Samrådsunderlag Vindkraftspark Vaberget Fotomontage mot Vaberget från Strand, nordöst om etableringsområdet Sundsvall och Stockholm 2012-05-03
2
Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Administrativa uppgifter... 6 2 Bakgrund... 7 2.1 Presentation av företagen... 7 Eolus Vind... 7 wpd Scandinavia... 7 2.2 Varför vindkraft?... 7 Förnybar energi... 7 Sveriges mål... 8 Samhällsekonomi... 8 2.3 Tillståndsprocessen... 8 3 Lokalisering av vindkraft på Vaberget... 9 3.1 Allmänt om lokalisering av vindkraft... 9 3.2 Lokalisering Vaberget... 9 3.3 Planförhållanden... 10 4 Verksamhetens omfattning och utformning... 10 4.1 Vindkraftverken... 10 4.2 Anläggningsskedet... 12 Vägar... 12 Förslag till vägdragning... 13 Fundament och verk... 14 Transporter... 16 Elanslutning, elinstallationer... 17 4.3 Driftskedet... 17 Elproduktion... 17 Service och kontroll... 17 4.4 Avvecklingsskedet... 17 5 Områdesbeskrivning... 18 5.1 Översikt... 18 5.2 Bebyggelse... 19 5.3 Naturmiljö... 20 5.4 Kulturmiljövärden... 22 5.5 Friluftsliv och rekreation... 23 5.6 Rennäring... 23 6 Påverkan på människor och miljö... 24 3
6.1 Påverkan på människor... 24 Visuell påverkan... 24 Belysning... 28 Ljud... 28 Skuggor... 29 Friluftsliv... 30 Rennäring... 30 Olycksrisker... 31 6.2 Natur- och kulturmiljö... 32 Naturvärden... 32 Fladdermöss... 32 Kulturmiljö... 33 6.3 Kumulativa effekter... 33 6.4 Hushållning med naturresurser... 33 Energi... 33 Mark... 34 7 Arbetstillfällen och lokal nytta... 34 7.1 Lokalt ägande av vindkraft... 34 7.2 Bygdepeng... 35 8 Samråd... 35 4
1 Inledning Eolus Vind och wpd Scandinavia AB är två företag som arbetar med projektering av nya vindkraftsparker. Företagen undersöker möjligheten att etablera vindkraft i direkt angränsande områden på Vaberget och Rödmyråsen i Sollefteå kommun, där vindförhållandena bedöms som lämpliga för vindkraft. Det aktuella området markeras på karta i bild 2 wpd har nyttjanderättsavtal med markägaren SCA, som har en stor fastighet på berget och Eolus Vind har avtal om markarrende med ett antal privata fastighetsägare i området. Även Sollefteå kommun hör till markägarna i området. Eftersom företagens etableringar planeras att uppföras så nära varandra att det kommer att upplevas som en sammanhållen vindkraftspark, har wpd och Eolus Vind valt att gemensamt beskriva miljökonsekvenserna av hela den planerade verksamheten. Även samråd kommer i stor utsträckning att genomföras gemensamt och föreliggande samrådsunderlag beskriver således både de ca 12 vindkraftverk som planeras av Eolus Vind och de ca 17 vindkraftverk som planerads av wpd. Både antalet verk och placeringen är i det här läget preliminära. För att uppföra den planerade vindkraftsparken behövs tillstånd enligt miljöbalken, vilket söks hos länsstyrelsen i Västernorrlands län. Verksamhetskod enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet är 40.90. Som ett led i tillståndsprocessen har wpd och Eolus Vind ställt samman denna beskrivning av projektet och dess konsekvenser för människor och miljö, vilket utgör ett underlag för länsstyrelsen, kommunen, nationella myndigheter, närboende, berörda organisationer och andra intresserade, som vill lämna synpunkter på projektet. Bild 1 Ett exempel på vindkraft i skogsmiljö är Vettåsen i Ockelbo kommun. 5
Bild 2 Översiktskarta Vaberget. 1.1 Administrativa uppgifter Eolus Vind AB Trädgårdsgatan 18 852 31 Sundsvall Tfn: 070-300 62 81 Organisations nr: 556389-3956 Kontaktperson: Johanna Thurdin Johanna.thurdin@eolusvind.com 070-300 62 81 wpd Onshore Vaberget AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Organisations nr: 556843-5191 Kontaktperson: Angelica Widing a.widing@wpd.se 08-501 091 72 6
2 Bakgrund 2.1 Presentation av företagen Eolus Vind Eolus Vind AB bildades 1990 och var då den första kommersiella vindkraftsprojektören i Sverige. Idag är Eolus en av Sveriges ledande vindkraftsprojektörer, med drygt 50 anställda och kontor i Hässleholm, Halmstad, Vårgårda, Motala, Falun och Sundsvall. Bolaget har medverkat vid etableringen av cirka 300 vindkraftverk i Sverige, Ca 10 % av dessa ägs och drivs av Eolus Vind och övriga har sålts till andra företag eller ägs som andelsverk av privatpersoner. Affärsidé: Eolus projekterar, uppför och förvaltar vindkraftanläggningar som uppfyller högt ställda miljökrav med god totalekonomi för markägare, investerare och aktieägare. wpd Scandinavia wpd koncernen är en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnybara energiprojekt. Vindkraftsprojektet drivs av projektbolaget wpd Onshore Vaberget AB, som ingår i wpdkoncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige drivs utvecklingsarbetet med hjälp av företaget wpd Scandinavia AB. wpd arbetar i Sverige för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat projekten Tandsjö och Aldermyrberget samt offshore-projekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av 1 400 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2000 MW. Företaget har idag 600 medarbetare i 20 länder. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 2.2 Varför vindkraft? Förnybar energi FN:s klimatkommitté har konstaterat att koldioxidutsläppen måste minska med 50-70 % för att mänskligheten ska kunna motverka klimatförändringarna. En snabb utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för att reducera koldioxidutsläppen. För att kunna ersätta så mycket som möjligt av den fossila energin behövs en kraftig utbyggnad av förnybara energikällor som biobränslen, vattenkraft, vindkraft och solenergi. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk tas bort efter avslutad drift varpå marken i hög grad kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av framförallt ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta 7
innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Riksdagen har beslutat att andelen förnybar energi i Sverige år 2020 ska vara minst 50 %. För att öka andelen förnybar energi och dessutom bredda basen för elproduktionen utöver kärnkraft och vattenkraft finns stöd för förnybar elproduktion. För den förnybara elproduktionen har regeringen fastställt ett särskilt mål på en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av dessa 25 TWh beräknas cirka 10-15 TWh behöva utgöras av vindkraft. 2011 producerades ca 6,1 TWh el från vindkraft i Sverige, vilket motsvarar drygt 4 % av elanvändningen. Planeringsmålet för vindkraft är 30 TWh vindkraftsel 2020, vilket motsvarar cirka 20 procent av elanvändningen (Prop. 2008/09:162). Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. 2 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat och ska ge incitament för utbyggnad av den mest kostnadseffektiva energiproduktionen. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Bioenergi tar största delen av certifikatstödet medan ca 19% (2010) gick till vindkraft. 2.3 Tillståndsprocessen Vindkraftsparker med mer än 6 verk eller högre än 150 meters totalhöjd är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen och den planerade anläggningen måste också tillstyrkas av kommunen. Som en del i tillståndsansökan ska den som vill bygga vindkraftverk upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, vilken beskriver hur människor och miljö påverkas positivt och 1 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004. 2 El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, 2011. 8
negativt av den planerade verksamheten. Innan tillståndsansökan lämna in måste verksamhetsutövaren, alltså det företag som söker tillstånd, samråda med myndigheter och de som berörs av projektet. Eolus Vind och wpd planerar att samråda med fastighetsägare och närboende, Sollefteå kommun, länsstyrelsen i Västernorrlands län, berörd sameby samt föreningar som jaktlag, skoterklubbar, naturskyddsföreningen, fiskevårdsområden m fl. Samråd kan ske t ex via möten, brev, annonser och telefonsamtal. Samråd planeras att hållas under våren 2012. Därefter planeras några fördjupade utredningar av bland annat naturvärden (rovfågelinventering), innan tillståndsansökan, enligt tidplanen kommer att lämnas in 2012/2013. Sen kan det dröja mellan ett halvår och ett år innan länsstyrelsen fattar beslut om tillstånd för verksamheten. Detaljprojektering av bl a vägar och elanslutning skulle kunna ske under 2013/2014 och byggnation under 2014/2015, förutsatt att elanslutningen kan ordnas. 3 Lokalisering av vindkraft på Vaberget 3.1 Allmänt om lokalisering av vindkraft Vid lokalisering av vindkraftverk behöver ett stort antal faktorer stämma för att projektet ska kunna förverkligas. En grundförutsättning är att vindförhållandena måste vara goda och att det finns möjlighet att ansluta den producerade elen till kraftledningsnätet. Vidare måste faktorer som avstånd till närboende, landskapets karaktär, befintliga natur- och kulturvärden samt områdets betydelse för friluftsliv beaktas. Det aktuella området får inte påverka befintlig flyg-, radio- och teletrafik eller försvarsmaktens intressen. Slutligen måste också faktorer som förekomsten av vägar, transportbehov och lokal förankring vägas in när ett område analyseras för vidare projektering. Under 2012 planeras vindmätning med sodar-teknik, viket förhoppningsvis kan bekräfta bedömningen att det blåser bra i området. 3.2 Lokalisering Vaberget Vaberget ligger 1 mil norr om Långsele och ca 1,5 mil från Sollefteå, mitt emellan Faxälven och Ångermanälven. Toppen ligger ca 380 m över havet, vilket är högre än omgivande landskap. Flera av bergen väster och öster om Vaberget når visserligen också över 300 m, men i nordväst är landskapet flackare och nordväst är sannolikt också den dominerande vindriktningen. En viktig anledning till att just Vaberget bedöms vara lämpligt för vindkraftsetablering är att det finns en möjlighet till elanslutning vid Hjälta även om förstärkningsåtgärder krävs. För närvarande utreder Svenska Kraftnät och E.ON vilka åtgärder som krävs och tidplan för detta. Avståndet till närboende är stort, vilket beskrivs i kapitel 5.2. Försvaret anger att man inte har något att erinra mot vindkraftsetablering i området och det finns inte heller några länkstråk för TV eller telefoni som riskerar att störas. Området är heller inte beläget i eller nära något riksintresseområde för rennäringen. En förstudie vad gäller natur- och kulturmiljö har inte visat på några stora förväntade intressekonflikter. Övriga faktorer som inställningen hos närboende, naturvärden, kulturvärden m m kommer att utredas i MKB-processen, via samråd och fördjupade utredningar. Överensstämmelse med kommunala planer tas upp i kapitel 3.3 nedan. 9
3.3 Planförhållanden Området berörs inte av Detaljplan eller Områdesbestämmelser. Sollefteå kommun har en fördjupad översiktsplan för vindkraft, Vindbruk i Sollefteå kommun, från december 2008. En revidering av planen pågår under 2011-2012. Enligt den gällande fördjupade översiktsplanen för vindbruk från 2008 ingår Vaberget i kategorin övriga utredningsområden Övriga utredningsområden beskrivs på sid 42 som områden där i första hand småskalig vindkraftsetablering kan prövas, här definierat som etableringar mellan 40 meters gårdsverk till parker på 10 MW eller 7 verk. 4 Verksamhetens omfattning och utformning 4.1 Vindkraftverken Det är ännu inte klart vilken typ av verk som kan komma att uppföras på Vaberget. Teknikutvecklingen går snabbt och både effekt, höjd och rotordiameter har ökats de senaste åren. Företagens planer baseras på ett vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 m, och med en uteffekt 2-4 MW. Då etableringen inte förväntas uppföras förrän under 2014/2015 avser sökanden att hålla möjligheten öppen för att utforma parken så att man tillvaratar vindresursen med bästa möjliga teknik vid uppförandetillfället, i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler (2 kap). Hur många verk som får plats beror på vilken typ av verk som väljs. Antalet verk i en park styrs vanligen av vilket avstånd mellan respektive verk som krävs. Som tumregel gäller att avståndet mellan verken måste vara minst 5 gånger rotordiametern. Med ett verk med rotordiameter på ca 120 meter blir avståndet ca 600 meter, Större avstånd eftersträvas i dominerande vindriktning för att verken ska störa varandra så lite som möjligt. Fotomontage har utförts för två alternativa parklayouter, en med 29 verk av typen Vestas V90 och en med 20 verk av typen Nordex N117, som är en större modell än V90. 10
Bild 3. Förslag till utplacering av verk om verkstypen Vestas V90 väljs. Eolus verk markeras med röd symbol och wpd:s verk markeras med blå symbol. 11
Bild 4. Förslag till utplacering av verk om verkstypen Nordex N117 väljs. Eolus verk markeras med röd symbol och wpd:s verk markeras med blå symbol. 4.2 Anläggningsskedet Vägar Innan vindkraftverken kan resas måste väg dras ända fram till verksplatserna. Bra vägar behövs både i anläggningsskedet och för underhåll under drifttiden. Befintliga vägar kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt och där väg saknas kommer ny skogsbilväg att anläggas. På bild 5 och 6 syns hur en befintlig skogsbilväg har rustats upp inför anläggning av en vindkraftspark. 12
Bild 5 Skogsbilväg före upprustning Bild 6 Samma väg efter upprustning Förslag till vägdragning I dagsläget är det inte klart vilka vägar som är mest lämpade att rustas upp inför anläggningsskedet. Enligt de förstudier som gjorts bedöms ett sannolikt alternativ vara att nyttja väg 331 fram till Ås. Från Ås finns en väg med god standard som leder upp mot Rådomsråberget. Denna väg håller erforderlig vägbredd större delen av sträckan och endast mindre förstärkningsjobb kommer att krävas. Strax söder om Böle krävs en helt ny vägsträckning ca 1 km, varefter befintliga vägar upp mot Vaberget kan användas. Dessa vägar kommer att breddas och förstärkas. Mellan verken kommer ny väg att anläggas. Vaberget Ny väg ca 1 km Ås Bild 7. Förslag på infartsväg till vindkraftsparken. 13
Fundament och verk De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd att läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs senast några veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Bild 8 Exempel på konstruktion av fundament. Bild 9 Exempel på konstruktion av fundament. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. 14
Bild 10 Montering av vindkraftverk. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Utformningen av kranplatser är individuell då olika vindkraftsfabrikat har olika krav på kranplatsernas utformning. Den genomsnittliga yta som krävs för en kranplats är ca 50 x 40 meter. 15
Bild 11. Kranplats Transporter Vindkraftverken transporteras ofta från fabriker i t ex Tyskland och Danmark med fartyg till närmaste hamn och därifrån med lastbil. Det handlar om mycket stora ekipage, eftersom rotorbladen transporteras i full längd, ca 50 m. Bild 12. Transport av tornsektion. 16
Elanslutning, elinstallationer Elanslutning för vindkraftsparken kan enligt planerna ske vid Hjälta kraftstation. Det är innehavaren av nätkoncessionen i ett område som ansvarar för elanslutningen till överliggande elnät, vilket innebär en separat tillståndsprocess. I projekt Vaberget är det E.ON Elnät som är nätägare men anslutningen är också beroende av Svenska Kraftnät som handhar stamelnätet. Anslutningsledning till elnätet byggs som luftledning eller markförlagd ledning. Det interna elnätet mellan verken förläggs i regel som markförlagd kabel i anslutning till vägnätet inom parken. I anslutning till varje verk uppförs en liten transformatorbyggnad. Bild 13. Transformatorkiosk invid vindkraftverk 4.3 Driftskedet Elproduktion Ett modernt vindkraftverk i medelbra vindläge producerar el under 80-90 % av årets timmar. Producerad effekt varierar beroende på vindstyrka och man kan räkna med att verket på ett år producerar el motsvarande ca 25% av den teoretiskt maximalt möjliga produktionen. Ungefär 60 % av elproduktionen i ett vindkraftverk produceras under vinterhalvåret (oktober-mars). Om Vabergets vindkraftspark kan byggas enligt de redovisade planerna, 29 st verk à 2 MW, beräknas parken producera totalt ca 160 000 MWh per år. Med en antagen elförbrukning på 20 000 kwh/ år skulle denna el räcka till 8000 eluppvärmda villor. Beräknat som hushållsel för småhus med annan uppvärmning (4500 kwh/år) räcker det till 35 000 hushåll Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral på distans via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Under det första halvårets inkörningsperiod görs i regel tätare besök. 4.4 Avvecklingsskedet Man räknar med att Vindkraftverken har en livslängd på minst 20 år. 17
Efter avslutad drift demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Fundamentet kan antingen tas bort ned till 0,5 meters djup eller täckas över och markytan återställs så att området smälter in i omgivande terräng. Om tillståndsmyndigheten kräver det kan fundamenten även tas bort helt men oftast bedöms påverkan bli mindre om en del lämnas kvar. Själva vindkraftverken kan till stor del återvinnas då de huvudsakligen består av metall. Beroende på teknikutveckling m m kan det även finnas en marknad för begagnade vindkraftverk eller enskilda delar. 5 Områdesbeskrivning 5.1 Översikt I den här delen av landet koncentreras bebyggelse och jordbruksmark till Älvdalarna och runt de större sjöarna. Vaberget ligger i ett höglänt område precis mitt emellan Faxälven och Ångermanälven och trakten är således mycket glest befolkad. Hela det aktuella området är täckt av skog eller hyggen, huvudsakligen gran med inslag av tall och björk. Skogen brukas aktivt, t ex har Vabergets sluttning ned mot Långsjön nyligen slutavverkats. Bild 14. Aktivt skogsbruk på Vabergets sluttning mot Långsjön 18
Bild 15. Avverkad och avverkningsanmäld skog inom SCAs fastigheter på Vaberget. 5.2 Bebyggelse Området där vindkraftverken planeras att uppföras ligger långt från bebyggelse. Vid Långsjöns östra strand ligger de fritidshus som kommer att ligga närmast verken. Det är omkring 15 stugor, varav de flesta inte har bilväg fram till husen. De närmsta stugorna kommer vid en vindkraftsutbyggnad att ligga 1,7 km från närmsta vindkraftverk. På något större avstånd finns enstaka fritidshus vid Långsjöns västra strand (3 km) och vid Nylandsbodarna (3,5 km). På bilderna nedan syns några av fritidshusen vid Långsjön och på bild 18 markeras de närmsta husen på kartan. Bild 16. Fritidshus vid Långsjön. Bild 17. Fritidshus vid Långsjön. 19
I dagsläget finns det ingen säker inventering av boende i området, men det är sannolikt att närmaste fastboende finns i den mer samlade bebyggelsen i byarna. Åt nordost ligger byn Brännan/ Gåsnäs ca 5 km från de planerade verken, åt sydväst ligger bebyggelsen vid Mosjön ca 6 km från verken och 6 km rakt söderut finns fastboende vid Nordsjösjön. I skogarna runt Vaberget finns ett antal mindre stugor som sannolikt används vid jakt. Gåsnäsbodarna, ca 1,2 km öster om vindkraftsparken är en före detta fäbod som inte längre används, men räknas som ett kulturvärde i området. Ett urval av de beskrivna husen redovisas på kartan på kartan, bild 18 nedan. Område för planerad vindkraft Fastboende i Brännan Mobodarna Närmste fritidshus vid Långsjön Gåsnäsbodarna Bebyggelse vid Mosjön Nylandsbodarna Bild 18. Närmaste bostäder, hus och byar runt de planerade vindkraftverken på Vaberget. 5.3 Naturmiljö Projektområdet består av produktionsskog med inslag av sumpskog. 1 km norr om projektområdet ligger våtmarken Tängsta-Stormyran, som är en våtmark av klass 1 enligt länsstyrelsens våtmarksinventering och även ett riksintresse för naturvård. Myren är markerad på kartan i bild 19. På berget där vindkraftsparken planeras finns inga naturreservat, riksintressen eller nyckelbiotoper. Det enda naturvärde som finns registrerat i Skogsstyrelsens Skogens pärlor är områden med sumpskog i svackorna. Ett antal nyckelbiotoper som ligger norr, väster och söder om berget finns redovisade på kartan i bild 19 nedan. Klassade naturvärden är på kartan markerade med olika färger och de som ligger närmast området för vindkraftsetablering beskrivs i textrutorna. Bland annat finns barrskog med rik hänglavsförekomst vid Tängsta-Stormyrans våtmark och urskogsartad naturskog söder om Vaberget. Alla nyckelbiotoper ligger mer än 500 m från närmaste planerade vindkraftverk. 20
Tängsta-Stormyran Naturvärde, rik hänglavsförekomst Fäbodlämningar, Omnäsfäbodarna Sumpskogsområden i svackorna Område för planerad vindkraft Gåsnäsbodarna Nyckelbiotoper: naturskog, döda träd samt sumpskog Bild 19. Klassade natur- och kulturvärden i området runt Vaberget. Källa: Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor. Skogen på Vaberget består av barrskog med normala inslag av lövträd. Mindre områden med sumpskog finns i områdets mellersta del. Vid Långsjön går granskogen ända ner till vattenbrynet och det finns inte några sandstränder eller strandängar. På fotona, bild 20 och 21 nedan, visas naturtypen runt Långsjön. 21
Bild 20. Långsjöns östra strand, vy mot söder. Bild 21. Långsjöns västra strand, vy mot väster. I juni 2011 genomfördes en förstudie av natur- och kulturvärden av Ecocom, vilken innefattade Vaberget samt ett relativt stort område runt det område som nu är aktuellt för vindkraftsparken. Studien bygger på en genomgång av databaser och rapporter från länsstyrelsen, skogsstyrelsen m fl, och är alltså inte en fältinventering. Sammanfattningsvis kommer studien fram till att de naturvärden som har identifierats är knutna till våtmarker och sumpskogar som ligger utanför det område som nu är aktuellt för etablering av vindkraft. Ecocom har även gjort en förstudie av fågelfaunan i området, utifrån information i artdatabanken och artportalen Svalan. I studien av fågelfaunan har man har tittat på ett område med 5 km radie från etableringsområdet för vindkraft och drar slutsatsen att området inte tycks utnyttjas i större utsträckning av rastande eller flyttande fåglar. När det gäller vindkraft är förekomst av rovfågel av störst intresse. Fjällvråk och Kungsörn kan häcka i närområdet. Av däggdjuren är det förekomst av fladdermöss som är av störst intresse när det gäller vindkraft. Den bedömning som Ecocom gör i förstudien, är att det inte har påträffats några viktiga habitat i förstudieområdet som inte finns i det omgivande landskapet. De nyckelbiotoper söder om området, där det förekommer urskogsartad naturskog, är dock möjliga livsmiljöer för fladdermöss. Långsjön avvattnas söderut via Långsjöån, som utgör ett naturvårdsobjekt. 5.4 Kulturmiljövärden I området runt Vaberget finns flera fäbodar och lämningar efter fäbodar. Dessutom finns fångstgropar söder om området registrerade i riksantikvarieämbetets databas Fornsök. På kartan i bild 19 ovan markeras de enda fornlämningar som finns inom själva etableringsområdet, Omnäsfäbodarna, som utgörs av två närliggande platser med husgrunder, spismursrester, odlingsrösen och igenväxande röjda ängsmarker. Öster om etableringsområdet finns en fäbodstuga som kallas Gåsnäsbodarna. Här finns hus och uthus kvar, men ängsmarken är igenvuxen och fäboden används inte. 22
Inga övriga kända fornlämningar eller andra kulturvärden finns inom området. 5.5 Friluftsliv och rekreation Vaberget ligger långt från närmaste bostadsbebyggelse och bedöms inte utgöra ett viktigt område för friluftsliv. Inga vandringsleder, vindskydd eller andra anläggningar för friluftslivet finns i området. Sannolikt utnyttjas skogarna för bär- och svampplockning, skoteråkning mm. Jakt bedrivs och sannolikt även fritidsfiske i Långsjön. 5.6 Rennäring Enligt sametingets markanvändningskarta ingår det aktuella området i det område där samebyn Ohredahke har rätt att bedriva renskötsel. Samebyn, som har sina åretruntmarker i Strömsunds kommun, omfattar 9 registrerade renskötselföretag och får hålla sammanlagt högst 3500 djur i vinterhjorden. På kartan i bild 22 visas det område som Ohredahke sameby hävdar som sitt renbetesområde. Den största delen av området är så kallat vinterbetesland och ligger inom Sundsvall, Härnösand, Timrå, Kramfors, Sollefteå, Ragunda, Strömsund, Bräcke och Östersund kommuner. I vinterbeteslandet används vissa områden återkommande och andra delar sällan eller aldrig. Var vinterbetet bedrivs kan bero på faktorer som snödjup, isläget på sjöar och älvar, renlavsförekomst och störningskällor som vägbyggen, skogsavverkning eller vindkraftutbyggnad. Kartan i bild 22 är hämtad från sametingets hemsida, www.sametinget.se, där den även kan studeras i bättre upplösning (den hittas lättast om man skriver in Ohredahke i sidans sökruta). Det gula området på kartan är vinterbetesland och de rödmarkerade delarna är klassat som riksintresse för renskötsel. Denna klassning görs av sametinget och innebär att områdena är flyttleder, viktiga områden för t ex kalvning eller extra bra betesmarker. På Vaberget finns inga riksintressen för renskötsel och det finns inte heller några andra speciellt utpekade viktiga områden för rennäringen markerade på sametingets kartor. 23
Sollefteå Vaberget Bild 22, Utbredning av Ohredahke sameby samt riksintressen för renskötsel. Kartan är hämtad från Sametingets hemsida, www.sametinget.se 6 Påverkan på människor och miljö 6.1 Påverkan på människor Visuell påverkan Förändring av landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att det kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Åsikterna om vindkraftverks påverkan på landskapsbilden är delade och beror till stor del på betraktaren. Vissa anser att vindkraftverk är oestetiska och förstör landskapet, medan andra tycker att de är vackra och symboliserar miljövänlig elproduktion. Generellt kan sägas att landskapsbildpåverkan bli mindre med avståndet till verken. Det skogsbeklädda landskapet innebär att det är relativt få platser från vilka man kommer att kunna se vindkraftverken på nära håll, den höglänta placeringen till trots. Verken kommer dock att synas från omkringliggande höjder och från öppna platser i närområdet. En siktanalys har genomförts som visar från vilka platser vindkraftverken beräknas synas. Resultatet visas som färgmarkeringar på kartan på bild 23. I siktanalysen har skogen beaktats. Indata har hämtats från Lantmäteriets digitala höjddata och terrängkarta med digital information. Skogen antas förenklat vara i genomsnitt 15 meter hög. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. 24
Bild 23. Siktanalys. I rödmarkerade områden beräknas alla eller nästan alla verk synas, i gulmarkerade områden beräknas ungefär hälften av verken synas och i grönmarkerade områden syns enstaka verk. Utifrån resultatet från siktanalysen har fotomontage utförts från platser där verken sannolikt kommer att synas. Nedan visas ett urval av de fotomontage som gjorts av bilder tagna från de platser som markeras med camera i bild 23. 25
Bild 24. Fotomontage från Nordsjösjön. 20 verk med totalhöjd 199 m. Verken är vitare än i verkligheten för att öka synbarheten på bilderna. Bild 25. Fotomontage från Mobodarna. 20 verk med totalhöjd 199 m. 26
Bild 26. Fotomontage från Strand. 20 verk med totalhöjd 199 m. Bild 27. Fotomontage från Guxås. 20 verk med totalhöjd 199 m. Verken är vitare än i verkligheten för att öka synbarheten på bilderna. 27
Belysning Vindkraftverken kommer att utrustas med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). Vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 150 meter ska utrustas med starkt, vitt blinkande ljus. Samtliga verk behöver inte ha det vita ljuset utan det räcker med markering i parkens ytterkanter. Om vindkraftverk med en totalhöjd under 150 meter väljs ska vindkraftverken utrustas med rött medelintensivt blinkande ljus. Hinderbelysningen monteras på maskinhusets tak, rotorbalden kommer inte att ha någon belysning. De blinkande ljusen kommer att synkroniseras så att de blinkar samtidigt Hindersbelysning kan upplevas estetiskt störande för boende med sikt mot vindkraftverk, speciellt på sensommaren, hösten och vintern då folk ofta vistas utomhus även sedan mörkret fallit. Eftersom Vaberget är beläget mycket långt från närmaste bostäder med sikt mot verken, bedöms den eventuella störningen som ringa. Ljud Eftersom vindkraftsparken på Vaberget kommer att ligga på stort avstånd från bebyggelse beräknas praxis för ljud vid bostad 40 db(a) att klaras med mycket god marginal. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig, se bild 28. Ljudemissionen mäts när det blåser cirka 8 m/s på 10 meters höjd, enligt internationell standard. Ljudberäkningen anger ett värsta fall, så till vida att ingen hänsyn tas till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Det har diskuterats om infraljud och ultraljud skulle kunna vara ett problem i närheten av vindkraftverk. I Naturvårdsverkets rapport 6241, Ljud från vindkraftverk (2001, reviderad 2010) slås fast att sådana ljud inte är något problem från moderna Svenska vindkraftverk. En sammanställning av forskning i ämnet som presenteras i en rapport från Energimyndigheten och Elforsk (Vindforsk teknikrapport 6:08, 2008) kommer fram till samma slutsats. 28
Bild 28. Den röda linjen markerar gränsen för 50 db(a), den svarta linjen markerar 40 db(a) och den blå linjen markerar 35 db(a). Utanför den svartalinjen kommer maximal ljudnivå från verken inte att uppgå till 40 db(a). Ljudberäkningen är utförd för 29 verk av typen Vestas V90. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts, se bild 29. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år och 30 minuter per dag överskrids inte vid någon bostad eller något fritidshus. 29
Bild 29. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, Vestas V90. Utanför det gula området beräknas maximal skuggtid vara mindre än 30 timmar per år. Friluftsliv Möjligheten att bedriva rekreation- och friluftsliv i området påverkas inte. Det kommer inte att bli aktuellt med stängsel runt verken eller andra restriktioner för jakt och friluftsliv. Verk, vägar och kringanläggningar tar dock i anspråk viss skogsareal och i verkens omedelbara närhet kan ljud från verken och sikt mot verken upplevas som ett intrång och påverka kvalitén på friluftslivsupplevelsen. Projektet påverkar inget riksintresse för friluftsliv. Rennäring För att säkerställa att vindkraftverken stör rennäringen så lite som möjligt är det viktigt för Eolus Vind och wpd ha en god dialog med samebyarna både innan verken byggs och under driftskedet (se kapitel om samråd). Om renbete förekommer eller kommer att förekomma i området, kan följande typer av påverkan bli aktuella. I byggskedet skulle renar kunna skrämmas av på grund av byggtrafik, ökad närvaro av människor, buller och sprängning. Betesbortfall på grund av att mark tas i anspråk av verk, vägar och kringanläggningar. Plogade vägar kan försvåra förflyttning av renar. Renar som vandrar genom området riskerar att följa de plogade vägarna istället för att gå dit de ska. 30
Den forskning som finns om tamrenar och vindkraftverk har sammanställts som en del i projektet VindRen, där branchorganisationen Svensk Vindenergi och Svenska Samernas Riksförbund samarbetar för att hitta hållbara lösningar för samexistens. Forskningen som sammanfattas i VindRen har visat att det främst är i byggskedet som renen kan störas, eftersom det blir en tillfälligt stor ökad mänsklig aktivitet i området. I driftskedet har varken ljud eller verkens rörelser visat sig ha någon effekt på renarnas beteende. Undantag är luftburna kraftledningar, som renarna tycks undvika, speciellt under kalvningen och speciellt om de är lokaliserade till fjällområden. En viss osäkerhet kan dock ligga i resultaten av studierna eftersom undersökningarna inte med säkerhet går att överföra till naturliga förhållanden för renar, samt att man inte har tagit hänsyn till hela flockars beteende vid studierna. Projektrapporten för VindRen finns att ladda hem från Samernas riksförbunds hemsida, www.sapmi.se. Sammantaget bedöms påverkan av denna vindkraftspark på rennäringen som liten. Inga riksintressen som kalvningsområden, flyttleder eller andra kärnområden berörs. Samebyn kommer att informeras i god tid innan bygget påbörjas. Förutsatt att det aktuella området inte ska behöva nyttjas för renbete just den säsong som byggprojektet pågår, bedöms de ingrepp som kan påverka renarna bli mycket begränsade. Inledande samråd med Ohredahke sameby har skett genom telefonsamtal och ett möte, fortsatt samråd planeras inför ansökan. Olycksrisker Den olycksrisk som brukar diskuteras när det gäller vindkraftverk är isbildning på rotorbalden vintertid, vilket kan leda till att is rasar ner under vingen under speciella väderförhållanden. Eftersom isbildning medför att bladen får en obalans och vibrationer uppstår, finns numera övervakningssystem som registrerar balansförändringar. När detta sker stannar verket och blir stående antingen tills isen faller rakt ner av sig själv eller så aktiveras ett avisningssystem vilket värmer bort isen. Därefter startar verket igen. I ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för is-kast 3. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 meter per sekund. Ingen bebyggelse finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken, varför risken för skador till följd av isbildning bedöms vara liten. För att minimera risken för skador planeras varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 3 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. 31
6.2 Natur- och kulturmiljö Naturvärden Inom den planerade vindkraftsparken finns inga naturreservat, nyckelbiotoper eller andra klassade naturvärden. De nyckelbiotoper som finns runt området bedöms inte komma att påverkas av vindkraftsprojektet. För det fall områden med högre naturvärden återfinns vid inventeringen kommer dessa att undvikas så långt möjligt. Påverkan genom att mark tas i anspråk för fundament, vägar och kranplatser kan dock inte undvikas, men bedöms som acceptabel. I juni 2011 genomfördes en förstudie av natur- och kulturvärden av Ecocom, vilken innefattade Vaberget samt ett relativt stort område runt det område som nu är aktuellt för vindkraftsparken. Studien bygger på en genomgång av databaser och rapporter från länsstyrelsen, skogsstyrelsen m.fl. och är alltså inte en fältinventering. Sammanfattningsvis kommer studien fram till att de naturvärden som har identifierats är knutna till våtmarker och sumpskogar som ligger utanför det område som nu är aktuellt för etablering av vindkraft. Ecocom har även gjort en förstudie av fågelfaunan i området, utifrån information i artdatabanken och artportalen Svalan. I studien av fågelfaunan har man har tittat på ett område med 5 km radie från etableringsområdet för vindkraft och drar slutsatsen att området inte tycks utnyttjas i större utsträckning av rastande eller flyttande fåglar. När det gäller vindkraft är förekomst av rovfågel av störst intresse. Fjällvråk skulle kunna häcka i området och det kan finnas kungsörnshäckning. Eftersom de noterade bedömningarna gäller ett betydligt större område än det projektområde där verken planeras att uppföras, behöver en grundligare inventering av göras i fält. En spelflyktinventering av örn planeras att genomföras under vårvintern 2012 och en naturinventering planeras till våren/försommaren 2012. Det är troligt att det finns tjäder i området. Trots att tjäder finns upptagen i fågeldirektivet bedöms arten dock inte vara hotad eller sällsynt i Norrland. Enligt rapporten Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport (Vindval rapport 6467, 2011) föreslår Sveriges ornitologiska förening en buffertzon på 1 km mellan vindkraftverk och viktiga spelplatser för tjäder, d v s spelplatser med fler än 5 tuppar. Rapporten gäller dock vindkraftsetableringar i hela Sverige och enligt samma rapport är häckande tjäder 100 gånger vanligare i Västernorrland än i Skåne. En slutsats i rapporten gällande hönsfåglar är att populationerna är så stora och väl spridda att effekter av vindkraftsetableringar på populationer knappast kan komma ifråga. Vad gäller Vaberget bedöms det inte finnas behov av särskilda skyddsåtgärder för tjäder. Jakt på tjäder är vanligt och det bedöms inte heller vara ont om lämpliga spelplatser i den här delen av landet. Fladdermöss Den fladdermusart som enligt Rydell et al kan väntas förekomma i Norrlands inland är den nordiska fladdermusen. Denna art är Sveriges vanligaste fladdermusarter, vilket innebär att arten inte bedöms påverkas på populationsnivå, även om det förekommer dödliga kollisioner med vindkraftverk (Rydell et al). Möjligen skulle även Brandts fladdermus, Fransfladdermus och Vattenfladdermus kunna finnas så här långt norrut. Den förstudie av naturvärden som har gjorts pekar inte på att det skulle förekomma några särskilt viktiga habitat för fladdermöss i området. 32
Kulturmiljö De kulturmiljövärden som har identifierats i området är fäbodlämningar inom vindkraftsparken samt fäbodar och fångstgropsystem i närheten av parken. Dessa värden bedöms inte påverkas av vindkraftutbygganden, förutsatt att verksplatser eller vägdragningar inte placeras så att fäbodlämningarna förstörs. Detaljplaceringen av verken kommer att undersökas noggrant i ett senare skede, då bland annat fäbodlämningarnas lokalisering kommer att undersökas så att de kan undvikas. 6.3 Kumulativa effekter När flera projekt (verksamheter/ vindkraftsprojekt) finns inom ett och samma område finns det risk för en kumulativ påverkan. D.v.s. projektens miljöpåverkan kan tillsammans bli större än vad de enskilda projekten innebär. Kumulativa effekter kan uppstå vad gäller påverkan på de flesta olika områden, ljud, skuggor, rennäring, naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild, rekreation- och friluftsliv m.m. I Vabergets närhet finns idag inga befintliga vindkraftsparker. Eolus Vind utreder även möjligheten att etablera en mindre vindkraftspark på det närliggande Rådomsråberget. Om en tillståndsansökan lämnas in för projekt Rådomsråberget kommer den samlade effekten av dessa verk och verken på Vaberget att beskrivas i den ansökan. För renskötselns del uppstår kumulativa effekter på grund av i stort sett all befintlig och planerad mänsklig verksamhet i ett område. Såväl vägar, järnvägar, bebyggelse, friluftsliv, skoterspår, skidanläggningar och industriellt skogsbruk som vindkraftverk innebär att renarna riskerar att distraheras så att de rör sig snabbare, långsammare eller i en annan riktning än vad renskötarna önskar. Eolus Vind och wpd bedömer att effekterna på renskötseln bäst löses genom samråd och överenskommelser med berörd sameby. 6.4 Hushållning med naturresurser Energi Att skapa förutsättningar för bättre hushållning med jordens resurser är själva syftet med vindkraft. Vinden är en förnybar energikälla och den producerade elen kan ersätta el producerad med fossila bränslen. Utbyggnad av alternativa energikällor är absolut nödvändigt för att hejda växthuseffekten. Den temperaturökning som pågår som en följd av växthuseffekten beräknas få enorma konsekvenser för såväl naturmiljö och biologisk mångfald som vattenbrist, missväxt, översvämningar, renskötsel, ja i stort sett hela samhället. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med 160 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte 33
genomförs 4. Detta motsvarar koldioxidutsläpp från drygt 90 miljoner mil bilkörning 5. Mark Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen av förnyelsebara material och energi ska främjas. I området bedrivs idag skogsbruk och jakt och den planerade parken ligger inom Ohredahke samebys vinterbetesområde. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya vägar och uppställningsplatser, i övrigt begränsar inte en vindkraftsetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk och jakt. 7 Arbetstillfällen och lokal nytta En vindkraftsetablering bidrar till nya arbetstillfällen, främst under projekterings- och byggfasen, men även i driftfasen. Hur många arbetstillfällen en etablering kan generera beror mycket på förutsättningarna på platsen, elnätsanslutningen, avstånd till leverantörer och även på tillgången på kompetens i regionen. I en fallstudie från Havsnäs vindkraftspark i Jämtland, bestående av 48 vindkraftverk med total installerad effekt om 95,4 MW, har följande fakta framkommit: 6 Drygt 1 000 årsarbeten behövdes för att åstadkomma Havsnäs vindkraftspark, från idé till färdig park. Av 1 000 årsarbeten totalt blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten 2003 t o m invigningen den 2 september 2010. För service och underhåll under drifttiden krävs i storleksordningen 1 person på 5-6 verk, vilket skulle innebära 3-5 årsarbetskrafter under en period av 25-30 år i en park av den storlek som planeras på Vaberget. 7.1 Lokalt ägande av vindkraft Både Eolus Vind AB och wpd erbjuder ofta möjlighet till lokalt ägande av ett eller flera av de vindkraftverk som byggs i ett område. Det finns flera olika modeller för ägande, t ex andelsägande av 4 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko- Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp). 5 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO2/mil. 6 Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs, Strömsunds utvecklingsbolag, september 2010 34
olika slag. 7.2 Bygdepeng Eolus och wpd planerar att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftsparken på Vaberget. Syftet är att bygden där vindkraft byggs ska få del i det värde som vindkraften skapar. Det är i dagsläget inte klart hur en sådan fond skulle administreras och till vilka ändamål pengarna bör användas. En möjlighet är att en fond upprättas, ur vilken de som bor och verkar i området kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. 8 Samråd Samråd kommer ske med länsstyrelsen i Västernorrlands län, Sollefteå kommun, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. övriga statliga berörda myndigheter, allmänheten samt de organisationer som kan antas bli berörda. Närboende kommer liksom jaktlag och andra berörda föreningar att bjudas in till ett offentligt samråd, där även övrig allmänhet är välkommen. Inledande samråd med berörd sameby har skett i form av möten. Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Teracom och relevanta telekombolag. Dessa remissinstanser har inget att erinra gällande föreslagen etablering. Samråden lägger grunden för det fortsatta arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Alla samrådskontakter dokumenteras och kommer att ställas samman i en samrådsredogörelse och bifogas tillståndsansökan. 35