Jennie Hurkmans SLB-analys Telefon E-post Betydelsen av källorna till sot i Stockholm

Relevanta dokument
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Varför modellering av luftkvalitet?

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

SLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luftföroreningar i tunnlar

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Relationerna mellan halterna av PM10, PM1 och sot i Sverige

Kartläggning av sothalter i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län

Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Naturvårdsverkets författningssamling

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Biltrafikens betydelse för kvävedioxid och partiklar i stadsluften varför klarar vi inte gränsvärdena?

Uppskattning av emissionsfaktor för bensen

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Inverkan av tyst asfalt på PM10-halter längs E4 Utvärdering av mätningar under 2015 och 2016

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Presentation av Förbränningsfysik

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

TENTAMEN I REGRESSIONSANALYS OCH TIDSSERIEANALYS

Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

F12 Regression. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 28/ /24

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Laboration 4 R-versionen

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 6:2001 3DUWLNHOKDOWHUL 6WRFNKROPVWXQQHOEDQD (IIHNWHUQDDY VSROQLQJ

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008

Institutionen för Fysik Polarisation

Primära partikelkällor

Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken

Tentamen i Linjära statistiska modeller 13 januari 2013, kl. 9-14

Grundläggande energibegrepp

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Mätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

v F - v c kallas dispersion

Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i Göteborg och Umeå under 2008

Transkript:

Jennie Hurkmans SLB-analys Telefon 076-12 289 05 E-post jennie@slb.nu Betydelsen av källorna till sot i Stockholm

Sot: Negativ påverkan på hälsan och klimatet Består av mest EC men även OC Två dominerande källor - fossil förbränning / trafik (BC FF ) BC (EC mätt med optisk metod) - förbränning av biomassa (BC WB ) BC och OC Sot absorberar ljus i det synliga spektret - sammansättningen avgörande för absorptionen - BC absorptionen har ett jämnt avtagande med våglängd - OC (brunt kol) kraftigt förhöjd absorption för kortare våglängder En ökad absorption för kortare våglängder kan tillskrivas det bruna kolet möjlighet till källbestämning

Första gången i Stockholm - Lund (ej publicerat) - Kol-14 studien Tidigare studier De flesta är gjorda i mindre alpbyar i Schweiz Korta perioder (max 2 månader) och uppdelade mellan vinter och sommar En långtidsstudie (2,5 år): Herich et al., 2011 (Schweiz)

Metod Mätstationer: Torkel (urban bakgrund) Hornsgatan (stadsluft, gaturum) Mätperiod: 121101 140601 Data: attenuering (ATN) från aethalometer AE31 Våglängder: 370, 470, 550, 590, 660, 880 och 950 nm utnyttja den spektrala absorptionsskillnaden hos sotpartiklarna Beräkning av absorptionskoefficienter (från ATN) - för de sju våglängderna (b abs ) - för partiklar från förbränning av biomassa (b abs,wb ) resp. fossil förbränning (b abs,ff ) Bestämning av Ångströmexponenten α samt α FF och α WB OC/EC-filterprover Massberäkning Analys / test av modellen

Beräkning av absorptionskoefficienter - för de sju våglängderna (b abs (λ)) Absorptionskoefficienten för partiklar på ett filter beräknas som b ATN λ = A x ΔATN Q x Δt A = filterarean där partiklarna ansamlas Q = luftflödet Δt = valt tidsintervall ΔATN = förändring i attenuering under det valda tidsintervallet

Två korrektioner: konstant faktor som beror på ATN och därmed inte konstant -Spridningseffekt (rent filter) C -Skuggningseffekt (smutsigt filter) R (ATN λ ) b abs (λ) = b ATN (λ) C R ATN λ Weingartner et al. (2003)

Beräkning av absorptionskoefficienter - för partiklar från förbränning av biomassa (b abs,wb ) resp. fossil förbränning (b abs,ff ) Ångströmsexponenten = styrkan hos våglängdsberoendet Ljusabsorptionens våglängdsberoende b abs (λ) λ -α b abs (470nm) FF b abs (950nm) FF = b abs (470nm) WB b abs (950nm) WB = 470nm 950nm 470nm 950nm α FF b abs (λ) = b abs (λ) FF + b abs (λ) WB Sandradewi et al., 2008 α WB b abs (470 nm) WB = b abs 470 nm 470 950 1 b abs (950 nm) FF = b abs 950 nm 950 470 1 α FF babs 950nm 470 α FF 950 470 α WB 950 950 470 950 470 α WB babs 470nm α WB α FF

Bestämning av Ångströmsexponenten α samt α FF och α WB α: linjär regression av b abs (λ) över de sju våglängderna α FF : skillnad i b abs (λ) mellan Hornsgatan och Torkel 0,9 α WB : litteraturvärde samt andel negativa värden 2,0 Svagt våglängdsberoende Beror på vedtyp och förbränningsform Massberäkning: Platsspecifik tvärsnittsarea för attenueringen BC FF = b abs (950 nm) FF / σ abs (950 nm) BC WB = b abs (470 nm) WB / σ abs (470 nm) Oberoende av källa allmän tvärsnittsarea Herich et al., 2011

OC/EC-filterprover Mätperiod: 141007-141024 Mätstation: Torkel Metod: Filterprover var 12:e timme (Derenda, modell PNS 16T-3.1) Analys: TOT (termisk/optisk-analysmetod)

TOT (termisk/optisk transmittans) Del 1: heliumatmosfär (pyrolisering) Upphettning av filtret OC pyroliseras transmittansen minskar Del 2: helium- och syreatmosfär Upphettningen fortsätter Förbränning av kolet CO 2 metan Transmittansen ökar (vitare filter) EC = allt kol som utvecklas efter transmittansen återgått till ursprungsläget OC = allt kol innan dess

OC/EC-filterprover Mätperiod: 141007-141024 Mätstation: Torkel Metod: Filterprover var 12:e timme (Derenda, modell PNS 16T-3.1) Analys: TOT (termisk/optisk-analysmetod) BC = EC = b abs (λ) / σ abs (λ) Platsspecifik tvärsnittsarea, σ abs (λ)

Resultat Källbidraget till den totala sothalten Hela perioden [%] Vinter [%] Sommar [%] fossilt biomassa fossilt biomassa fossilt biomassa Torkel 66 ± 6 34 ± 6 61 ± 6 39 ± 6 75 ± 5 25 ± 5 Hornsgatan 84 ± 6 16 ± 6 80 ± 6 20 ± 6 89 ± 7 11 ± 7

Biomasseförbränning [%] Tidsserie för sotbidraget från biomasseförbränning HORNSGATAN 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Biomasseförbränning [%] Tidsserie för sotbidraget från biomasseförbränning TORKEL 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Totala masshalter PM2.5 BC totalt fossilt biomassa [µg/m 3 ] HORNSGATAN Mån-sön 10,83 1,29 1,06 0,23 Lör-sön 10,39 0,92 0,71 0,21 Mån-tors 08-18 11,58 1,92 1,64 0,28 Vinter (DJF) 11,63 1,24 0,96 0,28 TORKEL Mån-sön 5,91 0,49 0,31 0,18 Lör-sön 5,26 0,44 0,25 0,19 Mån-tors 08-18 6,92 0,75 0,55 0,20 Vinter (DJF) 7,04 0,59 0,34 0,25

Andel av PM2.5 [%] Andel av PM2.5 [%] Andel sot av PM2.5 25 20 Hornsgatan 15 10 5 BC totalt Fossilt Biomassa 0 Mån-sön Lör-sön Mån-tors 08-18 Vinter (DJF) 25 20 Torkel 15 10 5 BC totalt Fossilt Biomassa 0 Mån-sön Lör-sön Mån-tors 08-18 Vinter (DJF)

Masskonc. NOx [μg m -3 ] Masskonc. BC ff BC wb [μg m -3 ] Dygnsvariationer Hornsgatan: mån - tors 300 2.5 250 2.0 200 1.5 150 100 1.0 NOx BCff BCwb 50 0.5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Tid [timmar] 0.0

Masskonc. NOx [μg m -3 ] Masskonc. BC ff BC wb [μg m -3 ] Masskonc. NOx [μg m -3 ] Masskonc. BC ff BC wb [μg m -3 ] Lördagar 300 250 200 150 100 50 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 NOx BCff BCwb 0 300 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Söndagar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Tid [timmar] 0.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 NOx BCff BCwb

R 2 -värde Korrelationer 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 Hela perioden Vinter (DJF) 0.1 0.0

Variation av dygnscykeln helg Fossilt Hornsgatan Fossilt Torkel

Valborgsmässoafton 2013 Västlig vind 2014 Vindskifte: sydlig till nordlig vind Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel Vindriktning

Lokal källa 2013-10-13 Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel PM2.5 Aspvreten Temp.diff.

2013-12-19 Intransport Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel PM2.5 Aspvreten

Intransport under längre tid 2014-02-01 till 2014-02-09 3. 1. 2. Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel PM2.5 Aspvreten 1. 0800 UTC 02 Feb 14 2. 1200 UTC 03 Feb 14 3. 0000 UTC 05 Feb 14

Slutsats Modellen ser ut att fungera bra vad gäller att särskilja partiklar från de två källorna - dygnscyklar - korrelationer - episoder R 2 - värde BC ff H / NOx H 0,67 BC wb H / NOx H 0,19 BC ff H / trafik H 0,37 BC ff H / partiklar 4 nm H 0,58 BC wb T / trafik H < 0,01 BC wb T / CO T 0,36

Masskonc. [μg m -3 ] Biomasseförbränning [%] Torkel: 66 ± 6 % fossilt och 34 ± 6 % biomassa Hornsgatan: 84 ± 6 % fossilt och 16 ± 6 % biomassa Bidraget till PM2.5: - > 20 % BC under rusningstid mån-tors - dubblerat bidrag från biomasseförbränning på Torkel jämfört med Hornsgatan Tydlig årscykel för andelen sotpartiklar från biomasseförbränning Tydlig dygnscykel för sotpartiklar från fossil förbränning BCff BCwb Tid [timmar]

Osäkerheter & förbättringar Valet av α FF och α WB känslighetsanalyser av fler variabler OC/EC-perioden är endast 2 veckor och anpassas sedan på en mycket längre period Olika modeller spridning i resultaten samma modell men skillnad i tvärsnittsarea Fler episoder att stämma av modellen mot Jämföra med AE33 under en längre period Jämföra med fler spårämnen

TACK för att du lyssnade! Bild: friskluftnu.se