Inventering av fladdermöss vid Frostnäs, Gislaveds kommun inför etablering av vindkraft

Relevanta dokument
Fladdermusinventering inför etablering av vindkraft i Fagerberg, Nässjö kommun.

Fladdermusinventering med fokus på barbastellförekomst i samband med vindkraftsutredning i Bruzaholm, Eksjö kommun.

Fladdermusinventering i samband med väglokaliseringsstudie för E22, sträckan Gladhammar Verkebäck, Västerviks kommun.

Fladdermusinventering i Stora Sköndal, Stockholms kommun.

Kontrollprogram för fladdermöss, Vindpark Lemnhult

Inventering av fladdermöss i Planområde Gökegård, Öjersjö, Partille kommun

Inventering av fladdermöss i samband med detaljplanering av Hörneå, Umeå kommun

Fladdermusfaunan i Kronetorps park, Burlövs kommun

Fladdermusinventering inför ombyggnad av stall till hotell i Bokedalen, Partille kommun

Bilaga 4a Påverkan på fladdermöss (skrivbordsutredning)

Inventering av fladdermusfaunan vid Rödene, Alingsås kommun -inför planerad vindkraftspark

Inventering av fladdermöss i Torshälla, Eskilstuna kommun

Miljöanmälan Sidan 15 av 15 Upplo

Planerad vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun

Inventering av fladdermusfaunan inom fastigheten Åkarp 1:57, Burlövs kommun

Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad

Fladdermusinventering längs Säveån och i SKF-området, Gamlestaden, Göteborgs stad

Biogeografisk uppföljning av fladdermöss rapportering av inventering 2018

Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön

Inventering av fladdermöss vid Ryssberget Fladdermusinventering, inför bildande av naturreservat i Ryssberget i Nacka kommun.

Fladdermusinventering inför eventuell vindkraftsetablering vid Gunboröd i Munkedals kommun

Fladdermusinventering, Södertörn, Björn Palmqvist och Johnny de Jong

Inventering av fladdermusfaunan vid Fryksdalshöjden i Sunne. (Värmlands län) inför ansökan om vindkraftutbyggnad

Rapport rörande fladdermöss i Ödmården

Inventering av fladdermusfaunan vid Trysslinge, Laxå och Degerfors kommuner -inför planerad vindkraftspark

Fladdermusinventering vid Orrberget i Ludvika

Inventering av fladdermöss inför eventuell vindkraftsetablering vid Gustavstorp i Karlshamns kommun

Fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun

Fladdermöss och vindkraft

Fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gunboröd i Munkedals kommun en skrivbordsutredning

Ammoniak och kadmium inom jordbruket

Tillägg: Fladdermusinventering vid Alster, Karlstad kommun

Fladdermusundersökningar Hovdala 2009

Bilaga 7: Fladdermusinventering

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan - fladdermöss

Delrapport 1 Kontrollprogram fladdermöss vid Aneby-Tranås vindpark, Aneby och Tranås kommuner, 2016 del 1 av 2

Slutversion Inventering av fladdermöss vid Tumba. skog, Botkyrka kommun

Rapport Fladdermus (Grouseexpeditions)

Inventering av fladdermusfaunan i Hällevik

Inventering av fladdermöss i Hammarparken och dess omgivning, Uppsala kommun

Fyledalens fladdermusfauna

Artkartering av fladdermöss inför vindkraftsetablering vid Kusberget i Jämtlands län 2014

Inventering av fladdermusfaunan vid vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun

Bedömning av fladdermusfaunan vid detaljplaneområde Solgårdsterrassen

OM RAPPORTEN: Titel: Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Foton i rapporten: Omslag: OM UPPDRAGET: Utfört av:

Inventering av fladdermöss i Solna stad 2014

Bedömning av påverkan på fladdermössens livsmiljöer i detaljplan 1:1 Mölnlycke fabriker. Härryda kommun

Planerad vindkraftspark vid Bordsjö, Aneby kommun

Fladdermöss i Aneby-Tranås Fördjupad inventering inför etablering av vindkraft

Reviderad rapport rörande fladdermöss i Ödmården

Fladdermöss i Hovdala naturområde

Fladdermöss i Västerbottens län aktuellt kunskapsläge 2011

Inventering av fladdermusfaunan vid Åndberget, Härjedalens kommun

Inventering av fladdermusfaunan vid Varamon, Motala kommun

Caspar Håkansson BIOK01 HT16. Fladdermusfaunan i Höganäs kommun Inventering och utvärdering 2016

Fladdermöss i Jönköpings läns gruvor

Inventering av potentiella boplatser för mindre brunfladdermus (Nyctalus leisleri) i Mölnlycke, Härryda kommun.

Bedömning av fladdermusförekomst och påverkan på fladdermöss vid nybyggnation på fastighet Särö 1:477 Munkekullen, Kungsbacka kommun

Fåglar, fladdermöss och vindkraft. Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell

Projekt Holmevattnet. Fladdermusinventering inför planerad vindpark

Kompletterande inventering av fladdermöss inför vindkraftpark Målarberget

Inventering av fladdermöss vid Marviken i Norrköpings kommun 2013

Inventering av fladdermöss inför detaljplan vid Orminge, Nacka kommun, 2018

Planerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark

Emelie Nilsson Naturvårdskonsult Fladdermöss i Skåne

Fladdermusfaunan vid Virsehatt och Sennan 2016

Inventering av fladdermöss i Lidingö kommun

Inventering av fladdermöss vid Spångadalen - Bromstensgluggen, Stockholms stad.

Vindkraftdialogen i Stockholm Naturvårdsverket Alexandra Norén

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land

FLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD, UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV STADSBYGGNADSKONTORET DETALJPLAN

Fladdermusinventering och biotopkartering vid Mårdaklevs planerade vindkraftpark

Inventering av fladdermöss i Eriksberg, Uppsala kommun

Fladdermöss i Västmanlands län

Fördjupad artkartering av fladdermöss inför planerad vägdragning i Västervik 2016

Fladdermöss i Söderåsens nationalpark 2008

Fladdermöss i Västerbottens län kunskapsläget 2016

Gunnarp 1:3. Sammanfattning

Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft Slutrapport från förstudien 2005 (Projektnr )

Inventering av fladdermöss i Limhamns kalkbrott i Malmö kommun

Inventering av fladdermöss vid Norra Gullabo i Torsås kommun 2012

Utlåtande gällande beaktandet av fladdermöss i anslutning till detaljplaneändringen för Billnäs bruks område i Raseborgs stad 2011

Inventering av fladdermöss inför ny detaljplan i Karlstad kommun

Vindkraftens effekter på fladdermöss

Sträck av fladdermöss i relation till en planerad vindkraftpark vid Skottarevet, Falkenbergs kommun

Gotlands fladdermusfauna 2014

Vindkraftpark Hultema

Inventering av fladdermöss inom Malmö stad

Inventering av fladdermöss kring Råstasjön 2013

Bilaga 9. Riskbedömning av fladdermöss

Våneviks gammelskog. 32 arter skyddade enligt Artskyddsförordningen

Tillstånd att för vetenskapliga ändamål fånga fladdermöss

Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid järnvägsprojekt Jakobshyttan- Degerön, Motala kommun

Rapport Kontrollprogram fladdermöss vid Västra Derome vindpark, Varbergs kommun, 2015

Vindkraftpark Laxåskogen. - Fladdermusinventering 2012

FLADDERMUSINVENTERING TORPAÄNGEN, VÄXJÖ

Till Rättsenheten, Länsstyrelsen Skåne, Malmö

Transkript:

Graptolit ord & natur 20-14 09 29 www-graptolit.com Inventering av fladdermöss vid Frostnäs, Gislaveds kommun inför etablering av vindkraft Johan Eklöf 2014-09-19 Rapport till Ramström Vind Uppdrag utfört av: Johan Eklöf, Graptolit www.graptolit.com johan.eklof@gmail.com

BAKGRUND Fladdermöss förekommer över hela jorden, utom i polartrakterna och har gjort så i 60 miljoner år. De äldsta fossila fynden är drygt 55 miljoner år gamla och uppvisar stora likheter med dagens fladdermöss, det vill säga de hade förmågan att fånga insekter i mörker. Idag utgör fladdermössen en femtedel av alla däggdjur, med ca 1250 beskrivna arter och runt om i världen hittar man fladdermöss med all sorts föda på menyn grodor, skorpioner, fisk, nektar, frukt och blod. I Sverige är alla insektsätare och man har funnit 19 olika arter i sju olika släkten, vilket även här är en betydande del av däggdjursfaunan. Den senast beskrivna arten, nymffladdermus, påträffades så sent som 2010, vilket visar att vi ännu har mycket att lära om fladdermössen i Sverige. Åtminstone 15-16 arter kan anses bofasta i landet, men siffran kan stiga med ökad kunskap. 10 av våra arter är rödlistade, men alla fladdermöss är fredade enligt 3 jaktlagen och fridlysta enligt Artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Dessutom har Sverige förbundit sig att främja fladdermusbestånden och skydda fladdermössens jaktområden och boplatser enligt det internationella avtalet EUROBATS. För aktuell status, se Ahlén 2011. Fladdermöss är de enda däggdjur som kan flyga aktivt och de har en unik förmåga att ekolokalisera, det vill säga orientera sig i landskapet med hjälp av ljud. De kan därför både navigera obehindrat och jaga i kolsvart mörker. Varje natt kan en fladdermus fånga flera tusen insekter, vilket ger dem en viktig plats i ekosystemet. Faktum är att fladdermöss ofta används som indikatorer på hur miljön mår och förändras över tid. Flertalet fladdermöss trivs som bäst i halvöppna skogs- och kulturlandskap, med stort inslag av lövträd och nära vatten, det vill säga där det finns mycket insekter. Flera arter har också anpassats väl till ett stadsnära liv i trädgårdar och parker. Faktum är att människan nästan är en förutsättning för att vissa arter skall trivas, då vår djurhållning och klassiska gårdsbruk har format landskapet så att det gynnar fladdermössen. Dessutom fungerar våra hus ofta som boplatser. Fladdermöss och vindkraft I och med det senaste årtiondets kraftiga ökning av antalet vindkraftsparker, har det uppmärksammats att fladdermöss kan drabbas negativt av vindkraftverk (Ahlén 2002). Till skillnad från fåglar, verkar fladdermöss söka sig aktivt till kraftverken, vilket leder till att de omkommer. Det har visat sig att fladdermöss mer än gärna jagar kring vindkraftstornen (Rydell m fl. 2010) och därmed riskerar kollision eller att drabbas av det tryckfall som uppstår bakom rotorerna. Tryckfallet kan orsaka inre blödningar hos fladdermössen (Baerwald 2008). Utöver den direkta påverkan som vindkraftverken har på fladdermössen, drabbas de också indirekt genom förändringar i landskapet, allt från att boplatser, såsom gamla träd riskerar förstöras till att insektsrika våtmarker utarmas. Genom kunskap och planering kan dock riskerna minimeras och det verkar som om de flesta dödsfallen sker vid ett fåtal felplacerade vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). Fladdermöss finns där insekter finns och de föredrar i första hand mosaikartade kulturlandskap, vattennära och lövskogsrika områden och de missgynnas av produktionsskog, kalhyggen och storskaliga åkerbruk. Många vindkraftverk planeras i höglänta barrskogsområden, där färre arter antas drabbas. Men Kunskapen om hur fladdermöss reagerar i sådana områden är fortfarande relativt liten och det verkar som om fladdermöss, särskilt under sensommarnätter, även utnyttjar denna biotop (Rydell m fl. 2011).

I övrigt utgörs riskområdena främst av våtmarker och linjeelement i landskapet, såsom skogsvägar, strandkanter och dalgångar, vilka fladdermössen använder för förflyttning. Lokala migrationsrutter, liksom mer storskaliga förflyttningar är bra att känna till vid etablering av vindkraft. Även distinkta höjder i skogen verkar vara särskilt känsliga, möjligen på grund av att insekter följer skogens konturer och flyger nära trädtoppar, och således också kring vindkraftverk. Detta fenomen beror dels på att insekterna i största möjliga mån försöker undvika rovdjur och dels på vindförhållanden och temperaturskikt i luften. Dödsfallen är också koncentrerade till nätter med svag vind, främst i augusti-september, då stora mängder insekter migrerar i de högre luftskikten. Därför är höga vindkraftverk sämre ur fladdermusperspektiv än låga kraftverk (Rydell m fl. 2010, Rydell m fl. 2011). Tidpunkten sammanfaller också med fladdermössens flyttningar mot vinterkvarteren. Olika arter påverkas också olika mycket beroende på hur deras jaktbeteende ser ut. De mest utsatta arterna är de som jagar insekter på hög höjd, i fria luften, som till exempel stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus. Andra arter hittas i liten utsträckning kring vindkraftverk, beroende på beteende alternativt på få individer (Rydell m fl. 2010). Därför är det viktigt att konstatera, inte bara hur landskapet ser ut där vindkraft planeras, utan också vilka arter som kan tänkas förekomma där. Och det räcker inte att leta efter rödlistade fladdermöss i ett område, då det snarare är våra mer vanliga fladdermöss som drabbas mest av vindkraft. Projektområde och tidigare inventeringar Vindkraftsområde Frostnäs är beläget utanför Burseryd i Gislaveds kommun, i västra delarna av Jönköpings län. Området består till största delen av produktionsskog i olika stadier, med flera avverkade och eller avverkningsanmälda ytor, vilket normalt är en relativt ointressant miljö ur fladdermussynpunkt. Endast ett fåtal nyckelbiotoper och/eller naturvärden med ädellöv är identifierade i områdets närhet (Skogsdataportalen, figur 1). Men i projektområdet finns också ett antal mindre vatten, våtmarksområden och även sumpskog, vilket ökar attraktiviteten för insekter och därmed fladdermöss. I utkanterna finns även en del äldre bebyggelse och gårdsmiljöer med småskaligt jordbruk och/eller bete, platser som kan hysa ett flertal fladdermöss. I Gislaveds kommun har man tidigare noterat 8 olika fladdermusarter: nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus, den rödlistade dammfladdermusen och mustasch-/brandts fladdermus (Lst Jönköping 2008). Det sistnämnda artparet går inte att skilja åt genom enbart ljudupptagningar och benämns därför som en. Få inventeringar har gjorts i Burseryds absoluta närhet men vid sjön Fegen i Gislaveds kommun och Svenljunga kommun har man konstaterat fem olika arter: nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus och mustasch-/brandts fladdermus (Lst Jönköping 2008, Lst Västra Götaland 2006). METODER Alla svenska fladdermöss jagar med hjälp av ultraljudssignaler i större eller mindre utsträckning. Olika arter har olika kännetecken med avseende på bland annat frekvens och pulsrytm och kan därför artbestämmas med ljudinspelningar, direkt i fält eller via datoranalys (för detaljer kring artbestämning med hjälp av ljud, se bl a Russ 2012). Inventeringen gjordes av Johan Eklöf, fil dr i zoologi, under yngelsäsong samt under inledande parningsperiod/migration. Under yngelsäsongen

lever fladdermössen i kolonier med ungar och är då bofasta, medan de efter yngelperioden påbörjar parningssäsongen samt börjar röra sig mot sina vinterkvarter. Det är alltså viktigt att täcka in båda perioderna då artsammansättningen och rörelsemönster i ett område kan variera med tidpunkt. Inventeringspunkter i området bestämdes utifrån kartstudier och rekognosering av området på eftermiddagen innan påbörjad inventering. Övre raden från vänster: Vy från box 5, 6, 9; nedre raden från vänster: vy från box 10, 14, 15 Manuell inventering Med hjälp av handhållna ultraljudsdetektorer: Pettersson D240x (Pettersson Elektronik) och Echometer Touch (Wildlife Acoustics) kunde fladdermöss noteras, spelas in och artbestämmas. Jag lyssnade manuellt efter fladdermöss under 2 nätter: 26-27 maj samt 5-6 augusti, antingen stillastående vid utvalda positioner eller gåendes längs exempelvis häckar, vattendrag och byggnader, samt genom köra längre sträckor med bil. Se figur 1. Autoboxar Som främsta inventeringsmetod användes autoboxar (Pettersson D-500X), ultraljudsdetektorer som automatiskt spelar in alla ultraljud under en hel natt. Ljudfilerna lagrades på ett minneskort och analyserades senare med hjälp av särskild mjukvara, Pettersson BatSound 4.1. Sammanlagt placerade jag ut autoboxar på 15 olika positioner (figur 1) vid tre tillfällen under 8 nätter (26-29 maj, 12-14 juli och 5-8 augusti), totalt 42 boxnätter.

msp mdau 6 13 2, 12 5 3 6 ppyg msp 10 7 2 3 4 11 9 4 1 8 1 ppyg 14 15 nnoc msp 5 Figur 1. Manuell inventeringssträcka och positioner för autoboxar Enil= nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii) Msp= obestämd art ur släktet Myotis Mdau=vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Nnoc= stor fladdermus (Nyctalus noctula) Väder: 140526-140529 10-14 C, klart, vindstilla 140712-140714 12-15 C, skurar, svag vind 140805-140808 15-19 C, molnigt, vindstilla x Xx x ungefärlig placering av vindkraftverk manuell inventeringssträcka manuellt inspelade arter placering av autobox Nyckelbiotop eller naturvärde Resultat Jag fann totalt 7 arter fladdermöss i det undersökta området: stor fladdermus, nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus, fransfladdermus och mustasch-/brandts fladdermus. Det sistnämnda artparet kan inte skiljas åt och benämns som en art. Denna var också den mest spridda och noterades på 11 av 15 autoboxar, men räknas inte som känslig för vindkraftsutbyggnad då den inte jagar i fria luften. Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus noterades på 10 boxar vardera och dominerade stort i antal inspelningar, särskilt söder om de tilltänka vindkraftverken, vid Hökaregården och Norra Frostnäs, men även i Ma och Släthult. Troligen finns kolonier av dvärgfladdermöss vid Hökaregården såväl som i Norra Frostnäs. Den manuella inventeringen gav också ett stort antal dvärgfladdermöss vid gården i Svanabo och även här finns en

trolig koloni. Både nordisk fladdermus och dvärgfladdermus räknas till de mer känsliga arterna för vindkraft, men är samtidigt Sveriges vanligast förekommande arter. Ytterligare en vanligt förekommande art, i landet såväl som i projektområdet är långörad fladdermus. Den noterades på 7 av 15 boxar och var särskilt talrik vid Hökaregården. Långörad fladdermus jagar ofta tyst och kan därför vara underskattad i undersökningen, men arten räknas inte som vindkraftskänslig. Övriga arter noterades på tre eller färre boxar och i låga antal. Den vindkraftskänsliga stor fladdermus kunde bara konstateras i tre inspelningar i Norra Frostnäs samt vid ett tillfälle under den manuella inventeringen (se figur 1). Värt att konstatera är också förekomsten av den rödlistade fransfladdermusen, vilken förekom på två platser. Arten är dock inte vindkraftskänslig och inget tyder på att den har yngelkolonier i området. Överlag var fladdermusaktiviteten låg närmast de tilltänkta verken men mycket hög kring gårdarna söder om. Av vindkraftskänsliga arter kunde endast de vanligaste konstateras och sannolikt kommer inte fladdermusfaunan i stort påverkas av vindkraftsutbyggnad. Men etablering av vindkraft kommer att förändra miljön och möjligen också fladdermössens rörelsemönster, genom tillfartsvägar och förändring av landskapsbilden. Det kan därför vara viktigt att kontrollera hur fladdermössen kring Hökaregården/Frostnäs kommer att röra sig i vindkraftsområdet. Sammanfattningsvis tror jag inte att fladdermusfaunan kommer att påverkas i någon större utsträckning av en vindkraftsutbyggnad i Frostnäs. Men jag föreslår ett mindre kontrollprogram för de tre västligaste verken, där man mäter aktivitet på hög höjd, åtminstone i augusti-september. Om det dessutom går att undvika tillfartsvägar från Svanabo mot vindparken vore detta bra ur fladdermussynpunkt. BOX Datum mmb mdau mnat msp nnoc paur ppyg obest. antal arter insp/natt 1 140526-140529 1 1 0,3 2 140526-140529 10 7 4 3 7,0 3 140526-140529 2 1 0,7 4 140526-140529 9 17 69 1 3 32,0 5 140526-140529 29 5 6 40 4 26,7 6 140526-140529 5 2 6 4 4 5,7 7 140712-140714 0 0,0 8 140712-140714 3 1 2 2,0 9 140712-140714 1 5 1 1 1 4,0 10 140805-140808 6 2 1 3 3,0 11 140805-140808 3 11 2 3 4 6,3 12 140805-140808 6 6 3 2 1 4 6,0 13 140805-140808 20 2 4 3 8,7 14 140805-140808 546 15 3 4 101 1 5 223,3 15 140805-140808 62 3 70 319 8 4 154,0 Tabell 1. Antal arter och inspelningar per utplacerad autobox. Enil= nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Mmb= mustasch/brandts fladdermus (Myotis mystacinus/brandtii), Mnat=fransfladdermus (Myotis nattereri), Msp= obestämd myotos (Myotis sp.), Nnoc= stor fladdermus (Nyctalus noctula), Paur= brun långörad fladdermus (Plecotus auritus), Ppyg= dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus)

REFERENSER Ahlén I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: 14-22. Ahlén I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 106(2): 2 19 Baerwald E F, D Amours G. H, Klug B J, Barclay R M R. 2008. Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 2008 (18:16): 695 Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2008. Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Meddelande nr 2008:33. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 2006. Fladdermöss i Svenljunga och Tranemo kommuner sommaren 2005. Länsstyrelsen i Västra Götaland 2006:80 Russ J. 2012. British Bat Calls: A Guide to Species Identification. Pelagic Publishing. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. 2010. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2): 261-274. Rydell J, Engström H, Hedenström A, Kyed Larsen J, Pettersson J & Green M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Naturvårdsverket rapport 6: 467 Skogsdataportalen www.skogsstyrelsen.se