PLANERINGSUNDERLAG FÖR VINDKRAFTSPOLICY

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 PLANERINGSUNDERLAG FÖR VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Mål för vindkraften i Sverige... 3 1.2. Riksintresse för vindbruk... 3 2. Begreppsförklaringar... 4 2.1. Effekt och energi... 4 2.2. Vindkraftverkens uppbyggnad och utseende... 4 2.3. Vindkraftverkens storlek... 5 3. Förutsättningar... 6 3.1. Vindresurser... 6 3.2. Nätanslutning... 7 3.3. Markanspråk... 7 3.4. Vägar... 8 4.7. Hälsorisker för människor... 11 4.8. Trådlös kommunikation... 12 5. Konkurrerande intressen... 13 5.1. Naturmiljöintressen... 13 5.2. Bebyggelseintressen... 15 6. Handläggning av vindkraftsärenden... 16 6.1. Tillståndskrav... 16 6.2 Kommunens behandling av respektive ärende... 17 7. Litteraturlista... 19 4. Vindkraftens påverkan... 9 4.1. Skuggor... 9 4.2. Buller... 9 4.3. Förändrad landskapsbild... 9 4.4. Reflexer... 10 4.5. Hinderbelysning... 10 4.6. Djur och natur... 11 2

1. Inledning De senaste åren har intresset för att bygga vindkraftverk i Värnamo kommun blivit stort, vilket till stor del är en följd av förbättrad kunskap om kommunens vindresurser. Kommunen ser mycket positivt på vindkraften, eftersom den är en förnybar energikälla med mycket små utsläpp. Alla områden inom kommunen är dock inte lämpade för nyttjande av vindkraft och för att kunna avgöra vilka områden som är lämpliga, respektive mindre lämpliga, har kommunen valt att ta fram en policy för vindkraft. Syftet med detta planeringsunderlag är, att det ska ligga till grund för Värnamo kommuns vindkraftspolicy. Planeringsunderlaget ska utreda vilka förutsättningar för vindkraft som finns i kommunen, men också vilken påverkan vindkraften ger på närmiljön och vilka andra intressen som en utbyggnad av vindkraften måste ta hänsyn till. Vidare ska planeringsunderlaget beskriva hur tillståndsprocessen för vindkraft går till och vilka lagar som gäller. att det år 2020 ska finnas planmässiga förutsättningar får årlig produktion av el från vindkraft på 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Anledningen till att proportionerna har förändrats är att priserna för att bygga vindkraftverk till havs har ökat kraftigt, samtidigt som nya vindkarteringar visar på en mycket större potential för att bygga vindkraftverk i inlandet, än vad man tidigare räknat med. Det nya planeringsmålet ingår i den överenskommelse om energioch klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna. 1.2. Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten publicerade under början av år 2008 en översyn av de områden som ansågs som riksintressanta för vindbruk. Vid förra översynen år 2004 pekades områden med en sammanlagd yta på 1500 km 2 ut som riksintresse, men dessa områden har nu utökats till 10 000 km 2. Jönköpings län står för 5 % av dessa områden, dvs ungefär 500 km 2 och inom Värnamo kommun rör det sig om ca 50-100 km 2 som är utpekade som riksintresseområden för vindbruk. 1.1. Mål för vindkraften i Sverige Sveriges deltagande i Kyoto-avtalet innebär att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser med 5 % till år 2012 jämfört med 1990 års nivåer. Till år 2050 finns planer på att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 75-90 %. För att lyckas med detta måste vi minska vår användning av fossila bränslen och istället öka användandet av förnybara energikällor. Som en del i detta har riksdagen beslutat att Sverige ska genomföra en storskalig utbyggnad av vindkraften. Energimyndigheten är den myndighet som har utsetts som ansvarig för utbyggnaden av vindkraften. Ett nytt förslag till planeringsmål för vindkraften togs fram av Energimyndigheten år 2007, vilket innebär 3

2. Begreppsförklaringar 2.1. Effekt och energi Effekt anges i watt (W) 1 kw (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 000 W 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 000 W 1 TW (terawatt) = 1 000 000 000 000 W Energi är effekt, multiplicerat med tid. Standardenhet när man talar om el är oftast kwh. 1 Wh (wattimme) = 1 W x 1 h 1 kwh (kilowattimme) = 1 000 Wh 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kwh 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 MWh = 1 000 000 kwh 1 TWh (terawattimme) = 1 000 GWh = 1 000 000 000 kwh I en normalstor villa går det årligen åt ungefär 5 000 kwh i form av hushållsel, 25 000 kwh om villan är eluppvärmd. Ett vindkraftverk på 1 MW i ett genomsnittligt läge producerar årligen 2 2,5 GWh. Som jämförelse producerar Oskarshamns kärnkraftverk årligen drygt 15 000 GWh 1 och Harsprånget, Sveriges största vattenkraftverk, 2 2 000 GWh. 2.2. Vindkraftverkens uppbyggnad och utseende De flesta vindkraftverk som byggs idag har tre rotorblad och roterar kring en vågrät axel. Färgsättningen är oftast vit eller ljust grå. Verket består av rotor, maskinhus och torn. Rotorn består av ett nav som är kopplat till vindkraftverkets maskinhus samt tre rotorblad i glasfiber. Konstruktionen på maskinhuset varierar lite mellan olika fabrikat, men alla innehåller någon form av generator som omvandlar rotoraxelns rörelse till elektricitet. I många modeller finns även en växellåda mellan rotorn och generatorn, för att öka varvtalet. Tornet är i regel koniskt och tillverkat i stål eller betong, eller en kombination av båda. För en del modeller finns även fackverkstorn i stål, men de används sällan i Sverige då de anses ge ett fulare intryck i landskapet. 1 OKG, Årsredovisning 2007 2 Vattenfall, Våra vattenkraftverk 4

2.3. Vindkraftverkens storlek Vindkraftverkens storlek hänger samman med storleken på generatorns maximala effekt. Ett stort vindkraftverk klarar att driva en stor generator. De flesta vindkraftverk som byggs på land idag har en maximal effekt från runt 1 MW upp till 3 MW, vilket oftast innebär en totalhöjd på 100 respektive 150 m. Den här typen av verk är framtagna för storskalig produktion av elektricitet och byggs oftast av större aktörer som storföretag och energibolag. Vindkraftverken placeras ofta i större sammanhållna grupper i landskapet, s k vindkraftparker. Det finns även mindre typer av verk, framtagna för att placeras i anslutning till jordbruksfastigheter. De producerar tillräckligt mycket el för att försörja en eller ett par gårdar och benämns därför ofta för gårdsverk. Gårdsverken finns i många olika utföranden med en maximal effekt på 125 kw och med en totalhöjd på upp till 40 m. Hobbyverk är en ytterligare mindre typ av verk som är avsedda för villatomter, eller t o m husvagnar och båtar. Rotordiametern är under 2 m och hobbyverken kräver normalt sett inga tillstånd för uppförande. Figur 1. Olika standardmått som används för att beskriva vindkraftverk. 5

3. Förutsättningar 3.1. Vindresurser över nollplanet. För skogsområden med 20 m hög skog visar karteringen alltså medelvinden på 15+72 = 87 m höjd. Den enskilt viktigaste faktorn när det gäller placering av vindkraftverk är givetvis att hitta en plats med bra vindförhållanden. Vindförhållanden på olika ställen kan vara mycket varierande, beroende på avstånd till större sjöar och hav samt på hur mycket hinder som finns, i form av markvegetation och byggnader. På varje plats varierar dessutom vindförhållandena med höjden över marken. Därför är det viktigt för den som vill bygga vindkraftverk att ha tillgång till pålitlig vinddata. Det vanligaste sättet att få vinddata är att sätta upp en mast som mäter vindhastighet och riktning på en speciell höjd. För att informationen ska vara tillförlitlig bör vindmasten samla data under minst ett år. Ibland kan det finnas mätdata från vindmaster i närheten som kan bearbetas i datorprogram, för att ge den information som behövs. För att veta var det är lönt att sätta upp en mätmast, behövs ungefärlig information om hur vindförhållandena varierar inom ett område. I en vindkartering går det att läsa ut ungefärliga vindresurser på en speciell plats. År 2007 gav Energimyndigheten ut en vindkartering som täckte hela Sverige, med beräknad medelvind på olika höjder. Karteringen har gjorts med en meteorologisk beräkningsmodell (MIUU-modellen) och visar medelvinden på 49,72 m respektive 103 m höjd. Som referensnivå används dock inte marken, utan nollplansförskjutningen som är den nivå där vinden bromsas ned till noll. Den är definierad som ¾ av höjden på omgivande vegetation. I en 20 m hög skog ligger alltså nollplanet på ¾ x 20 = 15 m höjd. I figur 2 finns ett utdrag ur vindkarteringen som visar hur medelvinden varierar i Värnamo kommun på 72 m höjd 6,5 6,85 m/s >6,85 m/s Riksintresse för vindbruk Figur 2. Medelvind i Värnamo kommun på 72 m höjd över nollplansförskjutningen samt riksintresse för vindbruk. 6

3.2. Nätanslutning För att ett vindkraftverk ska kunna leverera el till konsumenterna krävs att vindkraftverket ansluts till elnätet, vilket sköts av den som har nätkoncession för området. Nätkoncession betyder tillstånd att bedriva elnätsverksamhet och ett sådant tillstånd ges av Energimyndigheten, till endast en aktör inom ett visst geografiskt område. Nätkoncessionsinnehavaren ansvarar för att nätet klarar av de överföringar som krävs och har rätt att ta ut avgifter för utbyggnad och underhåll av den som använder nätet. På en elräkning visar sig detta i form av nätavgift. Den som äger elnätet i det område där ett vindkraftverk eller annan elproduktionsanläggning byggs måste enligt lag ansluta den nya anläggningen till elnätet men anslutningen bekostas, precis som resten av nätet, av användaren. För ett vindkraftverk som byggs långt ifrån ett befintligt elnät kan detta bli en mycket stor kostnad, särskilt om anslutningen gör att det krävs förstärkningar i befintligt nät. Detta problem har behandlats i en statlig utredning, SOU 2008:13, med syfte att ta fram riktlinjer för hur lagarna kan förändras, så det blir lättare att ansluta vindkraftsanläggningar. Inom Värnamo kommun finns två stora aktörer som har nätkoncession, Värnamo Elnät (som har koncession för Värnamo stad) och E.ON Elnät. 3.3. Markanspråk Ett vindkraftverk kräver inte speciellt mycket mark under själva användningsfasen, det är mest under anläggningsskedet som det krävs utrymme för att sätta upp själva verket. För att gjuta vindkraftverkets fundament som är i storleksordningen 20x20 m, krävs en fri yta kring verket. Själva resningen av verket kan vara ganska platskrävande, eftersom det är så stora delar som ska monteras. Ett rotorblad levereras till resningsplatsen i ett stycke, alltså runt 50 m långt. Dessutom ska de stora lyftkranar som monterar verket, få plats. Efter själva anläggningsfasen kan tidigare markanvändning i form av jord- eller skogsbruk återupptas nära inpå vindkraftverket, men det behövs utrymme kring verket för transformatorstation och för att servicebilar ska kunna komma intill. Även om vindkraftverket i sig inte har så stora markanspråk, begränsas markanvändningen i omgivningen kring verket. Säkerhetsavstånd sätter gränser för hur nära bostäder, industrier och allmänna vägar kan byggas. Nya vindkraftverk kan inte byggas inom ett område på 400-700 m, beroende på förhållandena, eftersom de olika vindkraftverken då stjäl vind ifrån varandra. Inom detta område som brukar kallas för vindupptagningsområde, förekommer det att omgivande markägare får någon form av ekonomisk kompensation eftersom de inte kommer att ha möjlighet att bygga vindkraftverk. Själva anslutningen av vindkraftverket är inte särskilt komplicerad. En kabel, oftast nedgrävd, dras från en lämplig anslutningspunkt på elnätet till vindkraftverket. Elen som produceras i vindkraftverkets generator transformeras till rätt spänningsnivå innan den skickas ut i elkabeln. 7

3.4. Vägar För att vindkraftverk ska kunna resas och sedan fortlöpande underhållas krävs vägar som ansluter. Dessa vägar måste ha god bärighet, eftersom de måste tåla mycket tunga laster när vindkraftverket levereras. I regel byggs vindkraftverken långt från allmänna vägar. De vägar som kan finnas i närheten ägs ofta av någon lokal vägförening/vägsamfällighet. Nya vägar kan behöva byggas och befintliga vägar kan behöva rustas upp. I en del korsningar krävs dessutom fyllning av diken, eftersom de utrymmeskrävande transporterna har stor svängradie. För att bekosta förstärkningen av vägnätet, brukar den som bygger vindkraftverken gå med i vägföreningen/vägsamfälligheten och betala vägunderhåll, motsvarande användningen av vägarna. 8

4. Vindkraftens påverkan Även om vindkraften är en miljövänlig energikälla i ett regionalt och globalt perspektiv, kan vindkraftverken innebära stor miljöpåverkan på den närmaste omgivningen. Därför är det viktigt att i planeringsskedet förutse vilken typ av påverkan vindkraftverken kan ha på de närboende och naturen runt omkring. Därefter får man på bästa sätt utforma projektet, för att minimera miljöpåverkan. I detta avsnitt behandlas olika typer av miljöpåverkan, som ett vindkraftverk på land kan innebära. 4.1. Skuggor Om solen lyser när vindkraftverket snurrar, ger rotorbladen upphov till en roterande skugga som kan störa dem som bor bakom verket i förhållande till solen. Boverket har satt upp riktvärden som säger att en bostad inte ska utsättas för den här typen av skugga mer än sammanlagt 8 timmar per år och maximalt 30 minuter om dagen. I de datorprogram som används för att planera vindkraftverk finns beräkningsmodeller som kan se till att dessa krav uppfylls. Alternativt kan vindkraftverket stoppas under de tider då bostäder runt omkring utsätts för skugga. Husen förses då med skuggdetektorer som är kopplade till verket och som stänger av det, om riktvärdena riskerar att överskridas. 4.2. Buller Vindkraftverken skapar två typer av buller, dels ett mekaniskt buller ifrån rörliga delar i maskinhuset och dels ett svischande ljud som uppstår från rotorbladens rörelse genom luften. Naturvårdsverket har satt upp ett gränsvärde för ljud från vindkraftverk, på 40 dba vid bostäder. För känsliga naturområden bör bullret vara mindre än 40 dba 3. Det buller som kommer ifrån maskinhuset märks knappt i nyare vindkraftverk, eftersom det kan minimeras genom ljuddämpande material och teknikförbättringar i maskinhuset. Ljudet från rotorbladen är svårare att bli av med, men det kan i många fall överröstas av närliggande vägar eller vindens sus i träden. Dock är det viktigt att beräkningar för ljudutbredning utförs så att ingen bostad utsätts för mer buller än vad som är tillåtet, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Det buller som sänds ut från ett vindkraftverk har oftast en styrka på ungefär 95-105 dba. Ljudstyrkan avtar med avståndet - hur mycket den avtar varierar med hur landskapet ser ut och om det finns vegetation som kan dämpa bullret. För att uppnå Boverkets krav för bostäder och fritidsbebyggelse krävs ett avstånd mellan 400 1000 m, beroende på omgivningen. 4.3. Förändrad landskapsbild De vindkraftverk som byggs idag är mycket höga och kan innebära stora förändringar av landskapsbilden. Hur denna förändring uppfattas, beror på betraktaren. En del personer tycker att vindkraftverk passar in i landskapet och andra tycker det inte. Därför är det svårt att sätta upp några regler för hur vindkraftverk kan få påverka landskapsbilden. Vindkraftverkens påverkan beror också på vilka värden landskapet har och av vilken anledning allmänheten söker sig dit. Områden där landskapets orördhet värdesätts högt, är extra känsliga för vindkraftsanläggningar. 9 3 Naturvårdsverket, Riktvärden för ljud från vindkraft

landskapsanalysen kartläggs hur långt bort ett enstaka eller en grupp av vindkraftverk syns och vilka känsliga områden som får vindkraftsanläggningen inom synhåll. För att visa hur landskapsbilden kommer att förändras från olika utsiktspunkter används vanligen fotomontage. En dåligt strukturerad grupp av vindkraftverk kan innebära ett störande element även i landskapstyper som inte är speciellt känsliga. Om verken istället placeras i tydligt ordnade grupper med jämna avstånd, eller längs naturliga linjer i landskapet, uppfattas de generellt som mindre störande. 4.4. Reflexer När solen lyser på vindkraftverkens rotorblad kan det skapas reflexer, solkatter som kan vara irriterande för närboende. De allra flesta vindkraftverken har matt beläggning på rotorbladen, just för att undvika reflexer. 4.5. Hinderbelysning Barrskog/Lövskog Åkermark/Öppet landskap Sankmark Figur 3. Olika landskapstyper inom Värnamo kommun Vindkraftverken är hinder för luftfarten och ska därför markeras med varningsbelysning, enligt Luftfartsstyrelsens regelverk Markering av hinder utanför flygplatser. För vindkraftverk med en totalhöjd av 100 150 m ska det, enligt gällande luftfartsbestämmelser, installeras lågintensiv röd hinderbelysning med fast sken på den högsta punkten. Samma typ av hinderbelysning är vanlig på telemaster. För större vindkraftverk ska det även installeras högintensiv vit hinderbelysning med blinkande sken på den högsta punkten. I ett planerat vindkraftsprojekt kan det vara lämpligt att genomföra en landskapsanalys. På så sätt kan projektet anpassas efter de värden som finns i landskapet och därigenom minimera påverkan. I 10

Hinderbelysning kan ge ett störande moment i landskapet, särskilt den högintensiva blinkande varianten. Belysningen kan emellertid avskärmas så att ljuset inte träffar marken inom ett antal kilometer, vilket kan minska påverkan på närboende. Dessa föreskrifter är under förändring, just på grund av utbyggnaden av vindkraftverk. Nya regler kommer troligtvis vara utformade så att kraven på belysning ändras, av hänsyn till landskapsbilden. 4.6. Djur och natur Påverkan på djur och natur, från vindkraftverk, är i regel begränsad. För växter och de flesta landdjur består påverkan mestadels i undanträngning i anläggningsskedet. Fåglar löper en något större risk att påverkas av vindkraftverken, eftersom de riskerar att kollidera med rotorbladen, när de flyger. De undersökningar som har gjorts på fåglar, visar dock att de i de allra flesta fall kan se och undvika vindkraftverken. Även i mycket intensiva häckningsområden är det få fåglar som kolliderar med vindkraftverk. Betydligt fler fåglar dör årligen i samband med kollisioner med bilar, kraftledningar och bostadshus 4. Större rovfåglar har dock visat sig löpa större risk för att kollidera med vindkraftverk, jämfört med andra fåglar. Det är framförallt när fåglarna söker efter mat och glidflyger på hög höjd som de riskerar att bli träffade av rotorbladen. De stora öppna områden som lämpar sig för vindkraftverk är också lämpliga födosökningsområden för fåglarna. 4 T.Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, s.198 11 Även fladdermöss löper högre risk än fåglar i allmänhet, att krocka med vindkraftverk. Detta beror på att vindkraftverken drar till sig insekter och därmed även jagande fladdermöss. I vissa fall kan risken för kollision minskas genom att kartlägga fåglarnas och fladdermössens rörelsemönster med flyttningssträckor, häckningsplatser och födosökningsområden. 4.7. Hälsorisker för människor Media visar ibland bilder på vindkraftverk som löper amok under stormar och till slut exploderar våldsamt. Det har även förekommit fall där rotorblad har lossnat och slungats iväg, från verken. Riskerna för den här typen av haverier är mycket små. De inträffar bara under mycket kraftiga stormar. Andra typer av haverier, där växellådor eller andra delar har gått sönder, har också förekommit. Den typen av haverier innebär emellertid ingen hälsorisk för omgivningen. I områden med kallt klimat förekommer ibland isbildning på vindkraftverkens rotorblad. När isen sedan lossnar och faller till marken, riskerar förbipasserande att träffas. Det finns olika tekniska lösningar på problemet, bl a rotorblad som isen inte fäster på, rotorblad med inbyggda värmeslingor och avkänningssystem som stannar verket när det bildas is. Vidare kan problemet förebyggas med varningsskyltar. En annan typ av hälsorisk som uppmärksammas, i samband med elektronisk utrustning och särskilt mobilmaster, är elektromagnetisk strålning. Elektromagnetisk strålning skapas i vindkraftverkens generatorer, ledningar och transformatorer. Det är osäkert hur denna strålning påverkar oss människor. Vissa studier pekar på ett samband mellan långvarig exponering av elektromagnetisk strålning och cancer. I de studier som har gjorts har dock inga hälsoeffekter kunnat

påvisas för personer som vistats i en strålmiljö, med en styrka av 0,4 mikrotesla (µt) och lägre. Det finns dock inga gränsvärden, eftersom det vetenskapliga underlaget anses vara för begränsat. I tabell 1 redovisas även strålningsvärden från vardagliga föremål. går via jorden istället för genom en ledning som planerat. Dessa strömmar kan undvikas genom olika typer av förstärkningar i elanslutningen, men förstärkningarna kan vara kostsamma. Vagabonderande strömmar är inget unikt för vindkraftverk, utan kan uppstå överallt där det finns jordad elektrisk utrustning. Föremål Strålning (mikrotesla) Avstånd (m) 4.8. Trådlös kommunikation Kraftledning 220 kv 0,4 50 Järnväg när tåget passerar 0,3-1,0 20 Hårtork 1-6 0,1 Elspis 0,5-1,5 0,2 Dammsugare 0,1-1,0 1 Rakapparat 10-800 0,03 Tabell 1. Strålning från vardagliga föremål 5 Vilken strålningsnivå som vindkraftverken ger, beror på spänningsnivån i verket och i den ledning med vilken verket är ansluten till elnätet. Spänningsnivån är i de allra flesta fall betydligt lägre än i en kraftledning och därför kan strålningen från vindkraftverk troligen försummas. Även vagabonderande strömmar från vindkraftverken kan vara en källa till strålning. Vagabonderande strömmar uppstår när strömmen Vindkraftverken kan ha en negativ påverkan på trådlösa kommunikationer som mobilnät och TV-sändningar. Detta beror på att de signaler som skickas ut från master kan reflekteras av vindkraftverkens rotorblad, särskilt om rotorbladen innehåller metall. Störningar kan på samma sätt även uppkomma på andra kommunikationssystem och radar, som försvaret och luftfarten använder sig av. Vilken omfattning störningarna har, går inte att säga generellt. De varierar, mycket beroende på vindkraftverkets storlek och exakta placering. Försvaret, Luftfartsverket och Teracom får uttala sig i varje enskilt fall, om hur vindkraften påverkar deras kommunikationer. Ibland kan det dock vara möjligt att utnyttja vindkraftverken som master, där sändar- och mottagarutrustning kan sättas upp. Exempelvis har detta visat sig möjligt med 3G-utrustning. På så vis kan antalet master minskas, vilket kan förbättra landskapsbilden. 5 Banverket, Förstudie Kiruna, Ny Järnväg 12

5. Konkurrerande intressen Även om Värnamo kommun har ett stort intresse för vindkraft, finns det andra intressen inom kommunen som kan kräva särskild hänsyn. Inom vissa områden kan dessa intressen vara så starka att områdena helt bör undanhållas från etableringar av vindkraftverk. I följande text redovisas olika typer av intresseområden och var dessa finns i Värnamo kommun. En del av dessa intresseområden är även av riksintresse. Det kan vara särskilt viktigt att skydda de värden som dessa områden innehåller. 5.1. Naturmiljöintressen I områden med naturmiljöintressen är det främst miljön och upplevelsen den ger som behöver skyddas. De typer av områden med naturmiljöintressen som finns i kommunen är främst friluftsområden, kulturmiljöer och områden med stora naturvärden. Vindkraftverk kan försämra de värden som områdena innehåller, om de placeras i eller i för nära anslutning till dessa områden. Det kan krävas olika former av regler och säkerhetsavstånd för att skydda dessa naturmiljöintressen. Områden med starka friluftsintressen är mest känsliga mot den påverkan som vindkraften ger, i form av buller och förändring av landskapsbild och som kan äventyra områdenas värden. I en del av dessa områden skulle vindkraftverk dock innebära en obetydlig försämring, samtidigt som områdenas tillgänglighet ökar, genom de vägar som vindkraftverken kräver. Inom Värnamo kommun är det Store mosse, Vidöstern och Bolmen med omnejd som är av riksintresse för friluftsliv. Se figur 4. Runt alla sjöar i kommunen finns ett strandskydd om minst 100 m och upp till 300 m, beroende på sjöns karaktär. Detta innebär också en typ av skydd för det rörliga friluftslivet. 13 Riksintresse för friluftsliv Figur 4. Riksintresseområden för friluftsliv

Buller och landskapspåverkan är också faktorer som kan innebära stor påverkan på känsliga kulturmiljöer. I områden rika på fornminnen kan även anläggningsarbeten påverka. Exempel på kulturmiljöer är fornlämningar, opåverkade jordbrukslandskap och äldre bebyggelseområden. Figur 5 visar var i Värnamo kommun vi har riksintressen för kulturmiljövård. Områden med stora naturvärden kan vara känsliga för buller och landskapspåverkan, men också för de mark- och anläggningsarbeten som byggandet av vindkraftverk innebär. Om områdena även har ett rikt liv av fåglar och fladdermöss kan vindkraftverk innebära en hälsorisk för dessa. Det finns många olika typer av skydd för områden med stora naturvärden. I figur 6 visas de områden som är av riksintresse för naturvård. Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård Figur 5. Riksintresseområden för kulturmiljövård Figur 6. Riksintresseområden för naturvård 14

Natura 2000 och naturreservat är två andra typer av skyddsstatus som ett område med stora naturvärden kan få. I figur 7 finns dessa angivna. 5.2. Bebyggelseintressen Även den bebyggda miljön omkring oss kan påverkas av vindkraftverk. Både befintlig och planerad bebyggelse bör därför förses med zoner inom vilka det finns restriktioner mot byggande av vindkraftverk. Figur 7. Ytterligare naturområden med stark bevarandestatus I kommunen finns även ett stort antal naturminnen och mindre biotoper för hotade arter. Jönköpings länsstyrelse har en förteckning över dessa mindre naturhänsynsområden, ner till enskilda fastigheter. 15 För bostäder, industrier och andra byggnader där folk vistas regelbundet kan vindkraftverk ge en negativ påverkan i form av skuggning och buller. Det kan därför vara lämpligt att införa skyddsavstånd som åtminstone är så stora att riktvärden för buller och skuggor underskrids. De avstånd som då krävs är oftast så pass stora att inga specifika skyddsavstånd, med avseende på nedfallande is och liknande, behöver sättas upp. På landsbygden där husen ligger utspridda kan det räcka med ovan nämnda skyddszon, men runt tätorter kan det vara lämpligt att sätta upp en utökad skyddszon så att tätorterna har utrymme att expandera. Ett vanligt förekommande avstånd är 1000 m ifrån samlad bebyggelse i form av tätort. Denna restriktion kan gälla både för befintlig och planerad bebyggelse. Även kring viktig infrastruktur som större vägar, järnvägar och kraftledningar kan det behövas säkerhetszoner. Om ett vindkraftverk skulle haverera i en storm eller liknande, bör det inte vara placerat så nära vägar, järnvägar eller kraftledningar att dessa löper någon säkerhetsrisk. Ett skyddsavstånd bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Vilka väg-, järnvägs- och kraftledningssträckor som ska omfattas av ett sådant skyddsavstånd kan variera. Mindre vägar som inte nyttjas särskilt intensivt skulle kunna undantas och även mindre elledningar som eventuellt skulle kunna grävas ned på de sträckor där skyddsavståndet inte uppfylls.

6. Handläggning av vindkraftsärenden Hur en ansökan om uppförande av vindkraftverk handläggs, beror dels på storleken på projektet och dels på hur stor påverkan vindkraftverken befaras ge på omgivningen. 6.1. Tillståndskrav Ändringar i Plan- och bygglagen (PBL) trädde ikraft 1 aug -09. Dessa förväntas underlätta för uppförandet av vindkraftverk. Förändringarna gäller i första hand tillståndspliktiga anläggningar, där bl a kravet på bygglov slopas helt. Även gränsen för tillståndspliktiga anläggningar har förändrats. I PBL:s femte kapitel sägs bl a att prövning av markens lämplighet ska ske genom detaljplanering för sådana vindkraftverk som anges i 8 kap 2 första stycket 6 - dvs om vindkraftverket är högre än 20 m över markytan, placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, monteras fast på en byggnad, eller har en vindturbin med en diameter som är större än 3 m. Detta gäller emellertid endast om verken ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark och byggnader, eller andra anläggningar. Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. Bygglov krävs däremot för de uppräknade åtgärderna, under förutsättning att de inte omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap i Miljöbalken (MB). I 9 kap MB behandlas bl a vad som avses med miljöfarlig verksamhet (t ex användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning, eller annat liknande). I 11 kap MB behandlas vattenverksamhet och vattenanläggningar. Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunens tillstyrkande krävs, för projekt som tillståndsprövas enligt MB, dvs större verk eller vindkraftsparker. Tillståndsprövningen av vindkraftverk behandlas av länsstyrelsen, med beslut från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Beslutet kan överklagas och detta görs till miljödomstolen. Vid tillstånd från länsstyrelsen krävs inget bygglov från kommunen, men bygganmälan kvarstår. Krav på tillstånd gäller för verksamhet med: 1 två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 m, 2 ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3 ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Tillståndskrav gäller även för verksamhet med: 1 sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2 ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3 ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. 16

I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har införts en bestämmelse om vad en anmälan om vindkraft ska innehålla och att kommunerna i lämplig omfattning ska handlägga en anmälan tillsammans med ett bygglovsärende. Det tydliggörs även att tillsynsmyndigheten ska förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd om verksamheten medför betydande miljöpåverkan. Krav på anmälan gäller för: 1 ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 m, 2 två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3 ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt beskrivning ovan. Övergångsbestämmelserna innebär att en verksamhet som är anmälningspliktig enligt äldre bestämmelser får fortsätta att bedrivas om verksamheten är anmäld den 1 augusti 2009. Detta gäller även om verksamheten blir tillståndspliktig med de nya bestämmelserna. Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar kommer även fortsättningsvis att innehålla ett obligatoriskt krav på miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftverk som kräver tillstånd. 6.2. Kommunens behandling av respektive ärende Nedan redovisas hur ett bygglov ges, hur en detaljplan arbetas fram och hur en miljöanmälan behandlas inom kommunen. 17 Bygglov Bygglovsprocessen inleds med att den sökande skickar handlingar som beskriver vindkraftsanläggningen med placering, storlek och utseende, till kommunens miljö- och stadsbyggnadskontor. Vidare krävs en teknisk beskrivning av själva vindkraftverken och kartor som visar beräknad skuggning och ljudutbredning. Vilka eventuella ytterligare handlingar som sedan krävs kan skilja sig lite på olika platser. Det enklaste är om den sökande kontaktar miljö- och stadsbyggnadskontoret för besked om detta. När alla handlingar som krävs har kommit in till kommunen tar kommunen kontakt med grannar och andra berörda, för synpunkter. Den sökande får också besked om ifall det krävs kompletteringar för att ansökan ska kunna godkännas. Ett godkänt bygglov gäller i fem år från att beslutet tagits. Om byggnaden inte är påbörjad inom två år eller färdigställd inom fem år, upphör bygglovet att gälla. Minst tre veckor före byggstart ska bygganmälan göras till miljö- och stadsbyggnadskontoret som då kallar byggherren till byggsamråd. Under samrådet går man igenom eventuella samordningsfrågor och byggherren utser en kvalitetsansvarig, vilken ska se till att bygget följer bygglovet och de överenskommelser som gjorts. Detaljplan En förfrågan om upprättande av detaljplan kommer till kommunen från t ex markägare eller förvaltning/nämnd. Miljö- och stadsbyggnadskontoret ansvarar för planläggningen, men behöver inte själva upprätta de formella planhandlingarna. Det första steget i en detaljplaneprocess är programmet. I detta skede finns inga givna förutsättningar för områdets kommande användning och utseende. Kommunen ansvarar för att en programhandling tas fram. I ett programsamråd diskuteras sedan programmets innehåll och eventuella förändringar, tillsammans med markägare och

intressenter. Genom en programsamrådsredogörelse tas framkomna synpunkter tillvara. Dessa ligger till grund för detaljplanens inriktning. Nästa steg är ett samrådsförslag till detaljplanen. När utkastet är färdig, skickas materialet ut till markägare, intressenter, närboende och andra berörda. Eventuellt ordnas ett samrådsmöte. Framkomna synpunkter sammanfattas i en samrådsredogörelse och ligger till grund för kommunens beslut om fortsatt inriktning av detaljplanen. Inför planens utställning, arbetas formella planhandlingar fram. Det färdiga förslaget ställs ut under minst tre veckor. Här har allmänheten ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter. Ett utlåtande över inkomna yttranden skrivs. Efter bearbetning utifrån utställningens synpunkter, antas planen så småningom i kommunfullmäktige. Om ingen överklagar kommunfullmäktiges beslut, vinner detaljplanen laga kraft efter tre veckor. Miljöanmälan Första steget i en miljöanmälan är att den sökande skickar in nödvändiga handlingar till miljö- och stadsbyggnadskontoret, enligt en blankett som finns tillgänglig på kommunens hemsida. Det kan röra sig om kartor med vindkraftverkens placering, teknisk beskrivning av verken, förväntad användning av oljor och kemikalier osv. Miljö- och stadsbyggnadskontoret kan behöva begära in kompletterande information. När alla handlingar som krävs finns hos kommunens förvaltning skickas de även till länsstyrelsen och eventuellt till andra myndigheter och organisationer, för att dessa ska ha möjlighet att uttala sig. Från och med att alla handlingar är kompletta, har förvaltningen sex veckor på sig att handlägga ärendet och ge besked. För att uppnå en så snabb handläggning som möjligt kan det vara lämpligt att den som ska skicka in anmälan kontaktar miljö- och stadsbyggnadskontoret, för att ta reda på vad en anmälan behöver innehålla för den aktuella fastigheten. 18

7. Litteraturlista Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden (Publikation), Boverket 2009. www.boverket.se Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar (Publikation), Boverket 2009. www.boverket.se Ljud från vindkraftverk (Publikation), Naturvårdsverket 2001. www.naturvardsverket.se Vindkraftverk på land (Branschfaktablad) 2006, utgåva 2. www.naturvardsverket.se Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk (Publikation), Rapport 5956, Naturvårdsverket 2009. www.naturvardsverket.se Riktvärden för ljud från vindkraft (Webbsida), Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se Svenska Kraftnäts riktlinjer för vindkraftsanslutningar, (Publikation) Svenska Kraftnät 2008. www.svk.se 3G-utrustning i anslutning till vindkraftverk (Publikation), Elforsk 2003. www.elforsk.se Förstudie Kiruna, Ny Järnväg (Publikation), Banverket 2005. www.banverket.se Årsredovisning 2007 (Publikation), OKG 2007. www.okg.se Våra vattenkraftverk (Webbsida), Vattenfall. www.vattenfall.se Vindkraft i teori och praktik (Litteratur), T. Wizelius 2007, Studentlitteratur. ISBN: 914402660. Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion (Publikation), L. Söder. ID-nummer: SOU 2008:13. www.regeringen.se Kunskapsinventering. Kring vindar och vindkraftverk i skog. ER 2008:21, Energimyndigheten. www.energimyndigheten.se 19