Värdera resurserna och effekterna

Relevanta dokument
Värdering av resurserna och effekterna

1 redovisningsseminarium

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Går det att få med intrångsvärden i Vägverkets samhällsekonomiska kalkyler?

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Bullervärderingar på bostadsmarknaden

Avvägning faktisk restid mot miljöintrång

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Trafikverkets modellverktyg

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.

Ruttval i modell och verklighet - erfarenheter från trängselskatteutredningen i Göteborg

RAPPORT. Vägprojektet Haningeleden i Huddinge riktlinjer och studie med metoden att värdera miljökvalitet i verkliga restidsbesparingar

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Värdering av ekosystemtjänster

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken. Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Ojämförbara risker. Martin Peterson. Filosofiska och ekonomiska perspektiv på miljöriskvärdering. LTU och KTH

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

Folkomröstningen om en väg i Finngösaravinen

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

TRAFIKSÄKERHET. Delrapport. December SIKA Rapport 2002:10

Göteborgs trängselskatter: Fördelningseffekter ur konsumentoch medborgarperspektiv.

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Policy Brief Nummer 2014:1

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

Policy Brief Nummer 2012:1

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Värdering av ekvivalenta och maximala trafikbullernivåer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

130 km på motorveje - en klog beslutning? Föredrag på Trafikdage i Aalborg Gunnar Carlsson, Trafiksäkerhetschef, NTF, Sverige

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Ingår hälsoeffekter i hedoniska värderingar av trafikbuller en SP-pilot 1

Beräkningen utgår från en nyanländ som kallas till hälsoundersökning.


En rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1.

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Beskriva konsekvenserna i ett gemensamt mått

Hur värderar man ekosystemtjänster ekonomiskt?

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister

Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

EN NORRMAN ÄR MER VÄRD ÄN EN SVENSK OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE INFRASTRUKTURPLANERING I NORDEN

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

GC-kalk. Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: Textelefon:

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??

Bygg om eller bygg nytt

Monetära schablonvärden för miljöförändringar

Samlad effektbedömning

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tunneln genom Hallandsåsen vinnare och förlorare 1

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson,

Kostnadsnyttoanalys av. Henrik Jaldell Nationalekonomi Karlstads universitet

Motion om kollektivtrafiken

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Varför görs efterbehandling? Hållbar utveckling som ett tredimensionellt begrepp

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter

Transkript:

Värdera resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit i vilket fall Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst får som de vill Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka att värdera explicit utifrån individernas preferenser 1

Restid är ett exempel på en ej marknadsförd nyttighet som värderas explicit utifrån individernas preferenser Restid är en del av GC Exempel på tavlan: Utgå från Thomas exempel 3 Antag: GC per resa är 30 kr Sparar 6 minuter per resa 30 000 resor 40 000 resor Använd restidsvärdet 51 kr per timme Detta ska vägas mot investeringskostnaden samt ev. negativa externa effekter. 2

Vägen kan orsaka intrång! Intrång värderas inte explicit utifrån individernas preferenser idag men skulle kanske kunna göra det Exempel: Vallaleden i Linköping MOTALA RYD MALMSLÄTTSVÄGEN TOWN CENTRE VIKING- STAD NYA KALMARVÄGEN GOLF COURSE MJÄRDEVI SCIENCE PARK GAMLA KALMARVÄGEN LINKÖPING UNIVERSITY PARKLAND AND PLAYGROUND OLD LINKÖPING CYCLE AND FOOTPATH KASERNGATAN RESEARCH INSTITUTES SÖDRA LÄNKEN KISA LAMBOHOV LAMBO HOVS LEDEN MILITARY AREA Kostnad och nytta för Vallaleden, milj kr per år, prisnivå 1990 Kostnad Nytta Anläggningskostnad 2.1 Trafikant- och vägdriftkostnadsbesparing 19.3 Intrång i Vallaskogen? Minskade avgasutsläpp och minskat buller 0.9 Total kostnad 2.1 Total nytta 20.2 Lokal folkomröstning 1989: ¾ röstade nej 3

Två sätt att få med olika effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje investeringsprojekt. Oavsett vilket krävs metoder för att få fram värden. Värderingsmetoder Revealed Preferences (RP) försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences (SP) frågar om värdering eller hur man skulle välja eller bete sig 4

Revealed Preferencesmetoder Marknadspriser Marknadsanalogimetoden Åtgärdskostnadsmetoden Intermediär vara-metoden Tillgångsvärdemetoden Hedoniska priser Resekostnadsmetoden 5

Stated Preferencesmetoder Låter respondenter besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser Stated Behavior Contingent Valuation Method (CVM) Värdering av intrång i verklig restid Stated Choice (i Mattson choice experiments) Exempel på hur ett antal effekter värderas Hälsoekonomiska utvärderingar (Emelie) Genomförande av postenkätundersökning Exempel CBA transportprojekt 6

Marknadsanalogimetoden Om det finns ett privat alternativ (t ex sjukvård eller undervisning) Är detta ett korrekt skuggpris? (Mattson): Maxvärde Invändning: Betalar för att slippa vänta. Alternativet är gratis operation senare. Åtgärdskostnadsmetoden Vilken kostnadsbesparing innebär åtgärden Ofta är fördelen större 7

Intermediär vara-metoden Offentlig produktion är input Exempelvis utbildning som investering i humankapital Vad beror på utbildning och vad på andra faktorer som skiljer grupperna åt Andra fördelar av utbildning än högre inkomst Exempel bevattningsprojekt Skördens storlek beror även på t ex väder och jordkvalitet 8

Tillgångsvärdemetoden Ökningar eller minskningar i värde på mark eller hus (kapitaliserat värde) Exempel byggande av skogsväg Ökat värde på skogsmarken används Jämföra före-efter Priserna kan påverkas när planerna blir kända Vad annat hinner hända Jämföra skog med väg och annan skog utan väg Svårt att hitta som inte skiljer sig åt på andra sätt Varning för dubbelräkning (inte både sparade transportkostnader i skogsbruket och högre skogsvärde) 9

Hedoniska priser (HPM) Samband mellan pris och olika faktorer Skattar priset som en funktion av en mängd olika faktorer Det som eftersöks ingår som en av dessa Exempelvis: Hur beror huspriser på strandutsikt? En regressionsekvation skattas där vi kontrollerar för andra viktiga faktorer P=f(strandutsikt, boyta, tomtyta, område) 10

Sätt kvantitativa mått på detta och skatta en regression: P=a+b1*strandutsikt+b2*boyta+b3*tomtyta+b4*område+e Parametern b1 ger värdet av att ha strandutsikten eller inte, samtidigt som vi kontrollerar för de andra faktorerna. Löner påverkas av risk i arbetet Skattar lönen som en funktion av utbildningsnivå, anställningstid, ålder mm och risk för att dö eller skadas Stora datamängder behövs Få med alla variabler som påverkar Asymmetrisk information Endast användarna 11

Resekostnadsmetoden (TCM) Generaliserade reskostnader Alla reala och monetära uppoffringar Besök i ett rekreationsområde varierar med resekostnaden för att resa till området Exempelvis via antal besök per år per 1000 invånare beroende på den genomsnittliga reskostnaden från olika zoner Exempelvis värdera en nationalpark. Individer har olika långt (olika kostnader) för att resa dit. Utifrån resfrekvens från område A, B, C och D etc. (om det i genomsnitt kostar 10 kronor från A, 25 kr från B etc.) kan vi skatta en efterfrågekurva. 12

Exempel på tavlan: Nationalpark 13

Stated Behavior Hur skulle respondenten ändra beteendet vid förändring Kan kombineras med resekostnadsmetoden Exempel på tavlan: Bygger motorväg genom nationalparken 14

Exempel på tavlan: Rusta upp nationalparken 15

The Contingent Valuation Method (CVM) Beskriver ett scenario CVM med individuell maximal betalningsvilja Öppna frågor Budgivning Diskret CVM Frågar om respondenten vill ha förändringen mot att betala eller få en viss summa. Olika bud. En grupp slumpmässigt valda personer tar ställning till ett visst bud. En annan grupp slumpmässigt valda personer i populationen tar ställning till ett annat bud. 16

Liknar val på en marknad Mindre risk för strategiskt beteende Incitament att bete sig strategiskt när binär CVM används Svar Vad Respondentens WTP in Ärligt Strategiskt respondenten relation till budet och tror om budet kostnaden i förhållandet till kostnaden Fall A (1) WTP < kostnad Nej Nej bud = kostnad (2) WTP kostnad Ja Ja Fall B (1) WTP < bud < kostnad Nej Nej bud < kostnad (2) bud < kostnad WTP Ja Ja (3) bud WTP < kostnad Ja Nej Fall C (1) bud > kostnad WTP Nej Nej bud > kostnad (2) WTP bud > kostnad Ja Ja (3) bud > WTP kostnad Nej Ja Incitament för strategiskt beteende endast i fall B:3 och C:3. Alla kan ha incitament att bete sig strategiskt vid öppna frågor. Incitament att bete sig strategiskt betyder inte att man verkligen gör det, men vissa av dessa gör det. 17

Exempel: Binär CVM med väg i tunnel -scenario Existerande intrång av väg Få vägen i tunnel under marken mot höjd kommunalskatt Antag att den del av väg X som är markerad på kartan kan läggas i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja Nej 18

Om U är nytta, E är miljökvalitet, M är inkomst och bud är vad respondenten får betala i scenariot Uk(E1, M-bud) Uk(E0, M) ja-svar Uk(E1, M bud) < Uk(E0, M) nej-svar Hur sannolikheten för att vilja ha vägen i en tunnel beror på budet Genomsnittlig betalningsvilja för att få vägen i en tunnel 1 Andel ja-svar bud 19

Exempel på tavlan: icke-parametrisk analys av undersökning med binär CVM lower bound och linjär interpolation 20

Exempel undersökning med Binär CVM: E4 vid Huskvarna Population: Boende i närområdet samt invånare i Jönköpings kommun Urval: 460 + 900 slumpmässigt valda Svarsfrekvens: 78 % 65 % Antag att det fanns möjlighet att idag lägga den del av E4:an som är markerad på kartan i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja, absolut Ja, kanske Nej, förmodligen inte Nej, absolut inte Vilket är det viktigaste skälet till Ditt svar? ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21

Närområdet Bud: 25, 120, 600, 1200, 2500, 5000, 10 000 kr per år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja i närområdet: 4690 kr per person och år under 10 år Totalt ca 57 miljoner kr Övriga Bud: 10, 25, 70, 120, 300, 600, 1200 kr per person och år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja övriga: 264 kr per person och år i 10 år Totalt ca 188 miljoner kr 22

Fördelar och nackdelar med: Personlig intervju Telefonintervju Brevenkät e-post Kostnad, svarsfrekvens, intervjuarpåverkan, informationsmöjlighet Scope-effekter (omfattning av en effekt) Embedding-effekter (mer än en effekt) Svårt att förstå vad innebär Purchase of moral satisfaction 23

WTP eller WTA Prospect theory förlustaversion Kräver mer för att acceptera förlust än beredd att betala för förbättring Pålitlighet Jämföra med RP Undersöka vid flera tidpunkter Olika typer av värden Användare Icke-användare 24

Val av betalningssätt påverkar värderingen Tvingande betalning: Omfördelning av skatt Höjd skatt Obligatorisk avgift Ej tvingande betalning: Frivilliga bidrag Mellanting: Höjda priser på vissa varor Ivehammar (2009): Omfördelning av kommunalskatt > höjd kommunalskatt Höjd kommunalskatt = obligatorisk avgift Höjd kommunalskatt > frivilliga bidrag 25

Värdering av intrång i verklig restid Minskad restid är ofta en viktig benefit vid investeringar i transportinfrastruktur Restidsbesparingen varierar beroende på resmönster Utnyttja detta för att värdera intrång Ett urval av populationen får besvara en enkät Detaljerade frågor om resvanor, vistelsefrekvenser och boende Beskrivning av en planerad väg och dess effekter 26

Respondenten får frågan om han/hon vill att vägen ska byggas eller inte Kan förklara valet och få fram genomsnittlig avvägning Hur mycket restidsbesparing krävs i genomsnitt för att kompensera för intrånget (beroende på exponering) WTA intrånget i minskad restid Populationen måste ha både fördelar och nackdelar Ett verkligt scenario beskrivs för respondenten och hans/hennes effekter beror på hans/hennes resvanor och exponering 27

Respondenten väljer utifrån de kostnader och nyttor som han/hon verkligen skulle få om objektet genomförs Uk(M, E1, t1) Uk(M, E0, t0) ja-svar Uk(M, E1, t1) < Uk(M, E0, t0) nej-svar U är den indirekta nyttofunktionen för individ k, E är miljökvalitet, t är fritid och M är inkomst. M antas vara oförändrad eftersom vägen finansieras av staten. Uk(M, E1, t0+ CV) = U0k Skattar sannolikheten för att IP vill ha vägen med exempelvis logitmodell. 28

U net, k = V k + ε k V k = α + β time + χ X + δ Y time k i i ik j j jk P k answers yes = e e V k V k = + 1 1 + 1 e Vk Villighet att substituera restid mot intrånget. Hur mycket restidsbesparing krävs i genomsnitt för att vilja ha vägen. E [ WTS] = 1 β time ( α + χ X i i + δ Y i j ) 29

Exempel undersökning där restid vägs mot intrång: Ugglumsleden i Partille Restidsbesparing men intrång i lokalt rekreationsområde UGGLUMSLEDEN 30

Fråga 4: Hur ofta färdas du med bil eller buss mellan Björndammen och Sävedalen? Varje eller nästan varje dag Någon eller några gånger i veckan Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per år Mer sällan Aldrig Fråga 5: Hur mycket tror du att din restid per vecka skulle minska om Ugglumsleden byggdes ut? 46 minuter 19 minuter 8 minuter 5 minuter 2 minuter 2 minuter Skulle du vilja att Ugglumsleden byggdes ut? Svarsalternativ Andel Ja, absolut 19 % Ja, kanske 20 % Nej, förmodligen inte 23 % Nej, absolut inte 38 % WTS restid mot intrånget Egenuppgiven restid Tidsbesparing från resmönster Alla svar 18 timmar per person och år 24 timmar per person och år Endast säkra svar 23 timmar per person och år 26 timmar per person och år 31

Binär CVM med tunnelscenario Svar i versionen med Ugglumsleden i en tunnel finansierad med höjd kommunalskatt Bud n Andel ja-svar 0 92 0.772 20 81 0.63 100 72 0.583 500 85 0.376 1000 61 0.311 2000 80 0.288 5000 76 0.145 872 kr per person och år Jämföra ett genomsnitt av de 4 modellerna (värdering i tid), dvs 23 timmar, med 872 kr ger 38 kr per timme. Kan jämföras med 42 kr per timme (tidsvärde när studien genomfördes) 32

Värdering i verklig restid hade varit en lämplig värderingsmetod i fallet med Vallaleden När kan metoden med värdering i restid användas? Exempelvis vid intrång i natur- och kulturmiljö som används för rekreation. Bussgata genom bostadsområde 33

Stated Choice (SC) Olika alternativ, där olika faktorer varieras på olika sätt Respondenterna väljer mellan alternativ, rangordnar dem eller poängsätter dem Används för att värdera tid och komfort Sundström et al, Visst skakar det - men är tågresenären beredd att betala för högre åkkomfort, KTH, 2007 34

Skattar med regressionsfunktion värdet av olika faktorer Kan via regression med logitmodell exempelvis skatta värdet av restid som kvoten av parametern för restid och parametern för pris E( WTP) restid = β β restid biljettpris 35

Benefits transfer Rakt av föra värden mellan projekt Situationsanpassa värden Problem med benefits transfer Heterogenitet Unikhet Substitut betydelsefulla Om ovanstående gäller krävs mycket insamlad data för att få fram situationsanpassade värden 36

Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring för en anonym grupp människor Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg Om sannolikheten att dö i en trafikolycka för en grupp på 50 000 personer ändras från 0,00008 till 0,00006 per år innebär det att 0,00002 * 50 000 = 1 statistiskt liv per år räddas VSL = betalningsvilja/ risk 37

VSL bestäms av individers marginella betalningsvilja för minskad risk att själva dö i en olycka eller för att en oidentifierad person av en viss population inte dör Värdet beror på utgångspunkten, dvs risknivån Exempel på tavlan 38

Death-rate equivalents (DRE) svåra och lindriga skador i relation till ett dödsfall Materiella kostnader samt riskvärde baserat på VSL Dödade: VSL + materiella kostnader Svårt skadade: Viss % av riskvärderingen för dödsfall + materiella kostnader Säkerhet som privat eller kollektiv nyttighet Individ Säkerhetspaternalism VOLY: value of life year lost tar hänsyn till ålder 39

Rekommenderade värden ASEK (2008) materiella riskvärdering totalt Dödsfall 1 321 000 21 000 000 22 321 000 Svårt skadad 661 000 3 486 000 4 147 000 Lindrigt skadad 66 000 133 000 199 000 egendomsskada 14 000 0 14 000 VSL baserat på CVM-studier Hedonisk prisstudie Säkerhet som att attribut som påverkar bilpris Bör veta objektiva risker med olika bilmärken Mattsson: Risknivån vid brand densamma som risken inom transportområdet ok att låna värden CBA används inom transportområdet 40

Samhällets övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Åtgärder inom transportsektorn ska grundas på samhällsekonomiska bedömningar Marginalkostnadsprissättning av transportanläggningarna 41

Järnvägsprojekt Anläggningskostnaden Effekter för infrastrukturhållaren Ändrade underhållskostnader Effekter för trafikutövaren Ändrade driftskostnader Effekter för resenärer/godskunder Tidsåtgång Bekvämlighet Miljö och säkerhet Luftföroreningar Buller Olycksrisker 42

Vägprojekt Anläggningskostnader Trafiksäkerhetseffekter Restid Godskostnad Fordonskostnader Luftföroreningar Drift och underhåll Buller Barriäreffekter för gång och cykeltrafik 43

Värdering av tid inom transportområdet Privata resor Regionala resor (upp till 10 mil) Långväga resor (över 10 mil) Åktid, turintervall, bytestid, förseningstid Individernas preferenser Bygger på SC-studie från 1995 ny genomförd 2008 men ännu ej implementerad 44

Tjänsteresor Privatdel drabbar trafikantens fritid Företagsdel drabbar företaget Utgår från den totala kostnaden för arbetstid Bruttolön inklusive arbetsgivaravgifter och semester Föreslår endast arbetstid Osäkerhet och variationer i restiden innebär kostnad för större restidsmarginaler Privata resor 51 kr/timme Tjänsteresor 275 kr/timme Odifferentierat (per personbil) 165 kr/timme 45

Värdering av buller inom transportområdet Baseras på bullerstudie från 1997 Hedonisk prisstudie Wilhelmsson 1997 - hur vägbuller påverkade villapriserna i Ängby utanför Stockholm. Skattade med linjär regression Den marginella betalningsviljan bestod av två linjära segment med brytning vid 68 dba I det lägre intervallet minskade fastighetspriset med 6 200 SEK per dba I det övre intervallet minskade fastighetspriset med 40 400 SEK per dba 46

Genomsnittliga bullernivåer (ekvivalentnivåer) Ingen skillnad mellan jämn nivå och toppar Buller inomhus och utomhus Kr per utsatt och år för olika ekvivalentnivåer 47

Värdering av luftföroreningar Kväveoxider Svaveldioxid Kolväten Partiklar Effekter på hälsa och miljö Osäkra beräkningar Emissioner effekter värdering Kalkylvärde för emissioner bör visa marginell skadekostnad orsakad av 1 kg ytterligare utsläpp 48

Koldioxid Skuggpris utifrån politiskt mål Vad krävs för koldioxidskatt för att uppnå detta Handel med utsläppsrätter Figur på tavlan: skadekostnad 49

Värdering av intrång Vägar byggs för att de ger positiva effekter i form av ökad tillgänglighet. Miljöintrång negativ extern effekt. Intrång måste vägas mot övriga effekter Benefits transfer via beräkningsformel kan kanske användas för boendemiljö Substitut spelar liten roll Dela upp utifrån typfall Detaljerad hedonisk prisstudie T ex skatta hur attributet väg som barriär mot vatten påverkar huspriser Väga intrång mot tid Intrång i lokala rekreationsområden 50

Genomförande av postenkätundersökning 1. Val av population och urval 2. Begära tillstånd från SPAR-nämnden 3. Beställa adresser 4. Design av enkäten Vilka frågor behöver man svar på Fråga enkelt och begripligt Svarsalternativ 5. Olika personer får ge synpunkter 6. Ev. pilotstudie 7. Ändringar i enkätutformningen 8. Huvudstudie 9. 2 påminnelser 10. Analys av svaren 51

Exempel försättsblad och enkät Några exempel på Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler 52