MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN

RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN EN RAPPORT OM RESTRIKTIONER FÖR HUR MARKEN FÅR ANVÄNDAS I STOCKHOLMS LÄN OCH DESS EFFEKTER

2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

När jag rör mig i Stockholms län så slås jag ofta av hur nära det är från bebyggelse och stad till orörd natur. En relativt liten yta av länet är bebyggd. Trots det talas det ofta om bristen på mark. Två bilder som inte riktigt går ihop. Men det är skillnad på mark och byggbar mark. Tillsammans med konsultföretaget Tyréns har Stockholms Handelskammare kartlagt tillgången på byggbar mark i Stockholms län. Kartan som framkommer är dyster. Marken är slut. När vi lagt ut alla över 30 olika restriktioner mot byggande på en karta över Stockholms län finns det ingen mark kvar alls som får bebyggas med gällande regelverk. Det kan gälla allt från att skydda djur och natur till bullerstörda områden. Handelskammaren har som ett experiment prövat att lyfta bort några restriktioner för att se vad som händer med kartan. Vårt experiment visar att det går att behålla de flesta typerna av skydd för värdefull natur, fornminnen och kulturmiljöer och ändå frigöra områden motsvarande ett helt Stockholm till för bostadsbebyggelse. Stockholms stad har presenterat ett förslag som innebär att 140 000 nya bostäder kan byggas utan några större intrång i grönområden. Handelskammaren anser att det är ett utmärkt förslag. Men det kommer inte att räcka långsiktigt. På sikt behövs mer mark, och framför allt billigare mark, om Stockholm ska kunna fortsätta växa. Denna rapport är ett inlägg i debatten om bostadsbyggandet. Vi vill visa på ett av många hinder mot att det byggs fler och billigare bostäder. Vi hoppas att denna rapport ska inspirera till debatt om markanvändning och riksintressen, eftersom vi anser att möjligheterna till bostadsbyggande i Sveriges viktigaste tillväxtregion borde vara ett riksintresse i sig. Förord Stockholm, februari 2014 MARIA RANKKA VD, Stockholms Handelskammare RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 3

Inledning Det finns en lång rad restriktioner för hur marken får användas i Stockholms län. Det handlar om allt från friluftsliv till bullerstörda områden. Den sammantagna effekten av alla restriktioner gör att det knappt finns någon byggbar mark kvar i regionen. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att bostadsbyggandet är lågt. Vi har gjort en sammanställning av alla restriktioner för att visa den samlade effekten. Utbudet av mark påverkas av en mängd olika inskränkningar i markanvändningen. Det handlar om att värna djur och natur, om värdefulla kulturmiljöer, om att skydda stränder och vattenområden. Men också om områden som är utsatta för olika typer av störningar och därför lämpar sig mindre väl för bostadsbebyggelse. Det kan röra sig om buller från vägar och flygplatser, risk för ras eller översvämning och om närhet till farlig verksamhet eller farliga transporter. När alla restriktionerna läggs på varandra på en karta över Stockholms län finns det ingen mark alls som kan bebyggas. Varenda kvadratmeter som inte redan är bebyggd är belagd med någon form av restriktion. Om bostadsbyggandet ska kunna öka måste restriktionerna ifrågasättas. Vi har som ett experiment tittat på hur mycket byggbar mark som kan frigöras om en del av de nuvarande restriktionerna tas bort. Utöver dem som beskrivs nedan finns en lång rad andra restriktioner som inte innebär så stora inskränkningar i markanvändningen, såsom EU-nätverket Natura 2000, äng- och hagmarker, våtmarker och fornminnen. En del av restriktionerna går inte att ta bort, såsom riskområden eller riksintresse för totalförsvaret. Flera av de restriktioner vi tagit bort från kartan är heller inte önskvärda att avskaffa i sin helhet. Det gäller till exempel naturreservaten, där vissa, men långt ifrån alla, kan ifrågasättas. Vi har för enkelhetens skull delat upp länet i fyra delar och tittat på vilka restriktioner som ger störst effekt när det gäller tillgången till byggbar mark. Restriktionerna ligger som olika lager över kartorna, vilket gör att vi kan lyfta på en restriktion i taget och se vad som händer (kartorna finns på www.chamber.se). Det blir ganska likartat resultat för de olika delarna av länet, men det skiljer sig åt på några punkter. Vi har valt att göra kartor där de restriktioner som har störst inverkan på markutnyttjandet har tagits bort. Vi har gjort bedömningen att dessa restriktioner kan tas bort i vissa fall. Vi är dock medvetna om att det varken är realistiskt eller önskvärt att ta bort dem i sin helhet. Det finns områden där det är väl motiverat att försvara strandskydd eller skydd för natur och kulturmiljö. Men det finns också sådana områden där intresset av att kunna bygga bostäder för en växande befolkning måste väga tyngre. 4 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

SAMMANTAGEN EFFEKT Den enda mark som finns tillgänglig för nya bostäder är mark som redan används för andra ändamål, t.ex. gamla industriområden eller terminalområden. Att dessa områden nu i stor utsträckning tas i anspråk för bebyggelse innebär att Stockholm gör sig av med mark som kan komma att behövas för att försörja den växande regionen med till exempel godsterminaler, hamnverksamhet, sophantering, värmeverk och snötippar. Förutom gamla industriområden sker dagens bostadsbyggande i huvudsak genom förtätning av befintliga bostadsområden. Det är ett bra sätt att bygga en tätare och mer attraktiv stadsmiljö. Men det finns gränser för hur mycket det går att förtäta. Dessutom orsakar förtätningsförslagen ofta motstånd och överklaganden som gör projekten svåra och dyra att genomföra. Det ytterst begränsade utbudet av mark innebär också att markpriserna blir höga. Det gäller självklart även i de fall industrimark och liknande ska omvandlas till bostadsmark, oftast med höga kostnader för rivning och marksanering. Markpriserna utgör en stor del av byggkostnaden och påverkar byggföretagens möjligheter att få lönsamhet i sina projekt. 35 restriktioner Kultur: Fritid Fornminnen Energiproduktion Landskapsbild Arlanda buller Kulturreservat Miljöbalken 4 kap 4 begränsning fritidshusbebyggelse Natur: Miljöbalken 4 kap 2 Naturminnen friluftsliv och turism Vattenskyddsområde Våtmarksinventering Riskområden: Samrådsområden Farliga verksamheter Opåverkade områden Farligt godstransporter Naturreservat sträckor Natura 2000 Erosionsförutsättningar Nationalpark Störda områden buller Fiskefredningsområden Störda områden övrigt Enskilt vatten Översvämningsrisk Djur- och växtskydd Äng- och hagmark Strandskydd Riksintressen: Yrkesfiske hamn Totalförsvar Nationalstadspark Natur Kultur Ängs- och betesmark Bebyggd mark Vatten RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 5

6 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Esri, i-cubed, USGS, AEX, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Commun EnSource: satellitbild överdigitalglobe, Stockholm därgeoeye, man ser hur liten delusda, som är bebyggd. De vitagetmapping, fläckarna är moln. RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 7

Beskrivning av restriktioner STÖRDA OMRÅDEN Det finns flera typer av störningar som begränsar byggandet. Vi har valt att lyfta bort buller som restriktion mot byggande, eftersom det med dagens teknik är fullt möjligt att bygga helt tysta inomhusmiljöer även där utomhusbullret är högt. Självfallet innebär det inte att det går att bygga bostäder i alla de områden som är bullerstörda i dag. Men att bygga nya hus som samtidigt fungerar som bullerskärmar kan också medföra kraftiga miljöförbättringar för befintlig bebyggelse. Därför borde byggande i bullerstörda miljöer kunna prövas i betydligt större omfattning. Att medge bebyggelse i bullerutsatta lägen skulle öka den byggbara ytan i länet avsevärt. När det gäller flygbuller är situationen något annorlunda. Det går inte att åstadkomma tysta sidor mot buller som kommer uppifrån. Det är naturligtvis inte möjligt att bygga rakt under inflygningen till Arlanda. Däremot råder det mycket omfattande restriktioner i anslutning till Arlanda, som på allvar hotar flygplatsens utvecklingsmöjligheter. Det är en mycket stor geografisk yta som i dag inte får användas för bostadsbebyggelse. Med tanke på de goda möjligheterna till tyst inomhusmiljö borde undantag kunna göras så att det blir möjligt att bygga bostäder på delar av området utan att det hotar flygplatsens utvecklingsmöjligheter. Vi har låtit hela det område som i dag är belagt med restriktioner på grund av flygbuller från Arlandatrafiken ligga kvar på vår karta. Men vi är övertygade om att ändrade regler skulle göra det möjligt att bygga bra bostäder på delar av den ytan. RISKOMRÅDEN Förutom störda områden finns det områden som räknas som riskområden av andra skäl. Det kan handla om ras- och erosionsrisker, risk för översvämning eller farlig verksamhet. Dessa riskområden har vi självfallet valt att behålla på vår karta. OPÅVERKADE OMRÅDEN Opåverkade områden är sådana som inte störs av buller eller andra riskfaktorer och som inte är påverkade av bebyggelse eller vägar och järnvägar. Områdena behöver inte vara värdefulla för friluftsliv, kultur eller natur i övrigt. I storstadsnära lägen skyddas de opåverkade områdena mot bebyggelse av bestämmelser i Miljöbalken. Skälet är svårt att förstå eftersom det enda som är skyddsvärt är att det ännu inte skett någon form av bebyggelse i närheten. I Stockholms län finns stora sådana områden, som skulle kunna frigöras för bebyggelse utan att mark som är värdefull för andra ändamål eller utsatt för störningar skulle beröras. I en växande storstad måste mark som lämpar sig för bebyggelse också användas till det. 8 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

SAMRÅDSOMRÅDEN Samrådsområden är områden där myndigheterna vill hålla öppet för förändringar och därmed inte medger bebyggelse utan samråd med länsstyrelsen. STRANDSKYDD Det råder 100 meters strandskydd på det flesta håll i länet där det inte blivit upphävt på grund av bestämmelser i detaljplaner eller liknande. Kommunen har möjlighet att ge dispens, men de flesta kommuner är ytterst restriktiva med det. Den mest attraktiva marken för bostadsbebyggelse är i anslutning till stränder. När det byggs bostäder utefter vattnet blir det ofta möjligt att göra stränderna mer tillgängliga för allmänheten än de varit tidigare. Några exempel är Alviks strand och Hornsberg. Strandskyddet hindrar en utveckling av stränderna och skapandet av attraktiva och lättillgängliga miljöer. RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV, KULTUR- OCH NATURMILJÖ Paragraf 3 i miljöbalken handlar om att skydda områden som är av riksintresse för naturvärden, kulturmiljövärden och friluftslivet. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Bevarandevärden i områden som har betydelse för kulturmiljövärden kan ligga i äldre värdefull bebyggelse eller karaktären hos ett odlingslandskap. Handelskammaren anser inte att det är tillräckligt starka skäl att motsätta sig bostadsbebyggelse. På vår karta har vi låtit skydden för fornminnen, landskapsbild och kulturreservat ligga kvar. Det innebär att det finns ett skydd för de mest värdefulla kulturmiljöerna även om riksintresseskyddet skulle upphävas. Områden som anses vara av betydelse för det rörliga friluftslivet är också av riksintresse. Det innebär inte att marken behöver vara särskilt skyddsvärd av andra skäl, såsom värdefull och känslig natur. Restriktionen omfattar mycket stora områden. I nordostsektorn påverkas till exempel hela Bogesundslandet. Stockholmsregionen har gott om mark för friluftsliv även om en del områden skulle tas i anspråk för bebyggelse. Handelskammaren anser inte att ett sådant intresse kan väga tyngre än människors möjlighet att få tak över huvudet. Skyddet för naturmiljön omfattar inte så stora arealer i Stockholms län som inte också omfattas av Natura 2000 eller andra skyddsåtgärder som vi valt att behålla på vår karta. Eftersom naturen och den biologiska mångfalden är viktig för regionens attraktivitet har vi låtit det skyddet ligga kvar. MILJÖBALKENS 4 KAPITEL Miljöbalkens 4 kapitel innehåller några restriktioner som har stor påverkan på delar av regionen. Det ena gäller begränsningar av fritidsbebyggelse i områden som redan har förhållandevis omfattande sådan bebyggelse, framför allt på Mälaröarna och i nordostsektorn. Dessa områden torde kunna bli alltmer attraktiva även för permanentbebyggelse. På många håll har redan en omfattande omvandling av fritidshus till permanentbebyggelse skett. Att planlägga dessa områden för ytterligare bostadsbebyggelse medför oftast att den tekniska stan- RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 9

darden höjs. Det innebär till exempel att enskilda VA-anläggningar ersätts med kommunala och att kollektivtrafiken förbättras. Nya bostäder i sådana områden kan medföra att den totala miljöbelastningen blir mindre än den är i dag. Kapitlet innehåller också byggrestriktioner på grund av friluftsliv och turism. Av samma skäl som ovan anser inte Handelskammaren att utrymmet för friluftsliv kan väga tyngre än behovet av bostäder. När det gäller turismen är den bebyggda miljön mer intressant för storstadsturister. Skärgården och parkerna är stora turistattraktioner men det är knappast motiverat att hålla stora och betydligt mer svårtillgängliga områden obebyggda för det fåtal turister som kan tänkas ta sig dit. ÅKERGRADERING Brukningsvärd jordbruksmark får enligt miljöbalken tas i anspråk för bebyggelse endast om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan ordnas på annan mark. Länsstyrelsen gör genom åkergradering en bedömning av markens brukningsvärde. I delar av länet finns förhållandevis stora områden som har byggrestriktioner på grund av åkergraderingen. Handelskammaren anser det orimligt att mark ska reserveras för jordbruksändamål i den kraftigt 10 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

växande storstadsregionen när behoven av mark för bostadsbebyggelse är så stor och när stora delar av Sverige lider av att allt för mycket bra jordbruksmark inte brukas. NATURA 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som syftar till att skydda den biologiska mångfalden. Natura 2000-områden har ett starkt skydd i miljöbalken. De områden som finns listade som Natura 2000-områden ska enligt miljöbalkens 7 kapitel prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet. Därför har vi valt att inte ta bort några sådana områden från vår karta. VATTENSKYDDSOMRÅDE Stora strandområden runt östra Mälaren och Bornsjön är vattenskyddsområde för att skydda Stockholms vattentäkter. Även andra områden i anslutning till vattentäkter har detta skydd. Det innebär förbud att bedriva sådan verksamhet som kan skada grundvattnet, till exempel hantering av petrolumprodukter eller vissa typer av kemikalier. Det innebär däremot inget förbud mot bostadsbebyggelse. RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 11

NATURRESERVAT Det är omfattande områden i Stockholms län som är naturreservat. Flera reservatsbildningar har skett under senare år och flera nya är på gång. Många är viktiga och angelägna, men många av dem kan också i hög grad ifrågasättas. Vi har valt att lyfta bort naturreservaten från kartan väl medvetna om att detta varken är möjligt eller önskvärt. Motivet är att vi vill ifrågasätta vissa naturreservat, vi vill ifrågasätta omfattningen av några och vi vill framför allt visa att det inte finns behov av att inrätta ännu fler. För att visa hur omfattande dagens naturreservat är och hur stora ytterligare områden som planeras har vi lagt in dessa på en särskild karta. Det innebär självfallet inte att vi anser att alla naturreservat kan bebyggas. Några som dock måste ifrågasättas är Rinkebyskogen, Järvafältet, Sätraskogen och Masmoplatån. På kartan finns också Nationalstadsparken och vår enda nationalpark, Tyresta. Dessa två reservat har inte lyfts bort från våra områdesvisa kartor. n VATTEN n PLANERADE NATURRESERVAT n BEFINTLIGA NATURRESERVAT 12 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

Naturreservat, nationalstadspark och nationalpark i Stockholms län. (mörkgrönt). Planerade naturreservat (ljusgrönt): RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 13

STOCKHOLM NORDVÄST Utefter Mälaren och på Mälaröarna finns stora områden som inte får bebyggas på grund av miljöbalkens restriktioner mot fritidsbebyggelse. Även strandskyddet bidrar till att begränsa möjligheterna till bebyggelse. Det skulle kunna bli mycket attraktiva bostadsområden här. När Mälarbanan byggts ut och tunnelbanan förlängts från Akalla till Barkarby får många områden i Järfälla och Upplands Bro ett utomordentligt attraktivt läge med bra kollektivtrafik. Förbifarten kommer att öka tillgängligheten till Mälaröarna och göra dem mer attraktiva för bostadsbebyggelse. Ekerö kommun anger dagens dåliga trafikförsörjning som främsta skäl till ett återhållet bostadsbyggande. I regiondelen finns bland annat Järvafältet. Området, som tidigare delvis tillhörde Järfälla och Sollentuna kommuner, köptes in av Stockholms stad på 1960-talet för att användas för bostadsbebyggelse. Men på 1980-talet beslutade staden att i stället göra Järvafältet till naturreservat. Ett motiv för naturreservatsbildningen var bland annat levnadsförutsättningarna för fisken grönling, som finns i Igelbäcken som rinner över Järvafältet. Fisken tillhör dock inte den ursprungliga faunan utan är inplanterad på 1700-talet. Den finns dessutom i stor omfattning i Europa och är långt ifrån utrotningshotad. Järvafältets naturreservat är mycket stort, 2 500 hektar. Även om delar av fältet måste bevaras på grund av fornminnen, värdefullt odlingslandskap och Igelbäcken finns det ändå gott om plats för bebyggelse. Järvafältet ligger i anslutning till två tunnelbanelinjer och gränsar till flera stora miljonprogramsområden. Om delar av fältet bebyggdes med god arkitektur, gärna höga hus, skulle hela områdets attraktivitet förbättras. Det skulle ändå rymma en stor park som skulle kunna göras betydligt mer attraktiv än dagens Järvafält, ett Stockholms Central Park. n OBEBYGGD MARK MED EN ELLER FLERA RESTRIKTIONER n VATTEN n BEBYGGD MARK n OBEBYGGD MARK DÄR NÅGRA RESTRIKTIONER TAGITS BORT FRÅN KARTAN. 14 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

Nordvästra Storstockholm med befintlig bebyggelse (grått) och alla restriktioner (rött). Samma karta där vi lyft bort samrådsområden, opåverkade områden, naturreservat, åkergradering, riksintressen kultur - fritid, Miljöbalken kapitel 4 2, strandskydd, störda områden utom Arlandabuller. RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 15

STOCKHOLM NORDOST Här finns stora områden som i dag skyddas av restriktionen opåverkade områden. Det gäller bland annat omfattande områden mellan Täby och Vallentuna samt mellan Danderyd och Sollentuna, där det finns goda möjligheter för ökat bostadsbyggande. Stora områden har restriktioner för friluftsliv. Många attraktiva kustområden i Täby och Österåker berörs av strandskyddet. Det gäller även sjöarna i Täby och Vallentuna. Förhållandevis stora områden omfattas av åkergradering. Här finns också några av Sveriges fornminnestätaste områden och skydd för odlingslandskapet. Rinkebyskogen i Danderyd planerades för bostadsbebyggelse på 1970-talet i samband med att tunnelbanan skulle ha förlängts till Täby centrum. Men eftersom tunnelbanebygget stoppades av en folkomröstning i Täby blev det heller inga bostäder i Rinkebyskogen. Nu har kommunen nyligen beslutat att göra området till naturreservat. Det är ett stort område som skulle kunna bebyggas utan att det påverkar någon annan del av Danderyd. Om tunnelbanan dras vidare till Täby är en station där mycket naturlig. Det skulle också kunna möjliggöra minskad trafik på Roslagsbanan och därmed mindre störning av känsliga bostadsområden i Danderyd. Att göra området till naturreservat är ett stort misstag av Danderyd som därmed gör sig av med sin bästa möjlighet att både leva upp till regionens krav på ökat bostadsbyggande och kommuninvånarnas krav på minskade störningar från Roslagsbanan. n OBEBYGGD MARK MED EN ELLER FLERA RESTRIKTIONER n VATTEN n BEBYGGD MARK n OBEBYGGD MARK DÄR NÅGRA RESTRIKTIONER TAGITS BORT FRÅN KARTAN. 16 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

Nordöstra Storstockholm med befintlig bebyggelse (grått) och alla restriktioner (rött). Samma karta där vi lyft bort opåverkade områden, naturreservat, åkergradering, riksinstressen kultur och fritid, Miljöbalken kapitel 4 4, strandskydd och störda områden utom Arlandabuller. RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 17

STOCKHOLM SYDVÄST Marken runt Bornsjön i Salem berörs av att den är reservvattentäkt för Stockholm om Mälaren skulle förorenas. Den restriktionen måste självfallet bibehållas för att garantera stockholmarnas dricksvatten. Naturen runt själva Bornsjön har också höga skyddsvärden. Men de så kallade Bornsjöegendomarna utgör också länets största naturreservat som sträcker sig över tre kommuner, Salem, Botkyrka och Huddinge. Motivet för naturreservatsbildningen är tillgänghet till ett stort storstadsnära naturområde för rekreation. Det finns god anledning att ifrågasätta om området verkligen behöver vara så stort. Inte minst mot bakgrund av att det finns flera andra sådana områden, såsom Tyresta och Nackareservatet. Två områden som omvandlats till naturreservat under senare år lämpar sig utomordentligt väl för bostadsbebyggelse. Det ena är Sätraskogen nära tunnelbanestationerna Sätra och Bredäng. Området ligger i västerläge vid Mälarens strand och hade kunnat bli ett mycket attraktivt bostadsområde mellan Bredäng och Skärholmen. Det hade på ett helt annat sätt än ett naturreservat kunnat bidra till att höja områdets status. Ett nytt bostadsområde vid vattnet hade också kunnat bidra till att göra själva strandområdet mer tillgängligt för allmänheten på samma sätt som skett exempelvis vid Hornsberg på Kungsholmen. Huddinge kommun beslutade 2010 att införliva Masmoberget i Gömmarens naturreservat. Ett redan jättestort naturreservat blev ännu större. Beslutet var synnerligen omdiskuterat. Även Masmoberget hade kunnat bli ett mycket attraktivt bostadsområde i söderläge med sjöutsikt nära miljonprogramsområdena Fittja och Vårby gård. Därmed hade det kunnat bidra till att lyfta statusen för hela området. Masmoberget ligger rakt ovanför en tunnelbanestation. Med en ny uppgång därifrån hade området fått utomordentligt goda kollektivtrafikförbindelser till en mycket låg kostnad. Beslutet att göra området till naturreservat bör rivas upp. n OBEBYGGD MARK MED EN ELLER FLERA RESTRIKTIONER n VATTEN n BEBYGGD MARK n OBEBYGGD MARK DÄR NÅGRA RESTRIKTIONER TAGITS BORT FRÅN KARTAN. 18 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

Sydvästra Storstockholm med befintlig bebyggelse (grått) och alla restriktioner (rött). Samma karta där vi lyft bort samrådsområden, opåverkade områden, naturreservat, åkergradering, riksintressen kultur och fritid, Miljöbalken kapitel 4 2, strandskydd och störda områden. RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 19

STOCKHOLM SYDOST Området omfattar stora och värdefulla naturområdet, bland annat Stockholms läns enda nationalpark, Tyresta. Här finns också Nackareservatet som är ett mycket stort naturreservat. I södra Botkyrka, finns stora opåverkade områden. Nackareservatet är ett värdefullt naturområde. Genom att det finns iordningställda gångvägar, badplatser och skidspår används området flitigt av de boende i Hammarby Sjöstad och de sydöstra förorterna. Det bör självfallet bevaras. Men Nacka kommun har planer på att utöka Nackareservatet med ett område som är i samma storleksordning. Det är enorma markområden i en mycket attraktiv del av regionen som på detta sätt kommer att omöjliggöras för bebyggelse för all framtid. Med tanke på att Nackareservatet redan är så omfattande till ytan borde det vara tillräckligt stort för att tillgodose behoven för friluftsliv i området. Opåverkade områden utgör stora markområden i sydöstra Stockholmsregionen. Begränsning av ytterligare fritidsbebyggelse finns framför allt på stora områden på Värmdö och runt Dalarö. CENTRALA STOCKHOLM I Stockholms centrala delar finns Nationalstadsparken som inrättades 1994. Den omfattar ett mycket stort område från Järva till Djurgården. Stora delar, såsom Hagaparken och södra Djurgården måste naturligtvis skyddas från bebyggelse. Men Nationalstadsparkens gränser borde ifrågasättas. Vid Frescati, Östra station och på Gärdet finns områden med begränsad nytta för rekreation och natur. Att inte utnyttja denna centralt belägna mark med god kollektivtrafikförsörjning till bostadsbebyggelse är knappast förenligt med ett hållbart stadsbyggande. Hårda restriktioner på centralt belägen mark bidrar till ökad utspridning av bebyggelsen och därmed också ökad miljöbelastning. n OBEBYGGD MARK MED EN ELLER FLERA RESTRIKTIONER n VATTEN n BEBYGGD MARK n OBEBYGGD MARK DÄR NÅGRA RESTRIKTIONER TAGITS BORT FRÅN KARTAN. 20 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

Sydöstra Storstockholm med befintlig bebyggelse (grått) och alla restriktioner (rött). Samma karta där vi lyft bort opåverkade områden, naturreservat, riksintressen kultur och fritid, Miljöbalken kapitel 4 4, strandskydd och störda områden. RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN 21

Slutsats Stockholms län växer med cirka 35 000 nya invånare varje år. Samtidigt byggs det bara 7 000 8 000 bostäder per år. Bostadsbyggandet har inte på flera årtionden hållit jämna steg med befolkningsutvecklingen. Den ackumulerade bostadsskulden sedan 1990 uppgår till över 120 000 bostäder. Under miljonprogrammets dagar byggdes det betydligt fler bostäder än vad befolkningsökningen krävde. Men den luft som funnits i bostadsbeståndet sedan den tiden har ätits upp. Nu ökar trångboddheten, ungdomar kan inte flytta hemifrån, företag kan inte rekrytera personal och studenter tvingas säga nej till studieplatser. Bostadsbyggandet måste öka kraftigt om inte Stockholm ska stagnera. Trots stor efterfrågan är det många bostadsbyggnadsplaner som inte förverkligas. Ett skäl till det är att markpriserna har ökat kraftigt. Det gäller särskilt i attraktiva lägen. Orsaken är bristen på byggbar mark. I attraktiva lägen nära Stockholms innerstad, såsom Norra Djurgårdsstaden, utgör marken en kostnad som är lika hög eller högre än vad själva huset kostar att bygga. Det säger sig själv att det blir dyra bostäder. Stockholms stad har nyligen presenterat en rapport som visar att det går att bygga 140 000 nya bostäder inom stadens gränser. Förslaget utgår framför allt från omfattande förtätning av befintliga förorter. Det är ett mycket bra anslag som också kan vara fullt genomförbart förutsatt att det går att hantera opinioner och överklaganden. Men det kommer inte att räcka till när Stockholmsregionen växer i den takt som sker nu. Det måste finnas mark för en expansion av staden. Det måste också finnas möjlighet att bygga andra typer av bostäder. Om inte efterfrågan på småhus kan tillgodoses i stadens närhet och i bra kollektivtrafiklägen kommer vi att få se en större utspridning av boendet. Det kommer att innebära ökad pendling från andra städer i Mälardalen och ökad permanentning av fritidshus. Om inte Stockholm ska stagnera, om inte bostadsbristen ska bli ett så stort problem att företagen inte längre vill vara lokaliserade här, då är det dags att slakta heliga kor. Trots att vi har kraftig befolkningsökning, låga räntor, gott om kapital och kraftigt stigande efterfrågan på bostäder byggs det inte tillnärmelsevis så mycket som skulle behövas för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Nu är det krisläge. Det krävs ett helt batteri av åtgärder för att få igång byggandet. Men en grundförutsättning för ett ökat byggande är ändå att det finns mark att bygga på. Därför måste man från politiskt håll vara beredd att lätta på några av de restriktioner som hindrar att marken i Stockholmsregionen används för bostadsbebyggelse. 22 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN RAPPORT 2014:2

RAPPORT 2014:2 MARKBRIST STOPPAR NYBYGGEN

Stockholms Handelskammare driver frågor som är viktiga för Stockholms utveckling och tillväxt. Frågor som är avgörande för att Stockholm ska vara en attraktiv stad för företagare och människor. Var med och bidra du också, bli medlem! STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ISSN: 1654-1758 ANSVARIG ANALYS: Anna Wersäll anna.wersall@chamber.se ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se