Viktoria Storm, Projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2013/444 Handlingstyp Informationsärende Datum 4 mars 2015 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förbättrad funktion för ungdomshälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att: ha tagit del av informationen. fortsätta följa förvaltningens arbete i enlighet med vad som planeras i den separata utredningen gällande första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Sammanfattning I strukturutredningen framkom önskemål om att tillsammans med berörda aktörer utreda och komma med förslag på hur en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa skulle kunna utformas. En tanke som lyftes fram var att det kunde vara en fördel att samla flera verksamheter geografiskt. Barnoch unga finns inom flera olika verksamheter och ska så vara men det medför en spretighet i flera avseenden. Utredningen har kommit fram till att det i dagsläget inte är skäligt att samla berörda aktörer i en enhet, men att behovet av samverkan mellan aktörer inom området ungdomshälsa är centralt. Frågeställningen om en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa går dock delvis utanför hälso- och sjukvårdens område. Den samlade funktionen behövs på flera nivåer och i flera instanser. Från att vara ett samhällsansvar och en regionövergripande angelägenhet till Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. I utredningen är en inventering av utvecklingsområden genomförd. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser att BarnSam är ett viktigt forum för att fortsätta att förbättra och utveckla omhändertagandet av barn och unga i frågor som berör flera förvaltningar. Ett antal frågeställningar kvarstår att lösa inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Dessa belyses framförallt i utredningen om första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa där utredningen visar behov av en karta med formulerade uppdrag. Barnnätverket är i detta sammanhang ett centralt forum. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
27 maj 2015 2 (7) Bakgrund I arbetet med strukturutredningen framkom från arbetsgruppen primärvård att fördelar identifierats med att samla verksamheter som arbetar med barn- och unga under samma tak. Önskemålet som framkom i utredningen var att även den verksamhet som har ansvar för barn- och ungas psykiska ohälsa den så kallade första linjens psykiatri inom HSF verksamheten samt MiniMaria skulle inrymmas inom samma ram. MiniMaria har under hösten 2014 startat sin verksamhet i det hus som inrymmer barn- och ungdomspsykiatriska kliniken där första linjens psykiatri nuvarande primbup finns och även specialist BUP och socialpsykiatriska teamet. Tankarna som framkom i strukturutredningen om förbättrad och samlad funktion för ungdomshälsa resulterade i beslutspunkt 18. Uppdraget är formulerat enligt följande: Tillsammans med berörda aktörer utreda och komma med förslag på hur en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa ska utformas. Den närliggande beslutspunkten 19 första linjens psykiatri för barn och unga har gemensamma karaktärsdrag med punkt 18, men har andra specifika delar som kräver separat utredning. Gemensamt för båda dessa beslutspunkter är att vården och omsorgen behöver organisera sig för att göra det enkelt och tydligt för målgruppen vart man vänder sig med frågor och behov utan att på förhand veta vad problemtiken bottnar i. Tidiga insatser, vid framför allt psykisk ohälsa är viktigt för att inte utveckla en allvarligare problematik. Just detta uppdrag gäller ungdomshälsa, viktigt i sammanhanget är att poängtera att även den yngre målgruppen: barn i många fall omhändertas av samma aktörer. Nuläge Barn- och unga finns inom flera olika verksamheter och ska så vara, det medför en spretighet i flera avseenden. På Gotland finns 7000 ungdomar 12-23 år. Flera olika verksamheter inom olika förvaltningar möter barn- och unga och deras föräldrar. Skolan, förskolan, elevhälsan, ungdomsmottagningen, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, socialtjänstens olika verksamheter med flera. BarnSam är en samverkansgrupp med verksamhetsledare, där företrädare för olika verksamheter som träffar barn och ungdomar, utbyter erfarenheter och löser olika typer av svårigheter som uppstår. SagaGotland är den webbplats som utgår ifrån och samordnas av BarnSam. Webbplatsen beskriver vart barn och unga kan vända sig beroende på vilken typ av problem som upplevs. Inom Barnsam finns barnnätverket där företrädare från verksamheter som möter barn- och unga regelbundet utbyter erfarenheter. Flera nätverk och samarbetsgrupper finns inom området för barn och unga men med lite olika inriktningar:
27 maj 2015 3 (7) - Ungdomskraft har varit ett projekt men övergått i ordinarie verksamhet och finns till för ungdomar som inte går på gymnasiet eller som hoppat av skolan i förtid. - Tryggare Gotland är ett gemensamt nätverk för regional samordning för det brottsförebyggande och trygghetsstärkande arbetet på Gotland. Tillvägagångssätt I denna utredning har erfarenheter, faktaunderlag och intervjuer med verksamhetsföreträdare delvis framkommit under arbetet med utredningen av första linjens psykiatri. Företrädare för ungdomsmottagningen och elevhälsan har intervjuats specifikt för p 18, verksamhetsledare för BarnSam likaså. Vad tycker de unga Sommaren 2014 anordnade Folklabbet en workshop med ungdomar som deltagare i Almedalen. Ämnet var första linjens psykiatri för unga. Flera synpunkter och önskemål framkom i ämnet unga psykiska hälsa: Önskemål om Coach - anhörig eller annan som hjälper ungdomen att ta kontakt med rätt instanser kanske följer med. Liknar ett annat för slag om en mer än en vän kontakt som kan vara en mentor om man saknar vuxna omkring sig som vill ta den rollen. Webbsida där vårdens psykologer eller skolans kuratorer presenterar sig. Så att den unga kan välja själv vem hon vill prata med. Färdighetsträning i skolan kring vad känslor är, hur känns det när man är ledsen, var beror ångest på osv. Kanske professionella som kommer till skolan och har detta ämne. Om alla får mer kunskap i detta tillsammans i sin naturliga miljö (skolan) skulle det avstigmatisera psykiska symtom. Tillits-termometer. Visuell skala med olika ord och en markör man kan ställa in på det man tycker passar just nu. Positiv feedback- Robot som går omkring och säjer bra saker i skolan, kanske också i form av en app. Obligatoriskt tillfälle för alla 1 gång per termin eller år med skolkuratorn, för att fånga upp unga tidigt och normalisera tankar samt avdramatisera psykiska symtom. Jmf med obligatoriska mätningar av läng, vikt vaccination etc
27 maj 2015 4 (7) Rullande mottagningsbuss som kan ta sig till de ställen unga finns på, ungdomsgårdar etc. Bussen bemannas med en blandning av professionella och även unga som vill vara till stöd. Reflektion från vuxen deltagare: Många pratade om att skolan var den naturliga scenen för att prata om och normalisera lättare psykiska symtom. Identifierade förbättringsområden Högstadiet Enligt elevhälsan finns indikationer på att hälsan inte är så god bland ungdomar från högstadieåldern och uppåt. Exempelvis är stress vanligt enligt elevhälsan. Erfarenheten är att barnens symtom på ohälsa blir tydligare under högstadie- och gymnasietiden än under barnaåren. Under högstadietiden förekommer enskilda samtal med eleverna men mest av förebyggande karaktär. Skolhälsovården är pressat av basprogrammen i grundskolan. Lite mer utrymme finns på gymnasieskolan. Enligt elevhälsan gör Skolhälsovården mer på Gotland än vad som krävs enligt skollagen (exempelvis träffar de eleverna mer regelbundet än vad som krävs enligt lagen). Den strikta styrningen i skollagen upplevs inte gynna det gemensamma arbetet. Elevhälsan önskar ett utökat samarbete med ungdomsmottagningen. Som det är nu informerar ungdomsmottagningen elever i åk 8. Elevhälsan ser fördelar med att ungdomsmottagningen har ännu större fokus på livsstilsfrågor. Vidare ser man vinster med att ungdomsmottagningens verksamhet kunde vara ännu mer utåtriktat än i dag. Med ökad närvaro i skolorna och fördjupat samarbete på exempelvis kuratorssidan skulle framgångar skapas. Om ungdomsmottagningen och elevhälsan fick överlappande uppdrag skulle verksamheterna förstärka varandra. Gymnasiet Från senare delen av högstadiet och under gymnasietiden (unga vuxna) kommer problematiken kring droger in i bilden. Gymnasieelever (unga vuxna) har oftare tydligare symtom på ohälsa än under barnaåren. Kuratorerna har inledande samtal med alla gymnasieelever avseende droger, psykisk ohälsa, relationer, hemsituation etc. Elevhälsan är mycket positiv till starten av MiniMaria. Att hela familjen har möjlighet att få ett samlat stöd ses som en stor fördel. Ungdomsmottagningen nuläge Ungdomsmottagningen arbetar utifrån det nationella policydokument som finns för Sveriges ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningen upplever att de i dagsläget har ändamålsenliga och bra lokaler på Korpenområdet. De är
27 maj 2015 5 (7) nöjda med den geografiska placeringen som medför att man som ungdom kan gå dit utan att riskera att möta föräldrar etc i samma entré. Ungdomsmottagningen upplever inte att det är ett problem att man inte finns representerade utanför Visby. För att flytta vården närmare patienterna pågår bland annat att möjliggöra besök på ungdomsmottagningen via länk. I strukturutredningens slutrapport framgår följande: För ungdomar som fortfarande går på högstadiet i Hemse, Klinte, Roma, Fårösund och Slite ska möjlighet finnas att t.ex. i anslutning till elevhälsovården, via länk, nå ungdomsmottagningen för ett besök. Gotland har inte befolkningsunderlag för att bedriva fler ungdomsmottagningar än den i Visby vilket gör att ungdomar på landsbygden och som ännu inte går i skolan i Visby har svårt att nå ungdomsmottagningen. De besök till ungdomsmottagningen som inte kräver en fysisk undersökning eller på annat sätt kräver ett fysiskt möte, ska då vara möjliga för dessa ungdomar att erhålla via länk. Ungdomsmottagningen är idag bristfälligt bemannade på grund av det svåra rekryteringsläget samt sjukskrivningar och föräldraledigheter. Detta påverkar omfattningen av framförallt den utåtriktade och samverkande delen av arbetet. Ambitionen är att ungdomsmottagningen ska ha öppen mottagning (har tidigare förekommit och varit välbesökt). Representanter från ungdomsmottagningen deltar i olika arbetsgrupper, även förvaltningsöverskridande. Det framhålls som en tillgång att mottagningen bemannas av både manlig och kvinnlig personal. Mottagningen har delvis ett hälsofrämjande uppdrag och sjuksköterska och barnmorska utför hälsofrämjande samtal. Kurators samtal är av annan karaktär. Målet är att erbjuda kuratorskontakt inom 7 dagar. När behov identifieras som inte går att tillgodose på ungdomsmottagningen remitteras ungdomen till vårdcentral, BUP etc. Mottagningen upplever ett välfungerande samarbete med aktörer i gränssnitten. Det finns dock inte reglerat i skrift hur kontaktvägarna sker. Stödstruktur för samverkan barn och unga För att ge bättre förutsättningar för patienter och brukare med sammansatta behov att få samordnade insatser har en regional genomlysning gjorts där det finns ett förslag framtaget för en gemensam stöd- och samverkansstruktur. Några av de i förslaget identifierade målgrupperna som kräver samordning av vård och insatser är just barn, unga och unga vuxna med psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar eller missbruk. BarnSam är sedan 2011 en formaliserad samverkansgrupp med verksamhetsledare. Arbetet innebär att samordna och lösa operativa och gränsöverskridande frågor med inriktning på barns psykiska ohälsa och prevention. Barnnätverket som finns i Barnsam skulle ytterligare
27 maj 2015 6 (7) kunna inventera problemområdet ungdomshälsa med syfte att tydliggöra och hitta nyanserna i de identifierade förbättringsområdena. Att identifiera vilka frågor som ska arbetas med i vilket forum. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samlade bedömning Utredningen har kommit fram till att det i dagsläget inte är skäligt att samla berörda aktörer i en enhet, men att behovet av samverkan mellan aktörer inom området ungdomshälsa är centralt. Frågeställningen om en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa går dock delvis utanför hälso- och sjukvårdens område. Den samlade funktionen behövs på flera nivåer och i flera instanser. Från att vara ett samhällsansvar och en regionövergripande angelägenhet till Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. I utredningen är en inventering av utvecklingsområden genomförd. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser att BarnSam är ett viktigt forum för att fortsätta förbättra och utveckla omhändertagandet av barn och unga i frågor som berör flera förvaltningar. Ett antal frågeställningar kvarstår att lösa inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Dessa belyses framförallt i utredningen om första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa där utredningen visar behov av en karta med formulerade uppdrag. Barnnätverket är i detta sammanhang ett centralt forum. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
27 maj 2015 7 (7) I uppdraget har intervjuer hösten 2014, vintern 2015 genomförts med: Verksamhetschef primärvården Verksamhetschef psykiatrin Verksamhetschef Barn- och ungdomsmottagningen Verksamhetschef BarnSam Resursområdeschef habiliteringen Enhetschef BUP Enhetschef Elevhälsan Folkhälsostrateg KBT terapeut Material som inventerats: -Strukturutredningen, slutrapport, arbetsgruppernas delrapporter -Barn och ungdomar med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning i Hälsooch sjukvården på Gotland -Kungliga Vetenskapsakademiens uttalande om Trender i barns- och ungas psykiska hälsa i Sverige -Underlagsrapport, Psykisk ohälsa bland unga, Socialstyrelsen 2013 -Barn och unga 2013, utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder, Samordnad folkhälsorapportering -Rapport Gustavsbergs Vårdcentral En modell för att bygga upp första linjens barn- och ungdomspsykiatri -Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga, SKL -Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga SKL -Psykisk hälsa, barn och unga SKL -Barn i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn- och unga SKL -Kunskapsguiden, för dig som arbetar inom vård och omsorg -Slutrapport Barn- och ungdomshälsan, Jönköping, arbete med att skapa första linjeverksamhet för barn- och unga -Uppdragsbeskrivning för barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, BUP -Psykisk ohälsa, överenskommelse om ansvarsfördelning, primärvården och psykiatrin -Krav- och kvalitetsboken primärvården -Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar -Att främja barns och ungas psykiska hälsa, Vägledning inför val och implementering av metoder, Karolinska Institutets folkhälsoakademi