Delrapport Projekt Sårvård

Relevanta dokument
Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Slutrapport av projekt DIABETES

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Svårläkta sår. Patientsäker och individanpassad sårbehandling. Rätt diagnos = Rätt sårmaterial

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing

Patientfokuserad hemsjukvård

Hemsjukvård i Hjo kommun

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Område Rehabilitering

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Information om hemsjukvård

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter

Uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens Bilaga Sid 1(5) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet. regiongavleborg.se Tommy P

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Granskning av sjukresor

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn.

Uppföljning av Team trygg hemgång

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

På rätt väg i Halland

Patientfokuserad hemsjukvård

Föredragningslista Sammanträdesdatum Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Öringen, stadshuset, kl

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Fastställare Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef

Rutin för fall och fallskador


KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

MRSA. Information till patienter och närstående

Sårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid

Att tänka på när du beställer transporter till ( )

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Målgrupp. Primärvården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden Dnr 2012/471 74

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Uppföljning av samverkan mellan gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Viktoriadagen maj Ingrid Isaksson Vårdhygien

Sven-Arne Persson (S), vice ordförande. Tjg ordförande på mötet Inger Kjellberg Ingegärd Nilsson Per af Forselles Lennart Bengtsson

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:

under- kundkategorier

BM Strömqvist. Sårskola 2014

Skellefteå kommuns äldreomsorg. Kristina Nordmark, verksamhetsutvecklare

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Granskning av delårsbokslut och prognos 2002

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård

För pensionärsföreningarna

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

1 (5) PROTOKOLL Handikapp- och pensionärsrådet Förvaltningsbyggnaden, Storgatan 27

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

KRAVSPECIFIKATION. SÅRVÅRD SPECIAL tillägg, SLL572

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Budget bygg ihop Stockholmsregionen

Antidecubitusmadrasser

Transkript:

Startdatum 2007-01-01 2009-12-31 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare,

2 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 4. SYFTE... 4 5. MÅL... 4 6. MÅLGRUPP... 4 7. METOD OCH ARBETSSÄTT... 4 8. RESULTAT... 5 9. DISKUSSION... 8

3 1. Sammanfattning sprojektet fortlöpte 2009 med fortsatt inriktning mot ordinärt boende och servicehus, innehållet i sjukvårdsmaterialförråden är bestämt. Dessa förråd innehåller samma materialval som infördes 2007 på särskilt boende. Förråden sköts av Berit Sjödell och Mona Medved. Upplägget i förråden är framtagna av steamet med tyngdpunkt på god kvalité. et har också riktats mot att minska antalet sår och att minska sårläkningstiden. Detta har kunnat åstadkommas med ett tätt samarbete ihop med PAS. Sårteamet kontaktas av PAS för att åka ut i hemmet och göra en bedömning, diagnos och bestämma kompressionsdos. De patienter som sårteamet har haft kontakt har kunnat få en tidig diagnos och med ett helhetstänkande. Rätt material av hög kvalité har använts och rätt omläggningsfrekvens och kompressionsdos, på så vis har sårläkningstiderna kunnat minskas betydligt. Under 2009 pågick med sårvårdsarbetet enligt checklista som sårteamet utarbetat. Hösten 2009 utökades projektet med en inventering av trycksår och antidecubitusmadrasser (se delrapport 4). 2. Bakgrund Bensår och trycksår är ett stort hälsoproblem och medför en ökad kostnad för samhället. Patienter med dessa komplikationer upplever ofta en försämrad livskvalitet. Det är viktigt att det finns en kunskap hos personalen att i tid identifiera och förebygga sår. 3. Uppdrag och organisation I projektet ingår att inventera omfattningen av sår samt kostnaderna för sjukvårdsmaterial inom särskilt/ordinärt boende, servicehus i Halmstad kommun. Med detta som bakgrund

4 har statliga stimulansmedel gjort det möjligt att projektanställa en ssk (sjuksköterska) på 50 % samt en specialistundersköterska på 50 % av egna medel. ets beställare 2007 är Marita Everås chef särskilda funktioner och Dusanka Reljanovic f.d. boendechef. ledare är Agneta Ericsson enhetschef Hälso-och sjukvårdsenheten. 4. Syfte Att skapa ett holistiskt synsätt genom att se sambandet mellan rätt kompression, nutrition, livsstil och det allmänna hälsostatuset för att skapa förutsättningar för god sårläkning samt att förebygga trycksår. 5. Mål Minska antalet sår genom att alla arbetar i enlighet med gällande sårvårdsprogram och rätt omläggningsmaterial. Fortsatt hälsoekonomiskt arbete för att bibehålla kostnaderna för omläggningsmaterial. steamet ska bistå PAS med att öka kunskapsnivån och kännedom kring sårvård inklusive gällande omläggningsmaterial. Fortsatt gott samarbete med andra vårdgivare, närsjukvården och landstinget Halland. 6. Målgrupp Distriktssköterskor Sjuksköterskor Undersköterskor 7. Metod och arbetssätt De metoder vi använt för att nå sårpatienterna har varit hembesök, uppdrag från PAS. De har då önskat hjälp med sårbedömning för att få optimala förutsättningar för läkning.

5 Vi har utökat samarbetet med andra vårdgivare, närsjukvården samt Länssjukhuset Halmstad. 8. Resultat Upplägget i samtliga förråd är idag enhetligt i hela Hemvårdsförvaltningen. Materialet är ett litet men fullt tillräckligt för att klara samtliga sårkategorier. Syftet med detta är också att alla PAS ska kunna lära sig vilket material som ska användas på de olika sårkategorierna, detta skapar också en enkelhet i att använda materialen. Under projektåren har det visat sig att förråden i särskilda funktioner (fem st) har fått en mer central roll och förråden på särskilda boenden har utnyttjats allt mindre. De centrala förråden sköts idag av materialteamet vilket gör att beslutat sortiment finns samt att all beställning går via materialteamet och dessa tar hem endast upphandlat material. Materialteamet har också en god överblick av vad som finns hemma i de olika förråden och kan vid behov flytta material. På så sätt riskerar vi inte att behöva kassera utgånget material, vilket har varit fallet tidigare. Den tydliga ansvarsfördelningen gällande förråden gör att det inte behöver finnas några lager. I samråd med boendechef Maria Sjödahl samt enhetschefer på särskilt boende kommer förråden på särskilt boende att avslutas och budgeten förs över till enhetschef särskilda funktioner Agneta Ericsson i april på 2009. Då vi nu har övergått till endast fyra förråd finns förutsättningar för ytterliggare effektivisering. Sårteamet har med hjälp av stimulansmedel haft möjlighet att uppdatera kommunsköterskorna dels genom utbildning men även genom praktisk övning i lindning, materialval. Patienterna har nu möjlighet att få en snabb bedömning och diagnos av cirkulationen ett så kallat ankelindex.

6 De patienter som har behövt ytterliggare undersökning/bedömning har vi genom ett gott samarbete fått snabb hjälp av kir.mot Länssjukhuset Halmstad. Detta gör att patienten snabbt får hjälp och i vissa fall behöver patienten inte åka till sjukhuset, utan kan genom det goda samarbetet få sin behandling hemma. Vid de tillfällen som patienten åker till sjukhuset kan sårteamet delge viktig information angående t.ex. omläggning, smärta, sömn, nutrition o.s.v. Detta underlättar även för kir.mot då de lättare kan hjälpa patienten som inte alltid kan uttrycka sina önskemål eller besvär själva. Checklista för sårvård är framarbetad. Budgetutfall 2007, Resultat förråd 2007 Sammanställning på särskilda boenden, jämfört på 11 månader båda åren: Kostnader sårvårdsmaterial 2006 1 737 000 kr Kostnader sårvårdsmaterial 2007 Efter effektivisering/strukturering. Rätt val av material och omläggningsintervall. 991 000 kr Minskade kostnader 746 000 kr Budgetutfall 2008 Under 2008 har vi lagt ihop budgeten särskilda funktioner, särskilt boende och hemtjänst. Detta p.g.a. att förråden på särskilda funktioner har utnyttjats i högre grad vilket framgår av

7 budget. Däremot ser vi en minskning av budgeterade förrådskostnader på särskilt boende och hemtjänst. Totalbudget 2008 för Särskilt boende/ordinärt boende 2 553 000 kr Utfall 2008 för Särskilt boende/ordinärt boende 1 772 000 kr Sammanlagd besparing/effektivisering 11 mån 781 000 kr Samtliga uppgifter gällande budget kopplat till kostnader för förbandsmaterial är framtagna av Hemvårdsförvaltningens ekonom Conny Bengtsson.

8 Budgetutfall 2009 Totalbudget 2009 för Särskilt boende/ordinärt boende 1 405,495 kr Utfall 2009 för Särskilt boende/ordinärt boende 1 257,257 kr Sammanlagd besparing/effektivisering 12 mån 148 238,00 kr Budgeten har justerats efter utfallet varje år, från det att projektet påbörjades 2007. Idag är budgeten så slimmad att ytterliggare effektiviseringar inte är att förvänta. Resultat av att arbeta på rätt sätt och med rätt material Sårteamet har lyckats sänka förrådskostnaderna trots att det är dyra och högteknologiska material som vi arbetar med. Vi kan idag ge de patienter som vi kommer i kontakt med samma höga kvalitet på såromläggningarna. 9. Diskussion Under 2009 fortsätter sårvårdsarbetet enligt tidigare. Vi upplever en god följsamhet i sårvårdsarbetet utefter de riktlinjer som är framarbetade vilket garanterar en fortsatt god kostnadsutveckling. En fortsatt hög efterfrågan, sårkonsultationer då vi ständigt får nya sårpatienter en stor del av dessa kommer från närsjukvården. Dessa patienter har en annan omläggningsregim med frekventa omläggningar och ett annat materialval. Patienterna har sällan ett ankelindex vilket gör att kompressionsdosen inte är rätt vilket medför att sårläkningen uteblir.

9 Då vi haft möjlighet att arbeta med högteknologiska antimikrobiella material t ex Acticoat har vi också mycket sällan behövt använda antibiotika för att behandla sårinfektioner. Detta är ett område som hade kunnat utvecklas ytterligare, önskan finns att sprida detta till närsjukvården. Det hade varit intressant att få göra en studie angående antibiotikaanvändning kontra lokalbehandling med antimikrobiella material. Vår uppfattning är att antibiotika ordineras i de flesta fall helt i onödan. Det goda samarbetet som utvecklats under projektet främst med kirurgmottagningen på Länssjukhuset Halmstad, men också i vissa fall med hudmottagningen Dr. Kerstin Lund. Då sårteamet idag är känt och att arbete vi gör i Halmstad kommun gällande sårvård har kommit många till kännedom. Vi kan idag få en snabb konsultation via mail, telefon men har också kunnat få patienter med stora behov till en snabb läkarkontakt på kirurgmottagningen. Det gör att svårt sjuka patienter kan få hjälp i hemmet och inte alltid behöver åka till sjukhus för bedömning, det finns idag en tillit till sårteamets kunskaper, vilket gör en snabb handläggning av sårpatienter möjlig. Detta har varit till glädje för sårteamet som snabbt har kunnat ge rätt hjälp till patienterna. 2010 avslutas projektet. Kvar finns en sårsjukskötersketjänst på 50 %. Då projektet avslutas och inte längre finansieras med statliga stimulansmedel är tjänstgöringsgarden minskad med 50 %. I materialteamet finns det bara en undersköterska kvar som arbetar 80 %. Tjänstgöringsgraden är där minskad med 50 %.