Vissa kurser kan studeras på distans via GUL. Detta sker företrädelsevis när studenter som går programmet genomför utlandsstudier.
2 Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Fhv-programmet har ingen verksamhetsförlagd utbildning i traditionell mening. Däremot finns en 7,5 hp kurs med benämningen Folkhälsovetenskap i praktiken som erbjuder studenter praktisk erfarenhet från arbetsplatser där folkhälsovetare är verksamma. Vidare finns en valbar kurs omfattande 7,5 hp med ett likvärdigt innehåll. Delvis. En viss flexibilitet har varit förhärskande när det gäller undervisningsspråk. Hittills har sex kurser varit öppna för att ges på engelska om det funnits utbytesstudenter som kursdeltagare. Mastersprogrammet ges i sin helhet på engelska. Varje hösttermin 2010: 101 hst 2011: 100 hst Grundprogrammet 2 hst 8 hst Mastersprogrammet 8 102 Tkr Samarbete sker mellan de båda programmen i folkhälsovetenskap som ges vid Socialmedicinska enheten. T ex innehåller mastersprogrammet valbara kurser och studenterna erbjuds därför att gå kurser i grundprogrammet som ges på engelska vid behov. Utbildningsplaner översikter mm nås på nedanstående länk. https://gul.gu.se/public/courseid/38129/lang-sv/listunderlyingevents.do Kommentarer till uppgifterna ovan: Grundprogrammet ändrades från 240 hp till 180 hp ht - 10 samtidigt som ett nytt mastersprogram startade. Avsikten var att anpassa programmen till Bolognasystemet. Det nystartade mastersprogrammet ges på engelska och avser att attrahera internationella studenter. Då programmet är nytt och erfarenheterna begränsade har vi valt att söka dispens från att utvärdera mastersprogrammet separat enligt BLUE 11. Däremot kommer information och kommentarer om mastersprogrammet att finnas med i självvärderingen, eftersom det dels förekommer viss samverkan mellan programmen och dels finns det fortfarande studenter som går 240 hp programmet och då studerar tillsammans med mastersstudenterna.
3 Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Planeringstal: ht 2009 = 30 platser och antal sökande = 469 ht 2010 = 30 platser och antal sökande = 409 sökande, Antagna (urval 2): ht 2009 = 50 antagna och ht 2010 = 55 antagna Programmet leder till en generell kandidat examen till skillnad från program som leder till en profession. Studenter som går programmet har därför en bred arbetsmarknad att söka sig till. Som det ser ut idag förefaller planeringstalet rimligt, med tanke på att kunskapen om studenternas kompetens ännu inte är tillräckligt spridd i samhället för att öka utbildningsinsatserna på grundnivå. Sedan programmet startade har vi dock sett en ökande tendens när det gäller annonsering om lediga platser inom folkhälsoområdet. Det nystartade mastersprogrammet har en internationell profil och ett högt söktryck framför allt vad gäller internationella studenter. Detta har kunnat ses vid de två tillfällen då programmet varit sökbart. Mastersprogrammet ges på engelska. I dag är totalt 11 studenter antagna, varav 7 antogs i den internationella antagningsomgången och 7 i den ordinarie svenska. Internationella studenter finns även antagna i den ordinarie gruppen, då dessa kan vara i Sverige av olika skäl och söker programmet eftersom det ges på engelska. Just nu finns 9 internationella studenter registrerade. 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig Från starten och t o m ht 10 har grundläggande behörighet gällt för programmet för att en bred rekrytering ska vara möjlig. Från ht11 har dock detta ändrats och Ma B har lagts till som behörighetskrav. Orsaken är att studenter på senare tid haft svårigheter att klara kurser inom hälsoekonomi och epidemiologi. Speciella aktiviteter: - Deltagit i utbildningsmässan och besöksdagar. - Annons i GPs studiebilaga och tidningen Ett-två-tre som når alla som tar studentexamen. - Aktiv studentrekrytering via webben med hjälp av ett företag. Prestationer: 2009 HPR 94% 2010 - HPR 94%
4 genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Kommentar: Vid antagning till programmet görs ett överintag på ca 50 % för att vid avslutningen kunna examinera det antal studenter som överensstämmer med planeringstalet (30). Vidare sker internationella utbyten av studenter både inom och utom vårt eget program. Ca 40 % av studenterna studerar vidare inom magister -eller masterprogrammet. Studieavbrott på kandidatprogrammet: Ht 2008; 41 studenter antagna - 29 studenter examineras vt 2011. Ht 2009; 45 studenter antagna - 16 studieavbrott (2011) Ht 2010; 43 studenter antagna - 14 studieavbrott (2011) Studieavbrott på mastersprogrammet: (startade ht 2010) Ordinarie antagning: 7 studenter antagna 1 studieavbrott (2011) Internationell antagning: 7 studenter antagna - 2 studieavbrott (2011) 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. För många studenter är det känsligt att ta upp frågor om stöd pga särskilda behov. Arbetet med att identifiera studenters behov sker därför på följande vis: - Information ges angående tillgång till studievägledning. Viktigt att erbjuda studenter att diskutera dessa frågor med någon som inte är direkt involverad i utbildningen och har examinationsansvar. - Under introduktionskursen ges information till studenterna om stöd som kan erhållas via GU vad gäller språkhantering. - Ansvarig lärare i introduktionskursen är uppmärksam på studenternas prestationer och tar upp frågan med student om hon ser att särskilda behov kan finnas. Målet är att ge information och uppmuntra studenterna till att själva söka kontakt med relevanta personer/instanser. Thomas Jonsson thomas.jonsson@sahlgrenska.gu.se är studievägledare för FHVprogrammet sedan augusti 2010 och har följande erfarenheter: Studenter som under 2010 behövde stöd var framför allt de: - som var i början av utbildningen och sökte kontakt pga osäkerhet kring om utbildningen leder till ett arbete - som gick termin 4 och som ville prata om valbara kurser under termin 5
5 - som ville ha kontakt för coachande samtal, dvs. att i samtal få feedback på att det man studerar är något bra - som i slutet av utbildningen var osäkra på om de skulle söka vidare till mastersprogrammet eller söka arbete. Thomas Jonsson träffade ung 8-10 studenter på åk 1, 15 studenter på åk 2 och 10 studenter på åk 3 under läsåret 2010-2011. Det har hittills inte framkommit behov av stöd i form av språkhandledning eller hänvisning till studenthälsan. Studenter tar kontakt via e-post eller telefon. Alla får ett e-brev, angående vad studievägledaren kan erbjuda samt länk till studievägledning. Framöver skall detta e-brev utökas till 2 ggr/termin. https://gul.gu.se/public/courseid/38129/coursepath/38097/ecp/langsv/publicpage.do?item=15946425 Kommentar: Studentstödet kan utvecklas och bli bättre och därför har studievägledaren tagit initiativ till möte med viktiga berörda, angående en ansökan till IT-beställarrådet om pengar till ett datoriserat stödsystem med studentuppföljning. Detta blir sannolikt verklighet ht 2012. Ambitionen är att på ett strukturerat och metodiskt sätt följa upp studenters studieresultat och ge studenter som ej klarat sina tentamina det stöd de behöver för att kunna fortsätta sina studier inom programmet eller i ngn annan form, dvs aktivt söka upp studenter med särskilda behov. Styrka i dag är att man samlat resurser i en central studievägledorganisation som kan utveckla arbetet på samma sätt för alla program inom Sahlgrenska akademin. Svaghet i dag är att man ännu ej arbetar med någon tydlig struktur eller med metodverktyg ang. studentstödet samt att en analys angående behoven behövs. Om programledningen får kännedom om att studenterna upplever problem utreds frågan för att relevanta åtgärder ska kunna vidtas. Vt 2010 påtalade studenter att utbildningen ställer både för låga och för höga krav samt att många studenter upplevde oro och stress. En enkät sammanställdes och lämnades ut till studenterna i slutet av terminen. Svarsfrekvensen var hög (68 %) och resultatet visade att uppfattningarna var mycket
6 II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens blandade. Klart framgick dock att en majoritet av studenterna önskade jämnare krav mellan de olika kurserna och att den oro som ibland framkom hängde ihop med att man inte har en tydlig yrkesroll att relatera till. En student uttryckte sig dock på följande vis: Programledningen kan klargöra att det är en tvärvetenskaplig utbildning, många utbildningar har inte en klar yrkesroll, är det det man vill ha så kanske man ska läsa något annat Ovan nämnda citat från en av studenterna försöker vi numera att beakta på olika sätt. Genom att informera studenterna tydligare vid kursstart och att inkludera ökade möjligheter till inblickar i vilka olika typer av arbeten som folkhälsovetenskaplig utbildning kan leda till hoppas vi minska oron. En lärare som träffar studenterna tidigt i utbildningen brukar framhålla vikten av att bli en bra utredare vad gäller hälsofrågor. Utredningsarbete förekommer inom många olika sektorer såsom hälso och sjukvård, kommunal förvaltning och inom kanslier av olika slag, vilket ger en bredd vad gäller arbetstillfällen. Det är viktigt att inte bara stirra sig blind på utlysta tjänster där man söker just en folkhälsovetare. Kursplanrevideringar hanteras så att den kursledare som vill göra en revidering av kursplanen gör denna och skickar den sedan till programansvarig för godkännande. En kursledare kan välja att revidera sin kursplan när som helst under läsåret. Smärre revideringar granskas och fastställs sedan av programkommitténs ordförande efter att formalia granskats av programkommitténs administrativa stöd. Vid mer omfattande revideringar eller då en helt ny kursplan skrivits diskuteras den först med programansvarig lärare därefter i programkommittén som sedan fastställer kursplanen efter ev. förändringar som programkommittén föreslagit. Kommentar: Detta förfarande sker i väntan på att kursplanedatabasen blir klar att användas på avsett sätt. Inför programmets start 2004 planerades programmets innehåll med utgångspunkt från högskoleförordningens mål. När sedan Bologna systemet infördes gjordes en ny översyn av alla kursplaner i relation till Högskoleförordningens mål. Kursplanernas lärandemål når
7 examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). Programansvarig minst upp till de mål som finns i högskoleförordningen, däremot kan formuleringarna skilja sig åt. Utvecklingen av adekvata lärandemål är en pågående process som diskuteras av kursansvariga lärare och programledning. Kursplaner med exempel nås på nedanstående länk: https://gul.gu.se/public/courseid/38129/lang-sv/listunderlyingevents.do Kriterier för godkänt examensarbete finns i studiehandledning för kursen FHV622, Examensarbete i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi, 15 hp. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Ämnet folkhälsovetenskap är brett och mångdisciplinärt och förutsätter särskild förståelse för vetenskaplig kunskap, därför ingår kurser som fokuserar på metoder för att utveckla kunskap, att förhålla sig kritisk till vetenskaplig kunskap och kurser som belyser hur evidens för olika arbetsmetoder inom fhv-området utvecklas och granskas. Som exempel kan nämnas kursen Perspektiv på vetenskap, som belyser medias roll, vetenskapliga kontroverser samt problematiserar olika intressen bakom vetenskapliga studier. Kursansvarig lärare kommer från Inst för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och studenterna tränas här framförallt i att kritiskt granska och värdera kunskap. Även den kurs i vetenskaplig teori och metod som förbereder studenterna för examensarbete har en kursansvarig lärare från Inst för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Stor vikt läggs vid att studenterna tar till sig kunskap om litteratursökning, litteraturgranskning och andra färdigheter som kan inhämtas via biomedicinska bibliotekets tjänster. Hur studenterna förstått utbildningens innehåll och på vad sätt de kan tillämpa sina kunskaper visas framför allt inom kursen Examensarbete i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi. Bedömningskriterier framtagna av RUGA för examensarbete på avancerad nivå har modifierats och anpassats till FHV programmets mål på grund och avancerad nivå för att säkerställa kvaliteten på examensarbeten. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. Alla kursansvariga lärare inom programmet är disputerade utom för introduktions- och praktikkurserna. De som inte är disputerade är utbildade folkhälsovetare och deras
8 kompetens är viktig för studenternas möjlighet till identifikation. Ett mål som programledningen har är att lärare som undervisar inom programmet ska vara forskare inom det område man undervisar alt. yrkesverksam inom folkhälsoområdet. Eftersom programmet är mångdisciplinärt är det därför i vissa fall av kvalitetsskäl nödvändigt att köpa tjänster från institutioner där relevant kompetens finns. Till den obligatoriska litteraturen i kurserna läggs aktuella vetenskapliga artiklar inom området som dessutom i vissa kurser kvalitetsgranskas utifrån speciella kriterier. Kommentar: Hittills har det fungerat väl, men det är dyrbart att köpa tjänster från andra delar av universitetet. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Nedanstående undervisningsformer förekommer inom FHV-programmet enligt studiehandledningar för kandidat- och mastersprogrammens kurser. De vanligast förekommande formerna för undervisning inom programmet är: Föreläsningar med varierande kommunikationsformer förekommer i 80 % av kurserna. Seminarier förekommer i 50 % av kurserna. Exempel på seminarieformer: - artikelgranskningsseminarier - caféseminarier - diskussionsseminarier - studentpresentationer Problemorienterade grupparbeten förekommer i 1/3 av kurserna Nedanstående undervisningsformer förekommer i tre eller färre kurser: Laborationer Pararbeten Fältstudier i grupp Fallstudier Självständiga arbeten Praktik i forskarmiljö Arbetslivspraktik (inom och utom Sverige)
9 Biblioteksövningar (bl a litteratursökning) Distansundervisning via GUL CV skrivande (samarbete med karriärcentrum) Arbetsplatsansökan (samarbete med karriärcentrum) IT-baserade studieuppgifter (ex söka goda exempel på internationellt folkhälsoarbete) Tillämpningsövningar Teoribaserade analysuppgifter Tvärgruppsdiskussioner Variationen av undervisningsformer är likartad i mastersprogrammet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Den vanligast förekommande examinationsformen är individuell skriftlig tentamen sk salstentamen (60 % av kurserna). Inom 1/3 av dessa kurser ingår även ett examensgrundande grupparbete och i 1/3 av kurserna examensgrundande seminarier. Individuell hemtentamen förekommer i 20 % av kurserna och rapportskrivande i 10 %. Studenterna tränas även i att skriva individuella arbeten strukturerade enligt forskningsprocessens steg. Detta sker en gång under första året, två gånger under andra året och under det tredje året genomförs ett avslutande examensarbete. Under mastersprogrammet förekommer i högre utsträckning än i kandidatprogrammet rapportskrivande och individuella arbeten som examinationsform. Mastersprogrammet avslutas med ett individuellt arbete motsvarande 30 hp. Beskrivning av examinationsform framgår av respektive kursplan som finns på GUL. https://gul.gu.se/public/courseid/38129/lang-sv/listunderlyingevents.do 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under Den policy som finns för programmets kurser är att mellan 12 15 timmar per vecka ska utgöras av lärarledd undervisning både föreläsningar och seminarier. Under första året sker introduktion till flera ämnesområden, vilket kräver mer lärarledd undervisning. I många fall är den lärarledda undervisningen mer omfattande i början av kurserna för att möjliggöra sammanhängande arbetstid för studenterna mot slutet av kursen inför
10 programmet. studieuppgifter och examinationer. Några kurser, ffa metodkurserna har fler än 15 lärarledda timmar/vecka. Exempel på sådana kurser är Epidemiologi och biostatistik på grundnivå och Global hälsa på avancerad nivå (ca 25 timmar/vecka). 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Programmet har tre profilområden; genusperspektiv på hälsa, hälsoekonomi och epidemiologi. Inom dessa områden är det speciellt viktigt att en progression säkerställs och överlappning undviks. År 2006 skapades ett genusämnesråd bestående av programansvariga och lärare som under tre år arbetat systematiskt tillsammans med studenter för att utveckla profilområdet genusperspektiv inom hela programmet. Detta arbete har genererat ett pedagogiskt pris till Anna Westerståhl som varit projektledare. Inom ämnet epidemiologi pågår också ett arbete med att säkerställa progressionen från år 1 4. Ett arbete för utveckling av ämnet hälsoekonomi kommer att påbörjas under 2012. Eftersom lärare inom programmet kommer från olika institutioner och fakulteter samlas alla lärare varje år i juni för en heldags seminarium där olika teman vad gäller pedagogisk utveckling tas upp. De områden som diskuteras är oftast sådant som lärare framfört behov av att diskutera. År 2011 är temat examinationer och lärares arbetsuppgifter. Inom enheten för socialmedicin anordnas dessutom ett pedagogiskt seminarium per termin på teman som föreslås av lärare. Sammanställning av resultaten från det nämnda pedagogiska utvecklingsprojektet Genusprofilen på det folkhälsovetenskapliga programmet http://www.socmed.gu.se/publicerat/rapporter i fulltextformat/ D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och Kursansvariga lärare har olika sätt att säkra kvaliteten på studenternas prestationer. Vid individuella salstentamina anges på traditionellt sätt en % gräns för godkänt resultat. För att säkerställa kvaliteten kommer kriterier för detta att diskuteras vid lärarseminariet juni 2011. Vid hemtentamen och rapporter tillämpas kriterier för godkänt resultat som framgår av studiehandledning eller i ett separat dokument som kursansvarig lärare tillhandahåller.
11 betygskriterier). Information angående krav på studieprestationer finns i kursplaner, men utöver det innehåller studiehandledningarna bedömnings -och betygskriterier så studenterna kan ta del av kraven för godkänd kurs på en detaljerad nivå. Ca 80 % av programmets kursansvariga lärare använder sig av studiehandledningar. Lärarna betonar att många tillfällen till träning i kritisk granskning finns i samband med bl a workshops. Målsättningen för många lärare är att ge tydliga instruktioner för vilka krav som ställs för godkänd kurs vilka ges i samband med examinationer. Kompletterande uppgifter att genomföra ifall studenter missat ett obligatoriskt moment är en självklarhet. Lärare framhåller också att det sannolikt skulle behövas fler obligatoriska moment för att säkerställa kvaliteten. Inte minst vad gäller träning i generiska färdigheter som att motivera, argumentera, presentera och diskutera vetenskapliga arbeten och rapporter. När kurser i grundprogrammet ges på engelska har studenter i vissa fall möjlighet att välja om de vill genomföra tentamen på svenska eller engelska. I många kurser förekommer flera olika examinationsformer för att säkra kvaliteten, såsom grupparbete med skriftlig och muntlig redovisning samt litteraturseminarium. Fr o m 2011 tenteras metoder i SPSS praktiskt så man kan avgöra om studenter förstått hur teori och praktik relateras till varandra. Även inom epidemiologiska kurser på avancerad nivå tillämpas praktisk tentamen som inkluderar de flesta av kursens delar för att se om studenterna förstått innehållet. I samband med interventionsuppgifter erbjuds särskild handledning under arbetsprocessen och studenterna får sedan både muntlig och skriftlig feed-back på rapporten av examinator. Vad gällde svagheter för att säkra kvaliteten på studenternas prestationer nämndes bla att det är svårt att bedöma när studenter arbetar i grupp eller två studenter genomför en studieuppgift tillsammans. Loggbok, där var och ens bidrag framgår tillämpas i vissa fall. Hemtentamen kan innebära en osäkerhet kring bedömningen av svaren trots att man satt upp tydliga kriterier. Kurser som ges på engelska kräver särskilt tydlig information för att undvika förvirring hos studenterna. Kommentar: För att få en så tillförlitlig bild som möjligt av lärarnas kvalitetssäkring av
12 studentprestationer skickades följande sex frågor ut till alla programansvariga lärare: 1. Har din kurs studiehandledning? 2. Vad vill du lyfta fram inom din kurs gällande metoder som säkrar studentprestationer? Beskriv styrkor och svagheter och hur du skulle vilja arbeta med att förändra framöver Nedanstående frågor besvaras på annan plats 3. Hur många disputerade lärare undervisar på din kurs? 4. Hur många professorer undervisar på din kurs och hur omfattande är deras undervisning? 5. Hur många undervisande lärare har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens? Uppskatta på ett ungefär om du ej vet exakt. 6. Hur stor del av litteraturen är på engelska? Uppskatta på ett ungefär procentuell andel. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Programansvarig Huruvida studenterna uppnår Högskoleförordningens generella mål för kandidatexamen kan framför allt bedömas i samband med genomförandet och examinationen av examensarbeten. Studenternas examensarbeten på grundnivå omfattar 15 hp och genomförs under termin sex. De ramar som gäller för examensarbetet är följande: Examensarbetet kan genomföras som en litteraturbaserad studie där studenten själv väljer vilket område inom folkhälsovetenskapen som fokuseras. Examensarbetet kan utformas som en studie innehållande analys av redan insamlat empiriskt material. Examensarbetet kan utformas som en studie innehållande analys av insamlat empiriskt material från kursen Folkhälsoarbete i praktiken. Studenten bör då diskutera med handledare som är förtrogen med materialet. Arbetet kan med fördel skrivas av två studenter tillsammans, men kan också skrivas enskilt. I de fall examensarbetet skrivs i par är det viktigt att kunna säkerställa att båda arbetat med examensarbetet i likvärdig utsträckning samt att kunna skilja ut vars och ens individuella bidrag till arbetet. Då två studenter skriver sitt examensarbete tillsammans skrivs därför en loggbok. Båda studenterna skriver var sin loggbok under arbetets gång och en gemensam loggbok lämnas in när arbetet är färdigt.
13 Under arbetets gång erbjuds handledning av personer med vetenskaplig kompetens (minst doktorsexamen). När studenterna genomfört sina examensarbeten ska de uppsatta bedömningskriterierna vara uppfylla. Kriterierna finns i studiehandledning för kursen FHV 622 Examensarbete i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi (Se länk) Respondentskap och opponentskap ingår som obligatoriska moment som måste vara godkända. https://gul.gu.se/public/courseid/38129/lang-sv/listunderlyingevents.do Studenterna examineras under kursens sista vecka. De som inte färdigställt sitt arbete inom den stipulerade tiden erbjuds en ny tid för examination (omtentamen 1). Efter detta andra examinationstillfälle har vanligen 95 % av studenternas examensarbeten blivit godkända. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. Inom alla kurser som ges på avancerad nivå är 100 % av litteraturen på engelska. Övriga kurser har mellan 10 % - 90 % engelsk litteratur. En kurs som speciellt belyser svensk lagstiftning har dock ingen engelsk litteratur. Mellan 5 och7 kurser på grundnivå har genomförts helt på engelska då utbytesstudenter gått kurserna. Från 2012 kommer detta att ske sparsamt då ofta information om utbytet kommit sent och studenter och lärare inte hunnit förbereda sig tillräckligt. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. Student och lärarutbyten 2010 - Studenter UT: 7 - Studenter IN: 7 - Lärare IN:1 - Lärare UT: 2 Total mobilitet: 17 Student och lärarutbyten 2011 - Studenter UT: 12 - Studenter IN: 5
14 - Lärare UT: 1 (2 planerade ht -11) - Lärare IN: 3 Total mobilitet: 21 Kommentar: Viss variation mellan åren förekommer därav redovisning för både 2010 och 2011. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Nedan presenteras aktiviteter för att förbereda studenter för internationellt arbete: Vissa kurser ges på engelska Litteratur på engelska förekommer i nästan alla kurser Mastersprogram (120 hp) erbjuds på engelska Speciella kurser och inslag i utbildningen: o Global Health (T8) o Strimmavecka om global hälsa på grundnivå (T3) o Special topics in global health (T8) Möjlighet till utländsk praktik under termin 6. Internationella lärarutbyten där lärare undervisar och handleder studenter (under 2010-2011 två lärare från USA under 3 månader via STINT). Lärarutbyte från programmets partneruniversitet i Sri Lanka, Danmark, Rwanda, New York, Hanoi (Linneus Palme.) Kommentar: I en alltmer globaliserad värld ställs det ökade krav på att studenter tillbringar en del av sin studietid utomlands antingen genom praktik eller genom studier. För att möta dessa krav bör lärarna själva ha erfarenhet av internationellt arbete vilket höjer kvalitén i deras undervisning till studenterna på heminstitutionen, men också genom att dessa internationella erfarenheter bidrar till att skapa internationella kontaktytor vilka ökar möjligheterna för att ömsesidiga utbildnings- och forskningssamarbeten. Gunilla Krantz och Lena Andersson har genom sina internationella engagemang med utländska universitet och partnerinstitutioner, starkt bidragit till att det Folkhälsovetenskapliga programmet idag är ett program med hög internationell studentmobilitet både avseende praktik, fältförlagda studier och studier inom avtal. GK s och LA s arbete har främst inriktats på samarbeten i låg- och medelinkomstländer. Dessa samarbeten har möjliggjort vistelser för studenter i länder som saknar svenska välfärdsresurser. Dessa
15 kunskaper och erfarenheter är mycket viktiga för studentens förståelse för den svenska folkhälsans epidemiologi samt global hälsa men också för studenternas möjligheter att efter examen finna jobb på en alltmer globaliserad arbetsmarknad. Lärares utlandserfarenhet är också viktig för att höja kvalitén på undervisningen genom att diskussionen med studenterna avseende den teoretiska litteraturens styrkor och svagheter vidgas. De teoretiska perspektiven som diskuteras, kan genom lärarens egna erfarenheter sättas i ett mer praktiskt förstås i relation till annan kulturell kontext än den svenska. Lärares personliga erfarenhet kan stimulera studenters intresse för utlandsvistelser på ett engagerat och personligt sätt. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Följande lärare som är verksamma inom programmet har internationell erfarenhet: Lena Andersson, Internationell koordinator School of Public Health, University of Rwanda, forskning och undervisning, Rwanda 2009-ff Department of Nursing, Nelson Mandela Metropolitan University, South Africa, forskningssamarbete, 2008 -ff. Erhållit medel för ett treårigt projekt som huvud ansvarig. Rajarata University, Sri Lanka forsknings och undervisningssamarbete, 2009 ff Hanoi Medical University, utbildningssamarbete, Vietnam, 2008 - ff Längre lärare/forskningsutbyten Lärarutbyte med Hanoi Medical University, Vietnam (tre veckor), 2009 Undervisning: Basic course in Social Medicine, Lärarutbyte med Aga Kahn University, Pakistan (en vecka ) 2008 Undervisning: Gender and Health, Gästforskare under forskarutbildning, Division of Psychiatry, University of Bristol, 2004 Gjort flera resor till följande länder: Vietnam (3 st), Rwanda (3st), Pakistan (1st) Syd Afrika (2st), USA (2st), Sri Lanka (1),Kenya (2 st) under åren 2008 2011 i syfte att diskutera utbildnings -och forskningssamarbete. Varaktighet 1-2 veckor/resa. Har även hjälpt till att via forskningskontakter ordna praktikplaceringar åt ca 33 studenter på det folkhälsovetenskapliga programmet under åren 2006-
16 2011 i följande länder: Vietnam, Uganda, El Salvador, Nicaragua, Syd Afrika, Sri Lanka, Rwanda, Kenya. Annika Jakobsson, Lektor Utbyteslärare vid Brunel University, London, GB Undervisning i psykologi samt handledning (HSV s program för lärarutbyte 8 veckor.) Utbildning av lärare vid ssk-utbildning i Liepaja, Lettland Föreläsningar, handledning och examination (Svenska institutet, 4 veckor under en treårsperiod) Utbyteslärare vid ssk-utbildningen i Padua, Italien, - Föreläsningar (2 veckor) STINT stipendium inom programmet Excellence in teaching, Skidmore College, NY, USA - Ansvar för en kurs på temat Obsessions and Addictions under 1 termin. Genomförde allt från planering, utveckling av kursplan, undervisning till betygsättning av studenter. Erhållit STINT stipendium för lärare/forskare från Skidmore College, NY, USA att delta i undervisning och forskning vid Socialmedicin, Inst för medicin, under 3 månader vt 2011. Gunilla Krantz, Professor GK har arbetat internationellt med utbildning, forskning och uppdrag för internationella organisationer sedan 1994. Utbildningar Ansvarat för kurser i Qualitative Methods, Gender and Health och Public Health Sciences vid flera tillfällen i: Vietnam- Hanoi Medical University Pakistan - Aga Khan University Rwanda -National University of Rwanda Forskning Bedrivit och bedriver forskningsprojekt såsom huvudansvarig i Vietnam (avslutat 2009), Pakistan, Rwanda och Sydafrika. Traumatic experiences, mental disorders and barriers to care among young men and women in Rwanda. I samarbete med National University of Rwanda, School of
17 Public Health during 2011-2013, finansieras av Sida. Violence against women in the family a normal part of Pakistani women s lives or a serious transgression of women s human rights? I samarbete med Aga Khan University, Karachi, Pakistan. Prevention of HIV infection in late adolescence. I samarbete med Dept of Community Health Sciences, Aga Khan University, Karachi; Pakistan. Violence against women in intimate relationships in a rural district in northern Vietnam: Assessing its impact on women s health, analysing its causes and feasible strategies for prevention. I samarbete med Hanoi Medical University. Indications of successful maternal outcomes in a low income setting: using qualitative and quantitative methods in a rural setting in Vietnam. I samarbete med Hanoi Medical University and Umeå University, Dept of Epidemiology and Public Health. Barriers to health care for mental illness in South Africa How can access be improved? I samarbete med Nelson Mandela Metropolitan University. Internationella uppdrag Sedan 1994 har GK arbetat internationellt med HIV/AIDS projekt (1994) därefter haft utvärderingsuppdrag i Uganda (1997) och vid upprepade tillfällen i Vietnam (2000, 2005) av svenskt hälsobistånd (Sida). Vidare har GK haft flera uppdrag för WHO (2002, 2003, 2006) för att integrera ett genusperspektiv i folkhälsoarbetet i WHOs medlemsländer. Senast deltagit i utvärdering av Norges samlade hälsoforskning, 2011. Carin Nyman Staland, Lärare och forskare Forsknings- och undervisningssamarbete med forskare vid Faculty of Health, Medicine and Life Sciences Maastrich University. Två forskare därifrån har undervisat i kursen Welfare, economy, work and health. Bidrag från internationaliseringskommittén har erhållits. Båda besöken har kombinerats med seminarium för forskare vid enheten. Handledning för examensarbete och undervisning på Master of Public Health i Maastricht. Våren 2011 inbjöds professor Stephen Stansfeld, Centre Lead for Psychiatry vid Wolfson Institute of Preventiv Medicine, Queen Mary University of London en föreläsning inom Folkhälsovetenskapligt program med Hälsoekonomi. Föreläsning var öppen för andra
18 studenter vid Sahlgrenska akademin. III. Lärarkompetens Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. I grundprogrammet ingår 22 kurser och i 18 (81 %) av dessa är den kursansvariga läraren minst disputerad. Majoriteten av de lärare som undervisar i kurserna är disputerade (ca 80 %) och i de fall lärare inte är disputerade är de yrkesverksamma som folkhälsovetare eller har annan specifik kompetens av betydelse för programmet. På avancerad nivå är alla kursansvariga lärare disputerade och undervisande lärare endast i undantagsfall icke disputerade. Tre professorer är kursansvariga för kurser inom programmet och undervisar själva i sina kurserna. Antal professorer som undervisar inom programmet är 22 st och de undervisar i varierande omfattning, men minst 3 tim/person. Kravet på de lärare som handleder examensarbeten är att de ska vara disputerade för att handleda på kandidatnivå. Vid några enstaka tillfällen har vi dock anlitat ej disputerade handledare som besitter annan särskilt lämplig kompetens. Vid en sådan lösning har disputerad person haft en kompletterande handledningsfunktion. Det förekommer också att personer med docent/professorskompetens har handledningsuppdrag på kandidatnivå. På mastersnivå (30 hp examensarbete) har alla handledare docent -eller professors kompetens. Svar från kursansvariga lärare visar att det fortfarande finns enstaka lärare som inte har föreskriven pedagogisk kompetens, men de är i minoritet. Uppskattningsvis har 70 % av lärarna högskolepedagogisk kompetens. Kommentar: Programmet deltog i projektet LearnAble och genom projektets upplägg blev det naturligt att lärare inom programmet deltog i den pedagogiska utbildningen och fick upp ögonen för behovet av ökad pedagogisk kompetens.
19 IV. Studentinflytande 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Folkhälsovetare är ingen profession i traditionell mening, utan personer med den relevanta kompetensen är yrkesverksamma inom många olika områden. Om kursansvariga inte har praktisk kompetens inom FHV -området kompletteras med undervisande lärare som besitter kompetens inom området. Ambitionen finns att utveckla en balans mellan akademisk och praktisk kompetens. Kursansvariga lärare inom praktiskt orienterade kurser samt introduktionskursen är utbildade folkhälsovetare. Det finns en väl förankrad plan för hur framtiden ska säkras vad gäller lärarresurser. FHV programmet finns inte inkluderat i GU s Studentbarometer. Kursvärderingar från 2010 på grundprogrammet I genomsnitt svarar mellan 20 och 40 % av studenterna på de obligatoriska akademigemensamma kursutvärderingarna på GUL. Lärarna förväntas sedan göra en analys av svaren och kommentera studenternas synpunkter och därefter föreslå ev förändringar. Föreslagna förändringar diskuteras i kursnämnden och på så sätt ökar legitimiteten. Muntlig kursvärdering förekommer i praktiskt taget alla kurser som ett komplement till enkäten Av de kursvärderingar från 2010 som lärarna lämnat in framgår följande synpunkter från studenterna: Mellan 60 87% av studenterna är nöjda eller mycket nöjda med kursernas upplägg, innehåll, genomförande, arbetsform och pedagogik. Det anses bra med variation av examinationsformer även om man ibland ansåg att kraven gärna kunde vara högre på vissa examinationer och att kraven var väl höga på andra. Flera påpekanden om att kursansvarig lärare var engagerad och ambitiös framkom. Studenterna vill dock ha mer av allt i vissa kurser och upplever att moment upprepas i andra. Generellt är studenterna mycket nöjda med kurser där det finns en tydlig koppling till verksamheter där folkhälsoarbete bedrivs. Även negativa synpunkter framkommer och de gäller främst upprepningar i de olika kurserna. Dessutom vill man ha mer betoning på hållbar utveckling. Vissa kurser som ges på engelska inom grundprogrammet upplevs som svåra. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex Kursvärderingar sker efter varje kurs och läraren gör därefter en analys av kursvärderingen som sammanställs och publiceras på GUL samt dokumenteras tillsammans med annat
20 kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. material från varje kurs. Lärarens analys består av studenternas uppfattningar om kursen, kursansvarig lärares uppfattningar samt förslag angående åtgärder som planeras inför nästa kurs. Diskussioner förs angående möjlighet att lägga lärarens analys på GUL s öppna sidor för att öka tillgängligheten. Varje termin sker ett kursnämndsmöte där aktuella kurser diskuteras. Två representanter för varje årskull närvarar tillsammans med studierektor och en lärarrepresentant från varje kurs. Diskussionen utgår från kursvärderingarna och protokoll förs under mötet. Protokollen publiceras på GUL. Lärarmöte med alla lärare inom programmet hålls 1 gång/år V. Omvärldsanalys 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. Studenter är: Ledamöter av Programkommittén för nutrition och folkhälsa Representerade i arbetsutskottet inom programkommitten, som är beredande i vissa frågor och beslutande vg kurslitteratur. Representerade i kursnämnden av två valda ombud från varje årskull Inom GU är FHV-programmet unikt genom sitt fokus på hälsoarbete på strukturell nivå. Dessutom är programmets hälsoinriktning är företrädelsevis riktad mot förebyggande verksamhet. De profilområden som valts för programmet bidrar speciellt till kunskapsutveckling inom epidemiolog, genusperspektiv på hälsa och hälsoekonomi. FHV programmet har i jämförelse med andra program på SA en väl utvecklad internationalisering och är det enda av de 18 hälsoprogrammen inom akademin som har ett 2-årigt mastersprogram. Vidare finns en valbar kurs i Global Health riktad till internationella och svenska mastersstudenter i FHV samt läkarstudenter på termin 10. Att låta dessa två grupper gå samma kurs har fallit mycket väl ut. Utöver det som nämnts ovan syftar de båda utbildningarna i folkhälsovetenskap till att förbereda studenterna för arbete på ett strukturellt plan och inte för arbete på individnivå. Dvs samhällsperspektivet är tydligt framträdande i programmen. Grundprogrammet har tre profilområden som är unika för detta program även ur ett nationellt perspektiv. Mastersprogrammet ges på engelska och bidrar med att rekrytera internationella studenter
21 B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). till GU. FHV programmet finns inte med i rapporten Göteborgsakademiker 2010. Programmet har funnits för kort tid? Kommentar: Uppfattningen bland avnämare är att studenterna är kompetenta inom de verksamheter där de praktiserar och får arbete. Eftersom utbildningen är bred och arbetsmarknaden mångfacetterad läggs viss tonvikt i utbildningen på valda profilområden, vetenskapligt förhållningssätt och generiska kunskaper. De första studenterna från programmet tog sin examen 2007, vilket innebär att den tid som är möjlig att relatera till är relativt kort tid.vissa studenter som tidigt nischat sig har fått arbeten av specifik karaktär, medan några har valt att studera vidare och några är idag doktorander. Sedan våren 2010 lägger lärare på enheten upp lediga tjänster på GUL för att hjälpa studenterna hitta relevanta jobb. Vissa arbeten kan vara svåra att identifiera som fhv jobb vid första anblicken. Nedan presenteras exempel på var folkhälsovetare från fhv- utbildningen vid Sahlgrenska akademin arbetar idag. Vissa av exemplen representerar flera av de tidigare studenternas val av arbete, t ex folkhälsosamordnare, forskningsassistent och doktorand: Folkhälsosamordnare/utvecklare/planerare i kommun eller landsting (ex i Västra Götaland, Halland, Jönköping, Katrineholm) Hälsopedagog i kommun Handläggare skadeförebyggande arbete (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)) Planeringsledare Hälso- och sjukvårdskansliet i VGR Projektmedarbetare förebygga hedersrelaterat våld i kommun Projektmedarbetare förebygga våld i nära relationer Verksamhetsutvecklare Hivprevention VGR Koordinator Non smoking generation Samordnare Hälsoteket (Göteborgs stad) Forskningsassistent (bla vid Göteborgs universitet, Institutet för stessmedicin
22 (ISM)) Verksamhetsrevisor/konsult Ernst & Young Doktorandtjänster inom folkhälsovetenskap Konsulent Röda korset Kursledare RFSU Universitetslärare Preventivt arbete inom Primärvården Göteborg 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Modeller för samverkan: 1. Studenterna genomför en mingelkväll varje höst där alumner medverkar och berättar om sitt arbete och om hur de valt och fått sina första anställningar. 2. I Programkommitten finns bl a representanter från VGR och Göteborgs stad. 3. Samarbete sker med karriärcentrum vid GU, som har en veckas information och övningar under studenternas femte termin som förberedelse inför arbetssökande. 4. Samarbete sker med bl a Skaraborg, där studenter tillsammans med lärare nyligen genomfört en kartläggning inom fhv-området. 5. Utbildning av politiker i folkhälsofrågor och information om utbildningen har genomförts. Kommentar: Samverkan med det omgivande samhället är viktig ur flera aspekter. Framförallt skapar det en god motivation hos studenterna när de kontinuerligt under programmet får omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiska sammanhang. Vi har undersökt hur denna integrering ser ut inom programmet och hur det kan utvecklas. Se rapporten: Integration av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga programmet vid Sahlgrenska Akademin http://www.socmed.gu.se/digitalassets/1299/1299328_rapport_praktik_fhvprogrammet.pdf
23 Projektets syfte och mål var att inom ramen för det folkhälsovetenskapliga programmet, göra en kartläggning av hur teori och praktik integreras. Några slutsatser var; att ta ett samlat grepp framöver och utveckla integrationen mellan forskning, utbildning och arbetsliv för att skapa möjlighet både för Universitet och arbetsliv att få inblick i varandras perspektiv och för att ffa öka studenternas förståelse, för den kommande yrkesrollen och kunna tänka kritiskt kring folkhälsovetenskapens fortsatta utmaningar. Vad har gjorts under 2010? Under 2010 har arbetet främst skett inom ramen för kursen organisationsteori och ledarskap. Där har kursansvarig lärare under 2-års tid haft ett samarbete med kunskapscentrum för barnkonventionen. Studenterna har fått ett uppdrag att kartlägga barnrättsarbetet i olika delar av regionen och analysera arbetet i förhållande till den organisationsteori som de lärt sig under kursen. Uppdragsgivaren har varit delaktig och läst och kommenterat rapporterna och också deltagit vid studenternas slutseminarium. Momentet har varit mkt uppskattat och givit dem en god förståelse av både teorin och verkligheten som studenterna uttrycker det. På vad sätt kan detta utvecklas vidare? Samverkan med det omgivande samhället tar tid och det vore bra om det inom programmet fanns avsatt tid för att arbeta med dessa aktiviteter då kontakter både behöver upparbetas och underhållas. Vissa examensarbeten har också genomförts utifrån uppdrag av externa organisationer, ex. VG-regionen, kommuner, socialdepartementet och företag. Detta är också en form av samverkan med det omgivande samhället.
24 VI. Framtid Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 1. Från ht 2010 är grundprogrammet 180 hp och därefter kan studenter som så önskar söka mastersprogrammet omfattande 120 hp. Just nu pågår således en förändring som innebär att de studenter som antogs till programmet 2009 är de sista som går ett fyraårigt program. De kommer att avsluta sina studier 2013 och därefter kommer anpassningen till Bolognasystemet ha tagit ett steg framåt. 2. Inom programmet finns viss valbarhet där vi idag erbjuder två kurser (Praktiskt folkhälsoarbete och Miljö samhälle och hälsa). Från 2012 ingår miljökursen i programmet och ett nytt valbart alternativ måste utvecklas. Det finns ett antal förslag på kurser som studenter har framfört och det som ligger nära tillhands är att fortsätta utveckla den praktiska delen av utbildningen. 3. En översyn kommer att genomföras av både struktur och innehåll i programmet. Dels kommer vi att undersöka om programmets kurser bör göras längre och terminerna tematiseras. En sådan planering skulle ge ökade möjligheter till framförhållning vilket är ett starkt önskemål från studenterna. Dels bör en översyn av innehållet göras för att se i vilken utsträckning programmens innehåll överensstämmer med de europeiska målen för utbildningar i folkhälsovetenskap. 4. Inom en inte allt för avlägsen framtid hoppas vi kunna bli en certifierad folkhälsovetenskaplig utbildning. VII. Övrigt av vikt om programm et 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. Programmet är helt anpassat till Bolognasystemet och studenter ska ha möjlighet till en rak väg från grundutbildning till doktorsnivå. Antalet anställda disputerade folkhälsovetare ska vara minst 5. Varje utbildningsprogram inom hälsoområdet leds av en programansvarig lärare/forskare och är organiserat inom en programkommitté (PK). Varje programkommitté har ansvar för 1-3 utbildningsprogram. Ordförande i programkommittén är en person med goda kunskaper och lång erfarenhet inom utbildningsprogrammets område (docent/prof) och vice ordf. är en person med samma erfarenhet från något av/det andra ämnesområdet som
25 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). PK har ansvar för. PK sammanträder 3 ggr/termin och utformar verksamhetsplaner för programmen och svarar för att mål som sätts upp av fakulteten förverkligas. Detta gäller även de universitetsgemensamma målen såsom ökad internationalisering inom programmen, fler mastersprogram etc. Samtliga PK-ordförande är ledamöter av Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå, RUGA. RUGA sammanträder 3-4 ggr/termin. Här diskuteras pedagogisk och ämnesrelaterad utveckling, gemensamma mål för fakultetens eller universitetets utbildningar, nya förordningar och regelverk, gemensamma kursvärderingar etc. RUGA svarar mot dekanus som har ansvar gentemot akademistyrelsen. Ett problem i denna organisation är att pengarna för utbildningen inte följer den ovan beskrivna linjeorganisationen utan löper i en parallell organisation från fakulteten/dekanus till institutionen som hanterar de medel som ska användas för utbildningen och slussar dem vidare till avdelningar och enheter för verkställande av dessa utbildningsprogram. Detta gör att PK och RUGA endast kan fatta beslut i ett fåtal ärenden då alla beslut som medför kostnader ska hanteras och beslutas av enhetschefen/avdelningschefen. På den lokala nivån där programmet genomförs så är programansvarig den som leder och utvecklar verksamheten, i samråd med de av enhetens kursansvariga lärare som har stort undervisningsuppdrag och lång erfarenhet. Programansvarig lärare har regelbundet återkommande möten med samtliga kursledare, ordnar med pedagogisk utveckling genom seminarier för kursledarna och sköter även många av studentfrågor. Sedvanlig studentrådgivning är utlagd på en annan person. Några aktiviteter som programmet initierar eller bidrar till: -Av programmet sponsrad kväll för studenterna från alla kurser och hela programmet, då man träffas över kursgränserna under trevliga former. Kvällen har som syfte att bidra, både till större gemenskap som student och till att stärka identiteten som folkhälsovetare. -Registrering görs dagen före kursstart. Tidigare studenter är delaktiga vid denna registrering och har bla guidning av lokaliteterna för de nya studenterna. - Vid avslutningen varje år i juni initieras en högtid som backas upp av programmet men som delvis planeras av studenter. Dessutom finns en studentledd folkhälsovetenskaplig förening som erhållit bidrag från PK och som har som mål att bjuda in föreläsare som studenterna särskilt anser intressanta att lyssna på.