Diarienummer: Ö 2015/21 Datum: 2015-02-13 Beslutat av: Högskolestyrelsen Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08-120 537 00 www.gih.se registrator@gih.se
2(58) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Styrelsebeslut... 3 Rektors förord... 4 Gymnastik och idrottshögskolan 2014... 5 1 Inledning... 6 2 Gemensamt för högskolan... 7 3 Utbildning på grund- och avancerad nivå... 12 4 Forskning och utbildning på forskarnivå... 17 5 Samverkan... 21 6 Internationalisering... 24 7 Kompetensförsörjning... 26 8 Centrum för idrottsforskning... 29 9 Ekonomisk redovisning... 37 10 Styrelsearvoden... 50 Väsentliga uppgifter: GIH 2014... 52 Noter... 53
3(58) STYRELSEBESLUT Styrelsen för Gymnastik- och idrottshögskolan har den 13 februari 2015 beslutat att godkänna årsredovisningen för räkenskapsåret 2014. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
4(58) REKTORS FÖRORD Under det gångna året har GIH:s verksamhet utvecklats positivt på flera punkter. Det ekonomiska utfallet är bättre än budgeterat. GIH:s utbildningar är fortsatt attraktiva och antalet studenter på våra utbildningsprogram har fortsatt att öka. Våra studenter uppvisar en hög prestationsgrad som dessutom ökat sedan föregående år. Kvaliteten på högskolans utbildningar är också hög, vilket bekräftas av den under året genomförda kvalitetsutvärderingen av Universitetskanslersämbetet. Även våra forskare har ökat sin produktivitet. Antalet referentgranskade artiklar har nästan fördubblats sedan 2012. Vi har också under året examinerat våra första egna doktorander. Totalt uppgick antalet doktorsexamina till sju och licentiatexamina till två under året. Den 14 maj 2014 var en historisk dag då GIH:s allra första spikning av en doktorsavhandling genomfördes i biblioteket. Under året har vi också sjösatt vårt arbete med strategiska partnerskap som planerats under ett antal år. Detta resulterade i en intresseanmälan för en kommande ansökan till KK-stiftelsen om att erhålla stöd för en forskningsprofil. Vi har under denna process fått bekräftat att GIH är en attraktiv samarbetspartner. Högskolan kommer dock ställas inför flera utmaningar under de kommande åren. Arbetet med att nå en ekonomi i balans fortsätter. Avgörande är hur framgångsrik GIH kommer att vara i att finna nya former för att finansiera verksamheten. Arbetet med strategiska partnerskap utgör en viktig del i detta arbete. GIH behöver också stärka sin utbildningsverksamhet, dels med nya samarbeten i Mälardalsregionen, dels genom att stärka internationaliseringsarbetet i utbildningen. Ett viktigt steg i denna process är att GIH under 2014 accepterats som medlem i Erasmus Charter for Higher Education. GIH upplever att utvecklingen varit positiv under året men är medvetna om att vi som sektorshögskola med inriktning på idrott, fysisk aktivitet och hälsa behöver ytterligare resurser för att kunna ta ett utökat samhällsansvar att bistå med utbildning och forskning för att förbättra den framtida folkhälsan. Karin Henriksson-Larsén Rektor
5(58) GYMNASTIK OCH IDROTTSHÖGSKOLAN 2014 Utbildning: Forskning: 5 utbildningsprogram 64 referentgranskade artiklar 17 fristående kurser 32 verksamma doktorander 1 457 studenter 7 doktorsexamina 646 helårsstudenter 2 licentiatexamina 540 helårsprestationer 45 % andel externa bidrag av forskning 85 % i genomsnittlig prestationsgrad Personal: Ekonomi: 106,1 heltidsekvivalenter Intäkter: 131,3 mkr 6,4 professorer Kostnader: 131,9 mkr 24,1 docenter och lektorer Kapitalförändring -638 tkr 23,1 adjunkter Andel utbildning 72 % 13,7 doktorander med anställning Andel forskning 28 % 3,8 bibliotekspersonal Myndighetskapital 21,4 mkr 7,4 teknisk personal Oförbrukade bidrag 12,4 mkr 24,8 administrativ personal 44 % disputerade lärare Viktiga händelser 2014 Den 14 maj 2014 spikades GIH:s allra första doktorsavhandling i biblioteket. GIH:s utbildningar har utvärderats av Universitetskanslersämbetet med omdömet hög kvalitet. GIH har genomfört en organisationsöversyn med syftet att förtydliga organisationen. Bland annat har en ny roll, utbildningsledare, införts med syfte att öka kvaliteten på högskolans utbildningar. GIH har inrättat en ny internationaliseringsstrategi och accepterats som medlem i Erasmus Charter for Higher Education. GIH har inlett ett arbete med strategiska partnerskap med syftet att stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna vid högskolan genom samarbete med näringslivet.
6(58) 1 INLEDNING 1.1 Högskolans uppdrag Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) är Sveriges främsta kunskapscentrum för idrott, fysisk aktivitet och hälsa. GIH bildades den 5 maj 1813 då Pehr Henrik Ling, den svenska gymnastikens fader, under Karl XIII:s beskydd inrättade Gymnastiska Centralinstitutet, sedermera GIH. Sedan dess har GIH utbildat gymnastik- och idrottslärare och breddat utbildningen till att även inbegripa idrottstränare, hälsopedagoger och sport managers. GIH:s vision och långsiktiga mål för perioden 2012-2016 är att bidra till en positiv samhällsutveckling genom att vara ett nationellt nav och en internationellt framstående högskola för forskning och utbildning inom området idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Detta ska ske genom att GIH: ska bedriva en excellent idrottsvetenskaplig forskning. ska vara nationellt ledande och riksrekryterande samt internationellt attraktiv inom grund- och forskarutbildning. ska bedriva utbildning präglad av integrering mellan teori och praktik. ska fortsätta vara nationellt ledande och verka som ämnesdidaktiskt centrum med fokus på skolämnet idrott och hälsa. ska vara ett kunskapscentrum för fysisk aktivitet och hälsa och utgöra en resurs för hälso- och sjukvården och övriga samhället. ska vara ett kunskaps- och utvecklingscentrum med fokus på prestation och träning. ska vara en attraktiv samarbetspartner såväl inom som utanför akademin. ska vara en jämställd och attraktiv arbetsplats som är effektiv, professionell och utvecklande med en stimulerande och god arbetsmiljö för såväl studenter som personal. 1.2 Årsredovisningens disposition GIH redovisar härmed resultaten för 2014 års verksamhetsår. Resultatredovisningen består av sju delar: Gemensamt för högskolan Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Samverkan Internationalisering Högskolebiblioteket Kompetensförsörjning Därefter följer årsredovisningen för Centrum för idrottsforskning samt högskolans ekonomiska redovisning. GIH redovisar prestationer med avseende på volym och kostnader för högskolans huvuduppgifter: utbildning och forskning samt för delar av samverkan. För övriga uppgifter kommenteras resultat och om möjligt redovisas volymmått. Enligt förordningen ska årsredovisningen återge verksamhetens utfall för de senaste tre åren. I förekommande fall förekommer dock avvikelser då sådana anses ge en bättre bedömning av verksamhetens utveckling.
7(58) 2 GEMENSAMT FÖR HÖGSKOLAN 2.1 Kvalitet i utbildning och forskning Ansvaret för kvalitet i utbildning och forskning åligger GIH:s kollegiala organ grundutbildningsnämnden (GUN) och forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN). Huvuduppgift och ansvarsområde för GUN är uppläggning och granskning av kvalitet i program och fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå. GUN fastställer utbildningsplan och kursplaner inom varje program samt beslutar om lokala bestämmelser för examen. Inom GUN:s verksamhetsområden ingår att säkerställa forskningsanknytning inom programmen samt att följa upp studerande som lämnat GIH (alumnuppföljning). Därutöver ingår att besluta om utbildningsutbudet inom givna ramar och fastställa examinatorer för kurser inom program och fristående kurser. GIH omorganiserades under 2014 vilket innebar att grundutbildningsnämndens tidigare programkommittéer upphörde i och med den 30 juni 2014. Under hösten har nämnden konstituerats med nya ledamöter, reviderat uppdrag samt omarbetat flera av de kvalitetsoch policydokument som beslutats i nämnden utifrån omorganisationen. Följande kvalitetsdokument har reviderats under 2014 i och med omorganisationen: Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga ämnen, huvudområde och examina Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga program Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga kurser Målet i GUN:s kvalitetsarbete, med fastställande av examinatorer, redovisning av kursrapport samt självvärderingsarbete, har genomförts under budgetåret. Under året har en övervägande del av GIH:s kurser kvalitetsgranskats och redovisats i kursrapporter. Under 2014 utvärderades samtliga utbildningar i idrottsvetenskap av Universitetskanslersämbetet. Bedömningsunderlaget har omfattat ett urval av studenters självständiga arbete och en självvärdering. Till detta genomfördes ett virtuellt platsbesök i form av intervju med studenter respektive lärarrepresentanter. För GIH så har kandidat- och magisterexamen i idrott/idrottsvetenskap utvärderats och har fått betyget hög kvalitet. I den av GUN framtagna utbildningsstrategin för 2012-2015 är ett av målen vad gäller forskningsanknytning att det ska finnas en tydlig koppling mellan den praktiska idrotten och de teoretiska studierna, samt ett större inslag av internationell kurslitteratur. Ett pågående arbete handlar om att i undervisningen i ökande grad använda kurslitteratur som har tydlig forskningsanknytning även i de praktiska delarna i undervisningen. Då litteratur i bokform saknas, används originalstudier eller översiktsartiklar som komplement till annan litteratur. I genomsnitt har lektorer 20 procent och professorer 60 procent forskningstid i sin tjänst vid GIH. Professorer deltar i undervisningen inom såväl grundutbildningen som inom undervisningen på avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Genom att forskningsaktiva lärare deltar i undervisningen säkerställs utbildningens forskningsanknytning. Dessa lärare undervisar inom såväl sitt grundutbildningsområde, sitt specialområde inom forskningen, kringliggande ämnen samt i generella vetenskapsteoretiska och forskningsmetodologiska ämnen. Vid handledning och examination på avancerad nivå är det uteslutande disputerade lärare som tjänsteläggs.
8(58) I enlighet med GIH:s forskningsstrategi har riktlinjerna för fördelning av statsanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå utvecklats ytterligare under året mot att utgöra ett mer prestationsbaserat stöd. Vetenskaplig publicering har fått ett tydligare genomslag vid fördelningen av GIH:s interna forskningsmedel (projektmedel och forskningstid i tjänsten för lektorer) samt externa forskningsanslag för att bättre överensstämma med hur det statliga anslaget fördelas. GIH:s medel för internationellt forskarutbyte har som föregående år fördelats efter en bedömning med extern granskning. Beredningen av forskningsbudgeten genomfördes i enlighet med den fokusprioritering som fastställdes av högskolestyrelsen för 2014. FFN har även under 2014 haft fokus på etik inom forskning. Riktlinjer för handläggning av oredlighet i forskningen har beslutats och etiska riktlinjer för forskning på GIH har utarbetats. Ett särskilt prioriterat arbete inom kvalitetsarbetet för utbildning på forskarnivå utgjordes av framtagande av Utvärdering av utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap vid GIH kvalitetsaspekter på antagning och handledning. Enkätundersökningen kommer att genomföras under vårterminen 2015. Utöver det har fokus legat på utvecklandet av valbara kurser på forskarnivå inom idrottsvetenskap för både GIH:s egna doktorander och för nationell rekrytering. 2.2 Jämställdhet och likabehandling GIH:s mål är att ha en jämn könsfördelning inom samtliga personalgrupper, i nämnder och i beslutande organ. Detta mål iakttas vid nyrekryteringar samt vid sammansättning av beslutande organ. Utannonserade tjänster har en inkluderande och välkomnande utformning och bedömningsgrunderna är könsneutrala. Vid GIH räknas en personalgrupp som jämställd om det råder en balans inom spannet 40-60 procent av vardera kön. Tabell 2.1 Procentuell fördelning årsarbetskrafter kvinnor och män inom grupperna professorer, lektorer/adjunkter och administrativ personal 2012-2014 År Kvinnor Män Total årsarbetskraft 2014 52 % 48 % 2013 52 % 48 % 2012 54 % 46% Professorer 2014 2013 2012 18 % 20 % 27 % 82 % 80 % 73 % Lektorer och adjunkter 2014 49 % 51 % 2013 49 % 51 % 2012 52 % 48 % Administration 2014 68 % 32 % 2013 71 % 29 % 2012 74 % 26 % Det råder en jämn könsfördelning inom den totala årsarbetskraften samt inom gruppen lektorer och adjunkter. I gruppen professorer har den ojämna könsfördelningen ökat något jämfört med föregående år. Inom administrationen är det en ojämn könsfördelning.
9(58) Under 2014 har fyra kvinnor och en man blivit befordrade till docenter. GIH har tio docenter, varav åtta är kvinnor. Då docentkompetens är ett krav för att få bli huvudhandledare åt doktorander, som i sin tur är ett krav för att bli befordrad till professor, räknar GIH med att få en mer jämställd professorsgrupp på sikt. Under 2012-2015 ska minst 43 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. GIH har fem professorer, varav en är kvinna. Under 2013 anställde GIH två professorer, båda män. Enbart en sökande per tjänst var kvinna och männen rankades högre vid sakkunnigutlåtande. En ansökan om befordran inkom under 2013 och denna var från en man som befordrades till professor. Under 2014 har inga professorer anställts och ingen har ansökt om befordran. I GIH:s anställningsordning framgår vilka kriterier som gäller både vid rekrytering och vid befordran av lärare. Sammanlagt finns 15 befordrade lärare vid GIH varav sex är män och nio är kvinnor. GIH har därmed en jämn könsfördelning inom gruppen befordrade lärare. GIH:s ledning och chefskrets (innefattande rektor, prorektor, vice rektor, ordföranden i forsknings- och forskarutbildningsnämnden, ordföranden i grundutbildningsnämnden, förvaltningschef, prefekt, enhetschefer och avdelningschefer) består av åtta kvinnor och fem män. GIH har därmed någon övervikt av kvinnor i gruppen ledning och chefskrets. Högskolans kollegiala organ har totalt 18 ledamöter, varav sju män och elva kvinnor. GIH har riktlinjer för fördelning av statsanslaget för forsknings- och utvecklingsarbete utifrån ett kvalitetsperspektiv. För att säkerställa att systemet inte får oavsiktliga konsekvenser genomförs årligen analyser av resurstilldelning av forskningsmedel i relation till jämställdhetsmålet. GIH delar genom FFN ut forskningstid i tjänsten till högskolans lektorer. Tilldelningen görs efter ansökan och är prestationsbaserad med tyngdpunkt på publikationer i referentgranskade tidskrifter och extern forskningsfinansiering. Kvinnor och män tilldelas ungefär samma andel tid i tjänsten för forskning. Av de lektorer som söker forskningstid tilldelas män i genomsnitt 17 procent och kvinnor 18 procent forskningstid i tjänsten. Samtliga professorer tilldelas 60 procent forskningstid i tjänsten ur basanslaget för forskning. GIH:s forskare kan också söka rese- och internationaliseringsbidrag. Under 2013 och 2014 sökte kvinnor betydligt mindre rese- och internationaliseringsbidrag än männen och de tilldelades också mindre medel per person än männen. Då antalet sökande är få är det svårt att dra några slutsatser, men frågan bevakas av högskolans nämnd för forskning och utbildning på forskarnivå. Under 2014 har en plan för lika villkor omfattande både medarbetare och studenter tagits fram. GIH:s lärare har också genomgått en utbildning i mötet med studenter med funktionshinder och en personaldag för alla medarbetare har haft temat likabehandling. 2.3 Studentinflytande Studenterna vid GIH har rätt att vara representerade i samtliga beslutande och beredande organ och programråd. Representanterna väljs av GIH:s studentkår. 2014 var det totalt elva studentrepresentanter och dessa deltog i högskolestyrelsen, ledningsrådet, grundutbildningsnämnden, forsknings- och forskarutbildningsnämnden, berednings-
10(58) gruppen för anställningsärenden, disciplinnämnden, arbetsmiljö- och likabehandlingsrådet, IT-rådet, stipendienämnden och biblioteksrådet. Av dessa elva studentrepresentanter var tre män och åtta kvinnor under den mandatperiod som inleddes den 14 mars 2014. Nytt för 2014 är att varje program har programråd ledda av respektive programs utbildningsledare. Studenterna representeras här av två studenter från varje årskurs och råden äger i normalfallet rum tre gånger per läsår. Programråden är inte beslutande eller beredande men ger en möjlighet för studenterna att komma med synpunkter och ställa frågor. För att stärka studentinflytandet har GIH under en rad av år avlönat en kårkanslist (studentombudsman), vars primära uppgift har varit att arbeta för ett ökat studentinflytande och jämställdhet bland studenterna på högskolan. Både studentkåren och ledningen anser att samarbetet mellan kåren och GIH fungerar mycket väl. Tabell 2.2 Antal medlemmar i GIH:s studentkår, per termin 2011-2014 HT 2014 VT 2014 HT 2013 VT 2013 HT 2012 VT 2012 HT 2011 VT 2011 Antal medlemmar 507 434 580 424 525 366 452 255 2.4 Breddad rekrytering Högskolan ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Som ett led i att möta studenter från studieovana miljöer har GIH under 2014 utvecklat det introduktionsprogram för akademiska studier som infördes 2011. Därtill har ett introduktionsmoment om 1,5 hp tillförts den ordinarie undervisningen för samtliga program. Under detta behandlas bland annat akademiskt skrivande. Enligt statistik från Universitetskanslersämbetet (tabell 2.3) har GIH under senare år haft en uppgång av andelen nyantagna studenter med utländsk bakgrund och därmed närmat sig riksgenomsnittet. Dock sker en nedgång 2014. Tabell 2.3 Andel nyantagna studenter med utländsk bakgrund i procent * Läsår 2013/14 Läsår 2012/13 Läsår 2011/12 GIH 9 15 12 Samtliga lärosäten 19 18 17 * Högskoleverkets årsrapport 2012; Universitetskanslersämbetets årsrapport 2013 och 2014. Beträffande andelen nyantagna studenter med högskoleutbildade föräldrar ligger GIH under riksgenomsnittet (tabell 2.4). Tabell 2.4 Andel nyantagna studenter med högskoleutbildade föräldrar i procent * Läsår 2013/14 Läsår 2012/13 Läsår 2011/12 GIH 31 34 32 Samtliga lärosäten 37 36 35 * Högskoleverkets årsrapport 2012; Universitetskanslersämbetets årsrapport 2013 och 2014.
11(58) 2.5 Hållbar utveckling GIH:s utbildningar innehåller kursmoment där hälsa och livsstil inte begränsas till individens hälsa, utan även omfattar begrepp som hållbar utveckling och god miljö. GIH strävar efter att påverka populationens hälsa och därmed till exempel vårdutnyttjandet och god arbetsförmåga genom att i en lång rad verksamheter verka för en fysiskt aktiv livsstil. Bland dessa aktiviteter finns insatser för livsstilsförändring hos äldre och hos individer med livsstilssjukdomar samt ett antal primärpreventiva insatser i befolkningen. Ytterligare exempel på forskning som främjar hållbar utveckling är projekt om fysisk aktivitet och arbetspendling. GIH:s miljöarbete har som målsättning att ta miljömedvetna beslut i högskolans dagliga verksamhet samt att GIH ska verka för att hållbar utveckling i flera led. I miljöarbetet ingår ett ökat bruk av videokonferenser, el- och värmebesparande insatser samt användning av elektronisk distribution av ärenden och studentuppgifter i syfte att minska GIH:s pappersförbrukning.
12(58) 3 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ GIH bedriver utbildning i idrott, fysisk aktivitet och hälsa. GIH:s målsättning är att utbildningsutbudet ska domineras av programutbildning och att fristående kurser ska utgöra cirka 10 procent av verksamhetens omfattning. Utbildningen ska också kännetecknas av en tydlig koppling mellan den praktiska idrotten och de teoretiska studierna. GIH:s viktigaste avnämare är skolan, idrotten och delar av hälso- och sjukvården (sjukvård, företagshälsovård, elevhälsa med flera). Avnämarperspektivet återfinns i all utbildning vid lärosätet. GIH ska även förmedla betydelsen av livslångt lärande till studenterna och erbjuda möjlighet till fort- och vidareutbildning på vetenskaplig grund. Utbildningsutbudet vid GIH har fokus på programutbildningar som leder till yrken (lärare, tränare, sport managers och hälsopedagoger) där det finns ett konstaterat behov av examinerade yrkesutövare. GIH:s utbildningsutbud erbjöd 2014 sex utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå: lärar-, tränar-, hälsopedagog-, magister/masterprogrammet samt möjligheten att läsa en utbildning i idrott och hälsa, 120 hp, med möjlighet till högskoleexamen. Denna gavs första gången hösten 2014. GIH är i dagsläget det enda lärosätet i Mälardalsregionen som utbildar lärare i idrott och hälsa och har därför ett särskilt ansvar för kompetensförsörjningen av denna yrkesgrupp. Hälsopedagogutbildningen riktar sig i huvudsak till den framväxande sektorn med inriktning mot friskvård och sjukdomsprevention. Tränarutbildning fokuserar i sin tur på att utbilda kvalificerade tränare, utbildare och utvecklare inom svensk och internationell idrott. GIH erbjuder också, i samverkan med Södertörns högskola, Sport Managementprogrammet som leder till kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot idrottsvetenskap. Denna utbildning riktar sig i huvudsak mot det ökade kompetensbehov som identifierats inom föreningssektorn och näringslivet. Därutöver ges fristående kurser på grund- och avancerad nivå som ämnesfördjupning och breddning, fortbildning och kompetensutveckling samt uppdragsutbildningar. GIH:s lärarutbildning har under decennier haft ett mycket högt söktryck och de nyantagna studenterna har haft högt meritvärde vid antagningen. Vid ämneslärarutbildningens införande och de första antagna höstterminen 2011 sjönk söktrycket och tillika meritpoäng. Inför den nya ämneslärarexamen genomfördes flera riktade insatser för rekrytering med hänsyn till dimensioneringen av utbildningen. Ett samarbete påbörjades med Riksidrottsförbundet för att bland annat kartlägga hur stor bristen är på utbildade lärare i specialidrott. När behörighetsförordningen ändrades 1 beslutade grundutbildningsnämnden vid GIH att endast anta studenter till ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan. Detta på grund av att ämneslärare nu endast utbildades i två ämnen och att ämnet idrott och hälsa gav behörighet att undervisa i båda skolformerna; grundskolan och gymnasiet. Inför denna förändring utarbetades nytt informationsmaterial om ämneslärarutbildningen som spridits via utbildningsmässor, hemsida och till högskolans samarbetspartners och avnämare. 1 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/forordning-2011326-ombehor_sfs-2011-326/ Regeringsbeslut 27 juni 2013.
13(58) GIH medverkar i de årliga samverkanskonferenserna mellan samtliga lärosäten, kommunförbundet och berörda kommuner i Stockholmsområdet för att diskutera dimensioneringsfrågor och VFU-platser. Inför dimensioneringsbeslut medtas såväl underlag från samverkanskonferensen, Skolverkets statistik över ämnesbehöriga lärare, åldersfördelning och förstående pensioneringar et cetera samt dialoger med avnämare. GIH har överenskommelser med Stockholms universitet och Södertörns högskola vad gäller ämne två för GIH:s lärarstudenter och det motsatta vad gäller ämnet idrott och hälsa som ämne två i en ämneslärarutbildning. I möten med dessa lärosäten förs också gemensamma diskussioner om dimensionering. Vad gäller val av ämne två informeras GIH:s lärarstudenter dels vid antagning, dels vid tidpunkten för val av andra ämne. 3.1 Antal studenter År 2014 omfattade utbildningarna inom program och fristående kurser totalt 646 helårsstudenter (HST) varav 633 inom ramen för ordinarie utbildningsuppdrag och 13 i form av uppdragsutbildningar. Antalet registrerade studenter 2014 var 686 studenter på vårterminen och 771 på höstterminen. Programstudenterna utgjorde totalt 731 studerande. Dessutom fanns 726 registrerade studerande på fristående kurser vid GIH. 2 Av dessa var 777 personer nyantagna, varav 309 personer vid programutbildningarna och 468 personer i fristående kurser. Totalt sett var det bland nybörjarna på program en jämn könsfördelning: 48 procent kvinnor och 52 procent män. Vid GIH erbjöds 17 fristående kurser under 2014. Tre kurser erbjöds på distans (4 helårsstudenter). Med distansstudier avses i detta sammanhang att utbildningen är upplagd så att även personer bosatta på orter utanför Stockholmsområdet kan delta genom att koncentrerade undervisningstillfällen förläggs till GIH. Utbildningarna erbjuds som både hel- och deltidsstudier, vilket gör att studierna går att förena med annan verksamhet. Tabell 3.1 Utbildningsprogram och antal studenter 2012-2014 2014 2013 2012 Masterprogrammet 120 hp 51 64 33 Magisterprogrammet 60 hp - - 13 Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet 300-330 hp 276 201 139 Ämneslärarprogrammet inriktning åk 7-9 270 hp 78 90 81 Kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare - 16 21 Lärarprogrammet 210-330 hp 54 96 170 Hälsopedagogprogrammet 180 hp 155 154 151 Tränarprogrammet 120-180 hp 92 96 100 Idrott och hälsa 120 hp 25 - - Summa 731 717 708 Som framgår av tabell 3.1 har antalet studenter på lärarprogrammet 210-330 hp minskat varje år då det sedan 2011 inte längre antas några studenter på denna utbildning. 2 Det bör dock noteras att flertalet fristående kurser är 7,5-15 hp varvid dessa, antalet studenter till trots, utgör en mindre del av högskolans utbildningsvolym.
14(58) Programmet upphör efter höstterminen 2014. Istället antas studenter till ämneslärarprogrammet 300-330 hp, som följaktligen ökar i omfattning. 3.2 Sökande till program Efterfrågan på GIH:s programutbildningar är fortsatt hög. 2014 ansökte 2 974 individer till högskolans programutbildningar. Antalet behöriga sökande har under året ökat med 8,7 procent. GIH:s utbildningsprogram har uppvisat en positiv ökning under de senaste fem åren. En bidragande orsak är att behörighetskravet i skolämnet idrott kurs B/II tagits bort från vissa utbildningar. Det totala antalet sökande/plats redovisas i tabell 3.2 nedan för respektive program: Tabell 3.2 Sökande per plats till program 2012-2014* 2014 2013 2012 Hälsopedagogprogrammet 16,1 18,0 13,9 Ämneslärarprogrammet mot gymnasiet 7,0 7,7 7,0 Ämneslärarprogrammet (Gy) inriktning mot specialidrott 11,0 7,7 5,6 Ämneslärarprogrammet mot 7-9 - 14,2 12,1 Tränarprogrammet 14,8 18,8 12,8 Masterprogrammet 7,0 6,4 3,6 Idrott och hälsa, 120 hp 14,0 - - Sport Management* (i samarbete med Södertörns högskola) 18,0 18,4 - * Antagning till Sport Managementprogrammet görs vid Södertörns högskola. Fördelningen per kön bland nyantagna studenter vid GIH redovisas i tabell 3.3 nedan: Tabell 3.3 - Fördelning per kön: Antal nyantagna studenter vid GIH 2012-2014* 2014 2013 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hälsopedagogprogrammet 56 11 54 16 58 12 Tränarprogrammet 8 25 11 24 9 23 Ämneslärarprogrammen** 48 83 52 87 62 91 Masterprogrammet 16 17 18 15 15 20 Sport Management* 18 26 33 10 - - Idrott och hälsa, 120 hp 14 19 10 33 - - * Antagning till Sport Managementprogrammet görs vid Södertörns högskola. ** Sammanslaget för samtliga lärarutbildningar. 3.3 Helårsprestationer och genomströmning GIH bedrev 2014 utbildning inom utbildningsområdena idrott (ID), undervisning (UND) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Helårsstudenternas fördelning på utbildningsområde framgår av tabell 3.4 nedan. Totalt utfördes 540 helårsprestationer (HST) av 633 helårsstudenter (HPR). Omräknat i procent innebär det att HST för 2014 var 85 procent per HPR. År 2013 var motsvarande siffra 83 procent och år 2012 var den 77 procent.
15(58) Tabell 3.4 Helårsstudenter (HST)/helårsprestationer (HPR) per utbildningsområde 2012-2014 Utbildningsområde HST HPR Prestationsgrad 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Idrott 544 567 543 438 457 434 81 % 81 % 80 % Undervisning 59 94 112 71 88 72 120 % 94 % 64 % VFU* 30 32 31 27 103 % 84 % Totalt 633 693 655 540 572 506 85 % 83 % 77 % * Verksamhetsförlagd utbildning. En mindre skillnad i prestationer går att urskilja mellan män och kvinnor. Kvinnornas HPR var 86 procent, mot männens 80 procent. Ingen nämnvärd skillnad går att urskilja i prestationsgraden mellan programstudenter och för studenter på fristående kurser. För programstudenterna är prestationsgraden 86 procent och för fristående kurser är prestationsgraden 84 procent per helårsstudent. Tabell 3.5 Helårsstudenter (HST)/helårsprestationer (HPR) i program och kurser 2012-2014 Utbildningsprogram Fristående kurser År HST HPR HST per HPR HST HPR HST per HPR 2014 499 428 86 % 134 112 84 % 2013 530 435 82 % 164 137 84 % 2012 467 363 78 % 188 142 76 % 3.4 Avancerad nivå Det gavs totalt elva programkurser på avancerad nivå under året: tre obligatoriska kurser inom ämneslärarprogrammet vid GIH, två kurser inom kompletterande påbyggnadsutbildning till lärare samt sex kurser inom magister/masterprogrammet. Därutöver erbjöds sex kurser på avancerad nivå som fristående kurs. Totalt omfattade verksamheten till 93 helårsstudenter och 87 helårsprestationer. Lärarstudenterna som gör två självständiga arbeten, varav ett på avancerad nivå, kan erhålla en magisterexamen i idrott med inriktning utbildningsvetenskap. Vidare gavs en fristående kurs på avancerad nivå som läses av de studenter som är antagna till Stockholms universitets lärarprogram. Totalt omfattade denna verksamhet 11 helårsstudenter och 9 helårsprestationer. 3.5 Examina GIH:s examenstillstånd inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå omfattar totalt sex examen enligt tabell 3.6. Antalet examina har ökat kraftigt, från 153 år 2013 till 192 examina år 2014. Tabell 3.6 Antal examen 2012-2014 Examina Antal 2014 2013 2012 Kandidatexamen 48 33 49 Magisterexamen 64 58 30 Masterexamen 7 1 - Högskoleexamen 3 1 - Lärarexamen mot tidigare år 10 9 9 Lärarexamen mot senare år 42 51 32 Ämneslärarexamen/KPU 18 - - Totalt 192 153 120
16(58) 3.6 Inaktiva studenter Totalt var det 39 helårsstudenter hösten 2013 som inte tagit någon högskolepoäng under perioden 31 augusti 2013 till och med 31 augusti 2014 och som därmed räknas som inaktiva. LADOK har även tagit fram en beräkningsmodell där även underkänt prov och godkänt på 0-poängskurser räknas som en aktivitet. Enligt detta beräkningssätt var det under samma tid 21 inaktiva studenter. 3.7 Uppdragsutbildning Under 2014 gavs poänggivande uppdragsutbildning för Riksidrottsförbundet, Elittränarutbildning (ETU) 45 hp, motsvarande 13 helårsstudenter. Kursen startade höstterminen 2013 och avslutas vårterminen 2015. 3.8 Kostnad per prestation inom utbildning I enlighet med 3 kap 1 i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska utvecklingen av verksamhetens prestationer i volym och kostnader redovisas i resultatredovisningen. Prestation som utfaller av utbildningen kan definieras som något som lämnar högskolan i form av antal helårsstudenter samt antal helårsprestationer. Antal helårsstudenter och antal helårsprestationer uppdelat i program och fristående kurser visas i tabell 3.7. I tabell 3.8 visas utvecklingen av kostnad per prestation redovisat i helårsstudenter och helårsprestationer totalt för program och kurser. Tabell 3.7 Prestationer redovisat i helårsstudenter och helårsprestationer på program och fristående kurser 2012-2014 Helårsstudenter Helårsprestationer 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Program 499 530 467 428 435 363 Fristående kurser 134 164 188 112 137 142 Totalt 633 693 655 540 572 505 Tabell 3.8 Utveckling av kostnad per prestation inom utbildning redovisat i tkr 2012-2014 Kostnad per helårsstudent Kostnad per helårsprestation 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Tkr: 151 146 150 178 176 194 Med kostnad avses kostnad enligt regleringsbrevet bilaga 39, vilket innebär att kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning inte ingår. Den totala kostnaden har dividerats med antal HST respektive HPR. Kostnaden för utbildning består av kostnad för personal, lokaler, övriga driftskostnader, finansiella kostnader och avskrivningar.
17(58) 4 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 4.1 Forskning GIH har, som enda fackhögskola i landet, idrott, fysisk aktivitet och hälsa som sitt forskningsområde. Forskningen liksom utbildningen är flervetenskaplig. GIH har en traditionellt stark humanbiologisk forskning med fokus på bland annat träningsoptimering, skadeprevention, barns och vuxnas fysiska aktivitet/inaktivitet och dess koppling till sjukdomar som fetma och diabetes samt effekter av fysisk aktivitet på äldres hälsa och välbefinnande. Framträdande forskning sker också inom områdena utbildningsvetenskap, pedagogik, psykologi och historia, med frågeställningar som till exempel rör ämnet idrott och hälsans roll i skolan, idrott som fritidskultur, ledarskap, mental träning och utbrändhet samt idrottskulturen i ett historiskt perspektiv. Forskningen vid GIH är framgångsrik, vilket bland annat illustreras av att GIH under 2010 erhöll rätt att utfärda examen på forskarnivå, att produktionstakten i vetenskapliga sammanhang fortsätter vara hög samt att GIH:s forskare har varit mycket framgångsrika när det gäller att erhålla externa forskningsmedel de senaste åren. Det senare kan exemplifieras genom att flera forskare erhållit externa anslag under året bland annat från Forte, VINNOVA och Vetenskapsrådet. Utvecklingen av GIH:s externa forskningsresurser (intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå) har varit positiv sedan 2008 3. De externa forskningsresurserna har mer än fördubblats under perioden 2008-2014 från 6 205 tkr till 16 521 tkr, vilket motsvaras av en lika stor ökning av antalet referentgranskade artiklar. 4.2 Utbildning på forskarnivå Fokus under 2014 har legat på att fortsätta implementeringen av utbildning på forskarnivå i ämnet idrottsvetenskap. Sammantaget fördelades 37 procent av GIH:s forskningsanslag till utbildningen på forskarnivå 2014. Utöver högskolans egen utbildning på forskarnivå är GIH med och driver två forskarskolor; Forskarskolan idrott och hälsas didaktik (FIHD) och Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap (NFI). Under året har sex nya doktorander antagits till utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap. Av dessa är två externfinansierade dels via Centrum för idrottsforskning, dels via anställning vid Högskolan i Lillehammer. Två doktorander antogs till Forskarskolan för idrott och hälsas didaktik där utbildningen sker inom anställningen som lärare vid skolor inom Stockholmsområdet. Tabell 4.1 Antal nyantagna på forskarnivå uppdelat på år och kön Nyantagna 2014 2013 2012 På forskarnivå 6 4 12 Andel kvinnor 50 % 50 % 66 % Andel män 50 % 50 % 33 % 3 Källa: Forskningsresurser i högskolan. En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012, Universitetskanslersämbetet, Rapport 2013:07, s 23
18(58) Under 2014 var totalt 32 doktorander verksamma vid GIH och 20 av dessa finansierades anställningen helt eller delvis med medel från GIH:s forskningsbudget (inklusive Forskarskolan idrott och hälsas didaktik). 26 av de 32 doktoranderna var antagna till utbildning på forskarnivå vid GIH. Övriga är/var antagna till utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet (4) och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet (2). Sedan 2011, då GIH erhöll utbildning på forskarnivå, har totalt 26 nya doktorander antagits vid GIH. Under året har GIH utfärdat sina första examina på forskarnivå. Två doktorander har avlagt doktorsexamen och två har avlagt licentiatexamen. Dessutom har fyra doktorander avlagt doktorsexamen vid Karolinska institutet och en har avlagt doktorsexamen vid Göteborgs universitet. Tabell 4.2 - Antal examina på forskarnivå uppdelat på år Examina på forskarnivå 2014 2013 2012 Totalt antal doktorsexamina 7 2 1 Totalt antal licentiatexamina 2 1 0 4.3 Forskarskolan idrott och hälsas didaktik Sommaren 2011 tilldelade Vetenskapsrådet GIH medel för Forskarskolan idrott och hälsas didaktik, FIHD, inom ramen för Lärarlyftet och regeringens satsning på att forskarutbilda verksamma lärare. GIH har huvudansvaret för forskarskolan i samverkan med Malmö högskola och Örebro universitet. I styrgruppen ingår tre representanter från GIH, koordinatorn och den vetenskapliga ledaren är placerad vid GIH. GIH har även åtaganden gällande handledarskap (huvudhandledare och handledare) och ansvar för framtagande och genomförande av två obligatoriska kurser. Lediga studieplatser lystes ut under hösten 2011 och totalt är 15 personer antagna till forskarskolan varav fem vid GIH. Forskarskolan startade i januari 2012. Under 2014 har två doktorander som är antagna vid GIH avlagt sin licentiatexamen. Vetenskapsrådet beslutade under 2013 att bevilja GIH ytterligare medel för forskarskolan om 3 860 000 kronor. Två nya doktorander antogs vid GIH under höstterminen 2014. Ytterligare tre doktorander har antagits vid partnerhögskolorna. Forskarskolan ingår i regeringens satsning på utbildning på forskarnivå för yrkesverksamma förskollärare och lärare i syfte att bidra till att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare med utbildning på forskarnivå i förskolan och skolan. 4.4 Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap, NFI, tilldelades medel av Vetenskapsrådet 2009. Göteborgs universitet har huvudansvar i samverkan med GIH, Malmö högskola, Karlstad universitet samt Linnéuniversitetet. I styrgruppen ingår GIH med två representanter. GIH är involverat med såväl doktorander som handledare i forskarskolans verksamhet. Av totalt 14 doktorander finns två vid GIH, varav en är finansierad av Vetenskapsrådet och en av GIH:s forskningsbudget. GIH har särskilt ansvar för en av forskarskolans fyra inriktningar, skolämnet idrott och hälsa, samt delansvar för inriktningen Health & Fitness. Därtill har GIH ansvarat för den obligatoriska introduktionskursen i idrottsvetenskap samt ytterligare två kurser inom forskarskolan. En av forskarskolans doktorander har under 2014 avlagt doktorsexamen, medan en planerar sin disputation under 2015.
19(58) 4.5 Vetenskapliga informationsresurser Användning av vetenskapliga informationsresurser följs upp med hjälp av statistik. Beslut kring avslutande av avtal, alternativt nya avtal, förankras i biblioteksrådet. Nytt för 2014 har varit ett avtal som ger tillgång till drygt 1500 tidskriftstitlar från förlaget Taylor & Francis. Under första kvartalet 2014 implementerades ett så kallat samsökningssystem, kallat Discovery. Detta ger möjlighet att söka i flera källor samtidigt, vilket effektiviserar enklare informationssökningar. För att förbättra och kostnadseffektivisera lärarnas tillgång till aktuell kurslitteratur påbörjades ett lärarbibliotek med kurslitteratur som inte är tillgängligt för studenterna. 4.6 Vetenskaplig publicering Under 2014 publicerade forskare vid GIH sammanlagt 64 vetenskapliga originalartiklar i internationellt erkända tidskrifter med referentgranskande system. Fördelning på vetenskapsområden var 2014: medicin/teknik 39 och humaniora/samhällsvetenskap 25. Definition av vetenskapliga publikationer för redovisning i årsredovisning vid GIH har beslutats av rektor och delas in i följande kategorier: Kategori 1: Referentgranskade artiklar Kategori 2: Övrigt vetenskapligt. Artiklar som riktar sig mot forskarsamhället i tidskrift som inte tillhör kategori 1, till exempel vetenskapliga artiklar i Läkartidningen, Svensk idrottsforskning, Svensk idrottsmedicin, årsboken Idrott, historia och samhälle samt på Idrottsforum.org et cetera Kategori 3: Böcker. Böcker som riktar sig mot och används av forskarsamhället. Ej undervisnings-/populärvetenskaplig litteratur Kategori 4: Kapitel i böcker. Kapitel i böcker enligt definition kategori 3. De kan både bestå av referentgranskade och redaktionellt granskade kapitel Kategori 5: Recensioner. Alla recensioner i tidskrifter Kategori 6: Konferensbidrag och rapporter Kategori 7: Övriga publikationer. Populärvetenskapliga artiklar, debatt Kategori 8: Doktorsavhandlingar Kategori 9: Licentiatuppsatser En sammanställning över publikationerna redovisas nedan i tabell 4.3 och 4.4. Tabell 4.3 Vetenskapliga publikationer 2014, 2013 och 2012 i antal Kategori 2014 2013 2012 1. Referentgranskade artiklar 64 51 39 2. Övriga vetenskapliga artiklar 18 28 22 3. Böcker 1 2 4 4. Kapitel i böcker 16 11 10 5. Recensioner 6 1 2 6. Konferensbidrag 30 25 40 6. Rapporter 3 1 6 7. Övriga publikationer 36 25 10 8. Doktorsavhandlingar 7 2 1 9. Licentiatuppsatser* 2 - - Summa 183 146 134 *Licenciatuppsatser började mätas i årsredovisningen 2014.
20(58) Tabell 4.4 Vetenskapliga publikationer 2014 (inom parentes 2013, 2012) i antal uppdelat på område Kategori Medicin/Teknik Humaniora/Samhällsvetenskap 1. Referentgranskade artiklar 39 (38, 27) 25 (13, 12) 2. Övriga vetenskapliga artiklar 8 (14, 11) 10 (14, 11) 3. Böcker 0 (0, 0) 1 (2, 4) 4. Kapitel i böcker 3 (0, 1) 13 (11, 9) 5. Recensioner 0 (0, 0) 6 (1, 2) 6. Konferensbidrag 8 (3, 22) 22 (22, 18) 6. Rapporter 3 (0, 0) 0 (1, 6) 7. Övriga publikationer 5 (12, 3) 31 (13, 7) 8. Doktorsavhandlingar 4 (1, 0) 3 (1, 1) 9. Licentiatuppsatser 0 2 Summa 70 (68, 64) 113 (78, 70)
21(58) 5 SAMVERKAN GIH:s målsättning är att vara en tongivande aktör på idrottens område och därför är samverkan med det omgivande samhället en strategisk och viktig del i verksamheten. Genom samverkan når GIH inte bara ut med information om verksamheten och forskningsresultat, utan den bidrar också till att GIH kan hålla hög kvalitet och aktualitet i forskning och utbildning. Samverkan är således inte bara en fråga om att sprida kunskap utåt utan hjälper även GIH att hålla sig informerad om utvecklingen i samhället, vilket är en central och naturlig del av en forskningsaktiv organisation. GIH har en lång tradition kring samverkan med det omgivande samhället genom såväl praktiknära forskningsprojekt och genomförande av uppdragsutbildning som mer omfattande kartläggningar och befolkningsstudier för såväl idrottsrörelsen, hälso- och sjukvården som skolan. Anställda vid GIH figurerar ofta i media samt anlitas som experter i olika sammanhang och idrottsaktiva vänder sig ofta till forskare vid GIH. 5.1 Samverkansparter Samverkan sker med aktörer och avnämare från privat, offentlig och ideell sektor. Därtill ger de öppna föreläsningarna och ett årligt återkommande öppet hus, vilka främst riktar sig till gymnasielever och allmänhet, möjlighet att ta del av verksamheten. Via hemsidan ges information om den forskning som bedrivs, GIH:s utbildningar samt om utåtriktade arrangemang. Vidare har studenterna möjligheter att utföra olika former av arbeten i samverkan med arbetslivet och samtliga utbildningsprogram innehåller verksamhetsförlagd utbildning. På så sätt kommer studenterna i kontakt med presumtiva arbetsgivare, vilket bidrar till GIHstudenternas höga anställningsbarhet. Samverkan sker framförallt med: Idrottsrörelsen: Exempel på samverkanspartners är Riksidrottsförbundet, Sport Campus Sweden, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenskt utvecklingscentrum för Handikappidrott, Olympic Performance Center, FIFA Medical Center of Excellence, Friluftsfrämjandet med flera. Formen för samverkan är uppdragsutbildning, olika typer av studentarbeten, verksamhetsförlagd utbildning och forskning. Skolan: Formen för samverkan är riktade fortbildningsinsatser, uppdragsutbildningar, föreläsningar, verksamhetsförlagd utbildning och studentarbeten. GIH uppdras återkommande att genomföra utredningsarbeten inom områden som undervisning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa. Allmänheten: Formen för samverkan är öppna föreläsningar, öppet hus, fri träning och rådgivning för äldre, och medverkan i media. GIH:s forskare skriver regelbundet populärvetenskapliga böcker, vilka i många fall är direkt riktade till en intresserad allmänhet. Hälso- och sjukvården samt hälsosektorn: GIH samverkar med en rad myndigheter och organisationer där ibland Karolinska Sjukhuset, Karolinska Institutet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Försvarsmakten, olika representanter för skolhälsovården, kommunal äldreomsorg och primärvård, men även privata företag. Formen för samverkan är
22(58) i stor utsträckning forskning men även verksamhetsförlagd utbildning och studentarbeten. Inom magister- och masterutbildningarna finns ett påtagligt samarbete med en rad vårdgivare, då många studenter skriver sina arbeten på de fysioterapi- eller sjukgymnastmottagningar där de annars är verksamma. Privat sektor: Under 2014 inleddes ett projekt för strategiska partnerskap vid GIH. Efter rekrytering av en ansvarig koordinator har ett omfattande arbete inletts för att skapa strategiska samarbeten med privata aktörer. Ett stort antal företag har visat intresse. Arbetet under 2014 har bland annat omfattat en ansökan till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling samt framtagande av ett förslag till ombyggnation av tidigare laboratorielokaler, vilket är planerat att genomföras i samverkan med privata aktörer. Andra lärosäten: GIH initierade under 2011 ett samarbete med Örebro universitet och Malmö högskola i Forskarskolan idrott och hälsas didaktik som startade i januari 2012. 15 doktorander antogs till forskarskolan, fem vid varje lärosäte. Forskarskolan finansieras av Vetenskapsrådet och doktoranderna har genomfört sin utbildning inom ramen för sin anställning som lärare i den kommunala skolan. Under 2014 har flertalet av dessa studenter lagt fram sin licentiatuppsats, varav fyra med anknytning till GIH. Under 2013 har GIH, tillsammans med Örebro universitet och Malmö högskola, fått en ansökan till Vetenskapsrådet beviljad om att genomföra ytterligare en Forskarskola i ämnet idrott och hälsas didaktik. Två licentiander har hösten 2014 antagits på GIH. Sedan tidigare samarbetar GIH med Göteborgs universitet, Malmö högskola, Karlstad universitet och Linnéuniversitetet i den Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap. Flertalet licentiatuppsatser har varit så kallade praktiknära projekt, exempelvis i dans, orientering och bollspel. 2014 antogs den andra kullen studenter i programmet Sport Management som startade 2013. Vissa revideringar har skett utifrån den från 2013 antagna studentgruppen. Examen tas vid Södertörns högskola i företagsekonomi och idrottsvetenskapen läses vid GIH (90 hp vid varje lärosäte). 5.2 Samverkansaktiviteter 2014 Totalt genomfördes nedanstående konferenser och seminarier under 2014 och de flesta av dem är årligen återkommande. Idrotts- och hälsokonventet: Konventet är en fortbildning för idrottslärare och andra yrkesgrupper och arrangeras av GIH årligen. Under tre dagar i oktober kom över 300 idrottslärare, hälsopedagoger och fritidspedagoger till GIH och Stockholm. Här erbjöds föreläsningar av till exempel Niklas Lundblad från Sveriges lantbruksuniversitet, som berättade om Englands kung Henrik V:s ur ledarskapsperspektiv, och en föreläsning om huliganism av Björn Eriksson, regeringens utredare och GIH:s styrelseordförande. Det fanns totalt 67 praktiska och teoretiska pass att välja mellan. Exempel på praktiska pass var parkour, powerbox, orientering, salsa, säkerhet och simning, golf och klättring. Exempel på teoretiska pass var kurs i hjärt- och lungräddning, fysisk aktivitet på recept och ät rätt när du tränar. Almedalen: GIH medverkade med ett eget seminarium på temat "Inför en timmes rörelse per dag". Syftet var att framhålla betydelsen av fysisk aktivitet för individens välmående och samhällsekonomin. Fem politiker från olika partier medverkande i Almedalen. Slutsatsen av seminariet var att alla de medverkande
23(58) politikerna var eniga om att införa en timmes fysisk aktivitet per dag oavsett politisk färg och oavsett valutgång. De lovade även att detta inte bara skulle bli ett vallöfte utan även en valfråga. Kampanjen 1 timme om dagen : I samband med Almedalen introducerade GIH 1 timme om dagen. En samlad timmes rörelse per dag kan innebära att det räcker utmärkt med promenader, att stå upp och arbeta, ta trapporna i stället för rulltrappan, cykla eller gå till arbetet Ett rockslagsmärke togs fram som snabbt blev så populär i Almedalen att vissa politiker hade den på sig under seminarier, i direktsändning och på gator och torg i Visby. Avsikten är att fortsätta denna kampanj under 2015. Folk i rörelse: I slutet av september arrangerade GIH tillsammans med Lidingöloppet, Riksidrottsförbundet, Bosön, Lidingö Stad och En svensk klassiker, seminariet Folk i rörelse som vände sig till företagsledare, chefer och andra ledare. Syftet med dagen var att uppmuntra organisationernas medarbetare till ökad fysisk aktivitet. I samband med detta medverkade GIH på Lidingöloppets turné med föreläsare i Mälardalsregionen. Örjan Ekblom föreläste med titeln (Löp)träning för prestation och välmående. IQ: Tillsammans med IQ, Systembolagets dotterbolag, ansvarade GIH för ett frukostseminarium där tre forskare från GIH fått i uppdrag att göra en vetenskaplig sammanställning över hur alkohol påverkar träning. GIH i TV: Under året gjorde Utbildningsradion en TV-produktion från GIH med titeln Idrottslärarens drömmar och dilemman. Flera av GIH:s lärare intervjuades och lektioner dokumenterades. Tv-serien tog upp hur man kan arbeta för att motivera eleverna med hjälp av till exempel digital teknik, dans, yoga och äventyrspedagogik. GIH deltog även i Svett & Etikett där programledaren testar olika träningsformer. Medverkade gjorde GIH:s rektor Karin Henriksson-Larsén, som svarade vetenskapligt på frågor om kropp, hälsa, kondition och träning. Öppet hus: Runt 900 elever besökte GIH på öppet hus onsdagen den 12 februari, vilket var ett besöksrekord. I idrottshallen fick de prova på rullstolsbasket, hoppa trampolin, klättra på klätterväggen, testa pingisroboten, dansa med Cissi Ehrling och ta del av GIH:s utbildningsutbud. I aulan var det fullsatt när Marcus Moberg föreläste om styrketräning och kosttillskott. Öppna föreläsningar: Varje lördag under mars erbjöd GIH öppna föreläsningar dit allmänheten var välkomna. De fyra föreläsningarna var: 1. Långvarigt stillasittande en hälsofara i tiden. 2. Från subkultur till subbkultur tjejer som åker skateboard. 3. Hur kontrolleras hastighet och precision i golf? 4. Ute eller inne var är det lättast att träna? Livsglädje 65+: Lidingö Stad har ett samarbete med GIH i Hälsoprojektet, vilket innebär att seniorer tränar gratis två gånger i veckan, de svarar på en enkät och testas vad gäller styrka, kondition och balans. I oktober arrangerades en konferens av Lidingö Stad dit seniorer var välkomna att ta del av prova-på-pass, föreläsningar, körsång och dans. De fick även möjlighet att göra ett hälsotest av studenter från GIH:s hälsopedagogprogram.