Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2012/2013 Verksamhetsområde förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2
Arbetet i verksamheten Förskolan har de senaste åren bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete med fokus på läroplansuppdragen. Samtidigt har man medvetet arbetat med utformningen av den pedagogiska miljön inom- och utomhus samt gjort medvetna inköp av pedagogiskt material. Förskolans lärandeuppdrag med inriktning på förberedelse för fortsatt lärande ( den röda tråden ) har lyfts fram. Barngrupperna delas ofta in i smågrupper, efter till exempel ålder eller behov och intressen, för att pedagogerna ska kunna möta barnen på en mer individuell nivå. Aktiviteterna i verksamheten planeras i ökande utsträckning med utgångspunkt i läroplansuppdragen, samtidigt som vardagssituationerna medvetet används som utgångspunkt för lärande. Föremål och företeelser benämns, och barnens utsagor bekräftas och upprepas. Språkutvecklingen stimuleras allsidigt, och TRAS 1 och annan pedagogisk dokumentation, såsom barnens individuella utvecklingspärmar, används i hög utsträckning som underlag för planering av verksamheten. Många förskolor förstärker arbetet med barnens språkutveckling med TAKK 2 och eller konkret material som exempelvis bilder. Pedagogerna tränar medvetet de kommunikativa förmågorna och samspelet mellan barnen. Ord och begrepp lyfts fram, och den språkliga medvetenheten stimuleras genom samtal, sagoläsning, sång, rim och ramsor samt andra former av språkliga aktiviteter i olika sammanhang. Bokstäver och vardagliga ordbilder, såsom barnens egna och kamraternas namn, synliggörs. Vid behov kartlägger förskolorna språkdomäner för barn med annat modersmål och försöker stimulera även utvecklingen av modersmålet med exempelvis böcker och inlästa sagor på respektive språk. Ibland används tolk, och i vissa fall finns tillgång till modersmålslärare. Barnens matematikutveckling stimuleras genom att man i vardagliga situationer och styrda aktiviteter till exempel diskuterar, räknar och jämför antal, ålder, längd, storlek och kategorier. Rutinsituationer såsom samling, fruktstund och dukning används för att synliggöra delar och rätt antal per person. Siffror synliggörs, och sambandet mellan antal och siffror tränas. Olika former av spel som tränar siffror och taluppfattning används. Som stöd för barnens lärande inom områdena naturvetenskap och teknik används bland annat experimentlådor, datorer och surfplattor samt olika material för att bygga och konstruera. Några av förskolorna samarbetar med Örebro universitet och Campus Karlskoga. Personalen har också genomgått kompetensutveckling i naturvetenskap för förskolan samt användning av moderna lärverktyg. Barnens kreativitet och fantasi stimuleras genom att förskolorna ofta erbjuder ett brett utbud av material för skapande och kreativa lekar. Rörelse inne och ute uppmuntras. Utevistelse är en naturlig del av verksamheten, och flera förskolor inriktar aktivt verksamheten mot utomhusaktiviteter i stor utsträckning. Genom planerade utomhusaktiviteter bekantar sig barnen också med naturen i närområdet. 1 Tidig registrering av språkutveckling, ett material för dokumentation på gruppnivå 2 Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, tecken som stödjer den verbala kommunikationen 3
Resultat Språkutveckling Barnen har utvecklat sin kommunikativa förmåga och sitt ordförråd. Många barn har därmed övat upp sin förmåga till samspel och konfliktlösning. Barnen är intresserade av ord, bokstäver och skriftspråk, och många låtsasläser för varandra och berättar sagor. De äldre barnen kan ofta skriva sitt eget namn samt känna igen kamraternas. De känner igen bokstäver och ibland ordbilder. Många lekskriver, och flera barn kan ljuda och skriva ord. Matematikutveckling Barnen är intresserade av matematik och siffror. De räknar antal i vardagssituationer samt mäter och jämför till exempel längd. De yngre barnen fingerräknar. Barnen använder enkla matematiska begrepp och känner igen former. Många sorterar i kategorier såsom färg och form. Flera äldre barn ser sambandet mellan antal och siffra. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant 3 Barnen är intresserade av företeelser i naturen och naturvetenskapliga experiment. Många har också utvecklat sitt kunnande om samband i naturen. Flera barn har utvecklat sin förmåga till problemlösning i vardagen. Barnen har blivit mer medvetna om vissa naturvetenskapliga begrepp. Flera barn har utvecklat sin förmåga att använda sig av dator och surfplatta som verktyg för lärande. Praktisk-estetisk utveckling Barnen är intresserade av skapande aktiviteter och visar ofta rörelseglädje. De har utvecklat sin kroppsuppfattning och motorik och tar gärna egna initiativ till aktiviteter och skapande. I skapande aktiviteter använder sig barnen av olika material och tekniker. De kan i stor utsträckning förmedla tankar och erfarenheter genom olika uttryckssätt såsom dans och teater. Pedagogisk miljö Den pedagogiska miljön kännetecknas i stor utsträckning av läroplansfokus och medveten träning av de förmågor som barnen enligt läroplanen ska tillägna sig. Personalenkäten visar att personalen i hög grad har ett förhållningssätt som främjar barnens utveckling och lärande och att de regelbundet diskuterar barnens utveckling och lärande. Den visar också att TRAS är ett viktigt underlag för planering av verksamheten och att datorer eller motsvarande utrustning i viss utsträckning används som stöd för barnens lärande. Den pedagogiska inomhusmiljön uppfattas huvudsakligen som stimulerande för barnens lärande och utveckling. Inomhus finns lekmaterial och material för skapande i ökad utsträckning framme inom räckhåll eller synhåll för att uppmuntra barnens egna initiativ och kreativitet. Lokaler och pedagogiska miljöer används och arrangeras alltmer flexibelt för att möta barnens behov, nyfikenhet och intressen. I personalenkäten får den pedagogiska inomhusmiljön medelbetyget 6,5 (av 10). Föräldrarna är, enligt föräldraenkäten, nöjdare med inomhusmiljön än vad personalen är och ger den genomsnittsbetyget 7,8. Barnen, både flickor och pojkar, upplever enligt femårsenkäten att det är roligt att leka inne (83 %), men en närmare granskning visar att det är en övervikt av flickor bland de barn som är uttryckligen negativa till inomhuslek. 3 Framtidens Karlskoga med naturvetenskap och teknik, en kommunal utvecklingssatsning 4
Den pedagogiska utomhusmiljön uppfattas av de vuxna som något mer stimulerande för barnens lärande och utveckling än inomhusmiljön. Även här är föräldrarna mer nöjda än personalen. Utemiljön erbjuder på flertalet förskolor en mångfald av möjligheter för barnen att träna sin motorik, kroppsuppfattning och balans. Den inbjuder till rörelse och kreativ lek. I personalenkäten får den pedagogiska utomhusmiljön medelbetyget 6,8 medan föräldrarna i sin enkät ger den medelbetyget 8,1. Barnen tycker dock enligt femårsenkäten att det är mindre roligt att leka ute än inne. Enbart 71 % av barnen tycker att utelek är roligt. Fler pojkar än flickor tycker att det roligt att leka ute, men det är också fler pojkar som tydligt uttrycker att det inte är roligt. Resultatöversikt Resultatöversikt 2013 2012 2011 2010 Barn Femåringar som tycker om att leka inomhus, % 83 89 79 - Femåringar som tycker om att leka utomhus, % 71 68 54 - Personal Förhållningssätt som främjar utveckling och lärande, eget, 100 100 - % Förhållningssätt som främjar utveckling och lärande, egna förskolan, % 100 99 - Datorer används som stöd för barnens lärande, % Experimentlådor används som stöd för barnens lärande, % Verksamheten utformas med TRAS som underlag, % Diskuterar ofta utveckling och lärande, % Utomhusmiljön upplevs som stimulerande, medelvärde (max 10) Inomhusmiljön upplevs som stimulerande, medelvärde (max 10) Föräldrar Utomhusmiljön upplevs som stimulerande, % Inomhusmiljön upplevs som stimulerande, medelvärde (max 10) * Medelvärde, max 5, något annorlunda frågeställning 49 41-65 46-90 78-99 96 4,03* 6,76 6,85 6,8 6,52 6,51 6,27 8,08 8,33 7,89 7,83 7,98 7,92 5
Analys och bedömning Språkutveckling Barngruppens språkutveckling under perioden 2012-2013 har varit huvudsakligen positiv. Måluppfyllelsen 4 bedöms som huvudsakligen god. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Matematikutveckling Barngruppens utveckling av matematiska förmågor under perioden 2012-2013 har varit huvudsakligen positiv. Måluppfyllelsen bedöms som tillfredsställande till god. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Barngruppens utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant är oklar. Utvecklingen varierar dock stort mellan enheterna, från oklar till mycket positiv. Måluppfyllelsen bedöms som tillfredsställande sett till helheten. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Praktisk-estetisk utveckling Barngruppens utveckling inom det praktisk-estetiska området under perioden 2012-2013 är oklar sett till helheten, men på många enheter har den varit god. Måluppfyllelsen bedöms som god. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Pedagogisk miljö Den pedagogiska inomhus- och utomhusmiljöns utveckling under perioden 2012-2013 är oklar. Föräldrarnas och personalens uppfattning om miljön ligger kvar på ungefär samma nivå som 2011. Barnen är något mer positiva till utomhusmiljön och lite mindre positiva till inomhusmiljön 2013 än 2012. En samlad bedömning av måluppfyllelsen går inte att göra, men många enheter uttrycker att den pedagogiska miljön inomhus och eller utomhus inte är tillfredsställande, även om den i rimlig grad stimulerar barnens utveckling och lärande på de flesta förskolor. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Utvecklingen av det pedagogiska klimatet under perioden 2012-2013 är positiv. TRAS och annan pedagogisk dokumentation används i högre grad som underlag för planering, och målen för verksamheten diskuteras oftare. Experimentlådor och digitala lärverktyg används alltmer som stöd för barnens lärande. Personalens förhållningssätt stödjer barnens utveckling och lärande, och barnen tycker att det är roligt att leka både inomhus och utomhus. Måluppfyllelsen bedöms därmed som god 5 inom detta område. I övrigt hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Påverkansfaktorer Vad som har påverkat resultatutvecklingen och måluppfyllelsen varierar mellan förskoleenheterna. Inom förskolan har man dock generellt medvetet arbetat med utveckling av pedagogernas förhållningssätt, bland annat genom utbildning i ICDP, under ett antal år. Man eftersträvar och intar ett förhållningssätt som innebär att man är tillåtande och inlyssnande mot barnen samt medvetet närvarande för att kunna stödja barnen i deras utveckling i leken och i vardag- 4 Måluppfyllelsen bedöms här och nedan i relation till både de statliga och de kommunala mål.en 5 Bedömningen utgår i första hand ifrån personal- och femårsenkäterna. 6
liga situationer. Flera förskolor lyfter också fram att man under den senaste tiden fått mycket god och relevant kompetensutveckling inom olika områden som man nu vill omsätta i praktisk handling i arbetet med barnen. Verksamheten har under senare år fått ett ökande läroplansfokus, och fler av läroplanens målområden inom kunskaper och lärande har berörts på ett mer systematiskt sätt. Inköpen av digitala lärverktyg och användningen av sådana har ökat även inom förskolan. Många förskolor lyfter fram användningen av TAKK och andra kompletterande verktyg för kommunikation som gynnsamt för arbetet med språkutvecklingen. Naturvetenskap och teknik har fått en större plats i verksamheten på grund av satsningen på FramKaNT och de experimentlådor eller motsvarande material som köpts in inom ramen för denna. Experimentlådorna med tillhörande litteratur har fungerat som kompetensutveckling och kompetensförstärkning till personalen och främjat ett mer systematiskt arbete med naturvetenskap i form av bland annat experiment i fysik och kemi. Detta är dock fortfarande ett utvecklingsområde inom förskolan. Det pedagogiska klimatet tycks alltså ha utvecklats positivt. När det gäller den fysiska miljön inom- och utomhus har utvecklingsinsatser gjorts och fortsätter att göras, vilket har lett till att miljön i de flesta fall håller en rimlig nivå. Nytt pedagogiskt material köps också in, och utemiljöer fortsätter i viss mån att utvecklats utifrån en inventering av deras pedagogiska funktion. På några av förskolorna medför dock lokalernas och utemiljöernas skick och naturliga begränsningar att den fysiska miljön inte upplevs som tillräckligt stimulerande. Framför allt pedagogerna tycks uppleva att det finns begränsningar i inomhus- och utomhusmiljöerna, förmodligen eftersom de i högre grad bedömer miljöernas utformning från ett pedagogiskt perspektiv. Att föräldrarna är nöjdare skulle kunna bero på att de i högre grad bedömer miljöerna utifrån ett trivselperspektiv. När det gäller barnens upplevelse av hur det är att leka inomhus respektive utomhus bör man betänka att enkäten genomfördes i mars och april när det var kallt och blött ute. Det är möjligt att utfallet skulle ha blivit annorlunda om enkäten genomförts under en annan årstid. Implementering av TRAS och utvecklingen av annan pedagogisk dokumentation pågår sedan en tid, vilket har varit gynnsamt för verksamhetens utveckling, särskilt arbetet med språkutvecklingen. Ett stort antal förskolor uttrycker dock på olika sätt att de behöver mer och regelbundet återkommande tid för uppföljning och dokumentation av verksamheten samt för reflexion kring resultaten som grund för den fortsatta planeringen och utvecklingen av verksamheten. Hinder för verksamhetsutveckling och arbetet med lärandeuppdraget som flera förskolor lyfter fram är också att barngrupperna kan vara stora och att det ibland kan vara en ojämn fördelning av barn i grupperna utifrån ålder och utvecklingsbehov. På några förskolor präglas arbetet tydligt av att andelen barn med annat modersmål är stor. Fördelningen av barn på de olika förskolorna och avdelningarna påverkar arbetets inriktning och fokus, vilket i några fall tycks ha lett till att vissa läroplansområden kommer i skymundan på bekostnad av andra. Pedagogerna kompenserar dock i möjligaste mån för dessa omständigheter genom att exempelvis regelbundet arbeta med indelning av barnen i smågrupper och tvärgrupper för att bättre kunna möta deras intressen och behov. Slutligen bör framhållas att det kan finnas en viss osäkerhet i bedömningen av hur verksamheten utvecklats och av måluppfyllelsen på grund av att implementering av en ny modell för 7
systematiskt kvalitetsarbete pågår. Detta kan ha påverkat lägesbedömningen såväl på respektive enhet som på övergripande nivå. Starka sidor De framgångsfaktorer som främst kan urskiljas är det pedagogiska klimatet utifrån pedagogernas flexibla och tillåtande förhållningssätt samt arbetet med språkutvecklingen. Utvecklingsområden Förskolornas bedömning av egna utvecklingsområden varierar mycket. Områden som lyfts fram av många förskolor är förbättringar i den pedagogiska inomhus- eller utomhusmiljön samt arbetet med naturvetenskap. Flera förskolor nämner arbetet med matematik och teknik samt användningen av digitala lärverktyg. På förvaltningsövergripande nivå är utveckling av arbetet med modersmålsstöd ett prioriterat område. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Övergripande utvecklingsområden för förskolan det närmaste året är fortsatt utveckling av arbetet med naturvetenskap och teknik (FramKaNT), matematik och modersmålsstöd. Dessa områden ska ingå i kompetensutvecklingsplanen, som kommer att revideras för kommande period. Den nya modellen för systematiskt kvalitetsarbete ska implementeras och arbetet med likvärdig bedömning påbörjas. Samtlig personal kommer att få grundläggande utbildning i systematiskt kvalitetsarbete. Se i övrigt respektive förskolas kvalitetsanalys. Utvärderingsmetod Underlag för bedömning kommer att hämtas från enheternas kvalitetsanalyser samt de enkäter som genomförs med femåringarna, personalen och föräldrarna. I kvalitetsanalyserna kommer att efterfrågas hur barngruppen utvecklats inom de olika målområdena och hur enheterna bedömer sin måluppfyllelse i relation till de nationella och kommunala målen. I enkäterna kommer att efterfrågas andelen femåringar som tycker om att leka inomrespektive utomhus, i vilken utsträckning pedagogerna har ett förhållningssätt som främjar utveckling och lärande, i vilken utsträckning digitala lärverktyg och experimentlådor används som stöd för barnens lärande, i vilken utsträckning TRAS används som underlag för planering av verksamheten, i vilken utsträckning barnens utveckling och lärande diskuteras i personalgruppen, i vilken utsträckning pedagogerna upplever den pedagogiska miljön som stimulerande för barnens utveckling och i vilken utsträckning föräldrarna upplever den pedagogiska miljön som stimulerande för barnens utveckling. Framtiden och verksamhetsutveckling På längre sikt kommer förskolans verksamhetsutveckling att vara inriktad på ämnesfördjupning inom FramKaNT, matematik och språkutveckling, utveckling av användningen av digitala lärverktyg, inkluderande pedagogiska miljöer och förhållningssätt, och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga strukturer. De olika personalkategoriernas upp- 8
drag och ansvar kommer att ses över och förtydligas. Förutsättningar för pedagogisk dialog mellan förskolorna inom respektive chefsområde och mellan chefsområdena ska utvecklas. Samverkansstrukturer med förskoleklass och fritidshem för övergången från förskola ska utvecklas. Se i övrigt respektive förskolas kvalitetsanalys. Kompetensutveckling Många förskolor lyfter fram behov av kompetensutveckling inom naturvetenskap och teknik samt användning av moderna lärverktyg. Även kompetensutvecklingsbehov vad gäller pedagogisk dokumentation framkommer, liksom för TAKK på de förskolor som ännu inte fått sådan utbildning. Många förskolor lyfter också fram vikten av pedagogisk utvecklingstid som kompetensutvecklingsinsats. I den gemensamma kompetensutvecklingen för förskoleverksamheten är nedanstående områden prioriterade för perioden 2012-2014. En kompetensutvecklingsdag om arbetet med modersmålsstöd samt spridande av goda exempel genomförs därutöver under hösten 2013. Förhållningssätt ICDP Vägledande samspel Stödja, utmana och vägleda barnet utifrån barnets egna behov, intressen och initiativ. FramKaNT - Framtidens Karlskoga Naturvetenskap och Teknik En kommunsatsning från förskola till forskning för att få ihop gemensamma arbetssätt och synsätt inom områdena matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik samtidigt som samverkan med näringslivet kring kunskapsbildningen stärks. Hans Persson föreläser om naturvetenskap och teknik för förskola och F-6 tisdag i vecka 44 2012. PIM, Praktisk IT- och mediekompetens Främja utveckling och användning av informationsteknik i förskolan genom delmomenten Hantera, Söka, Skriva, Kommunicera, Bild och Presentera. Arbetsmiljö Brandskyddsutbildning - pågår fortlöpande för all personal HLR under hösten 2012 påbörjas utbildningen med deltagare från varje förskoleområde. Internationalisering Kontakter finns med bl.a. Skottland, Norge och Island. Interkulturell förståelse, värdegrundsarbete, hållbar utveckling, språkkunskaper, ökad måluppfyllelse. Verksamheten utformar eget upplägg. Metoder: Pedagogisk dokumentation, IT, TAKK, Lekarbete 9
Perspektiv: Språklig utveckling, matematik, teknik och naturvetenskap Genus Utevistelse/utemiljö Relaterade dokument: Kvalitetsanalys Lärande och utveckling 2012/2013 för förskolorna: Blåhaken Blåklinten Bråten Gullvivan Humlan Kompassen Loviselund Lärkan Mårbacka Myran Prästkragen Räven Rödhaken Rödluvan Sandmo Sandtorpet Sjölyckan Skogsduvan Smeden Solbringen Trollet Ugglan Vitsippan Vallmon Åskullen Ängen 10