Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör till grundlagarna.
Produktion: Riksdagsförvaltningen, uppdaterad juli 2013. Foto: Göran Segeholm, Melker Dahlstrand, Lubbe Garell, Bengt Eurenius, Riksarkivet, Riksdagsförvaltningen och Johner bildbyrå.
Spelreglerna för vårt samhälle En demokrati kan inte existera utan bestämda regler. Frihet betyder inte att man får köra på fel sida av gatan. Indira Gandhi, indisk politiker Bild 2. Bild två Spelreglerna för vårt samhälle Den här bilden syftar till att illustrera och väcka associationer om grundlagarnas betydelse för vårt samhälle. Förslagsvis kan bilden användas när du startar arbetet med grundlagarna och ge upphov till en diskussion om lagarnas funktion och betydelse för vårt samhälle.
Spelreglerna för vårt samhälle Precis som i fotboll behövs regler för hur samhället ska styras. Vårt samhälles spelregler finns i grundlagarna. Bild 3. Bild tre Spelreglerna för vårt samhälle Det här är en bild med samma tema som föregående.
Grundlagarna i ett historiskt perspektiv Magnus Erikssons landslag 1350 Tryckfrihetsförordningen 1766 Allmän rösträtt för män och kvinnor 1918 1921 Yttrandefrihetsgrundlagen 1991 Första regeringsformen 1634 Regeringsformen 1809 Successionsordningen 1810 Regeringsformen 1974 Bild 4. Bild fyra Grundlagarna i ett historiskt perspektiv Magnus Erikssons landslag 1350. Kungabalken i Magnus Erikssons landslag bestämde den tidens maktfördelning. Där fanns också bestämmelser om kungens plikter, hur ett kungaval skulle gå till liksom val av rådsherrar och deras plikter. Första regeringsformen 1634. Regeringsformen som kom 1634 var inte en grundlag på samma sätt som dagens regeringsform. Den handlade mer om att organisera och reglera rikets styrelse och administration. Den slog också fast förmyndarregeringens och rådets befogenheter men innehöll ingenting om riksdagens befogenheter. Rikskansler Axel Oxenstierna utarbetade regeringsformen. Tryckfrihetsförordningen 1766. Sverige var det första land i världen som grundlagsfäste tryckfriheten. Den har följts av förordningar och ändringar. Tryckfrihetsförordningen som gäller i dag härstammar från 1949.
Regeringsformen 1809. Gustav IV Adolf förpassades från tronen 1809. Strax därpå utarbetade riksdagens konstitutionsutskott en ny författning. Regeringsformen från 1809 eftersträvade en maktbalans mellan kung, riksdag och regering. Kungen fick en fortsatt stark ställning, men riksdagens makt ökade. I regeringsformen fastslogs också vissa medborgerliga fri- och rättigheter. Successionsordningen 1810. När den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till kronprins tillkom successionsordningen. Allmän rösträtt 1918 1921. I Sverige infördes allmän och lika rösträtt för män och kvinnor vid riksdagsval och kommunalval 1918 1921. Grundlagsreglerna om rösträtten antogs i december 1918 och bekräftades 1919 och 1921. 1922 tog fyra kvinnor plats i riksdagens andra kammare och en kvinna i första kammaren. Regeringsformen 1974. Den senaste regeringsformen från 1974 och Sveriges senaste författning innebar fortsatt monarki trots att det på den tiden fördes intensiva diskussioner om att införa republik. Kungens makt hade successivt minskat långt tidigare och parlamentarism hade genomförts i praktiken, men skrivits in i regeringsformen först 1969. Kungen blev statschef men helt utan politisk makt medan riksdagens talman fick uppgiften att vid regeringsskifte leda bildandet av ny regering. Yttrandefrihetsgrundlagen 1991. Bakgrunden till den yngsta av grundlagarna yttrandefrihetsgrundlagen var de nya massmedierna som växt fram under årens lopp. Innehållet i yttrandefrihetsgrundlagen överensstämmer till stor del med tryckfrihetsförordningen. Men reglerna för sändningar i ljud och bild och upptagningar från till exempel webben skiljer sig från dem som handlar om spridning av tryckta skrifter.
Grundlagarna Regeringsformen Handlar om hur Sverige ska styras. Här finns också de grundläggande fri- och rättigheterna nedskrivna. Successionsordningen Bestämmer tronföljden i Sverige. Tryckfrihetsförordningen Värnar om det fria ordet i tryckt form. Yttrandefrihetsgrundlagen Värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter. Bild 5. Bild fem Grundlagarna Regeringsformen Regeringsformen handlar om hur Sverige ska styras. Från och med 1300-talets mitt har det funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. Regeringsformens 13 kapitel innehåller regler för hur demokratin ska förverkligas i Sverige och hur makten ska fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och domstolarna. I regeringsformen finns också de grundläggande fri- och rättigheter nedskrivna. Successionsordningen Successionsordningen bestämmer tronföljden i Sverige. Där står det att tronen ska ärvas. 1979 beslutade riksdagen att även kvinnor ska få ärva tronen.
Enligt successionsordningen måste den kungliga familjen bekänna sig till den rena evangeliska läran. Det är den lära som Svenska kyrkans idéer vilar på. Successionsordningen säger att regeringen måste godkänna den person som en prinsessa eller prins ska gifta sig med. Enligt grundlagen har kungen mest ceremoniella och representativa uppgifter. I egenskap av statschef öppnar kungen riksmötet varje höst. Dessutom är han ordförande i Utrikesnämnden. Tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsförordningen värnar om det fria ordet i tryckt form. Tryckfrihetsförordningen ger var och en grundläggande rätt att föra fram sina åsikter och att sprida dem utan förhandscensur. Rätten att få ta del av allmänna handlingar finns också inskriven i tryckfrihetsförordningen. Yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsgrundlagen värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, till exempel radio och tv. Innehållet i yttrandefrihetsgrundlagen överensstämmer till stor del med tryckfrihetsförordningen. Det gäller till exempel förbudet mot censur, meddelarfriheten, rätten att vara anonym och förbudet att forska efter källor. Däremot skiljer sig reglerna för sändning av radio och tv från dem som handlar om spridning av tryckta skrifter.
Två sätt att ändra i en grundlag 1 Riksdagsbeslut Riksdagsval Riksdagsbeslut 2 Riksdagsbeslut Folkomröstning Ja = Nej = Riksdagsbeslut Bild 6. Bild sex Två sätt att ändra i en grundlag För att ändra i en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter. Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.
Offentlighetsprincipen Bild 7. Bild sju Offentlighetsprincipen Riksdagens, regeringens och myndigheternas offentliga maktutövning ska ske under insyn och kontroll. En garanti för insyn är offentlighetsprincipen som finns inskriven i tryckfrihetsförordningen. Den innebär att alla kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling som är offentlig. Det kan vara till exempel ett myndighetsbeslut. Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till.
Offentlighetsprincipen Bild 8. Bild åtta Offentlighetsprincipen Handlingar kan sekretessbeläggas för att skydda till exempel: Allmänna intressen som rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer; rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik; myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn; intresset av att förebygga brott eller beivra brott; det allmännas ekonomiska intresse och intresset av att bevara djur- eller växtarter. Enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som till exempel hälsa och sexualliv, adoptioner och insatser inom socialtjänsten.