1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent. Nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2002 visar en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med 1,1 procent, dagkorrigerad, jämfört med motsvarande period 2001. Säsongrensad blev ökningen 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet 2001. Stort bidrag till tillväxten gav nettot mellan export och import medan de fasta bruttoinvesteringarna och lagerinvesteringarna svarade för stora negativa bidrag. Första kvartalet 2002 Hushållens konsumtionsutgifter ökade 0,8 procent jämfört med första kvartalet 2001. Utgifterna för fritid, underhållning och kultur ökade med 3,3 procent under perioden vilket bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,4 procentenheter. Alkohol- och tobakskonsumtionen fortsatte att öka, med 8,9 procent, och bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,3 procentenheter. Konsumtionsutgifterna för inköp av nya bilar, som minskat kraftigt de fem senaste kvartalen, ökade nu med 5 procent. Utgifterna för den tungt vägande posten boende minskade på grund av lägre utgifter för uppvärmning och bidrog negativt till konsumtionsutvecklingen med 0,3 procentenheter. Påsken, som i år låg i första kvartalet och förra året i andra kvartalet, bidrog till den positiva konsumtionsutvecklingen. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade totalt med 2,6 procent. De statliga konsumtionsutgifterna ökade med 3,1 procent och de kommunala med 2,4 procent. En minskning med 6,6 procent noteras för de fasta bruttoinvesteringarna. Investeringar i maskiner/inventarier föll med 8,4 procent och byggnader och anläggningar slutade på minus 2,6 procent. Näringslivets investeringar minskade med 7,8 procent. Stora neddragningar noteras för varuhandel och restaurang/hotell, minus 13,6 procent och transport och kommunikationer, minus 18,2 procent. I sammanhanget måste minskningen för tillverkningsindustrin med 1,4 procent, betraktas som relativt obetydlig. En av få större uppgångar noteras för nybyggnationen av flerbostadshus som ökade nästan 35 procent. Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaperna Box 24 300, 104 51 Stockholm Fax 08-506 942 96 Förfrågningar Eddie Karlsson, tfn 08-506 945 36 Ylva Petersson, tfn 08-506 945 30 Var god ange SCB som källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.
2(5) Offentliga myndigheter ökade sina investeringar med 4,5 procent. Statliga väginvesteringar steg med över 40 procent, statliga investeringar sammantagna steg 8,4 procent under det att kommunala investeringar endast ökade med en halv procent. Effekten på BNP av lagerinvesteringarna blev relativt markant. På grund av att lagerökningen blev betydligt mindre än under samma period i fjol inom industri och handel, blev effekten den att BNP drogs ner motsvarande 1,6 procent. Export minus import av varor och tjänster gav ett fortsatt stort överskott med 31 miljarder kronor i löpande pris. Då överskottet/nettot var betydligt större än för ett år sedan, innebar detta en positiv påverkan på BNP. Exporten minskade i volym med 0,8 procent medan importen drogs ner med hela 5,5 procent. Produktionen inom näringslivet ökade 1,0 procent. Inom de varuproducerande branscherna steg produktionen 0,2 procent. Bidrag till ökningen gav tillverkningsindustrin, som steg 1,1 procent. Läkemedelsindustrin steg kraftigt under det att maskinvaruindustrin, industrin för datorer och elektroindustrin minskade. Inom de tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen 1,5 procent. Stora bidrag till ökningen gav parti- och detaljhandel samt fastigheter och företagstjänster. Offentliga myndigheters produktion steg med 1, 6 procent. Sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar, minskade 1,4 procent. Antalet arbetade timmar inom näringslivet sjönk med 2,7 procent. Varuproducerande och tjänsteproducerande branscher gick ner 4,3 respektive 1,5 procent. Eftersom det totala antalet sysselsatta i hela ekonomin steg marginellt med 0,3 procent, minskade således medelarbetstiden.
3(5) FAKTARUTA I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används dagkorrigerade värden. 1. Dagkorrigerad (kalenderkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal olika år. Innehåller korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartalen. Dagkorrigering görs inte på helår. 2. Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året. 3. Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år. - BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 1995. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 1995 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. - Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. I NR-systemet kontrolleras och konsistensprövas sedan uppgifterna. Om tillgänglig data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen innebär det att justeringar vidtas i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika. - En ny metod för beräkning av försäkringstjänster har införts som innebär att volymutvecklingen numera beräknas med hjälp av antalet försäkringar. Den tidigare beräkningsmetoden byggde på deflatering med ett prisindex som baserades på löneutvecklingen i branschen. - Den kommunala konsumtionen och produktionen samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom kommunala myndigheter bolagiserats och förts över till näringslivet. Flera sjukhus blev till exempel aktiebolag andra kvartalet 2000 och första kvartalet 2002.
4(5) Tabell 1 Dagkorrigerad BNP från produktionssidan samt dagkorrigerad sysselsättning, procentuell förändring. GDP production approach adjusted for differences in working days, percentage change Dagkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom. kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. 2001 2002 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 BNP till marknadspris 2,8 1,0 0,4 1,1 1,1 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 4,2-0,4-1,8 0,3 0,2 del Tillv. ind (SNI 15-37) 4,0-2,1-3,2-0,8 1,1 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 3,5 1,2 1,7 0,7 1,5 S:a näringsliv (1) 3,7 0,6 0,2 0,4 1,0 Offentliga myndigheters produktion 0,0 1,2 0,7 2,5 1,6 Sysselsättning, arbetade timmar 1,8 0,6 0,2 0,3-1,4 (1) Inklusive ofördelade banktjänster, tullar och indirekta skatter. Tabell 2 Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal. kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 1997 0,6 0,8 0,6 1,0 1998 0,7 1,1 1,0 1,1 1999 1,2 0,7 1,2 1,1 2000 0,8 1,2 0,6 0,3 2001 0,4 0,0 0,1 0,3 2002 0,3
5(5) Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden - GDP by expenditure Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år. Miljoner kronor löpande priser 2001 2002 2002 kv 1 kv2 kv3 kv4 Helår kv 1 kv 1 BNP till marknadspris 2,7 1,0 0,4 0,7 1,2 0,4 540 763 Import 4,3-3,4-8,8-7,3-3,9-5,5 217 931 Varor fob (SNI 01-45) 4,0-6,1-12,5-9,5-6,2-5,3 159 635 Tjänster (SNI 50-93) 5,1 5,0 2,0-0,6 2,8-6,1 58 296 S:a Tillgång 758 694 Hushållens konsumtionsutgifter 0,7 0,1-0,2 0,3 0,2 0,8 269 136 Egentliga hushåll 0,7 0,0-0,3 0,1 0,1 0,8 259 075 Hushållens ideella org (HIO) 1,4 3,3 2,0 4,3 2,8 0,7 10 061 Offentliga konsumtionsutgifter 0,7 0,8-1,3 4,7 1,4 2,6 147 884 Staten -1,1-1,9-6,8 8,3 0,0 3,1 41 028 Kommunerna 1,4 1,9 1,0 3,2 1,9 2,4 106 856 Fast bruttoinvestering 6,2 0,0-1,9 2,0 1,5-6,6 83 889 Lagerinvestering (1) 0,9-0,4-1,2-1,2-0,5-1,6 8 893 Export 4,3-0,5-3,0-5,9-1,4-0,8 248 892 Varor fob (SNI 01-45) 1,1-4,2-6,8-7,5-4,4 0,3 196 269 Tjänster (SNI 50-93) 19,0 15,4 11,4 0,5 11,0-5,0 52 623 S:a Användning 758 694 (1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.