Mars 2013 BRF Storuven Förstudie av energieffektiviseringsmöjligheter i ett flerbostadshus i samband med tillbyggnad av taklägenheter
Sammanfattning Bostadsrättsföreningen Storuven ligger i Stockholms innerstad. Föreningen består av 47 lägenheter i två huskroppar med en gård emellan. Husen byggdes åren 1967-1968. Det ena huset ska byggas på med en takvåning. Ett övergripande syfte med denna förstudie är att undersöka hur energifrågorna kan lösas i samband med tillbyggnaden. Tillbyggnaden i sig kan och bör göras energieffektiv, men hur kan husen i övrigt energieffektiviseras i samband med tillbyggnaden. En teknisk statusbestämning av husens byggnadsteknik och installationer har gjorts. Syftet med förstudien har också varit att utifrån en bruttolista av möjliga energieffektiviseringsåtgärder bedöma vad som är mest ändamålsenligt att utföra i samband med tillbyggnaden. Med stöd av förstudierna och stämmobeslut har bostadsrättsföreningen styrelse beslutat att genomföra följande: 1. Tillbyggnad med en takvåning på ett av husen med energieffektiv teknik 2. Genomföra byte av stammar för vatten och avlopp 3. Ombyggnad av husens ventilationssystem till fläktstyrd från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning 4. Byte till mer energieffektiva fönster och i samband därmed lufttätningsåtgärder runt karmarna 5. Byte av hissar Den byggnadstekniska inventeringen har visat att det finns betydande vinster att göra om boarean som kan säljas bli större genom att befintliga fläktar och kanaler som finns på vinden där takvåning ska byggas kan tas bort och placeras på annan plats. Husen kommer inom en snar framtid att behöva stamrenoveras. En tidigareläggning ger möjligheter till att samordna kanaldragningar för nytt ventilationssystem och placera luftbehandlingsaggregat i källarplan. Ett från- och tilluftssystem med effektiv värmeväxling har bedömts ge betydande värmebesparing samtidigt som den termiska komforten blir bättre. För att till fullo ta vara på denna energieffektivisering bedömdes det lämpligt att även byta fönstren till moderna och energieffektiva. Betydande komfortvinster och minskat behov av framtida underhåll av fönster är ytterligare fördelar. Bakgrund Bostadsrättsföreningen Storuven ligger i Stockholms innerstad. Föreningen består av 47 lägenheter. Bostadsrättsföreningen omfattar två huskroppar med en gård emellan. Husen byggdes åren 1967-1968 och är relativt typiska miljonprogramshus. I källarvåningarna som går under båda husen finns bl. a. två affärslokaler med McDonald's och Specsavers som hyresgäster samt garage. Affärslokalerna har entréer i gatuplan mot Hornsgatan. Husens BOA är totalt 3783 m 2 och LOA 3000 m 2. Energiprestanda enligt energideklaration från 2009 är 172 kwh/m 2. år varav el uppgår till 18 kwh/m 2. år. Energianvändningen bedöms som högre än för jämförbara hus. Husens klimatskal har vanlig isolertjocklek från tiden när husen byggdes. Det finns tvåglasfönster som standard med relativt stora glasytor. Husen har fläktstyrd frånluftsventilation med flera fläktsystem för de olika husen och för lokalerna. Fläktar och fläktmotorer har bedömts ha låga energiprestanda i energideklarationen. Ingen värmeåtervinning finns. Man tvingas ha relativt hög inomhustemperatur, ca +22 C, för att undvika klagomål. Enligt OVKbesiktning uppfyller luftflödena de krav som gällde när husen byggdes. Stora dåligt isolerade fönster i kombination med tilluft genom springventiler kan sannolikt förklara önskemålen att
hålla hög innetemperatur under uppvärmningssäsongen. Husen är anslutna till fjärrvärme. UC är bytt 2010. Det ena huset ska byggas på med en takvåning med prel. fyra lägenheter à ca 80 kvm. Bygglov har beviljats och upphandlingsprocessen har genomförts. (I det andra huset tillåts inte påbyggnad.) Detaljplanering har i det närmaste slutförts i mars 2013. I huset ska två hissar bytas och förlängas. Husen har inte genomgått någon ombyggnad eller större reparation sedan de byggdes. Syfte med förstudien Tillbyggnader med takvåningar i stadskärnor har ett betydande allmänt intresse. Ett övergripande syfte med denna förstudie är att undersöka hur energifrågorna kan lösas i samband med tillbyggnaden. Tillbyggnaden i sig kan och bör göras energieffektiv. Vilka möjligheter finns att uppgradera den befintliga byggnaden i samband med ombyggnaden? Hur stora synergieffekter kan uppnås i byggprocessen? Finns det rationaliseringar att göra när takvåningarna ska få nya försörjningssystem för värme, ventilation, vatten, avlopp och el? I samband med att en takvåning byggs har en rad åtgärder i de befintliga husen övervägts. En teknisk energistatusbestämning av husens byggnadsteknik och installationer har gjorts. Syftet med förstudien har också varit att utifrån en bruttolista av möjliga energieffektiviseringsåtgärder bedöma vad som är mest ändamålsenligt att utföra. Frågeställningar och åtgärder som bedömts vara intressanta att analysera är 1. Att precisera energikrav på tillbyggnaden; 2. Att installera värmeåtervinning på ventilationssystemen antingen med FTX eller med en frånluftsvärmepump; 3. Förbättra klimatskalet främst byta ut befintliga tvåglasfönster till nya fönster med bra energiprestanda, eventuellt tilläggsisolering av fasader vid utfackningspartier; 4. En inventering av hur ventilationen kan uppgraderas med bättre fläktar och fläktmotorer; 5. Effektivare belysning i allmänna utrymmen; 6. Krav på nya hissar. Förstudien har utrett vilka utrymmen som krävs för tekniska installationer. Var det kan vara lämpligast att placera luftbehandlingsaggregat och tilluftskanaler. Förstudien ger också information om vilka kompletterande energimätningar som är lämpliga. Förstudien har gett underlag för att besluta om vad som är lämpligt och kostnadseffektivt att göra i samband med tillbyggnaden. Genomförande av förstudien Till grund för denna rapport ligger bl.a. följande: 1. Förstudie Energieffektivisering Brf Storuven, WSP 20120502 2. Kompletterande PM till Förstudie Energieffektivisering Brf Storuven, WSP 20120509 3. Kompletterande PM2 till Förstudie Energieffektivisering Brf Storuven, Ventilationsombyggnad, WSP 20120525 4. Underhållsplan för Brf Storuven för åren 2010-2039, dvs för 30 år, upprättad av Sveriges Bostadsrättscentrum 2012_04 Förstudie BRF Storuven Brf Storuven Sidan 3 av 7
5. Bebos Energirelaterade godhetstal för flerbostadshus, Juli 2011. Information har även inhämtats från ingivna offerter och överväganden som styrelsen för bostadsrättföreningen gjort. Åtgärdspaket Sammanfattning Med stöd av förstudier och överväganden har, på förslag av styrelsen, Brfs stämma beslutat uppdra åt styrelsen att genomföra i huvudsak följande: 1. Tillbyggnad med en takvåning på en av byggnaderna (Inte tillåtet på den andra) 2. Genomföra byte av stammar för vatten och avlopp 3. Ombyggnad av husens ventilationssystem till fläktstyrd från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning 4. Byte till mer energieffektiva fönster 5. Byte av hissar Allmänna överväganden Tillbyggnad med en takvåning innebär ett betydande byggnadstekniskt ingrepp i huset. Marknadsvärdet på tillbyggnaden är betydande och bidrar till att täcka delar av kostnaden för att renovera husen. För att få bästa utfall av tillbyggnaden bör självfallet så stor boarea som möjligt kunna tas tillvara. Byggnadslovet sätter gränser för yttertakets höjd och lutning. En noggrann analys av förutsättningar visade att om fläktar, luftbehandlingsaggregat och ventilationskanaler kunde placeras på andra ställen än på vinden skulle storleksordningen 50 m 2 boarea frigöras till försäljning, vilket representerar ett betydande marknadsvärde som bostadsrättsföreningen kan till viss del tillgodogöra sig. I husen finns biutrymmen i källarplan där luftbehandlingsaggregat kan placeras. Likaså är det möjligt att ha luftintag respektive utsläpp av av luft på innegården. För att ha denna lösning måste dock nya kanaldragningar för ventilationsluften göras i husen. Det kommer att innebära stora störningar för de boende. Försvagningar på avloppsrören har noterats i husen och vissa läckage har uppstått. Ett stambyte bedömdes enligt underhållsplanen nödvändigt att göra senast 2018. Att samordna stambytet med åtgärder för nya ventilationskanaler har bedömts ge betydande synergieffekter. Hänsyn har också tagits till att de boende inte ska få störningar av stora ingrepp i sina lägenheter vid flera tillfällen under de närmaste åren. Byte av ventilationssystem som innebär att varm luft kommer in i respektive lägenhet i stället för kall uteluft direkt genom spaltventiler eller otätheter innebär att betydligt mindre värme behöver tillföras lägenheterna via radiatorer. För att få fullgod effekt av att tillföra varm luft med ventilationen måste naturligtvis radiatorvärmen anpassas till det nya lägre värmebehovet varför radiatorerna kommer att var kalla betydligt oftare än idag. Det kan medföra klimatproblem vid dåligt isolerade fönster eftersom det då finns risk för kallras eller s.k. strålningsdrag. Risken är då att man behöver höja radiatortemperaturerna och därmed innetemperaturen för att kompensera för de kalla glasytorna. Med byte till energieffektiva fönster kan innetemperaturen hållas lägre och dessutom minskar värmeförlusterna ytterligare. Brf bedömde det dessutom fördelaktigt att tidigarelägga ett fönsterbyte i stället för att underhållsmåla ytterligare en gång innan byte av fönster blir nödvändigt. 2012_04 Förstudie BRF Storuven Brf Storuven Sidan 4 av 7
Åtgärder Taklägenheter Utgångspunkt vid bestämning av energiprestanda för tillbyggnaden av takvåningen har varit att den endast obetydligt skulle öka husets värmebehov. Bebos godhetstal har därför legat till grund för U-värdeskrav på byggkomponenterna, dock något modifierade för att inte ta bort alltför mycket bostadsarea eftersom alla yttermått var givna. Fönster/fönsterdörrar ska ha U- värden inom intervallet 0,9-1,2 W/(m 2 K). Taklägenheterna får FTX-ventilation med lägenhetsaggregat med krav på >90 % temperaturverkningsgrad och SFP <1,5 kw/m 3 per s. Kanaler ska ha en isolergrad i kalla utrymmen med U<0,2 W/(m 2 K). Tillåtet luftläckflöde för takvåningarna vid 50 Pa tryckskillnad ska var <0,4 l/(s m 2 ). Åtgärder Ventilationssystem Husen har idag fläktstyrd frånluftsventilation. Flöden uppfyller kraven enligt OVKbesiktning. Fläktar och kanaler på vinden i huset där takvåning byggs tas bort för att möjliggöra större boarea för taklägenheterna. Ny placering av luftbehandlingsaggregat blir i befintliga källarutrymmen. Befintliga frånluftskanaler måste då vändas och byggas om. För värmeåtervinning har två alternativ analyserats: FTX resp. frånluftsvärmepump. Värmepump innebär ökad elanvändning och tilluften kommer även fortsättningsvis in genom uteluftdon som ger upphov till drag vintertid. Med FTX ökar elanvändning betydligt mindre och inneklimatet blir bättre med tilluft som har nästan rumstemperatur. Dessutom torde tilluften bli renare genom att den filtreras. Problemet var att finna plats för tilluftskanaler. Eftersom man även beslutat göra stambyte i samband med ombyggnaden kan befintliga schakt i kök och badrum till viss del utnyttjas men de måste göras något större i badrummen för att bereda plats för de nya kanalerna. Vidare visade det sig finnas vissa outnyttjade utrymmen i anslutning till hissar där tilluftskanaler eventuellt kan förläggas. Nya tilluftskanaler kommer troligen också att behöva förläggas till klädkammare/garderober. Dessa möjligheter för kanaldragningar innebär att endast marginella ingrepp behöver göras inne i själva bostadsrummen. Håltagningar och inbyggnad av schakt m.m. kommer att samordnas med arbeten med stambyten för att störningarna för de boende ska bli så små som möjligt. I huset utan tillbyggnad av taklägenheter placeras luftbehandlingsaggregat även fortsättningsvis på vinden vilket förenklar kanaldragningar. I lokaler och garage som har betydande värmeåtgång för ventilationen görs separata lösningar bl.a. för att kunna uppfylla brandkrav. Kraven på återvinningsgrad är minst 80 %. Beräknad energibesparing med värmeåtervinning är ca 250 000 kwh/år för båda husen inklusive värmeåtervinning från garagedelarna. Det utgör ca 28 % av den totala fjärrvärmeförbrukningen. Åtgärder Fönster Befintliga fönster är kopplade två-glasfönster. Glasytorna är relativt stora. Fönstren behöver relativt snart underhållsmålas och inom en inte alltför lång framtid torde byte vara nödvändigt. När FTX installeras kommer värmebehovet att minska kraftigt varför radiatorerna kommer att vara avstängda längre tid. Känslan av kallras vid fönstren kommer då att förstärkas. För att fullt ut kunna dra fördel av FTX-ventilationens fördelar bör fönstren ha betydligt bättre energiprestanda. Med bättre fönster kan inneklimatet förväntas bli så bra att 2012_04 Förstudie BRF Storuven Brf Storuven Sidan 5 av 7
bostaden kan användas effektivare med vistelse närmare fönstren utan känsla av strålningsdrag. Byte av fönster underlättar möjligheterna till att göra fasaderna mera lufttäta. En komplikation är att det visat sig vara asbest i vissa fogtätningar mellan befintliga karmar och ytterväggen. Det höjer kostnaden för fönsterbyte. Vid val av fönster har också vägts in att nya, aluminiumklädda fönster kräver mindre underhåll. Många bostadsrättsinnehavare har också framfört önskemål om mer lättskötta och mer lätthanterliga fönster. Kraven på U-värden för fönstren är <1,1 W/(m 2 K). Åtgärder Hissar Påbyggnaden med taklägenheter innebär att två hissar måste förlängas. Med hänsyn till att nuvarande hissar är omoderna och har omfattande driftsstörningar har beslutats att byta dessa helt och hållet även i det hus där man inte gör tillbyggnad. Energieffektivare hissar kommer att minska elbehovet. Bebos rapport om energieffektiv hissbelysning ligger till grund för upphandlingen. Övrigt Ombyggnaden i husen innebär betydande förändringar som bl.a. kommer att påverka husens inneklimat. För den skull genomförs under mars 2013 en inneklimatenkät av avdelningen för Installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Samma enkät används som i Boverkets inneklimatundersökningar. Avsikten är att upprepa enkäten efter ombyggnad. För att till fullo ta vara på möjligheterna till minskad energianvändning behövs en omsorgsfull idrifttagning som bland annat innebär att funktion hos nya installationer måste kontrolleras under drift och att värmetillförseln måste anpassas till nytt behov. Det är angeläget att snarast planera för uppföljning och utvärdering av de olika åtgärderna. Tidplan Förstudien har i huvudsak genomförts under 2012. Beslut om att genomföra det kompletta åtgärdspaket enligt ovan har tagits av föreningsstämma i januari 2013 med betryggande majoritet. Upphandling av entreprenader har skett för igångsättning av byggnadsarbetena under våren 2013. Byggnadsarbetena genomförs under 2013. Några kommentarer till förstudierna Tillbyggnad av taklägenheter innebär i sig ett omfattande arbete som kan riskera störa de boende. Redan i ett tidigt skede bedömdes det angeläget att se över husens energiprestanda eftersom bl.a. energideklarationen visat på stor energianvändning. I samband med inventering av tänkbara energieffektiviseringsåtgärder studerades husets tekniska status och underhållsplanen. Det visade sig då möjligt att finna synergier mellan olika åtgärder och t.ex. gick det att finna relativt okonventionella lösningar för att kunna göra nödvändiga kanaldragningar för nytt ventilationssystem. Det bedömdes angeläget att i samband med ombyggnaden göra så 2012_04 Förstudie BRF Storuven Brf Storuven Sidan 6 av 7
omfattande åtgärder att störningar för de boende under lång tid framöver kommer att undvikas. Styrelsen presenterade ett sammanhållet åtgärdspaket som konsekvens av tillbyggnaden för bostadsföreningens medlemmar, vilket resulterade i att stämman tog beslut om att genomföra detsamma i samband med tillbyggnaden av taklägenheter. Stockholm i mars 2013 För Brf Storuven Östen Johansson Ordf. i Brf Storuven 2012_04 Förstudie BRF Storuven Brf Storuven Sidan 7 av 7