Tekniska nämnden kallas till sammanträde

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Tekniska nämnden Datum 2015-09-04 Tekniska nämnden kallas till sammanträde Datum och tid: 2015-09-14 kl. 08:00-12:00 Plats: Företagshuset, tekniska kontoret Våneviksrummet Vid förhinder kontakta: ngela Carlsson, Tel: 0491-882 22, e-post: ingela.carlsson@oskarshamn.se Anne Honkanen Mejlkopia till: Tel: 0491-882 58, e-post: anne.honkanen@oskarshamn.se Yvonne Bergvall (S) Ordförande ngela Carlsson Sekreterare Ledamöter Yvonne Bergvall (S), ordförande Thommy Brännström (S) Catrin Alfredsson (S) Svetlana Andelova (V) Andréas Jarlstråle (C), 2:e v ordförande Jan-Eric Lindberg (FP) Håkan Englund (KD) Stefan Pettersson (M), 1:e v ordförande Nils-Erik Jonsson (SD) Ersättare Martina Palmér (S) Sebastian Bertzell (S) Cornelia Stamer (S) Conny Blomander (V) Helen Hammarqvist (MP) Candice Lee Olin (FP) Per Tingström (KD) Anders Danielsson (M) Dan Bengtsson (SD)

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Tekniska nämnden Datum 2015-09-04 Dagordning 2015-09-14 Ärende Sida 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Svar på medborgarförslag nr 4/15 - att den del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik 5. Parkeringsövervakning Slipstigen, Figeholm 6. Budgetuppföljning per augusti 7. VA-redovisning 2014 8. Förslag till nya tomtköregler 9. nformation om jaktarrenden och kommunjägarna 10. Vattentäkt Hummeln - omfördelning av medel 11. Finansiering Ernemar reningsverk 12. Kristdala återvinningsstation 13. VA-anslutningar Högskulla sommarstugeområde 14. Hastighetsmätning på Björngatan 15. nformation från trafiknämnden 16. Revidering av befintlig kostpolicy 17. Handlingsplan 2015-2019 - Program för personer med funktionsnedsättning

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Tekniska nämnden Datum 2015-09-04 18. Anmälningsärenden 19. Anmälan av delegationsbeslut

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 106 Dnr TN 2015/000052-5 Svar på medborgarförslag nr 4/15 - att den del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, tekniska nämnden avslår medborgarförslaget nr 4/15- att del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik. Ärendet Magnus Nicklasson på adress Slipstigen 1 i Figeholm har inkommit med att delen av Slipstigen, som redan idag består av ett grönområde, stängs av för trafik och kan då användas som promenadstråk till och från skogen. Han menar att det vore enkelt att markera avstängningen via betongfundament/stora stenar. Som motivering till sitt förslag menar han att delen av Slipstigen redan idag är ett grönområde, men används sommartid som husbilsparkering. Enligt förslagsställaren så är grönområdet/parkeringen byggd och förstärkt av en privatperson vilket enligt förslagsställaren medför mycket tvivelaktiga hållfasthetsegenskaper för motortrafik. Yttrande Slipstigen är enligt gällande detaljplan klassad som gatumark och det gäller samma regler som för andra kommunala gator, dvs man får parkera ett dygn och man får inte parkera närmare gatukorsning än 10 m. Fastighetsägaren till Giggen 1 har behov av att komma in på sin tomt utmed Slipstigen och stänga av gatan enligt förslagsställaren stöds inte av gällande detaljplan. Eftersom denna del av Slipstigen i nuläget inte omfattas av någon större trafik så bedömer tekniska kontoret att aktuella delen har tillfredställande bärighet och vi har inte för avsikt att asfaltsbelägga denna gatudel i dagsläget. Gatan kommer att grusas av och snöröjas via tekniska kontorets försorg inför kommande vinter. Tekniska kontoret rekommenderar tekniska nämnden att avslå medborgarförslaget att man stänger av del av Slipstigen för att göra om det till promenadstråk. Teknisk chef var på plats 2015-06-15 och träffade fastighetsägaren till Giggen 1, Christer Ragnheden, och förslagsställaren Magnus Nicklasson som äger fastigheten Ekan 6. Nicklasson lämnade vid detta tillfälle ett papper med frågelista till teknisk chef, som är kopplad till ärendet och som han ville ha svar på, vilket han fick muntligen på plats. Frågedokumentet med svar bifogas tjänsteutlåtande. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 106 fortsättning Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden avslår medborgarförslaget nr 4/15- att del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, tekniska nämnden avslår medborgarförslaget nr 4/15- att del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 4/15 - Förslag att den del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik - Frågor att besvara vid syn på Slipstigen i Figeholm 2015-06-15 - Karta Slipstigen i Figeholm - Tjänsteutlåtande/utredning från teknisk chef Svar på medborgarförslag nr 4/15 att den del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik Skickas till För kännedom: Magnus Nicklasson Christer Ragnheden Kommunfullmäktige Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

Frågor att besvara vid syn på Slipstigen i Figeholm, i samband med tekniska kontorets chef, Torsten Nilssons besök, 2015-06-15. Frågorna är kopplade mot skrivelsen Hemstellan om åtgärd angående utebliven parkeringsövervakning, daterad 2015-03-06, samt mot medborgarförslaget angående att göra om Slipstigen (från asfalten) till grönområde. Vem äger och ansvarar för Slipstigen? Svar: Oskarshamns kommun via tekniska nämnden Gränsar Slipstigen mot skogen? Svar: Ja Vem sköter Slipstigen, snöröjning etc? Svar: Tekniska nämnden via tekniska kontoret Får en privatperson förändra Slipstigens utseende, form? Svar: nte utan tekniska nämndens medgivande Om en privatperson förändrat ovanstående, vem ansvarar då för Slipstigens funktion och hållfastighet? Svar: Tekniska nämnden är ytterst ansvarig Om en olycka händer på Slipstigen, efter privat ombyggnation, vem bär då ansvaret (försäkring)? Svar: Den drabbades bilförsäkring gäller och sedan får försäkringsbolaget ställa krav till Oskarshamns kommun om de anser det befogat. Är Slipstigens nuvarande form lämplig som allmän gata, med transport av tung trafik (från där asfalten slutar)? Svar: Ja Vad finns det för sakskäl att inte stänga av Slipstigen för fordonstrafik, ifrån där asfalten slutar?

Svar: Gällande detaljplan anger gatumark samt att fastighetsägaren till Giggen 1 ska kunna komma in på sin tomt med transporter. Vad finns det för möjligheter att återställa Slipstigen till normalt gatuskick? Svar: Möjligheten finns men med nuvarande nyttjandegrad så är det inte aktuellt för närvarande. Vilka parkeringsregler gäller för Slipstigen, främst på den asfalterade delen, närmast korsningen? Svar. Det gäller samma regler som för övriga gator i kommunen, bl.a. att man får stå parkerad ett dygn samt att man inte får parkera närmare korsning än 10 m. Räknas det som en ny parkeringsperiod om ett fordon endast flyttas ett fåtal centimetrar? Svar: Ja För att få parkera ett fordon på Slipstigen, vad gäller för regler angående fordonet, försäkrat, besiktigat etc? Svar: Det får inte framföras oförsäkrade eller obesiktigade fordon på våra gator och därmed inte är det inte tillåtet att parkera på gatumark. Vad har kommunen för möjligheter att övervaka parkeringen på Slipstigen? Svar: Vi har parkeringsövervakning i Oskarshamns tätort men inte i yttertätorterna. dagsläget är det inte aktuellt att utöka trafikövervakningsområdet i kommunal regi. Anser man att fordon framförs eller parkerar på ett trafikfarligt sätt så är det polisens uppgift att ta hand om detta. Tekniska Kontoret Torsten Nilsson Teknisk Chef

Utskrift från WebbGS Utskriftsdatum: 2015-06-30 Skala 1:500 ± Servitut 0 10 20 m Ledningsrätt Övriga rättigheter Texter till rättigheter linjer Oskarshamns kommun Enbart för internt bruk

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 105 Dnr TN 2015/000022-2 Parkeringsövervakning Slipstigen, Figeholm Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, Slipstigen är enligt gällande detaljplan gatumark och det gäller samma regler här som vid andra gator i kommunen. Trafikövervakning av gatan sker genom polisens försorg. Ärendet En boende på Slipstigen vill att kommunen klarar ut om Slipstigen är en gata eller ett grönområde och vilket regelverk som i så fall ska gälla. fall det är en gata så anser den boende att det måste till förbud mot motorfordon eftersom gatan är ett hemmabygge och är det ett grönområde så borde det inte förekomma någon form av motortrafik över huvudtaget. Yttrande Slipstigen är 100 m lång. Den sista nordligaste delen cirka 30 är inte belagd och har endast in- och utfart till en förrådsbyggnad. Slipstigen är enligt gällande detaljplan klassad som gatumark och det gäller samma regler som för andra kommunala gator, d.v.s. motortrafik är tillåten, man får parkera ett dygn och man får inte parkera närmare gatukorsning än 10 m. Eftersom innersta del av Slipstigen i nuläget inte omfattas av någon större trafik så bedömer tekniska kontoret att den har tillfredställande bärighet och vi har inte för avsikt att asfaltsbelägga denna gatudel i dagsläget. Gatan kommer att kompletteras med uppgrusning av den obelagda delen och snöröjas via tekniska kontorets försorg inför kommande vinter. Tekniska nämnden som är trafiknämnd utför parkeringsövervakning i Oskarshamns tätort men inte i yttertätorterna. dagsläget är det inte aktuellt att utöka trafikövervakningsområdet i kommunal regi. Anser man att fordon framförs eller parkerar på ett trafikfarligt sätt så är det polisens uppgift att ta hand om detta. Tekniska kontoret konstaterar att Slipstigen är klassad som gatumark och det gäller samma regler som för andra kommunala gator. Trafikövervakning av gatan sker i dagsläget via polisens försorg. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, Slipstigen är enligt gällande detaljplan gatumark och det gäller samma regler här som vid andra gator i kommunen. Trafikövervakning av gatan sker genom polisens försorg. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 105 fortsättning Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, Slipstigen är enligt gällande detaljplan gatumark och det gäller samma regler här som vid andra gator i kommunen. Trafikövervakning av gatan sker genom polisens försorg. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Hemställan om åtgärd angående utebliven parkeringsövervakning - Tjänsteutlåtande/utredning från trafikingenjören Parkeringsövervakning Slipstigen, Figeholm Skickas till För kännedom: Magnus Nicklasson Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

Till Figeholm 2015-03-06 Tekniska nämnden Box 712 572 28 Oskarshamn Från Magnus Nicklasson Slipstigen 1 572 75 Figeholm Hemställan om åtgärd angående utebliven parkeringsövervakning Hej! Jag bor på Slipstigen i Figeholm och mellan min fastighet och grannfastigheten, som har adress Panstigen 2, finns en förlängning av Slipstigen. Gällande detaljplan, vilken är från 1930-talet, påvisar visserligen att Slipstigen är en gata, vilken går hela vägen förbi, och delar våra tomter åt. Men problemet är att större delen av Slipstigen består av ett grönområde idag, vilket sommartid används som parkering/uppställningsplats åt husbilar. Detta grönområde har genom åren förstärkts (av privatperson, för att tåla tyngre trafik), vilket i sin tur medfört att grönområdet blivit uppemot en meter högre än resterande del av gatan. De senaste 7-8 åren så har jag vid ett flertal tillfällen påtalat detta till, framförallt trafikingenjören på tekniska kontoret, men även haft det uppe för beslut i tekniska nämnden (se Dnr 2010/79). Trafikingenjören har hänvisat till polisen och polisen säger att parkeringsövervakning inom tätbebyggt område ligger under kommunens ansvar. Då säger trafikingenjören att kommunen har ingen möjlighet att skicka ut parkeringsvakter till Figeholm, vilket jag har full förståelse för.

Från trafikingenjörens sida har det varit mycket tyckande hit och dit genom åren på hur detta skulle kunna lösas. Nu efter så många år, har jag tröttnat på allt tyckande, eftersom det inte blir bättre, och vill att kommunen sätter ner foten och enligt vad lagtexten säger, får till en slutgiltig lösning på problemet. Dvs om gatan är en gata eller ett grönområde och vilket regelverk som i så fall ska gälla. Är det en gata så måste det till någon form av förbud mot motorfordon, eftersom gatan är ett hemmabygge, och är det ett grönområde så får det väl inte förekomma någon form av motortrafik över huvud taget? Hänvisning till att det finns gällande trafik- och parkeringsregler som ska följas, eftersom detta grönområde enligt detaljplanen är en gata, är inget acceptabelt alternativ att hänvisa till, eftersom kommunen inte har resurser att övervaka, så att dessa regler efterlevs. Eftersom ärendet genom åren har blivit mer och mer komplext, så är det svårt att genom ord kunna beskriva hela förfarandet och hur det på ett negativt sätt påverkar oss, så en muntlig framställan för hela problematiken, vore det bästa sättet att redogöra för och visa hela bakgrunden. Med vänlig hälsning Magnus Nicklasson

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 91 Dnr TN 2015/000018-5 Budgetuppföljning per augusti Arbetsutskottets beslut 1. Ärendet om budgetuppföljning per augusti hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde 2015-09-14. Dagens sammanträde Arbetsutskottet beslutar att hänskjuta ärendet om budgetuppföljning per augusti direkt till tekniska nämndens sammanträde. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 92 Dnr TN 2014/000136-8 VA-redovisning 2014 Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, informationen om VA-redovisningen för 2014 godkänns. Ärendet Enligt vattentjänstlagen ska huvudman för vatten och avlopp (VA) redovisa både ekonomi och verksamhet i särskild ordning. VA-redovisningen ska vara tillgänglig för allmänheten t ex på hemsidan. VA-redovisningen ingår i kommunens totala årsredovisning som kommunfullmäktige godkänt. Eftersom årsredovisningen blev försenad kan tekniska kontoret först nu informera om VAredovisningen för 2014. VA-redovisningen finns på kommunens hemsida. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, informationen om VA-redovisningen för 2014 godkänns. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, informationen om VA-redovisningen för 2014 godkänns. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande/utredning från biträdande teknisk chef/ekonom VA-redovisning 2014 - VA-redovisning 2014 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

VA-redovisning 2014 Foto: Fågeldammen Fotograf: Anna Kinch

FÖRVALTNNGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2014 Rent och gott vatten ur kranen är en självklarhet, i alla fall för de Oskarshamnare som bor i tätorterna. Det har varit en självklarhet under de senaste 100 åren. Vatten- och avloppsverksamheten (VA) sköter produktionen och distributionen av rent och friskt vatten och ser till att avloppet tas omhand på ett bra sätt. Vatten är ett kretslopp och kretsloppet övervakas av VA med provtagningar i vattendrag, sjöar och i havet. Vatten- och avloppsverksamheten ingår som en del i tekniska nämndens verksamhetsområde. Tekniska kontoret svarar för den operationella driften i förvaltningsform. VA-avdelningen på tekniska kontoret svarar för dricksvattenproduktionen, för rening av avloppsvattnet, för distribution av vatten och avlopp samt för avledning av dagvatten. Slutligen även för debitering av denna verksamhet. Vatten- och avloppsavdelningen (VAavdelningen) svarar vidare för kontroll av sjöar och vattendrag som belastas av avloppsvatten. Vattenverket i Fårbo använder grundvatten som filtreras genom sandfilter. Kristdala består reningen av biofilter samt membranfilter medan Bockaras grundvatten filtreras genom kol. Vattenverket Fredriksberg får vatten från sjön Djupeträsk, som står i förbindelse med Eckern och Stora Bråen. För att rena det humusrika sjövattnet krävs rening i flera steg: mikrosil, kontaktfiltrering, snabb- och långsamfiltrering. Slutsteget vid samtliga vattenverk är ph-justering och desinfektion. Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten, de nationella miljömålen, EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s avloppsvattendirektiv, Naturvårdsverkets förordningar gällande slam samt tillstånd från Mark- och miljödomstolen utgör ramverket för VA-verksamheten. Dricksvatten är ett livsmedel och Livsmedelsverket föreskriver provtagningsfrekvens samt vilka gränsvärden som gäller för vattenkvaliteten. Dessutom ska befintliga vattendomar följas t ex beträffande reglering av nivå i sjöar. Under 2013 och 2014 har arbetet med att ta fram en VA-plan pågått. Planen tas upp till politiskt beslut under 2015. Planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende VA-verksamheten. 1

1. Antal abonnenter och brukare 2014-12-31 6 358 abonnenter och ca 20 000 brukare. 2. Antal reningsverk och vattenverk Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. Distributionen till kunderna sker med hjälp av fyra tryckstegringsstationer, en tryckreduceringsstation och sex vattentorn. Avlopp Avledning av avloppsvatten sker i samtliga tätorter med hjälp av ett hundratal pumpstationer. Avloppsreningsverk finns i Oskarshamn, Figeholm och Kristdala. Bockara finns en infiltrationsanläggning. Biologisk och kemisk rening av avloppsvatten sker vid reningsverken i Figeholm, Kristdala och Ernemar reningsverk i Oskarshamn. Ernemar har dessutom en speciell typ av biologisk rening som avlägsnar kväve. Vid den biologiska reningen bryts organisk substans ned och den kemiska reningen tar bort fosfor. För reningsverken finns gränsvärden för innehåll av syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve (för Ernemar) i utgående renat avloppsvatten. Dessa är föreskrivna av samhällsbyggnadsnämnden eller Länsstyrelsen. de grundläggande villkoren står också att anläggningarna ständigt ska drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt/ ekonomiskt rimliga insatser. Drift VA-avdelningen sköter drift och underhåll av ovanstående anläggningar. Under nätter och helger finns personal i beredskap för larm från driftövervakningssystemet eller allmänheten. Processutveckling och processoptimering sker fortlöpande. Ernemar laboratorium är ackrediterat för att ha hand om utsläppskontrollen av avloppsvatten samtidigt som det ansvarar för driftanalyser av både dricks- och avloppsvatten. Gatuavdelningen sköter drift av ledningsnätet samt planerar underhåll och nybyggnation av vatten- och avloppsledningar. Projekt initieras och utförs efter behov i samverkan mellan VAR- och gatuavdelningarna. 2

8. ntäkter ntäkter är framförallt brukningsavgifter, periodiserade anläggningsavgifter, avgifter från renhållningen för slamhanteringen, avgifter från tekniska kontorets gatuavdelning avseende dagvatten från allmänna platser, totalt 58 115 tkr. Anläggningsavgifterna skuldförs vid inbetalningen och upplöses med 1/33-del varje år, vilket redovisas som en intäkt i resultaträkningen. Vid årets slut var skulden 28 085 tkr. Det totala upplösta beloppet är 3 947 tkr och för 2014 851 tkr. Verksamheten erhåller ränta 714,0 tkr från finansförvaltningen, motsvarande ca 2,9 %, för den ingående skulden. Räntan motsvarar 30-årig obligationsränta. Vidare erhåller eller betalar verksamheten ränta månatligen till finansförvaltningen för löpande kostnader och intäkter under året. Räntan motsvarar erhållen bankränta (Nordea), ca 0,5 % och beloppet är 27,6 tkr 2014. Taxan höjdes inför 2014 med 6 % vilket motsvarar 3 mnkr. Anledningen är de stora investeringar som verksamheten står inför, se punkt 18. För tillfället har verksamheten ett överskott. Detta är planerat utifrån de stora investeringar i anläggningar som kommer under de närmaste åren. Några av de större projekten är uppskjutna p g a förseningar i tillståndsprocessen. 9. Större investeringar Drift-, underhåll och förnyelse (DUF) av ledningsnätet är budgeterat till 10 mkr årligen från 2014 (8 mnkr 2013). Viktigare åtgärder på ledningsnätet under 2014 har varit undersökning och renovering av spillvattenledningar i Döderhultsdalen, byte av servisledningar till fastigheter längs Kolbergavägen, införskaffande av två flödesmätare för framtida läcksökning på vattennätet samt byte av slitna ledningar på ett antal olika ställen i kommunen. Byte av servisledningar stod för en jämförelsevis stor del av 2014 års renoveringar. En översyn pågår för att optimera energiförbrukningen på anläggningarna. Kommunens största avloppsreningsverk är 25 år och en större reinvestering pågår för att uppgradera verket. Råvattenförsörjningen till Oskarshamn är begränsad av vattenkvaliteten i Djupeträsksjön. En dom finns nu för att utnyttja sjön Hummeln som råvattentäkt. 10. Viktiga externa faktorer som ränta Den interna räntan för anläggningar är satt utifrån rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) efter årlig bedömning av räntan på femåriga 5

statsobligationer: 2,9 %. 11. Leasing av anläggningstillgångar Va-verksamheten har inga externa leasingavtal (2014-12-31). 12. Statliga och andra offentliga stöd Offentliga stöd Statligt stöd har inte erhållits under 2014. 13. Viktiga händelser efter balansdagen 2014-12-31-14. Miljöredovisning (mål) Kvävereduktionen på Ernemar Avloppsreningsverk var 55 % 2014 (54 % 2013) och halten kväve i utgående vatten var klart under gränsvärdet 15 mg/l. Övriga reningsanläggningar har också fungerat bra. Utsläppsvärdena ligger väl under gränsvärdena. Andelen bräddat vatten uppgick till 1,9 % av det totala tillflödet (2013 3,5 %). Slammet från avloppsreningsverken skickas till Econova för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor. nget slam har deponerats. Kadmiumhalten i slammet från Ernemar är fortsatt hög: 4,4 mg/kg TS vilket är lägre än föregående år (6,8 mg/kg TS 2013). 15. Personal Personalen bestod 2014-12-31 av 14 personer, 11 män och 3 kvinnor. Avdelningschef 100 % Processingenjör 100 % från 2014-08-04 Utredare/ projekt 100 % Arbetsledare 100 % Laboratorieassistent, 2 st á 100 % Drifttekniker 7 st á 100 % Reparatör 100 % Ersättning till tekniska kontoret för overhead-kostnader 250 tkr, schablonberäknad. Teknisk chef 15 % Ekonom 10 % Personalsamordnare 5 % Adm assistent 5 % 6

Projekteringsingenjör fördelas per timme utfört arbete åt va-verksamheten. övrigt fördelas personal på gatuavdelningen för drift och underhåll av ledningsnätet per timme utfört arbete. 16. Övriga interna kostnader Debitering av avgifter: Va-verksamheten köper en tjänst av ekonomiavdelningen. Fastighetsunderhåll fastighetsavdelningen: personal betalas per timme. Externa tjänster och varor tillkommer. Mätningsarbeten: samhällsbyggnadskontoret. À-jourhållning av ledningskartnät: ca 440 tkr per år till samhällsbyggnadskontoret. Städning av verken: köps av tekniska kontorets Kost och serviceavdelning för ca 200 tkr/ år. Televäxel och dataledningar (T): kostnad för ledningar, personal T-avdelningen, 100 % av hyra av datorer, skrivare osv, debiteras per anknytning. (Externa kostnader för driftövervakning debiteras av resp leverantör.) 17. Nedskrivning av anläggningstillgång - 18. Resultatutjämningsfond Verksamheten har ett ackumulerat överskott om 18 mkr per 2014-12-31. Enligt planeringen ska resultatutjämningsfonden användas till tömning av slambäddarna vid Ernemar ARV samt jämna ut behovet av taxehöjning mellan olika år samt med anledning av de stora kommande investeringarna inom verksamheten, t ex ny vattentäkt i Oskarshamn, renovering av avloppsreningsverken i Oskarshamn och Figeholm samt ökad budget för renovering av ledningsnätet (DUF). 19. Kundnöjdhet Oskarshamns kommun gör en medborgarundersökning vartannat år med hjälp av SCB. Den senaste var hösten 2012. Den del av undersökningen som avser kundnöjdhet kallas Nöjd-Medborgar-ndex (NM). Vatten och avlopp hade 74 i betygsindex 2012 vilket är det näst högsta betyget på verksamheten i kommunen. Endast räddningstjänsten hade högre index (77). Kvinnor är mer nöjda med verksamheten än män (kvinnor 76 och män 73). Man är mer nöjd med både dricksvattenkvaliteten och avloppssystemet än vid mätningen 2010. Vattenförsörjningen är samma som 2010. Frågorna var utformade typ Vad tror eller tycker du om? 7

jämförelsen med andra kommuner hade vatten och avlopp i Oskarshamn indexet 78. Högsta index var 89 och lägsta 58. En ny undersökning planeras till 2015. 2015-02-25 ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 8

VA-Verksamheten Resultaträkning - kommunen (mkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 Verksamhetens intäkter 1 58,1 53,3 Verksamhetens kostnader 2-31,6-29,9 Avskrivningar 3-12,1-12,8 Nedskrivningar 3 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader 14,4 10,6 Finansiella intäkter 4 0,8 0,7 Finansiella kostnader, externa 5 0,0 0,0 Finansiella kostnader, finansförvaltning 6-6,5-6,5 Resultat före extraordinära poster 8,7 4,8 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Periodens resultat 7 8,7 4,8

VA-Verksamheten Balansräkning - kommunen (mkr) TLLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Not 2014-12-31 2013-12-31 8 244,4 233,7 9 9,7 10,5 254,0 244,2 254,0 244,2 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 10 3,8 5,8 Kassa och bank 0 0,0 Summa omsättningstillgångar 3,8 5,8 SUMMA TLLGÅNGAR EGET KAPTAL, AVSÄTTNNGAR OCH SKULDER Eget kapital Förändrad redovisningsprincip Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Förutbetalda anläggningsavgifter Långfristiga skulder, externa Långfristiga skulder, interna Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 257,8 250,0 11 9,3 4,5 12 0,0 8,7 4,8 18,0 9,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 24,1 21,5 13 0,0 0,0 13 214,8 217,4 239,0 238,9 14 0,9 1,8 0,9 1,8 Summa skulder 239,8 240,7 SUMMA EGET KAPTAL, AVSÄTTNNGAR OCH SKULDER 257,8 250,0

Noter resultaträkning 2014-12-31 2013-12-31 Not 1 Verksamhetens intäkter Anläggningsavgift 0,9 0,7 Brukningsavgift 54,6 50,1 VA-intäkter 2,6 2,4 Hyror och arrenden 0,1 0,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 Summa 58,1 53,3 Not 2 Verksamhetens kostnader Externa kostnader Personalkostnader 7,4 7,1 Lokalhyra och 1,9 fastighetsservice 2,8 Anläggnings- och 3,7 underhållsmaterial 3,2 Entreprenader och köp av 3,1 verksamhet 4,1 Bränsle, energi, vatten 5,1 6,4 Tele-, it- och 0,3 postkommunikation samt kontorsmaterial 0,3 Övrigt material och tjänster 2,7 1,8 Summa externa kostnader 25,6 24,3 nterna kostnader Underhållskostnader debiterade från tekniska kontoret Övriga interna kostnader Administrativ ersättning till tekniska Summa interna kostnader Summa verksamhetens kostnader 4,6 4,0 1,1 1,3 0,2 0,2 5,9 5,5 31,6 29,9 Externa kostnader Personalkostnader: Personalstyrkan består av: (årsarbetare, åa) Avdelningschef 1,0 0,5; 1,0 Processingenjör 1,0 1,0; 0 Utredare/ projekt 1,0 1,0 Arbetsledare 1,0 1,0 Laboratorieassistent 2,0 2,0 Drifttekniker 7,0 7,0 Reparatör 1,0 1,0 Summa årsarbetare 14,0 12,5; 13,0 nterna kostnaderfördelningsprinciper: Underhållskostnader- avser underhållsarbeten beställda av VA-verket och utförda av tekniska kontorets arbetsenheter eller entreprenörer. nnehåller kostnader för personal, material, maskiner, transportmedel. Övriga interna kostnaderavser följande poster

- miljötillsynsanvgift (debiteras enl av kommunfullmäktige fastställd taxa) - kartor (debiteras enl av kommunfullmäktige fastställd taxa) - telekommunikation (debiteras per anknytning) - T-kommunikation (debiteras per T-arbetsplats) Administrativ ersättning till tekniska kontoret Schablonberäknade befattningar inom tekniska kontoret: Teknisk chef 0,15 0,15 Personalsamordnare 0,05 0,05 Ekonom 0,1 0,1 Adm assistent 0,05 0,05 Summa årsarbetare 0,35 0,35 För dessa personers arbete utgår en ersättning till staben på tekniska kontoret på 0,25 mkr på helår. Not 3 Avskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Ledningar 50 50 Byggnader, verk och pumpstationer 25 25 Komponentavskrivning tillämpas. Planenliga avskrivningar maskiner och inventarier 1,9 1,8 Planenliga avskrivningar mark, byggnader och 10,2 10,1 tekniska anläggningar Nedskrivning av anläggningstillgång 0,0 1,0 Summa 12,1 12,8 Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter övriga 0,7 0,6 Ränteintäkter kundfordringar 0,0 0,0 nkassoersättning kundfordringar 0,0 0,0 Summa 0,8 0,7 Not 5 Finansiella kostnader, externt Dröjsmålsränta leverantörsskulder mm 0,0 0,0 Öresavrundning 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 Not 6 Finansiella kostnader, finansförvaltning Räntekostnad internt 6,5 6,5 Summa 6,5 6,5 Not 7 Periodens resultat Årets resultat 8,7 4,8 Synnerliga skäl 0,0 Summa 8,7 4,8

Noter balansräkning 2014-12-31 2013-12-31 Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Totalt ngående anskaffningsvärde 463,8 450,2 ngående ackumulerade avskrivningar -230,1-220,0 Årets investeringar 20,8 14,7 Årets avskrivningar -10,2-10,1 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-1,1 Utgående anskaffningsvärde 484,6 463,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -240,3-230,1 Summa - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 244,4 233,7 De bokförda värdena fördelas på följande typer av anläggningar Not 9 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier - Totalt ngående anskaffningsvärde 22,2 20,4 ngående ackumulerade avskrivningar -11,8-10,0 Årets investeringar 1,4 1,9 Årets avskrivningar -1,9-1,8 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -0,3 0,0 Utgående anskaffningsvärde 23,3 22,2 Utgående ackumulerade avskrivningar -13,7-11,8 Summa - Maskiner och inventarier 9,7 10,5 Not 10 Kortfristiga fordringar VA fordringar 3,8 5,8 Summa 3,8 5,8 Not 11 Eget kapital Eget kapital vid årets början 9,3 4,5 Förändrad redovisningsprincip 0,0 Periodens resultat 8,7 4,8 Summa 18,0 9,3

Not 12 Förändrad redovisningsprincip Not 13 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter ngående skuld 24,6 22,4 Upplösning tidigare års anläggningsavgifter -3,1-3,0 Årets inbetalda anläggningsavgifter 3,5 2,2 Upplösning årets inbetalda anläggningsavgifter -0,9-0,1 Summa 24,1 21,5 Anläggningsavgifterna inom va-verksamheten redovisas from 2009 som långfristig skuld och periodiseras på 33 år. Extern låneskuld 0 0,0 Kreditgivare ntern låneskuld ngående låneskuld 217,5 217,0 Amortering -2,7 0,5 Summa 214,8 217,5 Övriga uppgifter kring låneskuld Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0,0 0,7 Avräkningsskuld Kredit koncernkonto Nästa års amorteringar Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader 0,8 1,1 - därav semesterlöneskuld inkl sociala avgifter 0,9 1,1 -därav okompenserad övertid inkl sociala avgifter 0,0 0,0 - därav sociala avgifter -därav räntekostnader Summa 0,9 1,8

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 93 Dnr TN 2014/000142-5 Förslag till nya tomtköregler Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, avgiften för att stå i tomtkön är 300 kr/år från 2016. Ärendet Tekniska kontoret och samhällsbyggnadskontoret har utrett frågan och samrått i mark- och exploateringsgruppen (MEX-gruppen). MEX-gruppen består av tjänstemän från strategienheten, ekonomikontoret, samhällsbyggnadskontoret och tekniska kontoret. Samhällsbyggnadskontoret har önskemål om att tomtkön ska bestå av verkligt intresserade personer och ha tomtkön som en del i sin planering av bostadsområden. Vidare ska avgiften inte avskräcka intressenter och vara ekonomiskt betungande samt inte vara administrativt betungande för tekniska kontoret. MEX-gruppen har föreslagit att avgiften ska vara 300 kr/år från 2016. Detta förslag har även bilagts tekniska kontorets budgetförslag för 2016. Vidare har man gjort en del revideringar i texten bl a för att uppdatera reglerna så att man ska kunna använda t ex e-post vid erbjudande om tomt i tomtkön. samband med att avgift föreslås tas ut finns även övergångsbestämmelser. Förändringar av avgifter och regler i den s k författningssamlingen ska beslutas av kommunfullmäktige och inkluderas i budgetarbetet respektive år. Bakgrund samband med att avdelningschefen på fastighetsavdelningen redovisade tomtförsäljningar för 2014 TN 2015-02-09 17, beslutade nämnden att tekniska kontoret skulle få i uppdrag att utreda ett förslag att ta ut en avgift, förslagsvis 100 kr/år, för att stå i kommunens tomtkö. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, avgiften för att stå i tomtkön är 300 kr/år från 2016. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, avgiften för att stå i tomtkön är 300 kr/år från 2016. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 93 fortsättning Beslutsunderlag - Tekniska nämnden 2015-02-09, 17 Redovisning tomtförsäljning 2014 - Tjänsteutlåtande/utredning från biträdande teknisk chef/ekonom Förslag till nya tomtköregler - Författningssamling 200.1 Regler för förmedling av obebyggda och gruppbebyggda småhusfastigheter inom Oskarshamns kommun Skickas till För kännedom/åtgärd: Kommunledningskontoret Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

Författningssamling 200.1 Regler för förmedling av obebyggda och gruppbebyggda småhusfastigheter inom Oskarshamns kommun Fastställda av kommunfullmäktige 1996-12-09, 120, rev 2004-02-09, 14 Gäller fr o m 20 1. Till tomtkön äger person rätt att anmäla sig som fyllt 18 år och som själv avser att bo på fastigheten. 2. Köer upprättas för följande orter: Oskarshamn, Kristdala, Påskallavik, Fårbo, Figeholm, Misterhult och Bockara. Sökanden kan registrera sig i kö till en eller flera tätorter. Sökanden registreras den dag då den första registreringsavgiften inkommer till kommunen. 3. Vid fördelning av tomter tillämpas följande regler: Turordningen mellan sökandena bestäms av väntetidens längd enligt punkt 2. Om flera sökande registreras samma dag skall turordningen lottas dem emellan. 4. Tomter och färdiga småhus erbjuds genom skriftlig förfrågan. Svar på erbjudanden ska lämnas till tekniska kontoret inom angiven tid och på angivet sätt. 5. Accepteras erbjudandet ska köpekontrakt upprättas med tekniska kontoret inom en månad efter att svarsfristen enligt punkt 4 utgått. Köpehandlingen undertecknas av två tjänstemän som tekniska nämnden utser. Alternativt undertecknar köpehandlingarna av kommunens firmatecknare. Den sökande stryks därefter ut tomtkön. 6. Sökande som tackar nej kvarstår i tomtkön med oförändrad turordning. 7. Tomtköplats får inte överlåtas annat än i särskilda fall. 8. Adressändring (postadress, e-postadress osv) ska omgående göras till tekniska kontoret. Kan den sökande inte nås via anmäld postadress, e-postadress osv stryks

2 (2) Regler för förmedling av obebyggda och gruppbebyggda småhusfastigheter inom Oskarshamns kommun den ur tomtkön. 9. Tekniska nämnden kan, efter skriftlig framställan, medge förtur under nedan angivna förutsättningar: - Medicinska eller sociala skäl: Den sökande eller någon i den sökandes familj har medicinska eller sociala problem som skulle lindras väsentligt genom boende i småhus eller grupphus. ntyg från läkare eller annan godtagbar kompetens erfordras. - Kommunens utveckling: Tilldelningen av tomt skulle vara av särskild betydelse för kommunen och dess utveckling. 10. En årlig registreringsavgift får uttas av sökande i tomtkön. Registeravgiften är en administrativ avgift för att hålla aktuella uppgifter. Avgiften är 300 kr årligen (kalenderår). Avgiften ska vara kommunen tillhanda den 31 januari årligen. annat fall stryks den sökande ur tomtkön. Påminnelse behöver inte skickas ut. Köper den sökande en tomt ur tomtkön räknas årets inbetalda registeravgift av köpeskillingen. 11. Anmäld i tomtkön medger att kommunen får efterfråga vilken typ av bostad osv den sökande efterfrågar för att ha som grund för kommunens planering. 12. Övergångsbestämmelser Den första registeravgiften ska betalas inom två månader från kommunfullmäktiges beslut om registeravgift vunnit laga kraft. Betalas inte avgiften i tid stryks den sökande ut tomtkön.

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 94 Dnr TN 2015/000002-13 nformation om jaktarrenden och kommunjägarna Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. nformationen om jaktarrenden och kommunjägarna noteras som delgiven. Ärendet Tekniska nämnden har gett tekniska kontoret i uppdrag att informera tekniska nämnden om kommunens jaktarrenden och information om kommunjägarnas arbete 2015-05-11, 74. Bakgrund Kommunen har stora markinnehav. På en del av dessa bedrivs jakt och på resten får kommunjägarna i uppdrag att t ex jaga rådjur vid klagomål från fastighetsägare. Kommunen har inget upplåtet fiske f n. Sjöfågeljakt sker av Norra Kalmarsunds Sjöfågeljaktförening på vissa upplåtna öar. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, informationen om jakt- och fiske godkänns. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår att informationen om jaktarrenden och kommunjägarna noteras som delgiven. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-04-27 56 nformation om jaktarrenden och kommunjägarna - Tekniska nämnden 2015-05-11, 74 nformation om jaktarrenden och kommunjägarna - Tjänsteutlåtande/utredning från biträdande teknisk chef/ekonom nformation om jaktarrenden och kommunjägarna - Jakt och fiske sammanfattning 2015-08-13 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

Jakt och fiske 1. Upplåtelse av mark och vatten för jakt Tekniska nämnden har tagit en policy om jakt 2012. Kommunen och donationerna innehar ca 2 200 ha skog. Ca 1 600 ha är upplåtet till jakt. Vidare finns ett stort antal öar och skär i kommunens vatten. Ett antal öar och skär är upplåtna till Kalmarsunds Norra Sjöjaktvårdsförening för sjöfågeljakt sedan många år tillbaka. Föreningen har upplåtelsen utan avgift men har samtidigt tillsyn över vattnen så att inte olaga jakt förekommer och en särskild uppgift att skjuta mink. ngen ytterligare sjöfågeljakt får förekomma. En mycket stor del av kommunens skog är friluftsområden och motionsslingor samt genomgående vägar, alltså områden med stora störningar om man ska utöva jakt. Jakten ska begränsa påverkan av vilt vid bebyggelse, minska påverkan i jord- och skogsbruket och odlingar samt minska risken för viltolyckor i trafiken. En översyn av avtalen pågår f n utifrån policyn. Målet är att under en treårsperiod komma upp i en genomsnittlig nivå på 65 kr/ha. Större områden med jakt: Kronoparken och Lagmanskvarn, Oskarshamn Rotvik/Mockebo, Oskarshamn Fagereke, Oskarshamn Kristineberg, Oskarshamn Hycklinge (jordbruksarrendet) Oskarshamn Misterhult (SJ Robacks donationsfond) Kristdala 2. Skyddsjakt Tekniska nämnden har 2012 tagit en policy hur skyddsjakten ska bedrivas. Skyddsjakten ske på områden som inte är upplåtna med jakt. Även i denna policy är syftet att viltstammen ska hållas på en lämplig nivå med hänsyn till trafiken, risken för skador i trädgårdar, odlingar, förorening på badplatser osv. Skadedjur kan vara allt från aggressiva älgar och stora vildsvin till fåglar i t ex lagerhallar eller på växande gröda. En vanlig uppgift är att ta hand om grävlingar i

uthus, gäss och vildsvin i och i kring Döderhultsdalen, skabbrävar som stryker omkring i tätorterna, trafikskadat vilt nattetid osv. Kommunjägarna, f n tolv stycken, ska i första hand ta hand om skadedjur. Kommunjägarna har Polisens tillstånd att skjuta i detaljplanelagt område, oftast tätorter. Kommunen betalar en viss summa i ammunition. Annan ersättning utgår normalt inte. Fällor tillhandahålls av kommunen. 3. Fiske Finns inga upplåtelser avs fiske längre, varken avseende fisk eller kräftor. 4. Ansvaret för mark och vatten i framtiden Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete på strategienheten som innebär att det tydliggörs att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens mark och vatten. Det borde innebära att initiativ om förändringar i skötseln av och viktigare beslut om mark och vatten kommer från kommunstyrelsen. Förslaget är på väg igenom beslutsprocessen f n. Samordningen på tjänstemannanivå sker i den s k MEX-gruppen (Mark- och Exploateringsgruppen). Viktigare beslut ska tas i kommunstyrelsen och löpande beslut kan delegeras till t ex enskilda tjänstemän på olika förvaltningar. Den löpande förvaltningen av skog och fastigheter kommer även i fortsättningen ske på framförallt tekniska kontoret. 2015-08-13 MOL

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 96 Dnr TN 2014/000046-9 Vattentäkt Hummeln - omfördelning av medel Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att de investeringsmedel från VA-budgeten 2015 som inte förbrukas (beräknas till 18 miljoner) överförs till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln under 2016. 2. nvesteringsbeloppen i budget 2016 från projekt 9327 Pumpstationsrenovering (0,5 miljoner) samt 9502 VA-verk upprustning och förnyelse (1 miljon) omfördelas till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln. 3. Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 25 miljoner tillförs i 2016 års investeringsbudget till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln. Arbetsutskottets beslut 1. Tekniska nämnden önskar ta del av budgetberedningens behandling av Hummeln enligt beslut i kommunstyrelsen 2014-01-21, 18 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn. Ärendet Då alla myndighetsbeslut är klara och ledningsarbetena planeras att slutföras under 2016 behövs investeringsbudgeten för projektet ett år tidigare än vad som tidigare varit med i verksamhetsplaneringen. 25 miljoner behöver tillföras i 2016 års investeringsbudget för VA-kollektivet. Det motsvarar de 22 miljoner som tidigare funnits i VP för 2017 samt 3 miljoner för samförläggning av VA-ledningar till Björnhult som förberedelse inför kommande VA-utbyggnadsprojekt enligt VA-planen 2024. Utöver redan beslutade medel om 15 miljoner för 2016 förslås att 0,5 miljoner för pumpstationsrenovering samt 1 miljon för VA-verk upprustning och förnyelse omfördelas till projektet Vattentäkt Hummeln. Dessutom behöver de 18 miljoner som inte kommer att förbrukas av 2015 års investeringsbudget överföras till Hummelnprojektet 2016. Tillsammans ger det den beräknade totala projektkostnaden på 59,5 miljoner. Bakgrund Ledningsrättsförrättningen för råvattenledningen från Hummeln till Rostorp vann laga kraft i slutet av juni. Restaurering av dämme och bro vid Hummelns utlopp vid Humlefors pågår och avslutas i mitten av oktober. Utredning av utformning av nytt vattenskyddsområde pågår. Upphandling av entreprenör har genomförts under våren. Skanska lämnade lägst anbud. Byggstart planeras till hösten för att sedan pågå drygt ett år. Ärendet Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn var uppe för behandling i kommunstyrelsen 2014-01-21 (dnr KS 2013/000159). Kommunstyrelsens beslut blev att översända ärendet till budgetberedningen för behandling. Tekniska nämnden önskar ta del av budgetberedningens bedömning i frågan. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 96 fortsättning Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att de investeringsmedel från VA-budgeten 2015 som inte förbrukas (beräknas till 18 miljoner) överförs till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln under 2016. - nvesteringsbeloppen i budget 2016 från projekt 9327 Pumpstationsrenovering (0,5 miljoner) samt 9502 VA-verk upprustning och förnyelse (1 miljon) omfördelas till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln. - Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 25 miljoner tillförs i 2016 års investeringsbudget till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln. Dagens sammanträde Teknisk chef Torsten Nilsson och avdelningschef Charlotta Karlsson informerar om vattentäkt Hummeln. Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag: - Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att de investeringsmedel från VA-budgeten 2015 som inte förbrukas (beräknas till 18 miljoner) överförs till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln under 2016. - nvesteringsbeloppen i budget 2016 från projekt 9327 Pumpstationsrenovering (0,5 miljoner) samt 9502 VA-verk upprustning och förnyelse (1 miljon) omfördelas till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln. - Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 25 miljoner tillförs i 2016 års investeringsbudget till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln. Vidare föreslår ordföranden att arbetsutskottet beslutar: - Tekniska nämnden önskar ta del av budgetberedningens behandling av Hummeln enligt beslut i kommunstyrelsen 2014-01-21, 18 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslagen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse/utredning från avdelningschef nformation finansiering om projekt Vattentäkt Oskarshamn - Tekniska nämndens arbetsutskott 2013-01-07, 9 nformation finansiering om projekt Vattentäkt Oskarshamn - Tekniska nämnden 2013-01-21, 5 Finansiering projekt Vattentäkt Oskarshamn - Skrivelse KS presidium Återremiss finansiering projekt vattentäkt - Tekniska nämndens arbetsutskott 2013-04-02, 50 Återremiss finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn - Tjänsteskrivelse/utredning från avdelningschef Återremiss vattentäkt Oskarshamn finansiering - Tekniska nämndens arbetsutskott 2013-09-02, 113 Återremiss vattentäkt Oskarshamn finansiering - Tekniska nämnden 2013-09-19, 87 Återremiss vattentäkt Oskarshamn finansiering Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 3 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 96 fortsättning - Skrivelse KS presidium Återremiss vattentäkt finansiering Oskarshamn - Tjänsteskrivelse/utredning från avdelningschef Vattentäkt Oskarshamn finansiering - Tekniska nämndens arbetskott 2013-12-02, 177 Återremiss vattentäkt Oskarshamn finansiering daterad 2013-11-22 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-01-07, 14 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn - Kommunstyrelsen 2014-01-21, 18 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 97 Dnr TN 2014/000008-8 Finansiering Ernemar reningsverk Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 30 miljoner tillförs 2016 års investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar avloppsreningsverk upprustning. 2. Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 20 miljoner tillförs 2017 års investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar avloppsreningsverk upprustning. Ärendet Detaljprojektering av Ernemar reningsverk har pågått sedan augusti 2014. Trots kontinuerliga möten under perioden fick tekniska kontoret först i slutet av maj 2015 en preliminär uppskattning av byggkostnaden från projektören Projektengagemang Vattenpartner. Den visade på ett betydligt större belopp (60 milj.) än deras tidigare prognos inför projekteringsstart (40 milj.). Det föranledde tekniska kontoret att kalla till ett möte med projektören som genomfördes 12 augusti. Då hade detaljprojekteringen slutförts och detaljgraden i beräkningarna ökat och den totala entreprenadkostnaden 90 miljoner angavs. denna summa är även byggledning, entreprenadarvode och oförutsedda kostnader medräknade. Den stora ökningen motiverades med att tidigare kostnadsberäkning främst hade gällt uppdatering av den biologiska reningsprocessen för att möta de nya skärpta utsläppsvillkoren. Upprustningsbehovet av byggnaderna på reningsverksområdet, vilka är från 1970- respektive 1980- talet, hade vid detaljprojekteringen visat sig större än vad som uppskattats tidigare. Vissa delar, framförallt ventilation och el, hade inte varit med i erforderlig omfattning. Nu har samtliga reningssteg setts över och nödvändiga åtgärder har projekterats i slamhantering, sandfång, sedimenteringar, flotation, etanoldosering samt gasanläggning. Ambitionen har varit att erhålla en anläggning som står sig 25-30 år framåt i tiden. Av den rena byggkostnaden som nu bedöms till 58 milj. härrör 6-7 milj. till byggnadsupprustning som inte direkt är kopplad till processombyggnaden men som det ändå finns stort behov av t ex takomläggningar, upprustning av personalbyggnad och arbetsmiljöåtgärder. Projektets budget för innevarande år kommer att ge ett underskott på 5 miljoner. budget för 2016 finns 36 milj. och i verksamhetsplan för 2017 finns 9 milj. maj 2014 omfördelades 7 milj. från Ernemarprojektet till andra VA-projekt som utfördes under 2014. Tekniska kontoret bedömer att ytterligare 50 miljoner behövs under 2016 och 2017. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 30 miljoner tillförs 2016 års investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar ARV upprustning. - Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 20 miljoner tillförs 2017 års investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar ARV upprustning. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 97 fortsättning Dagens sammanträde Teknisk chef Torsten Nilsson och avdelningschef Charlotta Karlsson informerar om finansiering av Ernemar reningsverk. Ordförande föreslår enligt föreliggande förslag: - Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 30 miljoner tillförs 2016 års investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar ARV upprustning. - Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 20 miljoner tillförs 2017 års investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar ARV upprustning. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslagen. Beslutsunderlag - gångsättningstillstånd kommunstyrelsen 2012-06-09, 168 - Ernemar beslut 2014-04-17 Tillstånd från Länsstyrelsen - Tjänsteutlåtande/utredning från VA-ingenjör Antagande av budgetanbud för detaljprojektering av om- och tillbyggnad av Ernemar reningsverk - Tekniska nämndens arbetsutskott 2014-06-02, 92 Antagande av budgetanbud för detaljprojektering av om- och tillbyggnad av Ernemar reningsverk - Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-08-14, 83 nformation om detaljprojektering av ombyggnad Ernemar reningsverk - Tjänsteutlåtande/utredning från avdelningschef nformation om detaljprojektering av ombyggnad Ernemar reningsverk Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 99 Dnr TN 2015/000096-1 Kristdala återvinningsstation Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, tekniska nämnden beslutar att stänga område för tippning av ris och kompost vid Kristdala återvinningsstation, kostnad 20 000 kronor. Ärendet Vid återvinningsstation i Kristdala är det ett område som man har lagt ris och kompost under många år. När det är marknad så har högen tagits bort av Oskarshamns kommun. Kostnaden av den åtgärden har renhållningskollektivet stått för innan inträdet i Kalmarsundsregionens renhållare, (KSRR). Yttrande rishögen är det blandat material (ris och kompost) och detta medför att det blir en kostnad att hantera rishögen, 250 kr/ton i dagsläget. Gatuavdelningen har ingen budget för detta, och kostnaden belastar nu gaturenhållningen. Ska kommunen fortsätta att hålla denna utökade servicenivå måste gatuavdelningens budget utökas med 25 000 kronor för att hantera rishögen. Alternativet är att stänga av området med att gräva ett dike och sätta en bom vid överfarten på diket, kostnad ca 20 000 kronor, för att förhindra fortsatt risupplag. Stängs området av så får man hänvisa till Storskogen. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår följande alternativ: - Tekniska nämnden beslutar att utöka gatuavdelningens budget med 25 000 kronor per år. - Tekniska nämnden beslutar att stänga område för tippning av ris och kompost, kostnad 20 000 kronor. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår, tekniska nämnden beslutar att stänga område för tippning av ris och kompost, kostnad 20 000 kronor. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande/utredning från avdelningschef Kristdala återvinningsstation Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 99 fortsättning Skickas till För kännedom: Kommunfullmäktige Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 101 Dnr TN 2015/000088-1 VA-anslutningar Högskulla sommarstugeområde Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, tekniska nämnden beviljar fastigheterna längs Ekollonvägen att genomföra förtida anslutning till kommunens vatten och avlopp i egen regi och efter kommunens anvisningar. Ärendet Fastighetsägarna (5 st) längs Ekollonvägen inom Högskulla sommarstugeområde har inkommit med en önskan om förtida anslutning till vatten och avlopp (VA). Flera av deras avloppsanläggningar uppfyller inte dagens krav på enskilda VA-anläggningar. Fastigheterna ligger idag utanför kommunens VA-verksamhetsområde. Enligt VA-planen för Oskarshamns kommun ska området förses med kommunalt VA år 2021 och då införlivas i verksamhetsområdet. Byggandet kommer nu i så fall att utföras i fastighetsägarnas regi, efter kommunens anvisningar. Yttrande Tekniska kontoret föreslår att anslutning kan beviljas under följande förutsättningar: - Särskilt anslutningsavtal tecknas som reglerar ett framtida övertagande av anläggningen - Fastigheterna införlivas i VA-verksamhetsområdet när övrig del av sommarstugeområdet får kommunalt VA - Anläggningen utförs efter kommunens anvisningar - Kommunen löser 2021 in den allmänna delen av anläggningen (den del som ej ligger på privata fastigheter) med restvärdet, beräknat enligt praxis på 10 års rak avskrivningstid Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden beviljar fastigheterna längs Ekollonvägen att genomföra förtida anslutning till kommunens vatten och avlopp i egen regi och efter kommunens anvisningar. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, tekniska nämnden beviljar fastigheterna längs Ekollonvägen att genomföra förtida anslutning till kommunens vatten och avlopp i egen regi och efter kommunens anvisningar. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 101 fortsättning Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande/utredning från projekteringsingenjör Skickas till För kännedom: Christer Malm Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 103 Dnr TN 2015/000009-3 Hastighetsmätning på Björngatan Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Föreliggande förslag, informationen om hastighetsmätning på Björngatan noteras som delgiven. Ärendet En hastighetsmätning har utförts på Björngatan vid Borgmästaregatan. Antal fordon som passerade var 10 080 fordon per dygn. Maxtimmen var mellan klockan 16-17 då 1 045 fordon passerade. Andel tunga fordon var 1,9 % vilket motsvarar 100 fordon per dygn. Medelhastigheten var 36,3 km/h. 85 percentilen (medelhastigheten på de 15 % som körde fortast) var 42,1 km/h. Bakgrund En hastighetsmätning har utförts som komplement till nya förslag till hastighetsreglering på Björngatan och Skeppsbron. Ärendets behandling På tekniska nämndens arbetsutskott 2015-01-26, 22 fick tekniska kontoret i uppdrag att göra en hastighetsmätning på Björngatan. Tekniska kontoret föreslår, informationen om hastighetsmätning på Björngatan noteras som delgiven. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, informationen om hastighetsmätning på Björngatan noteras som delgiven. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-01-26, 22 Hastighetsmätning på Björngatan - Tjänstutlåtande/utredning från trafikingenjör Hastighetsmätning på Björngatan Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 104 Dnr TN 2015/000010-4 nformation från trafiknämnden Arbetsutskottets beslut 1. Ärendet om information från trafiknämnden hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde 2015-09-14. Ärendet På tekniska nämndens arbetsutskott 2014-04-30, 88 beslutades att en gång i kvartalet kommer trafikingenjören för diverse information och redovisning av trafiknämndens arbete. Dagens sammanträde Arbetsutskottet beslutar att hänskjuta ärendet om information från trafiknämnden direkt till tekniska nämndens sammanträde. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 102 Dnr TN 2015/000023-5 Revidering av befintlig kostpolicy Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Förslaget ny kostpolicy, rubriken Kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten ändras till enbart äldreomsorg eftersom innehållet enbart vänder sig till äldre personer. 2. övrigt ställer sig tekniska nämnden positiv till en revidering av befintlig kostpolicy. Ärendet nkomna yttranden från bildningsnämnden och socialförvaltningen. Bildningsnämnden godkänner förslag till ny kostpolicy. Socialförvaltningen lämnar följande yttrande: Rubriken Kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten ändras till enbart äldreomsorg eftersom innehållet enbart vänder sig till äldre personer. Texten under stycket Uppföljning och utvärdering behöver förtydligas med vilken uppföljning och utvärdering som sker i tekniska nämnden och med vilka intervaller. Arbetsgruppens sammansättning, roll och vem som har ansvar för att sammankalla behöver också bli tydligt. Hur socialförvaltningens egen uppföljning och utvärdering ska rapporteras beslutar socialnämnden. Bakgrund Kost och serviceavdelningen vill göra en revidering av befintlig kostpolicy eftersom den befintliga inte stämmer enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Det som inte stämmer är rekommendationer på portionsstorlekar inom förskola och skola, måltidsordningen för alla åldersgrupper enligt Svenska näringsrekommendationer (SNR) och måltidspusslet finns inte längre. En kostpolicy behöver ingen innehållsförteckning. Vissa delar tillhör en gränsdragningslista för förskola och skola och ska inte vara med i en kostpolicy. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden ställer sig positiv till en revidering av befintlig kostpolicy. Arbetsutskottets beslut 2015-03-25, 50, ärendet om revidering av befintlig kostpolicy hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde 2015-04-13, för att invänta en dialog med bildningsnämndens presidium. På tekniska nämndens sammanträde 2015-04-13, 68 informerade avdelningschef Lillemor Persson om den pågående revideringen av befintlig kostpolicy. Ärendet om revidering av befintlig kostpolicy återkommer till tekniska nämnden 2015-05-11. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-08-31 102 fortsättning Dagens sammanträde Ordföranden föreslår att förslaget ny kostpolicy, rubriken Kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten ändras till enbart äldreomsorg eftersom innehållet enbart vänder sig till äldre personer. övrigt ställer sig tekniska nämnden positiv till en revidering av befintlig kostpolicy. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslagen. Beslutsunderlag - Reviderad kostpolicy 2015-03-06 - Kostpolicy Oskarshamns kommun, med ändringar - Tjänsteutlåtande/utredning från avdelningschef Revidering av befintlig kostpolicy - Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-03-25, 50 Revidering av befintlig kostpolicy - Tekniska nämnden 2015-04-13, 68 nformation revidering av befintlig kostpolicy - Protokollsutdrag BN 2015-06-10, 73 Yttrande över förslag till ny kostpolicy - Tjänsteutlåtande/utredning från socialförvaltningens chef Yttrande kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicyns syfte Att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor inom den kommunala verksamheten. Att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltiden och måltidssituationen. Att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller innehåll och omfattning för de olika kostverksamheterna. Att matsvinnet ska minimeras Att alternativ mat ska erbjudas till dem som av medicinska, religiösa, etiska och kulturella skäl behöver det Att livsmedel och mat ska distribueras på ett sätt som tar hänsyn till miljön. Effektiviserade transporter inom kommunen bidrar till färre körningar och minskar utsläpp av miljöfarliga ämnen. Att välja livsmedel som är säsongsanpassade, ekologiska och rättvisemärkta för en hållbar utveckling. Tillgång och ekonomi styr i vilken omfattning inköpen sker. Att personal som arbetar med mat och måltider ska ha kunskap för sitt uppdrag. Att måltiderna skall vara en naturlig och integrerad del i de olika verksamheterna Att använda måltiderna och maten som en viktig del i verksamheterna ur ett hälsomässigt, socialt och pedagogiskt perspektiv. Omfattning Oskarshamns kommuns kostpolicy omfattar verksamheterna för barn och ungdomar från åldern 1-19 år, äldreomsorg samt övrig verksamhet där måltider ingår. Måltiden är viktig Maten och måltiderna har stor betydelse för matgästernas välmående och trivsel. Livsmedelsverket beskriver en bra måltid i form av en modell med sex olika områden. Alla områden är lika viktiga att arbeta med inom förskolan, skolan och äldreomsorgen för att matgästerna ska må bra av maten och känna matglädje. Att laga GOD mat kräver kunskap och kompetens, men det är även viktigt hur maten presenteras. N- TEGRERAD innebär att all personal som arbetar med inom förskolan, skolan och äldreomsorgen är viktiga för att ge en positiv måltidsupplevelsen. Ett trevligt bemötande och en fräsch lokal bidrar till matlust och gör måltiden TRVSAM. HÅLLBAR maten påverkar miljön på olika sätt men genom medvetna livsmedelsval kan den belastas så lite som möjligt. Mat och matsedlar anpassa efter målgruppen för att den ska bli NÄRNGSRKTG. Maten som serveras till dina gäster ska vara SÄKER och de ska kunna känna sig trygga. 2

Kostpolicy inom förskola och skola Lagar, föreskrifter och direktiv som gäller nationellt för att säkerställa näringsriktiga måltider i förskolan och skolan ska följas. (NNR 2012, Bra mat i skolan och Bra mat i förskolan) Alla måltider som erbjuds inom förskolan och skolan ska vara av hög kvalité och utgå ifrån ett hälsosamt utbud av livsmedel. En strävan är att tillaga maten från grunden. Måltider som serveras ska vara anpassade till förskolan och skolans matgäster och erbjuda variation. Vid behov och efter särskild prövning erbjuds specialkost. Vid servering av specialkost bör största hänsyn tas till att maten så långt det är möjligt liknar den mat som serveras till alla andra matgäster. Exempel på specialkost är diabetes, glutenfri, laktosfri, äggfri, komjölkfri och fiskfri. Särskild mat kan även tillhandahållas av religiösa och etiska skäl, med vissa föreskrifter. Däremot finns det ingen möjlighet att erbjuda halal eller koshermat. Som alternativ kan laktovegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk kost i stället garanteras. Barn och elever ska ha möjlighet att äta i lugn och ro utan tidspress. Detta ökar förutsättningarna för att orka med dagen och på så sätt prestera bättre. Antalet som äter samtidigt ska begränsas efter antalet sittplatser. Ambitionen är att lunchen skall serveras mellan klockan 11.00-13.00 samt elevens tid att äta skall vara minst 20 minuter. Ramtiden är mellan 10.30-13.00. Vuxennärvaro är av betydelse för att göra måltiderna till en lugn och trevlig social samvaro. Vuxna är ett föredöme och bör utgöra ett stöd vid måltiden för god matkultur, social samvaro och skapa en lugn atmosfär. Det bör finnas ett matråd vid varje förskola/skola som stimulerar möjligheterna att påverka maten och måltidsmiljön. Avgiftsfri skollunch bör erbjudas till elever inskrivna i gymnasieskolan trots att det inte är reglerat i skollagen. 3

Kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten Måltider som serveras till äldre samt inom övriga verksamheter där måltider ingår ska uppfylla det som rekommenderas av Livsmedelsverket (Bra mat i äldreomsorgen) och Socialstyrelsen (SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring, samt vägledningen Näring för god vård och omsorg). Matsedlarna bör utformas så att de innehåller maträtter som är näringsberäknade och anpassade efter målgruppen. Maten som serveras bör vara smaklig, av god kvalité och omväxlande. Den ska anpassas till säsong, helgdagar och årstider och dukas fram på ett inbjudande sätt. Möjlighet ges at äta utan tidspress. nom äldreomsorg bör mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Boendeformer med totalt måltidsansvar serverar frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål. Måltiderna fördelas jämnt över dygnets vakna timmar för att underlätta upptaget av näringsämnena i maten som är sämre hos äldre personer. Valmöjligheter i matsedeln och lyhördhet inför matgästens önskemål är viktigt för att påverka aptiten. Nattfastan ska inte vara längre än 10-11 timmar då en lång nattfast verkar nedbrytande på kroppen och ökar risken för undernäring. Det ska finnas rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda ät- och nutritionsproblem. En tydlig ansvarfördelning och verktyg ska finnas för nutritionsutredning. Till matgäster som väljer att endast äta lunchen på kommunens restauranger bör den bestå av två huvudrätter per dag samt två till tre grönsaker, bröd och dryck så valmöjlighet finns. Specialkost och konsistensanpassad mat ska efter ordination erbjudas till de personer som av medicinska skäl är i behov av sådan. 4

Det bör finnas rutiner och ett forum t ex enhetsråd som ger möjligheter att påverka utbud och lämna synpunkter på maten och måltidsmiljön. Förutom näring bör måltiderna erbjuda sociala kontakter och något att se framemot under dagen. Måltiderna har en viktig roll som källa till gemenskap. En inbjudande måltidsupplevelse främjar välbefinnandet och ökar möjligheten att tillgodogöra sig den serverade måltiden. Personalen har en central roll för att främja måltidssituationen och stimulera även den som har tappat matlusten eller av andra skäl har svårt att äta. All personal som deltar i arbetet med måltider bör ha fullgod kompetens inom området 5

Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker årligen i respektive nämnds kvalitetsredovisning. Arbetsgrupp Följande arbetsgrupp har på uppdrag av Tekniska nämnden tagit fram ett förslag till en kost- policy för Oskarshamns kommun. Lillemor Persson Avdelningschef Kost & Service lillemor.persson@oskarshamn.se 0491-76 40 91 Anthony Ouvrard Enhetschef Kost anthony.ouvrard@oskarshamn.se 0491-76 41 76 Elisabeth Larsson Socialchef elisabeth.larsson@oskarshamn.se 0491-889 55 Annika Wesslén Fil lic. kostvetenskap/leg. Dietist/Kostekonom Medea Förlag och Konsult AB 018-30 30 78 6

Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

nnehåll Kostpolicy inom förskola och skola Kostpolicyns syfte 4 Huvudregler för måltiderna 4 Ansvar 5 Måltider i kommunens verksamheter 5 Pedagogisk lunch 6 Måltider på tallriken för alla åldersgrupper 6 Måltidsordning för alla åldersgrupper 7 Måltidspussel 7 Specialkost 9 Nationella riktlinjer för måltider 10 Kvalitetssäkring 10 Kostpolicy för goda matvanor inom matdistribution och restauranger för äldre nledning 12 Syfte 12 Kvalitet 12 Service 13 Miljö 13 2

Kostpolicy, gruppboende för äldre nledning 14 Mat anpassad för äldre 15 Viktiga hörnstenar 15 Vardag och helg 16 Matlagning nattetid 17 När det normala inte längre är tillräckligt 17 Observationer viktiga 17 Palliativ vård och vård i livets slutskede 17 Kostnader för specialkost 18 Uppdatering av kostpolicy Arbetsgrupp 19 nternet tips 19 3 Uppdaterad: Februari 2013

Kostpolicy inom förskola och skola Oskarshamns kommun serveras varje dag ca 7000 måltider inom den kommunala verksamheten. landets alla storhushåll serveras ca 3 miljoner måltider/dag. Storhushållen har därmed en betydande roll för våra matvanor. En bra kostverksamhet inom förskola, skola. är av stor betydelse för att främja den nationella folkhälsan. Visionen för Oskarshamns kommuns folkhälsoarbete är att hela kommunen skall präglas av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. Ett angeläget område är att arbeta för en ökad fysisk aktivitet och näringsriktigare kost, då hälsovinsterna kan bli stora. Vägledning i arbetet med kostpolicyn har varit livsmedelsverkets rekommendationer samt att följa skollagen. Kostpolicyns syften är: Att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor inom den kommunala verksamheten. Att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltiden och måltidssituationen. Att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller innehåll och omfattning för de olika kostverksamheterna. Huvudregler för måltiderna är: Att måltiderna skall vara en naturlig och integrerad del i verksamheten. Att använda måltiden/maten som en viktig del i verksamheterna ur både ett hälsomässigt, socialt och pedagogiskt perspektiv. 4

Ansvar Chefen för respektive verksamhet ansvarar för att kostpolicyn följs. Måltider i kommunens verksamheter Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskolor och familjedaghem. nom förskoleverksamheten serveras dagligen både frukost, lunch och mellanmål så det finns många möjligheter att påverka barnen till goda måltidsvanor och attityder till mat. Grundskola (även fritidshem) Skolmåltiderna skall erbjuda eleverna god och väl sammansatt mat i en trivsam miljö för att främja inlärning och bidra till en hälsosam livsstil. Bra matvanor är en förutsättning för att eleverna skall kunna fungera bra i skolan och orka koncentrera sig under skoldagen. samverkan med skolans undervisning skall kostverksamheten grundlägga och främja goda kostvanor samt ge kunskap och färdigheter för hälsa och välbefinnande. Enligt skollagen skall eleverna i grundskolan erbjudas kostnadsfria och näringsriktiga skolluncher. Här ingår även skolornas caféverksamheter. Gymnasieskola Oskarshamn kommun serveras kostnadsfri skollunch inom gymnasieskolan, trots att det inte är reglerat i skollagen. Gymnasieskolans huvuduppgift är elevernas lärande och utveckling. Skolmåltiderna skall erbjuda eleverna god och väl sammansatt mat i en trivsam miljö för att främja inlärning och bidra till en hälsosam livsstil. Här ingår även caféverksamheten. Personalens roll Personalens roll är att aktivt arbeta för att måltiderna skall blir en integrerad del i verksamheten. arbetsuppgifterna ingår att sprida information om vikten av att äta rätt ur ett hälsomässigt perspektiv samt främja en positiv inställning till måltiderna ur ett socialt perspektiv. All personal skall föra en dialog kring maten och måltidssituationen och vara goda förebilder. 5

Pedagogisk lunch Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete. Matvanor grundläggs vid en tidig ålder. Förutsättningar för att skapa goda matvanor bör därför starta när barnen är på förskolan. De vuxna är förebilder bland annat genom att: äta all mat som serveras visa vad en balanserad måltid är smaka på nya maträtter med en positiv inställning Tanken bakom den pedagogiska lunchen är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då ses som ett arbetsredskap. Lunch Åldersgrupp 1 vuxen 2 vuxna 3 vuxna 1-3 år - 4 barn 5-9 barn 10 - barn 1-5 år - 5 barn 6-11 barn 12 - barn 3-5 år - 7 barn 8-15 barn 16 - barn Förskoleklass - 12 barn 13 - barn Grundskolan 1 per klassgrupp Efter beslut av rektor* * Skriftligt beslut som delges kost/service avdelningen Måltider på tallriken för alla åldersgrupper De svenska näringsrekommendationerna (SNR) ger riktlinjer och utgår från den nuvarande näringssituationen i Sverige. SNR ger underlag för planering av kost som är så sammansatt att den tillgodoser de primära energi- och näringsbehoven. Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är varierad och varje dag innehåller livsmedel från följande grupper: Frukt och bär Grönsaker och baljväxter Rotfrukter och potatis Bröd och andra spannmålsprodukter Matfett Mjölk och ost Kött, fisk och ägg 6

Måltidsordning för alla åldersgrupper Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och serveras på regelbundna tider. Enligt SNR ska dagens totala energiinnehåll fördelas enligt följande: Frukost 20-25 % Mellanmål 10-15 % Lunch 25-35 % Mellanmål 10-15 % Middag 25-30 % Avvikelser från denna rekommendation finns för små barn under 2 år. Läs mer på www.livsmedelsverket.se Måltidspussel Dagens måltider kan ses som ett pussel. Vi äter olika livsmedel till olika måltider och får på så sätt i oss de näringsämnen vi behöver. Måltiderna kompletterar varandra och på kvällen ska pusslet ha blivit helt. Varje måltid eller pusselbit är lika viktigt för att dagen som helhet ska bli bra. 7

nnehåll i de olika måltiderna den svenska matkulturen har två slags måltider vuxit fram, den ena är frukost/mellanmål och den andra är lunch/middag. Frukost och mellanmål Byggs upp kring bröd, pålägg, gryn eller flingor och mjölkprodukter som kompletteras med frukt, grönsaker och rotfrukter. Lunch och middag Byggs upp kring tre olika livsmedel där Tallriksmodellen visar innehållet i en hel måltid och proportioner mellan de olika delarna. Del 1 innehåller potatis, pasta, ris eller något likvärdigt samt bröd. (kolhydratrika livsmedel) Del 2 innehåller grönsaker, rotfrukter och frukt. Del 3 innehåller kött, fisk, ägg eller ett vegetariskt alternativ, t ex kikärter eller linser (proteinrika livsmedel). Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller lättmjölk/mellanmjölk. Det finns avvikelser från denna tallriksmodell för barn upp till två år. Där skall delarna vara lika stora. Tallriksmodellen 8

Portionsstorlek Hur stor portionen ska vara beror på hur mycket energi man gör av med. Energibehovet påverkas bland annat av ålder, kön, kroppsstorlek och hur mycket man rör på sig. Tallriksmodellens proportioner är alltid desamma, men portionsstorleken måste vara anpassad till det individuella energibehovet. Läs mer på www.livsmedelsverket.se. Planering av måltider Matsedeln skall vara näringsberäknad och överensstämma med de nationella rekommendationerna. Sammansättningen av kosten varierar i allmänhet från måltid till måltid och från dag till dag. SNR gäller i princip för ett genomsnitt av en längre period på exempelvis en vecka. Värdena i rekommendationerna avser de mängder av näringsämnen som skall konsumeras. Förluster i form av svinn vid beredning och varmhållning skall därför beaktas när man planerar på basis av rekommendationerna. Näringsberäknad grundmatsedel som följer de svenska näringsrekommendationerna skall finnas. Ambitionen är att lunchen skall serveras mellan kl. 11.00 och 13.00 samt elevens tid att äta skall vara minst 20 minuter. Ramtiden är mellan 10.30 och 13.00. Ambitionen är att servera minst två rätter, varav en är vegetarisk. Tallriksmodellen med portion för en 2-åring Tallriksmodellen med portion för en 4-åring Specialkost Specialkoster serveras till de gäster som av olika skäl inte kan äta den ordinarie maten. Personer som av medicinska skäl behöver en annan mat erhåller den efter individuell medicinsk bedömning och ordination av legitimerad läkare eller sjuksköterska. Personer som av etiska, kulturella eller religiösa* skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln skall erbjudas anpassning av menyn. (ntyg från förälder/ vårdnadshavare) 9