GODKÄND HÄSTGÅRD FÖR TURISM

RAPPORT 2006:11 Konsumentverket är tillsynsmyndighet för produktsäkerhetslagen, som gäller både varor och tjänster, och har dessutom regeringens uppdrag att prioritera arbetet med konsumenttjänsters säkerhet, och att främja utvecklingen av säkerhetsfrågor inom hästhållandet. Box 48, 651 02 KARLSTAD Telefon: 0771-42 33 00 Konsumentverket, november 2006. ISBN 91-7398-918-5. Kvalitetssystemet Godkänd hästgård för turism bygger på egenkontroll och administreras av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Många av systemets kriterier tar sikte på kundernas säkerhet, och de anslutna företagen är därmed potentiellt goda exempel när det gäller konsumentsäkerhet i hästturistbranschen. I denna rapport redovisas en uppföljning på plats av hur företagen lever upp till sina utfästelser. Rapporten ger också en övergripande beskrivning och analys av hästturistbranschen i Sverige och diskuterar hur branschen kan utvecklas vidare, med säkerhetsfrågorna i fokus. Uppföljning av kvalitetssystemet GODKÄND HÄSTGÅRD FÖR TURISM

Uppföljning av kvalitetssystemet GODKÄND HÄSTGÅRD FÖR TURISM Rapporten har utarbetats av Linda Segerblom Författaren svarar för innehållet i rapporten. De uppfattningar som kommer till uttryck delas inte nödvändigtvis av Konsumentverket. Konsumentverkets kontaktperson: Lotten Strindberg, tfn 0771-42 33 00.

Konsumentverkets förord Konsumentverket är tillsynsmyndighet för produktsäkerhetslagen, som gäller både varor och tjänster, och har dessutom regeringens uppdrag att prioritera arbetet med konsumenttjänsters säkerhet. Därutöver har verket ett särskilt uppdrag att främja utvecklingen av säkerhetsfrågor inom hästhållandet. Mot den bakgrunden gav Konsumentverket Linda Segerblom i uppdrag att göra en uppföljning av kvalitetssystemet Godkänd hästgård för turism. Linda Segerblom är verksam som fristående konsult huvudsakligen inom hästnäringen, och har genom tidigare uppdrag åt Lantbrukarnas Riksförbund goda förhandskunskaper om Godkänd hästgård för turism. Uppdraget syftar till kunskapsuppbyggnad, och ska inte ses som ett tillsynsprojekt. Många av kriterierna i kvalitetssystemet tar sikte på säkerheten i verksamheten. Därmed har systemet potential att fungera som gott exempel vad gäller säkerhetsarbete i samband med hästrelaterade tjänster. Eftersom systemet bygger på egenkontroll fanns emellertid behov av att utifrån verifiera att säkerhetskriterierna, liksom övriga kriterier, följs. Det fanns också intresse att undersöka om det i verksamheterna bedrivs någon form av systematiskt säkerhetsarbete, med riskinventeringar, riskvärderingar och åtgärdsplaner eller liknande. Uppföljningen ger bilden av ett i stort sett gott säkerhetsarbete, som dock behöver utvecklas vidare. Rapporten, med sina många och konstruktiva rekommendationer för framtiden, kan utgöra en utgångspunkt för en sådan utveckling, såväl inom kvalitetssystemet Godkänd hästgård för turism som i hästturistbranschen som helhet. Stockholm, november 2006 Jan Sjögren Enhetschef Säkerhet Författarens förord Under augusti och september 2006 har jag besökt totalt 18 hästgårdar anslutna till Godkänd hästgård för turism för att gå igenom systemets kriterier på plats och genom intervjuer med hästturistföretagarna samla in huvuddelen av det material som redovisas i denna rapport. Jag vill tacka alla företag som tagit sig tid att träffa mig och gett mig ett så varmt mottagande. Det har varit fascinerande att åka runt i landet och se hur olika företag arbetar utifrån olika förutsättningar. Det finns en idérikedom som är beundransvärd! Stockholm, november 2006 Linda Segerblom

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...3 2. SYFTE...3 3. METOD...3 4. NULÄGESBESKRIVNING MED TILLBAKABLICKAR...3 4.1 Turistiska tendenser... 3 4.2 Hästen från arbete till rekreation... 4 4.3 Hästnäringens organisationer... 4 4.4 Hästturistbranschen i Sverige... 6 4.5 Hästnäringens säkerhetsarbete... 7 4.6 Försäkringar... 8 4.7 Kvalitetssystem växer fram... 8 4.8 Godkänd hästgård för turism... 9 5. NULÄGESANALYS...10 5.1 Seriösa företag... 10 5.2 Systematiskt säkerhetsarbete... 10 5.3 Informationsbehov... 11 5.4 Kriterierna... 11 5.5 Bristande attraktionskraft... 12 5.6 Regelverk... 13 5.7 Flera organisationer... 13 5.8 Många slåss om marken... 13 6. REKOMMENDATIONER...14 7. BILAGA 1 KRITERIER FÖR KVALITETSSYSTEMET GODKÄND HÄSTGÅRD FÖR TURISM...16 8. BILAGA 2 GODKÄNDA HÄSTGÅRDAR FÖR TURISM 2006...18

1. Bakgrund Konsumentverket har ett särskilt uppdrag från regeringen att främja utvecklingen av säkerhetsfrågor inom hästhållandet. Som ett led i en kunskapsuppbyggnad med anledning av detta beslutade Konsumentverket om en uppföljning av kvalitetssystemet Godkänd hästgård för turism. 2. Syfte Syftet är att undersöka om egenkontrollsystemet fungerar och om de anslutna hästturistföretagen levererar vad de lovar. Fokus är på kvalitetssystemet som helhet, inte på de enskilda företagen. Med bakgrund i resultatet av undersökningen ges rekommendationer för fortsatt arbete. 3. Metod Huvuddelen av informationen i rapporten baseras på primärdata från intervjuer med hästturistföretagarna. Totalt 18 anslutna hästgårdar har besökts (varav en gård visade sig inte ha ansökt för 2006). Besöken gick ut på att gå igenom hur företagen arbetar med främst säkerhetsfrågor, men även de andra områden som kriterierna för Godkänd hästgård för turism tar upp. De uppgifter som samlats in genom besök och intervjuer har kompletterats med information från rapporter om hästnäringen samt från internet. Rapporten är uppbyggd i tre delar: en beskrivande del (avsnitt 4), en analytisk del (avsnitt 5) och slutligen rekommendationer för fortsatt arbete (avsnitt 6). 4. Nulägesbeskrivning med tillbakablickar 4.1 Turistiska tendenser Hästturism kan definieras som alla aktiviteter med koppling till häst till vilka människor reser för att själv delta aktivt eller som publik. Till hästturism kan räknas bland annat turridning, långfärdsridning, ridleder, häst- och vagnsuthyrning, vissa kurser och utbildningar, Bed & Box samt olika hästevenemang. 1 Turismen ökar både vad gäller antalet resande och utbudet och inget tyder på att utvecklingen kommer att stanna upp. Traditionellt har storstäderna, bad- och skidorterna samt campingplatserna tagit de flesta besökarna i Sverige. I och med en större efterfrågan på autentiska upplevelser, innehållande lokal kultur och närhet till djur och natur, söker sig nu allt fler svenska och utländska turister till landsbygden. Ett av de starkast växande områdena inom svensk turism framöver anses vara naturturismen och i och med att Sverige blir ett alltmer populärt resmål, satsar ett växande antal landsbygdsföretagare på turism 2. Detta innebär att även turistaktiviteter med koppling till häst är ett område på frammarsch. 1 Häst-Sverige som upplevelseindustri, Turistdelegationen, 2004 2 Enligt Sveriges Rese- och Turistråd, Rapport, 2 oktober 2005 3

Sveriges position på den internationella marknaden för hästturism är i nuläget svag och endast ett fåtal svenska hästturistföretag återfinns i internationella återförsäljares produktportföljer. Många svenska ridentusiaster hittar inte heller det man söker i Sverige och beger sig därför till andra länder med ett mer utvecklat utbud. I Europa är hästturismen sannolikt bäst utvecklad i Island och Irland, men har också stor omfattning i bland annat Frankrike och Italien. Exempelvis i Irland finns ett nationellt program för hästnäringens utveckling och där är statlig hjälp med marknadsföring av hästturismen en viktig del. 3 4.2 Hästen från arbete till rekreation Sverige är idag ett av Europas hästtätaste länder. Från ett fåtal, främst svenska raser i mitten av 50-talet, styrda till stor del av statliga och militära intressen, finns i dag över 40 hästraser. Bakgrunden till detta är med stor sannolikhet att människor har fått tillgång till vidare perspektiv och andra länders hästraser och ridstilar. Alternativ till den traditionella svenska ridningen och hästhanteringen, som erbjuds av ridskolor, utbildningar och tävlingsverksamhet i Svenska Ridsportförbundets (SvRF) regi, har börjat växa sig starka. Från att främst ha använts i jordbruket och i militären, har hästen nu fått andra användningsområden såsom för spel, sport och rekreation. Antalet hästägare ökar och hästen har för många blivit en livsstil. Kunskap om säker hästhantering samt ridning och körning utvecklades under en lång period då hästen användes i arbetet. Då hästen idag ofta används till rekreation och hästägarnas bakgrund är mer diversifierad har mycket av den ursprungliga kunskapen i hästhantering gått förlorad. Denna kunskap måste nu skaffas på annat sätt. Intresset från icke-hästägare att få uppleva häst och natur tillsammans växte under 1990-talet. Islandshästarna gjorde sitt intåg som små, trygga hästar som passade både män och kvinnor för främst turridning i skog och mark. Turridning och islandshästar blev nästan synonymer, mycket med hjälp av den isländska statens gemensamma marknadsföring av landet och hästarna. Man har dock under de senaste åren börjat märka en nedgång i efterfrågan på turridning och en tendens att kunderna i större utsträckning söker sig till utbildningar kopplade till hästen. Samtidigt som islandshästarna ökade i antal, började även westernridningen växa. Som en del i denna utveckling har organisationer såsom Svenska Islandshästförbundet (SIF) och Western Riders Association of Sweden (WRAS) bildats. SIF har drygt 6 500 medlemmar och det finns mer än 14 700 registrerade islandshästar i Sverige. WRAS har mellan 3 500 och 4 000 medlemmar. 4.3 Hästnäringens organisationer För att ge en bild av hur hästnäringen är uppbyggd, det vill säga vilka som arbetar med vad, följer nedan en beskrivning av de största organisationerna: 3 Internationell Hästturism, Continuum, 2004 4

AB Trav och Galopp (ATG) är hästsportens eget spelbolag. ATG ägs av travoch galoppsportens organisationer och hela överskottet av verksamheten går på olika sätt tillbaka till hästsporten. Svenska Travsportens Centralförbund (STC) har till uppgift att organisera, leda och utveckla svensk travsport. Förbundet är även ett serviceorgan för travsällskapen, aktiva och intresserade samt är avelsorganisation och stamboks- och registerförande förening för de varmblodiga och kallblodiga travarraserna. Svensk Galopp (SG) är STCs motsvarighet i galoppsporten. SG är avelsorganisation samt stamboks- och registerförande förening för den engelska fullblodsrasen. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) verkar för att främja ridning, körning och voltige som motion, folksport och tävlingsidrott. Förbundet företräder medlemmarna gentemot myndigheter, politiker och samhälle samt arbetar med framtidsfrågor, utbildning, råd och service. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är en intresse- och näringslivsorganisation för dem som äger eller brukar jord och skog. Affärer baserade på hästar utgör en stor verksamhet och LRF satsar därför på utbildning, avel, hästturism och hästsport och verkar för att skapa förståelse mellan hästägare, markägare och ryttare. Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) fungerar som ett samarbetsorgan för trav- galopp- och ridsport samt hästavel i Sverige. Organisationens uppgift är att främja hästhållningen i Sverige med särskild tonvikt på utbildning, veterinärmedicin, djurskydd, avel och uppfödning, verksamheter med intresse för hästnäringen såsom miljö- och IT-frågor samt att tillvarata svensk hästnärings intressen på det näringspolitiska området. NS har även ansvar för riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. Stiftelsen äger ATG Hästklinikerna AB, Skara Hästsjukhus och Hovslagarskolan i Skara. Svenska Hästavelsförbundet (SH) är avelsorganisation för alla de hästraser som inte ryms inom ramen för STCs eller SGs organisation. 4 Två organisationer som har nämnts tidigare i texten och som expanderat under senare år är Svenska Islandshästförbundet (SIF) och Western Riders Association of Sweden (WRAS). SIF är ett förbund för alla islandshästvänner, från fritidsryttare till tävlingsryttare och erhåller stöd från isländska staten. SIF arrangerar avelsbedömningar, sköter stambokföring och registrerar hästar. WRAS arbetar för att främja westernridningen i Sverige och bedriver huvudsakligen utbildningsoch tävlingsverksamhet med häst. De flesta av landets hästföretag och hästägare är knutna till någon eller flera av dessa organisationer. För de hästturistföretag som inte är knutna till sportens organisationer är LRF den viktigaste aktören. 4 Hästen i politiken - Betyder mer än du tror, NS, 2006 5

4.4 Hästturistbranschen i Sverige Det saknas statistik över hur många hästturistföretag det finns i Sverige idag, men återkommande siffror är mellan 500 och 700. Karakteristiskt för företag inom hästnäringen och då även hästturistnäringen, är att de flesta är små och drivs av en eller kanske två personer. Företagaren har ofta utvecklat företaget ur sin hobby och har gärna flera verksamhetsgrenar och inkomstkällor. Flera hästturistföretagare har varken utbildning i hästhållning, ekonomi eller turism och har inte gått på ridskola. De är ofta självlärda och försäljning av aktiviteter har växt fram för att finansiera det egna hästintresset. 5 Det finns ingen branschorganisation och ett relativt vanligt förekommande fenomen är företag som inte följer gängse villkor på arbetsmarknads- och skatteområdet, något som snedvrider konkurrensen. Detta påverkar produktionen och leder till att många svenska hästturistföretag har låg lönsamhet. Flera hästturistföretagare arbetar mer än heltid för att få verksamheten att gå runt. Kostnadsmassan i företaget är ofta stor, med höga fasta kostnader och låga intäkter, vilket leder till att flera får komplettera med annat arbete utanför den egna verksamheten. Många uttrycker en vilja att förädla sina produkter och erbjuda paketlösningar med större marginaler som resultat. Detta kan dock vara kopplat till dyrbara investeringar. Hästturistbranschen styrs av många regelverk, vilket många gånger uppfattas som ett hinder för att företag ska kunna utvecklas. Förutom de lagar och regler som är kopplade till allmänt företagande berörs företagen av regler kopplade till djurskydd, miljö och turism. Ibland finns oklarheter om hur tillämpningen av lagstiftningen ska hanteras då ansvaret för exempelvis djurskyddsfrågor är splittrat mellan flera offentliga aktörer, till exempel Djurskyddsmyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna samt kommunerna. Ansvar och befogenheter är otydliga, liksom tolkning och tillämpning av gällande regelverk. 6 Detsamma gäller miljöfrågorna. Skattefrågorna kring hästnäringen kan vara komplicerade och tillämpningen och tolkningen av skattelagstiftningen varierar mellan olika delar av landet. Det handlar främst om gränsdragningen mellan vad som ska betraktas som hobbyverksamhet och näringsverksamhet, men det största problemet enligt många hästturistföretagare är de olika momssatserna. Hästturistföretagare som satsat på att erbjuda mat och boende måste ta hänsyn till lagar som exempelvis paketreselagen, lagen om hotell- och pensionatrörelse och det omfattande regelverket kring hantering av livsmedel. Hästturistföretagens aktiviteter säljs, med undantag för företag i fjällvärlden, i huvudsak på en lokal marknad. En positiv utveckling är att allt fler hästturistföretag inleder samarbeten med andra lokala företag för att tillsammans erbjuda paketlösningar. Ett stort problem för många hästturistföretagare, och kanske det största hotet mot branschens utveckling, är det faktum att företagare och markägare allt oftare har motstridiga intressen. Flera intressenter ska samsas om 5 Häst-Sverige som upplevelseindustri, Turistdelegationen, 2004 6 Hästen i politiken- Betyder mer än du tror, NS, 2006 6

samma yta och tydligt regelverk saknas. Grunden i hästturistföretagarens erbjudande är naturupplevelsen, och utan tillgång till naturen faller konceptet. Bristen på ridvägar har fått konsekvensen att allt fler ryttare tvingas ut i trafiken, något som medför en stor säkerhetsrisk. Även den begränsade utbyggnaden av infrastrukturen i Sverige har negativa effekter för landsbygdsföretagare och därmed också många hästturistföretagare. Trots de problem som beskrivits kan konstateras att hästturismen är en av de starkast växande turistgrenarna i Sverige. Ett litet antal företag når idag upp till internationell standard och fungerar som förebilder för andra. Stora krav ställs på dessa företag gällande aktivitetsutbud, standard på mat och boende, säkerhet, tillgänglighet och så vidare. Flera av företagen samarbetar med återförsäljare för att nå utländska kunder. Dessa återförsäljare genomför stränga kontroller innan de väljer att inkludera ett företag i sin produktportfölj. Återförsäljarnas kontroller av kundernas ridkunnighet och förväntningar är ofta grundliga vilket ger större möjligheter att leverera det kunden efterfrågar. Från att det tidigare inte fanns några utbildningar inom hästturism, finns det bland annat Skaras Företagande med häst samt Åres och nu Wångens Kvalificerad Yrkesutbildning med inriktning på hästturism och event. Dessutom börjar allt fler naturbruksgymnasier erbjuda hästturism i sina utbildningsprogram. 4.5 Hästnäringens säkerhetsarbete Det årliga antalet hästrelaterade personskador som föranleder akutsjukvård beräknas uppgå till ca 13 000. 7 Uppskattningen baseras på skaderegistrering på några platser i landet, rikstäckande statistik saknas. Unga kvinnliga ryttare toppar skadestatistiken, något som kanske inte är så konstigt eftersom den gruppen utgör en majoritet av utövarna. Vanliga skador är kontusioner ( blåmärken ) på höfter och ben, frakturer och kontusioner på armar och hjärnskakningar. Åsikterna om vad som är viktigast när det gäller säkerheten inom ridning och körning går isär. Vissa tycker att det räcker att bära hjälm. Andra betonar vikten av att ha vältränade och lämpliga hästar för verksamheten samt en god förståelse för hästens beteende. Det finns även de som tycker att ridning sker på egen risk och att det är upp till var och en att se till sin egen säkerhet. Säkerheten har alltid har varit en naturlig del i hästhållningen, men i och med det stora antalet olyckor relaterade till häst och det faktum att allt fler oerfarna hästmänniskor lockas till näringen, har man nu på flera håll insett att mer måste göras. Statistik från Arbetsmiljöverket visar dessutom att kvinnliga arbetstagare som sysslar med ridutbildning och uthyrning av hästar har flest sjukdagar på grund av arbetsolycka per förvärvsarbetande och år mellan 1998 och 2000. Med detta som bakgrund har JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik fått i uppdrag av Stiftelsen Lantbruksforskning att i ett projekt uppskatta och identifiera risker för olycksfall och belastningsskador vid rid- och travskolor i Sverige. 7 Redovisning av uppdrag avseende strategi för tjänstesäkerhet, Konsumentverket, PM 2004:14 7

Andra aktörer är också aktiva på säkerhetsområdet. SvRF sprider skriften Säker med häst och annat säkerhetsmaterial till medlemsföreningar, och har dessutom tagit fram ett material för ökat säkerhetsmedvetande när det gäller hästar i trafiken. NS driver bl.a. en förstudie för ett Hästkörkort, där säkerheten är en grundläggande del, liksom projektet Hästhusesyn som bygger på LRFs Miljöhusesyn och som kommer att fungera som en checklista för hästföretagare vad gäller de lagar och regler som berör företagen. Utöver den här uppföljningen av kvalitetssystemet Godkänd hästgård för turism låter Konsumentverket ta fram en praktisk guide till säkrare hästverksamhet, främst avsedd för inackorderingsoch hästturistföretag, en broschyr om hästsäkerhet för barn och ungdom och en guide till personlig skyddsutrustning vid ridning och hästhantering. 4.6 Försäkringar Riskhantering och försäkringsfrågor går hand i hand. Idag är försäkringar i samband med hästverksamhet redan en tung ekonomisk börda för verksamma inom hästföretag och inget talar för att det kommer att bli mindre kostsamt. Försäkringsproblematiken har identifierats av flera länder som ett av de största hoten mot hästturistföretag, som ofta har begränsade resurser. I flera länder drivs nu nationella program för att samla näringen och hitta ekonomiskt hållbara lösningar när det gäller försäkringspremier. Huvuddelen av arbetet handlar om förebyggande åtgärder för att minska olycksfrekvensen och insamlandet av relevant statistik för att kunna ge bättre bedömning för premiesättningen. I Sverige ser man en liknande insats i åtgärdspaketet Säker hästverksamhet, ett samarbete mellan LRF, Länsförsäkringar och Agria Djurförsäkring. I konceptet ingår utbildning i säkerhetsfrågor och genomgång av verksamheten samt förslag till åtgärder av brister. Den som lever upp till kraven får bland annat rabatt på lantbruksförsäkringen samt hästförsäkringen. Konceptet fokuserar dock på delar som anläggningssäkerhet och brandskydd och inte på konsumentsäkerhet. 4.7 Kvalitetssystem växer fram Kraven från arrangörer, företag och enskilda gäster på hästturistföretagens kvalitet ökar ständigt i takt med att utbudet växer. För att möta kraven har olika kvalitetssystem börjat ta form. Som en följd av en konferens i Strömsholm 2001 som lockade 200 hästturistföretagare från hela landet startades projektet Hästturism i Sverige med LRF som projektägare och med Jordbruksverket och Turistdelegationen som medfinansiärer. Projektet var den första samlade satsningen på hästturism i Sverige. Syftet var bland annat att skapa bättre förutsättningar för ökad lönsamhet för företagare inom hästturism och att göra branschen mer professionell och tillgänglig. Inom ramen för projektet togs egenkontrollsystemet Godkänd hästgård för turism fram (se avsnitt 4.8). Svenska Ekoturismföreningen, Turistrådet och Svenska Naturskyddsföreningen lanserade tillsammans en kvalitetsmärkning för ekoturismarrangemang Naturens Bästa. Systemet är riktat mot spetsarrangemang inom ekoturismområdet och arbetet med att bygga upp kvalitetsmärkningen finansierades med medel från i 8

första hand Jordbruksverket, Turistdelegationen, Nutek, länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, företagen själva, Svenska Ekoturismföreningen och Turistrådet. Man har tagit fram sex grundprinciper som sedan översatts i konkreta krav för respektive aktivitet i Naturens Bästas kriteriedokument. Dessa grundprinciper är: Respektera resmålets begränsningar - minsta möjliga slitage på natur och kultur, Gynna den lokala ekonomin, Miljöanpassa hela verksamheten, Bidra aktivt till natur- och kulturskydd, Satsa på upptäckarglädje, kunskap och respekt samt Kvalitet och trygghet på resan. Svenska Islandshästförbundet har tagit fram en modell för auktorisation av islandshästanläggningar baserad på en grundnivå samt tilläggsnivåer där anläggningar, turridningsfirmor, ridskolor och tränaranläggningar efter godkännande erhåller en plakett som visar att anläggningen uppfyller vissa grundkriterier uppsatta av SIF. Med plaketten följer ett certifikat som anger vad auktorisationen står för. Det finns inga renodlade system med säkerhetskrav, däremot innehåller alla tre systemen en rad kriterier som har betydelse för säkerheten. 4.8 Godkänd hästgård för turism Godkänd hästgård för turism bygger på egenkontroll, det vill säga att företagsledaren försäkrar i ett avtal med LRF att företaget uppfyller de kriterier som är uppställda, samt är besiktigat och godkänt av kommunens djur- och hälsoskyddsinspektör. Genom att välja en Godkänd hästgård för turism ska gästen kunna vara säker på att få en välkomnande upplevelse med hög säkerhet. De kriterier som ska uppfyllas går under rubrikerna: Generella företagarfrågor, Kundtrygghet, God hästhållning samt Värdskap och service. Godkännandet kan fråntas företaget om det vid stickprovskontroll visar sig att verksamhetsägaren inte uppfyller kriterierna och har uppgett falsk information. Godkännandet kan även dras in vid mycket allvarliga klagomål från kund. Vid indragning av godkännandet tas en straffavgift ut på 10 000 kr exkl. moms och omkostnader för kontrollbesiktning. Godkännandet fråntas också om verksamhetsledaren gör sig skyldig till brott mot lagar relaterade till verksamheten. Se Bilaga 1 för systemets kriterier. Systemet erbjuder marknadsföringskanalen www.hastlandet.se som är länkad till en rad hemsidor inom turist- och hästnäringen såväl i Sverige som utomlands. Tidigare togs även en katalog med samma namn fram i 75 000 exemplar, som bland annat delades ut till resebyråer och skickades med som bilaga i utvalda tidningar. Alla företag, inklusive de som redan var godkända, ansökte tidigare en gång om året, något som ändrades 2006, då ansökan började gälla för två år. När projektet Hästturism i Sverige avslutades sommaren 2005 integrerades Godkänd hästgård för turism och Hästlandet Sverige med LRFs turistverksamhet. 38 gårdar var då anslutna till kvalitetssystemet. Inför 2006 gick antalet ansökningar ned dramatiskt och LRF genomförde telefonintervjuer med 19 utvalda gårdar för att försöka få klarhet i anledningen till nedgången. Det framkom då att endast ett fåtal hade fått fler bokningar i och med sitt deltagande i Godkänd hästgård för turism. Den största anledningen till att företagen inte ville vara 9

med var att kostnaden var för hög och antalet godkända gårdar för lågt. Flera hade svårt att motivera kostnaden när investeringen inte genererade fler bokningar. Dessutom framkom att företagen inte mäktade med den administrativa bördan det innebar att ansöka. Idén med kvalitetssystemet kändes dock seriös och värdefull, tyckte de flesta. På grund av det låga antalet sökande beslöt man sänka priset och tvingades därför erbjuda mindre marknadsföringsinsatser. Rabatt infördes för LRF-medlemmar. År 2006 är det 18 företag som är kvalitetssäkrade enligt Godkänd hästgård för turism Bilaga 2 innehåller en förteckning över godkända hästgårdar för turism 2006 med beskrivningar av verksamheterna. 5. Nulägesanalys 5.1 Seriösa företag Det som tydligt framkommer av uppföljningen är att det överlag är professionella företag som samlats kring kvalitetssystemet Godkänd hästgård för turism. 17 av 18 företag som i år är godkända är seriösa företag, med god kunskap om hästar och säkerhet. De erbjuder välkomnande atmosfär och har mer eller mindre ekonomiskt bärkraftiga verksamheter. Ett företag har dock tydliga brister och bör antingen få hjälp att åtgärda dessa eller uteslutas, beroende på hur LRF väljer att agera. Gemensamt för dessa företag är att de flesta har funnits länge och har byggt upp hållbara verksamheter. Flera företag har full beläggning och relativt god lönsamhet. Här bör nämnas att de företag som har bäst beläggning är de som har flera verksamhetsinriktningar, många gånger med en ridskola som bas. Där handlar det till stor del om återkommande, lokala kunder. De rena turridningsföretagen har det ekonomiskt mer problematiskt, eftersom marginalerna är små och företagen tvingas satsa på volym. Däremot ser man stor potential för dem som har satsat på produktförädling och erbjuder exempelvis mat och boende i kombination med aktiviteter. 5.2 Systematiskt säkerhetsarbete Gemensamt för samtliga grupper inom hästnäringen, inte endast de som arbetar med hästturism, är att det finns riktlinjer för hur man arbetar förebyggande, där kommunikationen och förståelsen för hästens beteende är grunden, kompletterat med användandet av säkerhetsutrustning. Däremot saknas många gånger en plan för agerande då olyckan redan inträffat. Här behövs en bättre insikt i att olyckor inte nödvändigtvis behöver vara kopplade till hästen, utan kan lika gärna inträffa exempelvis om en gäst drabbas av hjärtbesvär. Avgörande för företagets säkerhetstänkande är kunskapen om och beredskapen för att en olycka kan inträffa och här finns det brister. Företagen har genom kunskap och erfarenhet arbetat fram metoder för säkerheten och har insett att det är avgörande för deras överlevnad. Däremot är det endast ett fåtal företag som kan sägas bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete av den typ som Konsumentverket menar är nödvändigt för verksamheter inom sport, fritid och turism. 10

5.3 Informationsbehov Arrangörerna har ofta problem med att kunderna överskattar sin ridförmåga vid bokning, något som då leder till att svårighetsgraden på den inbokade aktiviteten kan bli för hög. Ett system efterfrågas som möjliggör att företagen får en bättre bild av graden av ridkunnighet på förhand för att underlätta planering och för att säkerställa att aktiviteten motsvarar både kunskapsnivån och förväntningarna. Här finns mycket att lära från återförsäljarnas marknadsföring av produkter (se avsnitt 4.4), där exempelvis svårigheten och standarden på boendet graderas, allt för att underlätta kundens val. Om företagen önskar bättre information från sina kunder, önskar också kunderna bättre information från företagen, enligt kundenkäter som lämnades ut till besökare på Godkända hästgårdar för turism 2005. Överlag är företagen dåliga på att skicka ut grundläggande information om vad som ingår i produkten, vad kunden bör tänka på inför resan i form av exempelvis klädsel och försäkringar samt vägbeskrivning. Detta innebär inte endast brister i värdskapet, utan även i säkerhetsarbetet, då ridning i exempelvis fel sorts skor kan vara rent av livsfarligt. 5.4 Kriterierna Utifrån det som framkommit ovan kan det vara intressant att titta närmare på vilka kriterier som några företag har svårigheter att leva upp till: A.4 Att företaget har ekonomisk stabilitet. Flera företag har svårigheter att leva upp till detta, och ett antal företagare tvingas komplettera med inkomster från anställningar utanför det egna företaget. B.3 Att företaget har en skriven säkerhetsplan för olyckstillbud och utbildar all personal om dess innehåll. Här handlar det med stor sannolikhet om bristande kunskap och motivation. B.10 Att anställda som är engagerade i aktiviteten är minst 18 år och har dokumenterad ledare- och hästvana. Kravet har fått kritik från flera håll då man anser att det är orimligt att samtliga anställda som är engagerade i aktiviteten ska vara över 18 år. C.5 Att minst en extra häst finns med som reserv under turer längre än en dag, för avlastning både för häst och ryttare. Flera anser att kravet är onödigt, eftersom backup ändå finns på gården och hästar kan transporteras ut vid behov. D.5 Att efter bokningstillfället skicka kunden en bokningsbekräftelse med nödvändig information. D.7 Att det på anläggning finns fräsch toalett och omklädningsrum med vatten avsatt för gäster. D.8 Att byggnader och områden som kunden kommer och kan komma i kontakt med ska vara välrustade och städade. D.9 Att ombesörja god skyltning till och på anläggning under säsong. Dessa kriterier handlar om värdskap och torde inte vara svåra att leva upp till. Här handlar det snarare om en hemmablindhet och bristande förståelse för vikten av gott värdskap. (Samtliga kriterier redovisas i bilaga 1) 11

Det har under mina möten med hästturistföretagarna framförts önskemål om ett mer pedagogiskt upplägg vad gäller kriterierna, byggt på LRFs Miljöhusesyn och NS Hästhusesyn. Dessa system bygger på ja- och nej-frågor och då företagaren svarar nej ska det finnas tydliga anvisningar om var man kan hitta information för att i framtiden kunna svara ja. Fördelarna med denna typ av system är flera. För det första är detta en form som aktörer inom näringen känner igen. För det andra blir systemet tillgängligt för ett större antal företag, då det kan användas mer som ett pedagogiskt verktyg och inte verkar lika avskräckande. Dock finns det nackdelar med att ändra på ett befintligt system eftersom det kan verka otydligt. Det har även framkommit synpunkter på att vissa kriterier täcks in av regelverk och därför inte fyller någon funktion. Dessutom ifrågasätts det faktum att vissa lagar finns listade i kriterierna, men inte alla. 5.5 Bristande attraktionskraft Några av Sveriges bästa hästturistföretag finns samlade under Godkänd hästgård för turism, men flera av de största och mest välkända hästturistföretagen har valt att stå utanför. Vissa har sökt sig till andra kvalitetsmärken, som Naturens Bästa eller SIFs certifiering. Andra ser inte fördelarna med Godkänd hästgård för turism, då deltagande tidigare år inte lett till ökat antal bokningar. En del tycker att kriterierna är för svåra och administrativt krångliga och att avgiften är för hög. Ytterligare några anser inte att ett system uppbyggt kring egenkontroll, som inte har någon tredjepartscertifiering, kan garantera att företagen håller tillräckligt hög kvalitet. Det faktum att Godkänd hästgård för turism inte anses generera fler bokningar samt att tredjepartscertifiering saknas är med stor sannolikhet anledningen till att flera av de största och mest välkända hästturistföretagen väljer att stå utanför. Dessa vill inte förknippas med kvalitetssystem som de inte är säkra på fungerar, då företag som inte håller måttet kan påverka de seriösa företagens rykte. Här bör även nämnas att kontrollen som nu utfördes mottogs positivt av företagen och det framkom önskemål om fortsatta kontroller för att säkerställa kvaliteten. Flera är överens om att det finns ett behov av att höja seriositeten i branschen överlag och ett kvalitetssystem som Godkänd hästgård för turism anses vara ett viktigt verktyg i detta arbete. Det är svårt att ta fram ett system som accepteras av alla och det enda sättet att attrahera många företag är att de ser fördelar med att vara med. De fördelar som företagen efterfrågar är konkurrensfördelar såsom fler kunder och möjligheter att ta ut högre pris. Endast om kunden inser värdet i Godkänd hästgård för turism och dessa företag framför andra kommer kvalitetssystemet att få full genomslagskraft. Tydligt är att det inom systemet finns bra råmaterial och att det är viktigt att leva upp till dessa företags förväntningar. Det finns en stolthet hos många företag att de klarat av att leva upp till de högt ställda kriterierna och en vilja att erbjuda kunden något lite bättre. Flera inser att det tar tid att bygga ett varumärke som detta och anser att kvalitetssystemet verkligen behövs. Men om Godkänd hästgård för turism ska överleva på sikt måste det bli mer synligt och få en större tyngd, både i konsumentledet och internt inom branschen. För att åstadkomma detta krävs ökad marknadsföring. Den kan finansieras antingen av systemet självt genom att avgiften för deltagade åter höjs, eller med 12

hjälp av offentligt stöd. I exempelvis Irland, som har en väl utvecklad hästturism, finns ett nationellt program för hästnäringens utveckling där statlig hjälp med marknadsföring av hästturismen är en viktig del i framgångarna. 5.6 Regelverk Det är viktigt att hästturistbranschen tar ansvar för att arbeta fram en fungerande modell för systematiskt säkerhetsarbete. Detta är nödvändigt för branschens utveckling på sikt. Om tvingande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter, allmänna råd, en branschöverenskommelse, standarder eller system för certifiering är rätt väg att gå är oklart. Det som bör understrykas är att myndighetsinblandning inom hästturistbranschen redan idag är stor. Det är viktigt att få en balans mellan å ena sidan regelverket och å andra sidan branschens möjlighet att utvecklas och växa. En alltför detaljerad reglering kan riskera att upplevas som ett hinder för branschens verksamheter. 5.7 Flera organisationer Inom de olika organisationerna finns stor kunskap om hästsäkerhet, som sprids till medlemmarna genom utbildning och information. Problemet är att det saknas samordning och att fokusen på säkerhet och definitionen vad gäller säkerhet skiftar. Dessutom saknas en tradition av att lägga upp internt systematiskt säkerhetsarbete. Det finns ofta en misstänksamhet mellan olika grupperingar och så även inom hästnäringen. SvRF står för den klassiska svenska ridkonsten och har det största medlemsantalet, men på senare år har uppstickarna SIF och WRAS lockat till sig allt fler medlemmar. Som nämnts tidigare finns en hög koncentration av dessa medlemmar inom hästturistbranschen och det är därför nödvändigt att få med dessa organisationer för att nå ut till hästturistföretagen. Den kanske viktigaste kanalen är dock LRF. Många av företagen är baserade på jordbruksfastigheter och det är brukligt att dessa är medlemmar i LRF. Det finns utrymme att samla representanter för de olika grupperingarna och tillsammans arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt för säkerhetsfrågor inom hästturistbranschen och gärna även resten av hästnäringen. Fördelen med att involvera fler organisationer är att arbetet får större spridning samt att kostnaderna fördelas. Nackdelen är att synen på hästhantering ibland skiljer sig åt och att det kan vara svårt att komma överens. 5.8 Många slåss om marken Allt färre markägare vill se hästar på sin mark, något som ofta bottnar i dåliga erfarenheter. När utrymmena krymper och volymerna ökar leder detta till slitage. Tyvärr är det många ryttare som inte tar sitt ansvar och rider ovarsamt, till och med på ställen som inte är tillåtna. Eftersom fler hästar av förklarliga skäl gör större skada än några få är det turridningsföretagen som har fått ta den hårda smällen med ridförbud och arga markägare. Många av hästturistföretagen i Godkänd hästgård för turism har bra relationer med omgivande markägare och dialoger förs med jägare i jakttider för att hindra 13

intressekonflikter. Flera hästturistföretag måste dock lägga ned sin verksamhet när jaktsäsongen börjar vilket innebär att säsongen blir kort. Det är viktigt för branschens fortlevnad att komma överens kring dessa frågor, och för hästturistföretagen att se till att ha ordentliga markavtal. I vissa områden bygger kommunerna ridvägar, något som börjar bli allt vanligare, då antalet hästar växer och bland annat hästar på trafikerade bilvägar är ett stort säkerhetsproblem. LRF fyller en viktig funktion i detta arbete då det inom organisationen finns representanter för både markägare och hästturistföretag. 6. Rekommendationer Uppdraget var att göra en uppföljning av egenkontrollsystemet Godkänd hästgård för turism. Uppdraget var inte att lyfta fram eller peka ut enskilda företag utan se över systemet som helhet med fokus på säkerhetsfrågor. Det kan konstateras att en majoritet av de företag som är godkända idag håller en hög standard, men att det finns utrymme för förbättringar. Det kan även konstateras att det finns behov av att diskutera kriteriernas utformning samt ta fram en strategi för hur systemet ska få större tyngd och bättre spridning, både internt inom hästnäringen och externt. Nedan följer förslag på hur man kan gå vidare: Det finns bristande kunskaper om systematiskt säkerhetsarbete enligt Konsumentverkets rekommendationer för verksamheter inom sport, fritid och turism inom hela hästnäringen, och då även inom hästturistbranschen, och en otillräcklig beredskap när olyckan väl är framme. En arbetsgrupp bör bildas med representanter från Konsumentverket och de berörda organisationerna. Dessa personer ska vara väl förankrade inom sina områden och ha förtroende ifrån sina organisationer. Utifrån exempelvis den praktiska guide till säkrare hästverksamhet som Konsumentverket står bakom, och som visar på en tillämpning av systematiskt säkerhetsarbete, kan en modell tas fram för arbetet med säkerhetsfrågor inom hästturistbranschen. Här blir förankringsarbetet i respektive organisation avgörande. När man arbetat fram en bra modell för säkerhetsarbetet bör det följas upp med utbildning. Det kan ske tillsammans med exempelvis försäkringssamarbetet Säker hästverksamhet, de olika ideella organisationerna och Konsumentverket. Viktigt att ha i åtanke dock är att Säker hästverksamhet, förutom LRF, drivs av försäkringsföretag med vinstsyfte. Tvingande reglering bör i största möjliga mån undervikas enligt min mening, eftersom branschen redan idag styrs av många regler.. För att Godkänd hästgård för turism ska locka till sig fler aktörer måste dessa tro på kvalitetssystemet samt se konkurrensfördelar i att vara godkända. Flera hästturistföretagare som inte är godkända i dagsläget har ställt sig frågande till om ett egenkontrollsystem verkligen fungerar och den kontroll som nu utförts har mottagits positivt från de företag som är godkända. Någon form av tredjepartskontroll bör därför diskuteras. Bättre marknadsföringsinsatser är avgörande för kvalitetssystemets framtid. Ett kvalitetssystem och marknadskanal för den svenska hästturismen behövs. Godkänd hästgård för turism fyller en viktig funktion i att det potentiellt kan samla alla seriösa aktörer i Sverige och gemensamt marknadsföra dessa ut mot kund. Varken Naturen Bästa eller SIFs certifieringsystem har den bredden. Eftersom det är tids- och kostnadskrävande att bygga 14

ett varumärke finns stora behov av finansiella stöd, gärna från turistbranschen som även besitter kompetensen. LRF mäktar inte med att som ensam aktör marknadsföra ett koncept som detta. Det har framkommit önskemål från flera håll att göra om utformningen av kriterierna så att de blir mer pedagogiska. Därför bör möjligheten undersökas att till formen efterlikna Miljöhusesynen. Man bör även se över de kriterier som har kritiserats av hästturistföretagarna. Statistiken inom hästnäringen i allmänhet och hästturismen specifikt är otillräcklig. För att veta var säkerhetsarbetet brister är det viktigt att bryta ned den totala siffran för ridolyckor i mindre komponenter. Löpande statistik bör tas fram, inte bara vad gäller olyckor utan även ekonomiska nyckeltal för branschen. Återförsäljare av hästresor är duktiga på att ta reda på information om kunden för att säkerställa att denne får en produkt som passar. Likaså är de duktiga på att informera kunden om svårighetsgraden på aktiviteten, boendestandard, vad som ingår i priset etcetera. Liknande information från de godkända företagen bör sammanställas och användas i marknadsföringen. Formulär bör tas fram innehållande frågor som tydliggör kundens ridvana, som sedan kan skickas ut till kunden. Det är viktigt att kunderna vet vad som gäller inför en resa, exempelvis vilken utrustning och försäkring som krävs samt enkla saker som hur man tar sig dit. Detta är avgörande både för värdskapet och säkerheten. Därför bör även praktiska exempel på information som kan skickas ut vid bokningstillfället tas fram. Ett stort problem för flera hästturistföretagare är att de inte har tillgång till ridvägar. För att hästturistbranschen ska ha möjlighet att utvecklas måste företagen ha tillgång till naturen då naturupplevelsen är grunden i erbjudandet. Många hästturistföretag tvingas ut på bilvägar, vilket innebär en stor säkerhetsrisk speciellt som kunderna ofta är ovana ryttare. Det krävs en större förståelse för problemet och här bör kommunerna tillsammans med representanter för markägare, hästturistföretag och andra ryttare gemensamt diskutera fram lokala handlingsplaner. 15

7. Bilaga 1 Kriterier för kvalitetssystemet Godkänd hästgård för turism Generellt A.1. Att anläggningen är godkänd och besiktigad för hästverksamhet av kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. A.2. Att inneha F-skattesedel. A.3. Följer god affärssed. (bokföring, skatter och lagar). A.4. Att företaget har ekonomisk stabilitet. A.5. Att kunna ta betalt mot faktura vid större grupper. A.6. Att inkludera moms i prisuppgifter till allmänheten. A.7. Att ge gästen kvitto med uppgift om organisationsnummer och moms. A.8. Att prissättning görs på affärsmässiga grunder. A.9. Att företaget har en ansvarsförsäkring. A.10. Att följa tillämpliga kollektivavtal för alla anställda. A.11. Att erbjuda anställda en trygg och trivsam arbetsmiljö. A.12. Att inneha tillstånd/avtal med markägare där verksamhet bedrivs och undvika påfrestningar på naturen. A.13. Att arbeta för att verksamheten drivs på ett miljömedvetet sätt. A.14. Att samverka till gott samarbete och nätverk genom att sprida god reklam för alla godkända hästgårdar för turism. Kundtrygghet B.1. Att samtliga aktivitetsledare har genomgått kurs i förstahjälpen och gärna även i hjärt- och lungräddning. B.2. Att verksamhetsansvarig kan uppvisa dokumenterad ledarkunskap för häst eller inneha mångårig erfarenhet som kan anses vara likvärdig. B.3. Att företaget har en skriven säkerhetsplan för olyckstillbud och utbildar all personal om dess innehåll. B.4. Att innan aktivitetsavgång fått information av varje gäst om namn och telefonnummer till anhörig. B.5. Att bakjour finns för att kunna hämta såväl häst som ryttare under ett arrangemang. B.6. Att medföra telefon/radio under aktivitet för att snabbt kunna tillkalla hjälp vid skada. B.7. Att ledaren instruerar alla gäster om de signaler (hand, röst, visselpipa) som skall ges för en säkrare aktivitet. B.8. Att ledaren har med sig förstahjälpen förband (i t ex. en midjeväska) under aktivitet. B.9. Att vid uteritt inte ha större grupper än vad antalet ledare klarar av att säkerhetsmässigt hantera. 16

B.10. Att anställda som är engagerade i aktiviteten är minst 18 år och ha dokumenterad ledare- och hästvana. B.11. Att hjälm rekommenderas till alla gäster som hanterar en häst. De hjälmar som lånas ut skall vara godkända. B.12. Att företaget har en kundolycksfallsförsäkring samt informera gästen om vad som ingår i försäkringen. B.13. Att företaget har kunskap om och uppfyller gällande reselagar och bestämmelser. God hästhållning C.1. Att ansvarig ledare ha mycket goda kunskaper i hästhantering och hästskötsel samt följer regler och lagar gällande djurhållning. C.2. Att hästarna skall vara välmående och lämpade för verksamheten. C.3. Att all utrustning (rid- och seldon, vagnar, etc.) är av god kvalitet och vårdas väl, samt är anpassad till hästen och den aktivitet som bedrivs. C.4. Att hästarna är försäkrade eller att det finns en finansieringsplan så att en skadad häst snabbt får vård av veterinär, och vid akut avlivning kan tillsätta en ny häst, för att varken kund, företaget eller hästarna ska bli lidande. C.5. Att minst en extra häst finns med som reserv under turer längre än en dag, för avlastning både för häst och ryttare. C.6. Att ledaren har tappskokompetens vid turer längre än en halv dag. Värdskap och service D.1. Att behandla alla gäster lika samma regler skall gälla för alla, oavsett kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. D.2. Att företaget har en hög tillgänglighet. Dvs. att kund lätt kan komma i kontakt för att boka eller få information och de kunder som lämnat meddelande kontaktas inom 24 timmar. D.3. Att gästen informeras om vilken rid- och hästvana samt utrustning som krävs för att få delta i aktiviteten vid bokningstillfället. D.4. Att gästerna informeras om vad som ingår i priset vid bokningstillfället. D.5. Att efter bokningstillfället skicka kunden en bokningsbekräftelse med nödvändig information. D.6. All viktig information och åtagande som berör gästen under sin vistelse skall finnas tydligt uppsatt på anläggningen eller delas ut till gästen. D.7. Att det på anläggning finns fräsch toalett och omklädningsrum med vatten avsatt för gäster. D.8. Att byggnader och områden som kunden kommer och kan komma i kontakt med ska vara välrustade och städade. D.9. Att ombesörja god skyltning till och på anläggning under säsong. D.10. Att all personal samt anläggningen inger ett välkommande och trevligt intryck. D.11. Att arbeta för ett gott värdskap och hög service. 17

8. Bilaga 2 Godkända hästgårdar för turism 2006 Almunge-Edeby Ryttargård AB 740 10 Almunge Vi vill erbjuda dig möjligheten att stressa av i naturen hos oss på Edeby Ryttargård i en avspänd och familjär atmosfär. Med våra snälla hästar kan du utveckla din kommunikationsförmåga, få balans i kropp och själ, återhämta dig från stress och värk i kroppen, öka din kroppskännedom och lära dig se möjligheter till vidareutveckling. Vi har arrangerat läger och unghästutbildningar i 18 år och har ridskoleverksamhet samt veckoslutskurser. Vi lär vidare ut säker hästhantering och fokuserar på kommunikationen mellan häst och människa. Vi har även specialkompetens i hälso- och sjukvård. (www.hastlandet.se) Företagsform Bransch Antal anställda Antal hästar Gästkapacitet/ dag Helpension Koncept Kräver ridvana Prisexempel Företagsledare Utvecklingsplaner Aktiebolag Blandat jordbruk (växtodling i kombination med djurskötsel), Stugbyverksamhet m.m., Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet, Diverse övrig rekreationsverksamhet 2 pers på heltid, 5 pers timanställda på sommaren 15 islandshästar, 5 ponnies, 1 svenskt halvblod 10-15 pers Ja. På gården 6 bäddar, i närbelägen stuga upp till 20 personer. Servering på gården. Ridskola, turridning, ridläger, rehabilitering till häst, weekendkurser i hästhantering, företagsevenemang, Bed & Box m.m. På Edeby har man många olika inriktningar i verksamheten och man har skapat en familjär och trygg stämning. Här vill man lära sina kunder att umgås med djuren och få en förståelse för dem, inte endast ridningen. Nej. De vänder sig till alla åldrar och tar emot såväl nybörjare som personer med flera års ridvana. "Måla med hästar": 5 000 kr (sju dagar, ridning, bildterapi, helpension) Turridning: Läger: 350 kr 1 h, 700 kr heldag (inkl lunch) 2 850 kr (4 dagar), 3850 kr (5 dagar) Ridning, helpension Eva-Lena Stjernström. Utbildning/erfarenhet: SIF diplomerad ridledarutbildning -02, Läkare, specialiserad i allmänmedicin, anestesi och företagshälsovård Hans Stjernström. Utbildning/erfarenhet: Läkare specialiserad i anestesi och intensivvård, arrangerar Första Hjälpen-utbildningar Företaget vill bygga ut verksamheten och i högre grad använda hästen i rehabiliteringssyfte samt ha fler övernattningsmöjligheter och enskilda rum. De vill utveckla samarbete med andra i närområdet för att kunna erbjuda paketlösningar. Det finns även planer på att samarbeta med en skotsk by som ska fungera som en vänort. 18

Säkerhetsfilosofi Målgrupp Övrigt Gården har stort fokus på säkerhet och understryker vikten av kommunikation med hästen och kunskap om hästens beteende. Inför säsongen anordnas en utbildningsdag med personal: första hjälpen, säkerhetsgenomgång, teambuilding. Det finns strikta rutiner och dokumentation i form av exempelvis hälsoformulär inför aktivitet. Icke-ridvana börjar alltid på ridvolten och får eventuellt rida en tur i skogen om allt går bra. Lokala marknaden Företaget ingår i koncernen Stjernström o Stjernström Aktiebolag. 19