- Är studenter morgondagens företagare?
Sammanfattning Attityd07 är förmodligen en av de mest omfattande undersökningar som gjorts i Sverige av studenters inställning till företagande. Utifrån resultaten kan vi dra slutsatserna att studenter är en mycket heterogen grupp, men att deras syn på företagande ofta förenas mer av vad de studerar än av vilket kön de tillhör. Utifrån fler än 26 000 studenters svar drar vi slutsatserna att: De flesta studenter Kan tänka sig att bli företagare Har företagare bland familj, släkt och vänner Har affärsidéer, främst tjänstebaserade och ofta inom kultur/media/designbranschen Men många studenter har inte: Kunskap om hur ett företag startas eller var de kan vända sig för att få sådan information Haft inslag av företagande på schemalagd tid Ambitionen att starta ett eget företag inom de närmsta fem åren Studenter efterlyser: Konkret, realistisk och schemalagd information om att starta och driva företag Inspirerande möten med företagare som studenterna kan identifiera sig med Förbättrad social och ekonomisk trygghet vid företagande.mer om detta, och annat intressant, kan du läsa i rapporten! Drivhuset Oktober 2007 Form: Baringo reklam och kommunikation Text: Drivhuset Statistik: Mohlin Marknadsinformation AB Huvudfinansiär: Nutek Tryck: Sandvikens tryckeri Upplaga: 1000 ex Denna rapport kan även laddas ned digitalt från www.drivhuset.se
Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och syfte... 4 Metod och urval...5 Svarsfrekvens och databearbetning... 6 Ägande av databas och spridning av resultat... 6 Det finns många att tacka...... 6 För mer information om Attityd07... 6 Resultat från Attityd07... 8 Bakgrundsfrågor vilka har besvarat undersökningen... 8 Om studenter som driver egna företag idag... 13 Så ser studenter på företagande... 15 Studenternas (o)kunskap om företagande... 19 Om studenter och affärsidéer... 22 Entreprenörskap och egenföretagande i utbildningen... 26 Det efterfrågar studenterna... 30 Visst finns det skillnader mellan lärosäten... 32 Analys av resultatet... 34 Studenter blir allt mera intresserade av företagande... 34 Hindren för företagande är trygghetsrelaterade... 35 Andelen affärsidéer ökar dramatiskt... 36 Studenternas branschval följer nyföretagarutvecklingen... 36 Det är mer rättvisande att fokusera på utbildningsinriktning... 38 Studenter saknar kunskap om hur företag startas... 38 Entreprenörskap på schemat är vanligare inom vissa områden... 39 Studenterna har idéer på hur företagande kan stimuleras... 40 Avslutande reflexioner... 42 Bilaga 1: Deltagande lärosäten i Attityd07, i bokstavsordning... 43 Bilaga 2: Följebrev till slumpvist utvalda respondenter... 44 Bilaga 3: Frågor till Attityd07... 45 Bilaga 4: Källförteckning... 47
Inledning I detta inledande kapitel redogörs för syftet med undersökningen samt hur den har genomförts och sammanställts. Bakgrund och syfte Attityd07 är en undersökning med syfte att kartlägga hur dagens studenter ser på företagande och hur fler studenter kan stimuleras till idéutveckling och företagande. Attityd07 är troligen den mest omfattande undersökning av studenter och företagande som genomförts i Sverige. Initiativtagare till Attityd07 är Drivhuset och Nutek är huvudfinansiär tillsammans med de totalt 30 svenska högskolor och universitet som valt att delta i undersökningen. Drivhuset är ett växande nätverk av stiftelser verksamma i anslutning till högskolor och universitet. Drivhusets huvudsyfte är att generera samhällsnytta genom att aktivt bidra till ökat entreprenörskap och företagande bland studenter utifrån grundantagandet att ett positivt förhållningssätt till entreprenörskap gagnar samhället oavsett om studenterna går vidare till att bli företagare, anställda intraprenörer eller innovativa forskare. Drivhusets verksamhet är såväl politiskt som religiöst oberoende och drivs utan ekonomiskt vinstsyfte. Många studenter tar del av den dagliga verksamheten och under år 2006 startades fler än 283 företag av studenter som varit på vägledning hos Drivhuset. Drivhusets målsättning är att företagande skall vara ett naturligt, realistiskt och attraktivt alternativ till anställning under och efter studietiden för alla studenter. Attityd07 är en vidareutveckling och utvidgning av undersökningen Attityd05, vilken genomfördes vid nio lärosäten år 2005, och SAGT03 som genomfördes vid Chalmers och Göteborgs Universitet år 2003. Bakgrunden till Attitydundersökningarna är att Drivhuset såg ett behov av att på ett strukturerat sätt kartlägga studenters attityder till företagande samt om, och i så fall hur, attityderna förändras över tid. Attitydundersökningarna utvecklades som ett komplement till att mäta resultat utifrån antalet deltagande i aktiviteter, vägledningar och företagsstarter. De tidigare undersökningarna har för Drivhuset varit värdefulla verktyg för verksamhetsutveckling samt för att driva frågor kring studenter och företagande. För att följa upp resultaten från Attityd05 samt för att ge fler aktörer och lärosäten tillgång till detta verktyg har undersökningen nu vidareutvecklats och utvidgats. Drivhuset erbjöd våren 2007, tillsammans med Nutek, samtliga lärosäten som är medlemmar i SUHF (Sveriges Universitets och Högskolors Förbund) att delta i undersökningen Attityd07. Resultaten av Attityd07 finns
nu presenterade i denna sammanfattande rapport samt i trettio delrapporter, specifika för varje deltagande lärosäte. Vår förhoppning är att resultaten från Attityd07 skall komma till nytta hos såväl deltagande Drivhus och lärosäten som hos övriga aktörer som intresserar sig för att främja entreprenörskap. Användningsområden för resultaten är många. Att använda resultaten som ett verktyg för nulägesanalys, utvärdering av genomförda projekt eller för att planera framtida insatser är bara några av möjligheterna. Vår målsättning är att Attitydundersökningarna skall bli regelbundet återkommande för att på så sätt över tid kunna följa utvecklingen av studenters attityder till företagande. Metod och urval Undersökningen har genomförts som en webbaserad undersökning bland studenter registrerade vid 30 av landets högskolor/universitet, se bilaga 1. Webbenkätverktyget som användes heter SurveyGenerator och tillhandahålls av Alstra AB. Från detta webbenkätverktyg skickades ett e-postmeddelande ut till deltagande studenter där undersökningens syfte förklarades samt vem som stod bakom den samt en länk till frågorna, se bilaga 2. Frågorna har tagits fram av projektledare på Drivhuset i samråd med ansvarig projektledare på Mohlin Marknadsinformation AB, se bilaga 3. Det har även funnits möjlighet för respektive deltagande lärosäte att ställa max två egna frågor. Dessa extra frågor och resultat redovisas enbart i respektive rapport för det aktuella lärosätet. Bland de lärosäten som har fler än 2 000 inskrivna studenter genomfördes ett slumpmässigt urval på 2 000 studenter och bland dem som har färre än 2 000 inskrivna studenter genomfördes en totalundersökning. Syftet med det stora urvalet var kunna generalisera resultaten även lokalt samt att skapa möjligheter för nedbrytningar baserat på olika bakgrundsfaktorer vid varje lärosäte. Urvalet av e-postadresser till respondenterna gjordes ur deltagande lärosätens e-postregister av registrerade studenter. Datainsamlingen pågick mellan den 10 april och 31 maj 2007. I syfte att höja svarsfrekvensen belönades de som lämnat de bästa förslagen på en öppen fråga med presentkort från Ticnet samt i vissa fall specifika belöningar per lärosäte för bästa lämnade förslag. Totalt två påminnelser skickades ut till de studenter som vid vald tidpunkt ännu inte hade besvarat undersökningen. All hantering av e-postadresser, utskick, insamlig av data och sammanställande av databas har genomförts av Mohlin Marknadsinformation AB.
Svarsfrekvens och databearbetning Total svarsandel är 46,1% procent vilket motsvarar totalt 26071 ifyllda frågeformulär där minst en av frågorna är besvarade. Bakgrundsfaktorerna bland respondenterna gällande kön, ålder, etnicitet och utbildningsområden överensstämmer väl med de nyckeltal från höstterminen 2006 som finns att tillgå i Högskoleverkets offentliga statistikdatabas¹. Med detta som bas gör vi antagandet att resultaten i undersökningen kan generaliseras och därmed antas spegla uppfattningen hos Sveriges studenter i allmänhet. Analys av data har skett genom körningar i statistikprogrammet SPSS och har huvudsakligen bestått av studier av frekvensfördelningar samt medelvärden. Ägande av databas och spridning av resultat All data finns samlad i en databas som ägs av Drivhuset. Att redovisa alla resultat i detalj är inte möjligt inom ramen för denna rapport då mängden data (inklusive alla öppna svar samt möjliga nedbrytningar och korsreferenser) är alltför omfattande. Utvalda delar av resultaten finns redovisade i denna huvudrapport och det finns därutöver sammanlagt 30 lärosätesspecifika rapporter som levererats digitalt till respektive lärosäte. Rapporten kommer att offentliggöras den 22 oktober 2007. Det finns många att tacka... Attityd07 består totalt av en nationell huvudrapport och 30 delrapporter. Arbetet med att förankra, förbereda, genomföra och sammanställa undersökningen har varit en lång och spännande process. Många människor har varit delaktiga i detta arbete på olika sätt. Jag vill som projektledare särskilt tacka de många studenter vars svar utgör resultaten, kontaktpersonerna på deltagande lärosäten, huvudfinansiären Nutek, projektägare, styrgrupp samt bollplank inom Drivhuset och självklart undersökningsföretaget Mohlin Marknadsinformation AB. Ett sista tack riktar jag till följande värdefulla bollplank: Clas Wahlbin och Caroline Wigren från Högskolan i Jönköping, Svante Brunåker från Högskolan i Gävle samt Helena Brehnfors Nyberg, Gustaf Appelberg, Maria Corell och Henrik Levin från Nutek. För mer information: Kontakta Drivhuset om du vill ha mer information om Attityd07. Kontaktperson: Theres Sundberg, projektledare för Attityd07 Attityd07@drivhuset.se 070-238 45 98 www.drivhuset.se 1. www.hsv.se/statistik 2007-10-01
Resultat från Attityd07 Nu följer en redovisning av resultaten från undersökningen Attityd07. Fokus ligger på studenter som grupp. Där tydliga skillnader finns baserat på bakgrundsfaktorer som ålder, kön, årskurs och huvudämne så redovisas detta. För dig som är nyfiken på olika lärosätens resultat så finns i slutet av detta kapitel en redovisning av vilka lärosäten som ligger högst i utvalda frågeställningar. Bakgrundsfrågor vilka har besvarat undersökningen Resultaten bygger på svar från 26 071 slumpvist utvalda studenter. Vi redovisar här fördelningen av kön, ålder, etnicitet, studieformer och huvudämnen samt huruvida studenterna har företagare i sin närhet eller inte.
Könsfördelning Man 38,6% Kvinna 61,4% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% Majoriteten av respondenterna är kvinnor Åldersfördelning 50,0% 40,0% 44,2% 30,0% 20,0% 10,0% 13,4% 19,9% 8,7% 13,8% 0,0% 18-21 år 22-25 år 26-30 år 31-35 år 36 år eller äldre Den genomsnittliga åldern på respondenterna är 27,3 år. Den största enskilda gruppen av svarande är mellan 22 och 25 år gamla.
Etnisk bakgrund 15,00% 14,88% 12,60% 10,00% 9,17% 5,00% 0,00% Ja, jag är född utomlands Ja, en av mina föräldrar Ja, båda mina föräldrar Majoriteten av respondenterna är födda i Sverige. En fjärdedel har en eller båda föräldrarna som är födda utomlands. Antal studieår 25,0% 24,3% 24,4% 22,3% 20,0% 15,0% 15,3% 13,7% 10,0% 5,0% 0,0% 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år eller fler Majoriteten av respondenterna tillhör grundutbildningen och något färre finns representerade från årskurserna fyra och fem. 10
Respondenternas huvudämne 25,0% 20,0% 21,9% 15,0% 10,0% 7,5% 11,0% 12,4% 13,2% 14,0% 15,4% 5,0% 0,0% 1,0% 1,2% 2,4% Juridik Estetik Medicin Naturvet enskap Samhäll svetenskap Utbildning och beteen - de- Vård och hälsa Human - iora Ekonomi Teknik Respondenternas huvudämnen är fördelade enligt diagrammet ovan. Vi har valt att särredovisa flera huvudämnen som vanligtvis, exempelvis i Högskoleverkets nyckeltal, samredovisas. Syftet med detta är främst att ge lärosätena möjlighet att tydligare identifiera olika studenters behov. Studerar program/kurs 100,0% 84,5% 75,0% 50,0% 25,0% 15,5% 0,0% Program Fristående kurser Merparten av studenterna är inskrivna vid ett studieprogram men fristående kursstudenter finns också representerade. 11
Campus/distansstudier Lärosätets campus 91,4% Distans mindre lärcentrum, webbföreläsningar etc 8,6% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Majoriteten av studenterna studerar vid lärosätets campus och knappt var tionde student studerar i huvudsak på distans. Så många har företagare i sin närhet Ja 75,3% Nej 24,7% 0,0% 25,0% 50,0% 75,0% 100,0% Tre fjärdedelar av alla studenter har företagare bland familj, släkt eller nära bekantskapskrets. 12
Om studenter som driver egna företag idag Här redovisas hur många studenter som driver företag idag, vilka bolagsformer som är populärast och inom vilken studieinriktning det finns flest företagare bland studenterna. Vi redovisar även hur många av företagarna som skulle rekommendera andra studenter att starta företag parallellt med studierna Så vanligt är företagande bland studenterna idag Totalt 6,4% Man 10,6% Kvinna 3,9% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% Av alla studenter som besvarat undersökningen så driver 6,5 % företag parallellt med studierna. Det är betydligt vanligare bland män än kvinnor att kombinera studier och företagande. Drygt hälften av alla företagen har startats under studietiden. Så vanligt är det att kombinera företagande med respektive studieinriktning 10,0% 9,6% 9,0% 8,0% 7,5% 7,1% 6,1% 6,3% 5,8% 5,0% 3,5% 3,7% 3,9% 2,5% 0,0% Ekonomi Estetik Humaniora Juridik Medicin Naturvet enskap Teknik Samhäll svetenskap Utbildning och beteen- Det är betydligt vanligare att ekonomer, jurister och teknologer kombinerar företagande med studier jämfört med studenter inom utbildning och vård. Vård och hälsa 13
Dessa bolagsformer är vanligast bland studenterna 60,0% 54,6% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 21,3% 17,9% 10,0% 0,0% 3,0% Enskild firma Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag 3,1% Ekonomisk Förening Enskild firma är den i särklass vanligaste bolagsformen bland företagande studenter. Bolagsformer som kommanditbolag och ekonomisk förening är ovanliga. Företagarna rekommenderar andra att starta företag under studietiden Företagare 62,8 Icke företagare 21,2 0 10 20 30 40 50 60 70 En majoritet av de som själva kombinerar studier och företagande skulle rekommendera andra studenter att starta eget under studietiden. Bland de som inte själva driver företag idag är det bara var femte student som skulle rekommendera företagande till sina studiekamrater. 14
Så ser studenter på företagande Här redovisas hur många och vilka studenter som kan tänka sig att starta företag och när. Vi redovisar även vilka som inte kan tänka sig att bli företagare och varför. Så många studenter kan tänka sig att bli företagare Totalt 64,5% Man 74,5% Kvinna 58,7% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% Majoriteten av studenterna kan tänka sig att bli företagare. En fjärdedel vet inte hur de ställer sig till företagande och bara en tiondel anger att de inte kan tänka sig företagande. Det är fler män än kvinnor som kan tänka sig att bli företagare. Så vanligt är det inom olika utbildningsområden att kunna tänka sig företagande Ekonomi Estetik 77,1% 74,5% Humaniora 58,3% Juridik 69,0% Medicin 54,2% Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Utbildning och beteende - vetenskap Vård och hälsa 53,2% 54,5% 64,7% 70,1% 71,6% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Minst hälften av studenterna oavsett studieinriktning kan tänka sig företagande. Mest intresserade är ekonomer, esteter och tekniker och minst intresse finns bland studerande inom medicin, vård och utbildning/beteendevetenskap. 15
Så många studenter tror att de kommer att starta företag före år 2017 Ja, inom 1år 3,6% Ja, inom 5år 15,2% Ja, inom 10 år 24,2% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% Av alla studenter är det totalt 43% som tror att de kommer att starta eget företag inom tio år. Många av dessa tror att företagsstarten kommer att ske först om fem till tio år. Därför kan inte studenter tänka sig företagande Svårt att få finansiering till företagsstart För ensamt 5,2% 5,5% Vet inte hur man går till väga 6,8% För många och krångliga regler att följa som företagare 8,8% Saknar affärsidé 11,5% Mindre trygghet jämfört med anställning 13,0% Inget intresse Tar för mycket tid och - en gagemang 14,4% 15,3% För osäkert ekonomiskt 17,3% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% Bland de som inte kan tänka sig att bli företagare så har merparten av studenterna svarat att detta främst beror på att företagande är för osäkert ekonomiskt och att det tar för mycket tid. Svårigheter att få finansiering och krångliga regler ses som mindre bekymmer. 16
Därför kan inte kvinnliga studenter tänka sig företagande För ensamt 10,3% Saknar affärsidé 13,9% För många och krångliga regler att följa som företagare Vet inte hur man går till väga Tar för mycket tid och engagemang 16,0% 17,4% 18,7% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% För de kvinnor som svarat att de inte kan tänka sig att bli företagare så är det främst för att de anser att företagande tar för mycket tid och engagemang, att de inte vet hur de skall gå tillväga samt att det verkar vara för krångligt med regelverket. Därför kan inte manliga studenter tänka sig företagande Saknar affärsidé 11,6% Mindre trygghet jämfört med anställning 12,3% Inget intresse 14,5% Tar för mycket tid och engagemang 15,0% För osäkert ekonomiskt 16,8% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% Bland manliga studenter som inte kan tänka sig att bli företagare så är det främst den osäkra ekonomiska situationen som företagare i kombination att det tar mycket tid och engagemang. Dessutom har många av dessa helt enkelt inte något intresse för företagande. 17
Studenters syn på personlig utveckling genom företagande 40,0% 34,4% 30,0% 24,1% 29,3% 20,0% 10,0% 0,0% 0,8% Ger sämre möjlighet till personlig utveckling 3,4% Ger något sämre Ger samma möjlighet Ger något bättre Ger bättre möjlighet till personlig utveckling Nästan alla studenter anser att företagande ger lika bra eller bättre möjligheter till personlig utveckling än vad anställning gör. Drygt 8 % av studenterna har ingen åsikt i frågan. Studenters syn på kombinationen företagande och privatliv 30,0% 27,5% 25,6% 25,0% 20,0% 16,7% 15,0% 10,0% 11,7% 10,7% 5,0% 0,0% Sämre Något sämre Lika bra Något bättre Bättre Det är fler studenter som anser att anställning är enklare än företagande att kombinera med privatlivet. Men drygt en fjärdedel av studenterna anser tvärt om att företagande är enklare att kombinera med privatlivet än en anställning. Drygt 7 % av studenterna har ingen åsikt i frågan. 18
Så beskriver studenterna mediabilden av företagande 40,0% 38,3% 30,0% 28,4% 20,0% 10,0% 8,6% 7,9% 0,0% 1,0% Mycket negativ Negativ Negativ/Postitiv Positiv Mycket positiv De allra flesta studenter anser att media förmedlar en neutral eller positiv bild av företagande. Mindre än var tionde student anser att mediabilden av företagande är negativ. Studenternas (o)kunskap om företagande Här redovisas hur studenterna ser på sin egen kunskap gällande företagsstart, om de vet var de kan få sådan information samt hur svårt de tycker att det verkar vara att starta företag. Många studenter vet inte vad som krävs för att starta företag Totalt 60,5% Man 50,7% Kvinna 66,2% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Majoriteten av studenterna anser inte själva att de vet vad som krävs för att starta ett eget företag. Det är flera kvinnliga än manliga studenter som anser att de saknar denna kunskap. 19
Så hög är okunskapen om företagande inom olika studieområden Ekonomi Estetik Humaniora Juridik Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Utbildning och beteende - vetenskap Vård och hälsa 36,8% 70,3% 65,5% 51,7% 78,4% 63,2% 61,3% 58,4% 67,0% 73,3% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Det är stor skillnad på kunskapen om företagande mellan olika utbildningar. Inom ekonomi anser många studenter att de har kunskap medan de flesta studenter inom många andra utbildningar saknar detta. Mindre än en tredjedel av studenterna inom medicin, vård och estetutbildningarna anser att de känner till vad som krävs för att starta ett företag. Så svårt tror studenterna att det är att starta företag 40,0% 36,9% 35,0% 32,3% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 10,6% 7,5% 2,1% Mkt Svårt Svårt Varken lätt/svårt Enkelt Mycket enkelt Det är betydligt fler studenter som tycker att företagsstart verkar vara svårt än enkelt. Drygt 10 % av studenterna har ingen åsikt i frågan. 20
Så många studenter vet var de kan få information om företagande 100,0% 80,0% 60,0% 51,2% 55,2% 48,8% 40,0% 20,0% 0,0% Totalt Man Kvinna Hälften av alla studenter vet vart de kan få information om hur ett företag startas. Det är vanligare bland manliga än kvinnliga studenter att känna till detta. Hit skulle studenter främst vända sig för information om företagande Almi Företagspartner Bolagsverket 4,4% 4,9% Nyföretagarcentrum NUTEK, tex startlinjen eller företagarguiden Arbetsförmedlingen Skatteverket 10,4% 10,5% 14,0% 14,7% Lokala aktörer Släkt och vänner som är egenföretagare 16,0% 20,9% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% Av de studenter som vet vart de skulle vända sig för information om att starta och driva företag så skulle de främst vända sig till aktörerna ovan. Utöver dessa fanns även IFS, Coompanion, Connect angivna som alternativ och till dessa aktörer skulle sammanlagt knappt 0,5 % av studenterna vända sig. Studenterna kunde även välja annat eller att de inte skulle vända sig till någon organisation, dessa alternativ utgjorde tillsammans 4 %. Då innovationssystemen ser olika ut på olika orter hade varje lärosäte möjlighet att lägga till lokala aktörer. Dessa samlade lokala aktörer är det mest valda alternativet efter släkt och vänner. 21
Om studenter och affärsidéer Här redovisas hur många studenter som någonsin tänkt på möjliga affärsidéer och hur många som har en affärsidé som de vill förverkliga i ett eget företag. Gällande dessa affärsidéer redovisas också inom vilka branscher affärsidéerna finns samt inom vilket studieområde idébärarna är vanligast. De flesta studenter har funderat på möjliga affärsidéer Totalt 74,6% Man 82,9% Kvinna 69,5% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% De allra flesta studenter har någon gång funderat på möjliga affärsidéer. Att fundera på möjliga affärsidéer är vanligare bland manliga än kvinnliga studenter. 7 % vet inte om de har funderat över affärsidéer eller ej. Hälften av studenterna har en affärsidé de vill förverkliga i eget företag Totalt 52,4% Man 57,6% Kvinna 49,2% 0,0% 25,0% 50,0% 75,0% 100,0% Hälften av alla studenter har redan en affärsidé som de skulle vilja förverkliga i ett eget företag. Det är vanligare med affärsidéer bland de manliga än bland de kvinnliga studenterna. 22
Här är det vanligast att studenterna har skarpa affärsidéer Ekonomi 55,3% Estetik 66,6% Humaniora Juridik 50,2% 54,1% Medicin 45,8% Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Utbildning och beteen - devetenskap Vård och hälsa 57,7% 54,2% 50,7% 49,3% 49,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% Det är relativt många studenter som har affärsidéer oavsett studieområde. Den största skillnaden finns mellan esteter och medicinstuderande, då två tredjedelar av esteterna har affärsidéer att jämföra med knappt hälften av medicinstudenterna. De populäraste branscherna bland manliga studenter 20,0% 17,5% 15,0% 16,7% 17,9% 12,5% 10,0% 10,1% 7,5% 5,0% 5,2% 6,1% 6,7% 2,5% 0,0% Kropp/Kost/H älsa Hotell/Resor/ Service Industri/Meka nik Försäljning/M arknadsföring IT/Telekomm unikation Kultur/Media/ Design När de manliga studenterna anger inom vilka branscher deras affärsidéer finns inom så toppar kultur/media/design samt IT/telekom. Därutöver har 11,6% valt alternativet annan bransch. De branscher där de har minst affärsidéer är läkemedel, säkerhet/transporter och administration/juridik/politik. 23
De populäraste branscherna bland kvinnliga studenter 20,0% 19,5% 15,0% 12,5% 14,3% 10,0% 9,0% 9,9% 5,0% 0,0% Försäljning/Markn adsföring Hotell/Resor/Servi ce Vård/Omsorg Kropp/Kost/Hälsa Kultur/Media/Desi gn Bland kvinnliga studenter så har flest affärsidéer inom branschen kultur/media/design. Därefter följer branscher som kropp/kost/hälsa samt vård/omsorg. Minst idéer har de inom säkerhet/transporter, industri/mekanik, medicin och IT/telekom. Därutöver har 10 % av kvinnorna valt alternativet annan bransch Det är ovanligt med produktbaserade affärsidéer Ekonomi Estetik Humaniora Juridik Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Utbildning och beteen - devetenskap Vård och hälsa 12,9% 14,6% 16,1% 10,2% 12,0% 14,4% 12,8% 13,7% 9,9% 20,8% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% Det är relativt få av studenternas affärsidéer som är rena produktidéer, majoriteten består istället av rena tjänsteidéer eller är en kombination av produkt och tjänst. I snitt är det knappt 15 % som är rena produktidéer. Bland teknikstuderande är det dubbelt så vanligt med produktbaserade affärsidéer som bland vårdstudenterna. 24
De flesta affärsidéerna har en koppling till studieområdet Ekonomi Estetik Humaniora Juridik Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Utbildning och - be teendevetenskap Vård och hälsa 75,4% 89,8% 64,7% 70,1% 77,5% 83,9% 68,8% 79,5% 62,8% 71,4% 0,0% 25,0% 50,0% 75,0% 100,0% Det är vanligt att studenternas affärsidéer har koppling till kunskap de erhållit under sin tid vid akademin. Kopplingen mellan studier och affärsidé är vanligast bland esteterna och naturvetarna och förekommer mer sällan bland humanister och studenter inom utbildning/beteendevetenskap. 25
Entreprenörskap och egenföretagande i utbildningen Här redogörs för om och hur studenterna anser att entreprenörskap och företagande förekommer på schemalagd tid samt vilken bild av av egenföretagande som förmedlas. Vi redovisar även hur många studenter som själva söker upp denna typ av aktiviteter samt vilken form av resurs flest har tagit del av. Så många studenter har haft entreprenörskap på schemat Ja 25,3% Nej 67,0% Vet ej 7,7% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% Det är drygt en fjärdedel av alla studenter som anser att de någon gång under sin utbildning har haft inslag av entreprenörskap och egenföretagande på schemalagd tid. Så förpackas entreprenörskap och egenföretagande på schemat 15,0% 13,9% 10,0% 8,8% 5,0% 2,6% 0,0% Ja, som enstaka kurs Ja, som enstaka inslag i min ordinarie utbildning Ja, min utbildning har ett tydligt fokus på detta Bland de studenter som svarat att de har haft entreprenörskap och egenföretagande på schemat har de flesta mött detta som enstaka inslag i den ordinarie utbildningen. 26
Så vanligt är egenföretagande på schemat inom de olika utbildningarna 60,0% 57,2% 40,0% 35,4% 29,8% 33,8% 20,0% 11,9% 14,2% 8,7% 20,3% 9,6% 8,0% 0,0% Ekonomi Estetik Humaniora Juridik Medicin Naturvet enskap Teknik Samhäll svetenskap Utbildning och beteen- Vård och hälsa Det är stora skillnader mellan utbildningarna. Drygt hälften av studenterna inom ekonomi har haft inslag av entreprenörskap och egenföretagande på schemat att jämföra med knappt var tionde inom utbildning, vård och humaniora. Vilken bild av egenföretagande förmedlar akademin? 40,0% 33,3% 30,0% 26,3% 20,0% 21,5% 10,0% 6,7% 10,6% 0,0% 1,5% Mkt negativ Ganska negativ positiv/negativ Ganska positiv Mkt positiv Ingen åsikt De flesta studenter anser att deras utbildning har givit en neutral eller positiv bild av egenföretagande. Det är en tredjedel av studenterna som inte har någon åsikt i frågan. 27
Så många studenter har själva valt att ta del av entreprenörskapsaktiviteter Totalt 17,3% Man 23,1% Kvinna 13,7% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% Knappt en av fem studenter har själva valt att ta del av olika aktiviteter och resurser inom entreprenörskap och företagande under sin studietid. Det är dock betydligt vanligare bland de manliga än bland de kvinnliga studenterna. Varifrån kommer studenterna som tar del i dessa aktiviteter? 40,0% 30,0% 32,9% 20,0% 10,0% 23,1% 11,8% 11,3% 7,2% 18,0% 14,7% 22,1% 8,6% 9,0% 0,0% Ekonomi Estetik Humaniora Juridik Medicin Naturvet enskap Teknik Samhäll svetenskap Utbildning och beteen- Vård och hälsa Att själv välja att ta del av utbudet kring entreprenörskap och egenföretagande är vanligast bland studenter inom ekonomi, estetik och teknik. 28
Deltagandet i entreprenörskapsaktiviteter ökar med årskurserna 20,0% 19,3% 21,8% 21,0% 16,8% 10,0% 11,0% 0,0% Studieår - 1 Studieår - 2 Studieår - 3 Studieår - 4 Studieår - 5 Deltagandet i entreprenörskaps/företagsaktiviteter ökar med årskurserna. Det är nästan dubbelt så vanligt bland studenter som studerat fyra år än bland de som studerat mindre än två år. Förutom föreläsningar är dessa entreprenörskapsaktiviteter populärast Entreprenörskapsdagar/mässor 7,1 Individuell vägledning kring af - färs/projektidé 3,3 Idétävlingar 2,8 Finansiering 2,4 Annat 1,6 Mentorskapsprogram med fokus på företagande Kontorsplats i -före tagskuvös/inkubator 0,4 0,6 0 2,5 5 7,5 De allra flesta studenter som någon gång tagit del av aktiviteter (på schemat eller fristående) relaterade till entreprenörskap eller företagande har gjort det i föreläsningsform. Drygt 40 % av alla studenter har gått på föreläsningar på teman som ledarskap, försäljning, administration, förebilder eller företagsstart. Det är betydligt färre som anser att de tagit del av några andra resurser och aktiviteter inom entreprenörskap och företagande. Men utöver föreläsningar har flest tagit del av entreprenörskapsdagar och mässor. 29
Det efterfrågar studenterna Studenterna har haft möjlighet att i öppna svar ge förslag på hur de tycker att lärosätet borde stödja idéer om egenföretagande samt hur fler akademiker kan motiveras att starta företag. Dessa två frågeställningar resulterade i en otrolig mängd idéer och förslag. De vanligast förekommande förslagen utan inbördes ranking, presenteras nedan. Mer information om att starta och driva eget företag Information om företagande efterfrågas i alla dess former. Allra mest efterfrågas grundläggande, saklig information om hur ett företag planeras, startas och drivs. Studenterna vill ha realistisk information där både för- och nackdelar med företagande lyfts fram och diskuteras. Fler förebilder som inspirerar Fler förebilder är ett vanligt förekommande förslag. Förebilderna skall helst vara unga företagare med en akademisk bakgrund som studenterna kan identifiera sig med. Dessa företagare föreslås som gästföreläsare, som bollplank för affärsidéer, som mentorer eller som värdar för praktik och studiebesök. Möjlighet att prova på företagande under studietiden Många studenter föreslår learning by doing,där de inom ramen för studierna får prova på företagandets villkor på olika sätt. Detta kan ingå som ett kursmoment, som praktik i mindre företag, som interaktiva företagsspel eller som koncept liknande gymnasiets Ung Företagsamhet. Även bättre förutsättningar för att kombinera studier med att starta och driva eget företag på riktigt efterfrågas. Tillgång till kompetenta rådgivare och anpassade startmiljöer Det finns studenter som efterfrågar kunniga och inspirerande rådgivare som kan ge konkreta råd men även insikter i olika branschers nätverk, förutsättningar och möjligheter. Mötesplatser med andra företagare och idérika studenter samt lämpliga kontorsmiljöer för företagsstart efterfrågas. 30
Integrera företagande i all utbildning och marknadsför det tydligt De flesta studenter anser att denna typ av resurser skall vara tillgängliga för alla studenter oavsett utbildningsinriktning. Gärna på schemalagd tid samt virituellt. Huruvida dessa moment skall vara obligatoriska eller ej finns det dock olika åsikter om. Många framhåller att det redan finns ett relativt bra utbud av resurser kopplat till företagande men att dessa behöver marknadsföras på ett bättre sätt för att nå ut till alla studenter.visst finns Minskat risktagande för ekonomisk och social trygghet För många studenter är den ekonomiska vardagen flera år av existensminimum och växande studieskulder. Många har synpunkter på att det måste finnas ett ekonomiskt fördelaktigt sätt att gå från studier till företagande. Förslag finns om att kunna förlänga studielånet under företagsstart, att få uppskov med återbetalningar under företagsstart eller att få studielånet avskrivet i takt med att företaget anställer och levererar skatteintäkter. En rad andra förändringar i det ekonomiska och sociala trygghetssystemet föreslås också. 31
Visst finns det skillnader mellan lärosäten Rapporten har hittills fokuserat på studenter som grupp och inte på att jämföra olika lärosäten med varandra. Anledningen till detta är att studenternas inställning till företagande ofta har kopplingar till huvudämnet som studeras och lärosätena erbjuder inte ett identiskt utbud av kurser och program. Därför anser vi inte att lärosätena kan jämföras med varandra på ett rättvisande sätt. Syftet med listorna nedan är att visa på goda exempel som kan vara förbilder och diskussionspartners för andra jämförbara lärosäten som vill arbeta med att stimulera studenter till entreprenörskap och företagande. Här finns idag störst andel företagare bland studenterna 1. Handelshögskolan 14.6% 2. Högskolan Gotland 13,7% 3. BTH 11,4% 4. Stockholms universitet 9,9 % 5. KTH 8,6 % Här har flest studenter haft entreprenörskap och företagande på schemalagd tid 1. Handelshögskolan 79,4% 2. Högskolan i Jönköping 47,9% 3. SLU 45,2% 4. Högskolan Gotland 40,6% 5. KTH 32,1% Här har flest studenter funderat över möjliga affärsidéer 1. Handelshögskolan 89,5% 2. Högskolan Gotland 86,3% 3. SLU 83,9% 4. Chalmers 79,3% 5. BTH 78,7% 32
Här kan flest studenter som kan tänka sig att bli företagare 1. Handelshögskolan 82,7% 2. SLU 78,6% 3. Chalmers 75,4% 4. KTH 73,7% 5. Högskolan Gotland 71,6% Här finns flest studenter som har en affärsidé de vill förverkliga i ett eget företag 1. Danshögskolan 69,5% 2. Högskolan Gotland 69,3% 3. SLU 68,0% 4. Södertörns Högskola 61,4% 5. BTH 57,9% Här anser flest studenter att de vet vad som krävs för att starta ett företag 1. Handelshögskolan 66,2% 2. Högskolan i Halmstad 55,5% 3. BTH 49,6% 4. Högskolan Gotland 48,5% 5. Högskolan Dalarna 46,8% Här vet flest studenter var de kan få information om företagande 1. Högskolan Gotland 74,2% 2. Karlstads Universitet 66,2% 3. SLU 63% 4. Handelshögskolan 62,9% 5. Högskolan Gävle 60,1% 33
Analys av resultatet I detta kapitel analyseras resultatet och jämförs med andra liknande undersökningar. Kaptilet avslutas med projektledarens reflexioner över resultatens framtida användning. Studenter blir allt mera intresserade av företagande Bland respondenterna i undersökningen är det 6,5% som redan driver eget företag. Det är högre än i undersökningen Attityd05² där 4% angav att de drev företag. Företagande är vanligare bland männen än bland kvinnorna. Den absolut vanligaste företagsformen är enskild firma (54,6%) och företagande är vanligast bland ekonomer, jurister och teknologer. Hälften av studenterna har startat sitt företag under sin tid vid akademin. Drygt sex av tio företagande studenter skulle rekommendera andra att starta och driva företag under studietiden. Undersökning Att kunna tänka sig att bli företagare Attityd07 64,6 % Attityd05 57 % Entreprenörskapsbarometern 2006 73 % Akademikerbarometern 2007 51 % 2. Attityd05 (A05), 2005, Drivhuset/Mistat/Nutek, kan laddas ned på www.drivhuset.se 34
Nära två av tre studenter kan idag tänka sig att bli företagare. Det har blivit vanligare bland studenterna att kunna tänka sig detta än vad det var 2005. Det är också vanligare bland dagens studenter än det är bland de redan utexaminerade akademikerna, enligt Sacos undersökning Akademikerbarometern 2007³. Men samtidigt så är det färre blivande akademiker än unga människor i allmänhet som kan tänka sig att bli företagare enligt Nuteks undersökning Entreprenörskapsbarometern 2006 4. Huruvida studenterna ser företagande som en möjlighet skiljer till viss del både mellan kön och utbildningsinriktning. Männen (74,5%) kan i större omfattning är kvinnorna (58,7%) tänka sig att bli företagare. Bland studenter med huvudämne ekonomi, estetik, juridik, naturvetenskap och teknik är det många som kan tänka sig att bli företagare. Den grupp som i minst omfattning kan tänka sig detta är studenter inom utbildning och beteendevetenskap. Visst ser studenter fördelar med företagande. I en jämförelse mellan företagande och anställning anser majoriteten att företagande ger bättre förutsättningar för personlig utveckling, för högre lön och möjlighet att testa egna idéer. Dock är studenterna något mera tveksamma till möjligheterna att kombinera företagande med privatliv. Nästan alla studenter upplever att media generellt ger en neutral eller positiv bild av företagande. Hindren för företagande är trygghetsrelaterade Det är en tredjedel av studenterna som idag inte kan tänka sig att bli företagare. Anledningararna till detta anges främst vara att företagandet är för osäkert ekonomiskt samt att det kräver för mycket tid och engagemang. Många kvinnor anger också krångliga regler samt okunskap om företagande som hinder. I Attityd05 såg studenterna samma hinder för företagande. Dessa svar överensstämmer även till stor del med ungas svar enligt EB06. Man borde kunna driva eget företag utan att försaka all fritid och personlig säkerhet. Jag har många idéer, men jag är inte redo att offra allt för att testa dem (Student, Attityd07, öppna frågor) I de öppna svaren angående hur man kan få flera akademiker att starta egna företag betonar många studenter behovet av trygghet. Trygghet i form av de sociala trygghetssystemen och en stabil privatekonomi. Tryggheten att regelbundet kunna spendera mycket tid med sina nära och kära. Detta är en trygghet som studenterna förknippar med anställning snarare än företagande. 3. Akademikerbarometern 2007, SACO/ Work4Tomorrow, kan laddas ned på www.saco.se 4. Entreprenörskapsbarometern06 (EB06), Nutek/SCB, kan laddas ned på www.nutek.se 35
Andelen affärsidéer ökar dramatiskt Två tredjedelar av studenterna har funderat på möjliga affärsidéer. Hälften av alla studenter har dessutom redan nu minst en affärsidé som de kan tänka sig att förverkliga i ett eget företag. Andelen studenter med skarpa affärsidéer hart ökat dramatiskt sedan 2005. Undersökning Allt flera studenter har affärsidéer Attityd07 52,8 % Attityd05 28 % Det finns skarpa affärsidéer bland studenter inom alla studieområden men är allra vanligast är detta bland bland etetstudenterna. Liksom 2005 är affärsidéer fortfarande vanligare bland manliga än kvinnliga studenter. Men ökningen av affärsidéer är störst bland de kvinnliga studenterna. I Attityd05 hade 24% av kvinnorna en skarp affärsidé att jämföra med hela 49% i Attityd07. Denna ökning sker samtidigt som ITPS 5 konstaterar att andelen kvinnliga nyföretagare i Sverige har ökat sedan år 2005. Drygt fyra av tio studenter tror att de kommer att starta ett eget företag före år 2017. Det finns därför en stor potential till ett vitaliserat näringsliv genom flera företagande akademiker om dagens studenter verkligen går från ord till handling. Studenternas branschval följer nyföretagarutvecklingen Studenter har oftast tjänstebaserade affärsidéer inom branscher som är närbesläktade med deras huvudsakliga studieområde. Kopplingen mellan studier och affärsidéer har stärkts sedan 2005. I Attityd07 anger totalt 73% av studenterna att deras affärsidér har en koppling till kunskap de förvärvat genom akademiska studier. I Attityd05 såg enbart 62% av studenterna samma koppling. Men även om sambandet har ökat så innebär inte det att alla studenter har affärsidéer som överensstämmer med det de utbildar sig inom. Fortfarande anser två tredjedelar av studenterna att deras affärsidéer har svag eller ingen koppling till kunskap de förvärvat genom sina akademiska studier. 5. ITPS rapport av nyföretagarstatistik 2005-2006, www.itps.se 20071011 36
De populäraste branscherna bland studenter är kultur/media/design. Detta var en populär bransch såväl i Entreprenörskapsbarometern2006 som i Attityd05. Studenternas affärsidéer speglar den branschomvandling som ITPS nyföretagarstatistik 2005-06 beskriver. Branscher som enligt ITPS växer i samhället generellt är media/kultur-, rekreations samt vård-och undervisningsföretag. Branscher som minskar är handel, tillverkningsindustri och byggföretag. I en jämförelse mellan kvinnliga och manliga studenter så finns det både skillnader och likheter sett till branschtillhörighet. Bland både manliga och kvinnliga studenter återfinns kultur/media/design, hotell/resor/service samt försäljning/marknadsföring bland de fem populäraste branscherna. Därutöver har männen mycket affärsidéer inom IT/telecom och industri/mekanik medan fler kvinnor har affärsidéer inom kropp/kost/häsa och vård/ omsorg. Studenternas branschpreferenser skiljer sig inte nämnvärt från unga människors i allmänhet enligt Entreprenörskapsbarometern 2006. En skillnad är dock att branschen bygg/fastighet är betydligt mer populärar bland unga män utan högskoleutbildning än bland de manliga blivande akademikerna. 37
Det är mer rättvisande att fokusera på utbildningsinriktning Visst finns det skillnader mellan hur manliga och kvinnliga stucenter ser på företagande. Generellt är manliga studenter mera intresserade av företagande än sina kvinnliga studiekamrater. Fler manliga än kvinnliga studenter driver företag idag, har funderat på möjliga affärsidéer och kan tänka sig att bli företagare. Men det är inte enbart könstillhörigheten som inverkar på hur studenterna ser på företagande. Ofta kan det vara mera rätt att generalisera utifrån studieområde än könstillhörighet. Kön/utbildning Kan tänka sig att bli företagare: kön vs utbildning Man, Ekonomi 84,7 % Kvinna, Ekonomi 71,4 % Man, Vård/hälsa 67,9 % Kvinna, Vård/hälsa 51,4 % Kvinnliga ekonomistudenter kan i större omfattning än manliga vårdstudenter tänka sig att bli företagare. Inom såväl vård som ekonomi är dock de manliga studenterna mer positivt inställda till att bli företagare än de kvinnliga studenterna, vilket är genomgående i undersökningens olika frågeställningar. Men det är viktigt att notera att de kvinnliga ekonomistudenternas inställning till företagande ändå har större likhet med de manliga ekonomistudenternas än med de kvinnliga vårdstudenternas. Samma tendens märks även till viss del vid en jämförelse av i vilka branscher studenterna har sina affärsidéer. Kvinnor har oftare affärsideér inom områden som vård och pedagogik vilket även vid högskolor och universitet är utbildningar som traditionellt lockar många kvinnor. Detta överensstämmer med en amerikansk studie 6 som hävdar att skillnaderna egentligen inte är så stora mellan manliga och kvinnliga entreprenörer men att deras branschval och företagande färgas av tidigare erfarenheter. Studenter saknar kunskap om hur företag startas Endast 40% av studenterna anser att de har tillräcklig kunskap om hur ett företag startas. Det är färre än bland unga generellt där 50% av dem anser sig besitta tillräckliga kunskaper. Det är färre kvinliga än än manliga studenter som anser att de har tillräcklig kunskap om detta. Kunskapen är högst bland studenter inom ekonomi och juridik och lägst bland 6. Are Male and Female Entrepreneurs Really That Different?, Kepler &Shane, 2007, www.sba.gov 20071011 38
medicin, vård och estetstuderande där mindre än en tredjedel av studenterna tycker att de har tillräckliga kunskaper. Majoriteten av studenterna tycker dessutom att det verkar vara ganska svårt att starta ett eget företag. Det är lika många studenter som unga människor i allmänhet som vet vart de kan vända sig för information och råd vid företagsstart. Men det finns skillnader i vart studenter och unga i allmänhet skulle vända sig för råd och stöd. Båda grupperna skulle främst vända sig till företagande människor i sin närhet som driver företag. Men studenter skulle i större omfattning än unga i allmänhet (EB06) vända sig till de lokala aktörer som finns i närområdet samt till arbetsförmedlingen. Entreprenörskap på schemat är vanligare inom vissa områden Många lärosäten har under sista åren intresserat sig för kombinationen entreprenörskap och studenter. Nuteks entreprenörskapsprogram för högskolor och universitet har pågått sedan 2005 och många lärosäten och aktörer har gjort särskilda satsningar inom ramen för programmet. Kanske har detta bidragit till att var fjärde student anser att de genom sin utbildning har fått information om egenföretagande, villket är nästan dubbelt så många som 2005. Undersökning Har haft entreprenörskap och egenföretagande på schemat Attityd05 14 % Attityd07 25 % Men huruvida undervisningen har berört egenföretagande eller inte är skiftar fortfarande mycket mellan olika utbildningsområden. Vanligast är det bland ekonomistudenterna där 57% har haft det. Vilket i sig kan tyckes lågt då de flesta ekonomer faktiskt studerar företagande på olika sätt. Förklaringen till detta kan spåras i öppna kommentarer, där flera studenter konstaterar att ekonomutbildningen ofta kretsar kring större företag och organisationer snarare än det lilla företaget. Inom humaniora, pedagogik och vård upplever mindre än var tionde student att egenföretagande berörts på schemalagd tid. Att (o)synliggörande av företagande som karriärval påverkar studenter åskådliggörs på ett bra sätt av följande citat: troligtvis finns det få affärsmöjligheter inom vård eftersom ingen pratar om entreprenörskap på vår institution (student, attityd07, öppna svar) 39
Studenters intresse för företagande och affärsidéer har ökat samtidigt som allt fler nu har inslag av entreprenörskap och egenföretagande på schemat. Vid en närmare jämförelse kan konstateras att det faktiskt finns ett positivt samband där emellan. Att förebilder och information om företagande i skolan gör unga mera positiva till företagande konstateras även i Entreprenörskapsbarometern06 samt i ITPS internationella kartläggning 7 av nyföretagande. Det är intressant att se vilken bild studenterna anser förmedlas i utbildningen, då lärarens inställning till egenföretagande påverkar unga människor i samma riktning enligtitps studie om nyföretagande.majoriteten av studenterna anser att akademin liksom media ger en relativt positiv bild av egenföretagande. Men det är så många som en tredjedel av studenterna som svarar att de inte har någon åsikt angående vilken bild av företagande som förmedlas via utbildningen. Det är dubbelt så många jämfört med samma fråga om medias bild av egenföretagande. Kanske kan detta tolkas som att dessa studenter inte har någon åsikt i frågan eftersom egenföretagande inte har berörts alls under deras studietid. Detta skulle vara logiskt eftersom det är svårt att avge ett korrekt svar på huruvida denna icke existerande bild varit positivt eller negativt laddad. I sammanhanget skall det betänkas att 75% av studenterna anser att de aldrig haft dessa inslag på schemat. Studenterna har idéer på hur företagande kan stimuleras Oväntat många av de drygt 26 000 respondenterna lämnade förslag på hur de tycker att företagande skall stödjas via högskolor och universitet. De vanligaste förslagen presenterades tillsammans med övriga resultat i föregående kapitel. I den offentliga mediadebatten om att stimulera företagande betonas oftast administrativa och skattemässiga lättnader som det allra viktigaste. Detta är även något som studenter påpekar. Samtidigt skriver många insiktsfullt att de faktiskt snarare tror än vet att det är svårt och olönsamt att driva företag. Att studenterna snarare tror än vet de faktiska omständigheterna kring företagande stärks vid en jämförelse med hur de upplever företagande och om de tycker att de har tillräcklig kunskap kring företagande. Minst en tredjedel av studenterna kan inte tänka sig att starta företag för att det är för osäkert ekonomiskt och majoriteten av alla studenter svarar att det nog är ganska svårt att starta ett företag. Samtidigt anser mer än hälften av alla studenter att de faktiskt saknar tillräcklig kunskap om hur ett företag startas. Det studenterna framför allt efterfrågar är information och förebilder. Men det är inte inte främst information om 3:12-regler och avdrag eller glansen av välkända superentreprenörer som efterfrågas. De vill istället ta del av de grundläggande kunskaperna om hur ett företag planeras, startas och drivs samt gärna specifikt om möjligheter till företagande inom det 7. ITPS, Nyföretagande i Sverige, 2007, www.itps.se 40
område de själva studerar. Förebilderna skall helst vara före detta studenter som idag driver eget företag. De skall inom ramen för undervisningen berätta om sin väg från student till företagande och om hur de ser på företagandets för och nackdelar. Det borde finnas någon plats där man kan få feedback och starthjälp. Men det kanske redan finns...?! (Student, Attityd07, öppna svar) Visst finns det studenter som är nöjda med utbudet som redan idag finns av information och aktiviteter kring egenföretagande. Vid flera lärosäten kommenterar studenterna att de tycker att det finns ett tillfredsställande utbud men att marknadsföringen av detta är otillräcklig eller otydlig. Dessa kommentarer stärks av att endast hälften av alla studenter anger att de faktiskt vet var de kan få information och stöd om företagande. 41
Avslutande reflektioner Det har varit en mycket spännande, intressant och lärorikt process från planering av undersökningen till att skriva dessa avslutande reflektioner. Inom kort skall denna rapport vara tryckt, webbpublicerad och redo för distribution till alla som är intresserade av studenter och företagande. Jag hoppas och tror att det är ganska många i Sverige som delar det intresset med mig. Det finns mycket positiv läsning i rapporten. Lusten till företagande och idérikedomen har ökat under de sista två åren bland Sveriges studenter. Detta är ett intresse som jag vet att såväl Drivhuset som andra aktörer som operativt arbetar med nyföretagande har märkt. Inflödet av studenter som vill ha information, kontakter och vägledning har ökat. En oväntad men rolig bieffekt av att vara kontaktperson för undersökningen är att flera av dess respondenter spontant har kontaktat mig. De vill i nio fall av tio veta vart de kan vända sig för att få råd och vägledning i samband med företagsstart. Jag hoppas att mina rekommendationer har lett till att de fått den hjälp de sökte och att de har kommit vidare med sina affärsidéer! Men även om utvecklingen går åt rätt håll så finns det fortfarande en mycket stor utvecklingspotential. Jag anser att företagande skall vara ett minst lika realistiskt och attraktivt alternativ som anställning under och efter avslutade akademiska studier. För att företagande verkligen skall upplevas som ett naturligt alternativ av de blivande akademikerna anser jag att lärosätet har ett stort ansvar. Utifrån studenternas egna önskemål borde alla högskolor och universitet åtminstone se till att alla studenter, oavsett kön och studieområde: 1. Någon gång under utbildningen, på schemalagd tid, får möjlighet att möta förebilder som gått från studier till företagande. 2. Någon gång under utbildningen får information om hur ett företag startas och drivs. 3. Ska vara informerade om vart de kan vända sig för ytterligare information och rådgivning 42