Tre typer av utvecklingsteorier Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell
Den kapitalistiska modellen Moderniseringsteorin Liberala tillväxtekonomerna Nyliberala tillväxtteorin Neoklassisk marxism
Moderniseringsteorin Uländerna skall röra sig i riktning mot västländerna, deras kapitalistiska system är förebilden Modernt är gott, traditionellt ont. Icke-modern: Låg specialitet, självförsörjande, låg kapitalackumulation. Modern: Hög specialitet, beroende organisationer, centralisering Om ett land utvecklas dras de andra med
Liberala tillväxtekonomerna Från de utvecklade I-länderna skulle kapital, moderna attityder och tekniskt kunnande spridas till den fattiga delen av världen vars grundproblem var att man var för lite integrerad med kapitalismen i I-länderna.
Kritik mot den ovanstående Kritik mot denna var att produktlivscykeln visar att det inte är modern utrustning som kommer U- länderna till del utan omodern.
Nyliberalistisk tillväxtteori Inspirerad av monetarism (kontroll över penningmängden för att bekämpa inflation) och public-choice (Röstmaximera- ta populära beslut av politiker för att få så många röster som möjligt), kritiserade de vanliga liberalerna för att lägga sig i staternas utveckling för mycket
Nyliberalistisk tillväxtteori De fria marknadskrafterna är den enda lösningen på U-ländernas problem Är mot fackföreningar Är mot centralplanering.
Neoklassisk marxism Imperialismen är kapitalismens spridare, kapitalismen ger det industriella systemet som sedan övergår till det socialistiska skedet.
Förkastar den kapitalstiska modellen Sovjetmodellen Beroendeskolan
Förkastar den kapitalistiska utvecklingsmodellen Politisk omdaning en förutsättning för utveckling. I-landsberoendet måste avvecklas.
Sovjetmodellen Femårsplaner tvingande Centraliserad planering och resursfördelning Jordbruket kollektiviseras på så sätt skall arbetskraft frigöras Investeringar i tung industri d v s kol och järn prioriterades 85 % av investeringarna
Beroendeskolan Det ekonomiska systemet är uppbyggt på dominans och underordning, där de överordnade delarna utnyttjar de underordnade, metropol-satellit och centrum-periferi är vanliga termer för att beskriva underordning och beroende
Beroendeskolan Överföring sker från u-länder till i-länder Kolonialism och imperialism lade grunden till den internationella arbetsfördelningen U-länderna måste bryta sig loss från det kapitalistiska systemet och förlita sig till sin egen förmåga och på sina egna resurser
Kritik mot Beroendekskolan är att den gemensamma kakan hela tiden växer, den enes rikedom behöver alltså inte ske genom att den andre blir fattigare. 1820 var de rikaste länderna 3 gånger så rika som de fattigaste, idag är siffran 720:1. Gör detta att världen 1820 var bättre?
Modifierad kapitalistisk modell Orsakerna till relationen mellan I- och U-land går att lösa inom det befintliga ekonomiska systemet genom olika korrigeringar och ingrepp t.ex. tullar och statliga styrningar.
Modifierad kapitalistisk modell Införandet av jordbruksreformer Snabb industrialisering för att komma bort från råvaruberoendet Inhemsk industri ersätta importen s.k. importsubstitution. Svaga länder först stärkas bakom tullmurar
Modifierad kapitalistisk modell Jordbruksreformerna skulle åstadkomma inkomstfördelning och fördelning av jorden, därför att fattigdom och stora skillnader i inkomster håller tillväxten nere
Modifierad kapitalistisk modell Kritiken mot den gamla kapitalistiska teorin Kritik mot frihandeln, varnade för beroendet av råvaruexport då priserna på dessa tenderar att fluktuera, vilket ledde till svårigheter för den ekonomiska planeringen. Endast de rika som tjänar på frihandeln.
Modifierad kapitalistisk modell Kritiken mot beroendeskolan: Modellerna skulle anpassas till ländernas strukturella drag (alla länder är olika centrum semiperiferi periferi).
Kritik mot den modifierade kapitalistiska modellen Från liberaler: Protektionism skulle leda till ineffektivitet, lågt kapacitetsutnyttjande, höga kostnader och korruption