Riksgymnasiet för döva och hörselskadade Tullängsgymnasiet

Relevanta dokument
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Information om ansökan till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, läsåret 2018/2019.

Beslut för gymnasieskola

Kvalitetsplan för Estetiska programmet på Karolinska skolan 2014 med plan för ES programmet Karolinska skolan

Beslut för gymnasieskola

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Huvudmannabeslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Vivallaskolan F-9 Utvecklingsplan/Verksamhets plan

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Andel barn och elever i fristående skolor och förskolor Lägesrapport mars 2014

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Information inför ansökan till. Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. läsåret 2017/2018

Organisation nationella program åk 1 samt IM läsåret 2018/19 Bilaga 1 dnr 0576/18

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Tjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Lärarkonferens om Gy2011

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Processpecifikation för Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Beslut för förskoleklass och grundskola

Programutbud Rodengymnasiet årskurs /2021

Systematiskt kvalitetsarbete

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Anvisningar för lokala programråd

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2016/17

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Välkommen på besök på Riksgymnasiet!

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Gymnasieskolan De viktigaste förändringarna:

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning * = inklusive färdighetspoäng

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Tillsynsbeslut för gymnasieskola

NOM. t91 2. Kre,,d e. ( t-t. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Välkommen på besök på Riksgymnasiet!

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box Gävle

Beslut för gymnasieskola

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

dri Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen efter tillsyn i Gotlands kommun Beslut Gotlands kommun Dnr :7845

Sigys-konferens februari 2010

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Huvudman Beslut

Kallelse till gymnasienämnden

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Har stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)?

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för gymnasieskola

Hedängskolan 7-9 arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Skola Ansvarig Rektor:

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Per-Joel Sewelén, verksamhetschef Evelina Lilja, sekreterare Christian Persman, grundskolechef. Carin Bengtsson. Utskottet lärande och stöd

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Introduktionsprogrammen

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Transkript:

Version 4.0 BLOGG (30 sep 2014) Kvalitetsplan för Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på Tullängsgymnasiet 2014, med plan för 2015 2016. Riksgymnasiet för döva och hörselskadade Tullängsgymnasiet

2 1. Uppdrag Gymnasieskolorna har både ett statligt och ett kommunalt uppdrag som regleras i skollag, läroplan, gymnasieförordningen och andra statliga styrdokument samt i Örebro kommuns styrdokument. Gymnasieskolornas huvuduppdrag är att alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen och vara väl förberedda för framtida arbete och/eller vidare studier. Alla ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Gymnasieskolorna ska också bidra till utveckling av kommunens strategiska utvecklingsområden som framgår av Gymnasienämndens Verksamhetsplan med budget. 2. Förutsättningar På Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på Tullängsgymnasiet arbetar 46 personer fördelade på 38,3 heltidstjänster. Vi har 118 st elever, indelade efter deras funktionsnedsättningar: D (döva 44 st), H (hörselskadade - 34 st) och S (elever med språkstörning 40 st). För de elever som har behov finns möjligheten att gå fyra år. Då vi har riksintag så bor huvuddelen av våra elever (90 st) i kollektivboenden eller veckohem här i Örebro och reser hem ca två gånger per månad. Inom ramen för vår verksamhet har vi följande program igång läsåret 14/15 (i någon eller några årskurser): Bygg- och anläggningsprogrammet (Husbyggnad, Mark och Anläggning, Måleri) El- och energiprogrammet (Elteknik) Fordons- och transportprogrammet (Personbil, Transport) Teknikprogrammet Handelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Fyra introduktionsprogram: - Preparandutbildning IMPRE - Programinriktat individuellt val IMPRO - Yrkesintroduktion IMYRK - Individuellt alternativ IMIND Vår vision för 2017 finns på vår blogg Var är vi Vart ska vi Hur tar vi oss dit? (adress: www.rgtu.se) som film i två versioner. Teckenspråkstolkad alternativt med stödtext: Vision 2017>> Från och med 1 september 2014 så tillhör Riksgymnasiets karaktärspersonal samt elever på El- och energiprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet motsvarande sektor på Tullängsgymnasiet med Maria Åkerstedth som ansvarig rektor.

3 Organisationsbild:

4 3. Kvalitet Vi arbetar inom gymnasieskolan med tre huvudområden för att våra ungdomar skall lyckas. LÄRANDE BEMÖTANDE FRAMTIDS- KOMPETENS Vi definierar att kvalitet i skolan är när eleverna ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. De skall ges stöd och stimulans så att de når så långt som möjligt i sitt lärande och i sin sociala utveckling. Elevernas lärande och personliga utveckling, Skollagen 3 kap 3 Ledningsgruppen för gymnasiet har tillsammans med rektorerna definierat fyra huvudprocesser för verksamheten att jobba med 2014-2016 för att öka resultatet och likvärdigheten för eleverna. Det handlar om att: Utveckla det pedagogiska ledarskapet. Genomföra mentors uppdrag. Kvalitetssäkra bedömning för och av lärande Säkra en god arbetsmiljö för elever, lärare, övriga medarbetare och rektorer. Förutom ovanstående huvudområden så vill vi även använda oss av EU:s åtta nyckelkompetenser som gäller alla medborgare och är det som de anses behöva för att framgångsrikt ta de olika stegen inom skolväsendet, till högre utbildning och eller till arbetsliv. Källa: Skolverket De åtta nyckelkompetenser är följande: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Nedan kommer vi beskriva våra aktiviteter och processer i vår verksamhet. I många av dem arbetar vi direkt eller indirekt med dessa nyckelkompetenser.

5 Övergripande tänk och mål för Riksgymnasiet för döva och hörselskadade Rektor redovisar i kvalitetsplanen Riksgymnasiets arbete med följande områden: elevernas kunskapsresultat (KRES) arbetet med bedömning för och av lärande (BFL) den pedagogiska utvecklingen med teknik (1-1) arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (trygghetsplan) (TRYGG) För att nå vår vision att alla elever som tar studenten 2017 ska: - känna stor framtidstro - ha goda möjligheter till egen försörjning - ha en stabil grund för fortsatt lärande och utveckling så har vi identifierat ett antal processer som vi behöver arbeta med i vår verksamhet. Dessa processer ska under kommande läsår genomgå de steg som återfinns i kommunens processledningsmodell:

6 Klicka på bilden för att komma till Processledningsmodell en handbok för Örebro kommun. Våra 10 processer: (Med utsedda processledare) Trygghet: Malin - Kurator Välbefinnande: Helene Skolsköterska Bemötande/Kommunikation: Rigmor APL-samordnare/Besöksansvarig BFL: Bertil - Förstelärare Mentorskap: Anders - Rektor ITS som pedagogiskt stöd och verktyg: Christer - Förstelärare Läsårshjul (Stödprocess): Maria - Schemaläggare 1-1: Sara och Kenny - Lärspridare Stöd och hjälpmedel: Sofia - Specialpedagog Kvalitet (Styrprocess): Anna-Eva Kvalitetsutvecklare Processägare för samtliga processer är kvalitetsutvecklare Anna-Eva Olsson som på uppdrag av ledningsgruppen fått ansvaret för processerna att de förvaltas och utvecklas, är effektiva och ändamålsenliga och levererar ett resultat som lever upp till målen. Eftersom processerna i nuläget endast inventerats och processledare utsetts så återstår att genomföra resten av förberedelsefasen för de flesta av dem. Dessa förberedelser ingår i kvalitetsprocessen och kommer kunna presenteras på detaljnivå vid nästa års kvalitetsplan. Processerna kommer att dokumenteras på vår blogg: www.rgtu.se genom att varje processledare ansvarar för ett bloggflöde/en kategori på sidan. Istället för att presentera processerna ytterligare så kommer vi nedan att presentera ett antal aktiviteter som vi har eller ska genomföra under läsåret 14/15 och efter varje aktivitet finns presenterat vilka områden som aktiviteten huvudsakligen syftar till: (KRES) (BFL) (1-1) (TRYGG)

7 4.0 Aktiviteter Aktivitet KRES BFL 1-1 TRYGG Beskrivning Kickoffdagar i Loka 11-12 aug Ny modell för statistik och uppföljning APT (ons): Arbetsmiljö elever och personal Kollegiala lärprocesser (tis): KRES BFL 1-1 TRYGG Läsåret startade i Loka för all personal på Riksgymnasiet Tu. Programmet hade tagits fram tillsammans i kollegiet under VT14 och dagarna syftade till att lära känna varandra och starta ett antal processer. KRES TRYGG Tillsammans med utdataanalytiker Arne Salomonsson ta fram mätvärden för att följa elevernas progression i kunskapsresultaten samt mäta välbefinnandet hos elever och personal genom tydlig statistik på sjukfrånvaro. KRES TRYGG Under HT14 kommer vi jobba fokuserat med den fysiska arbetsmiljön. Under VT15 kommer vi jobbat fokuserat med den psykosociala arbetsmiljön. Varje tisdagsmorgon har vi en timme till kollegiala lärprocesser i olika gruppkonstellationer. ÄMNE RGTU BFL TISDAGSLYFTET LÄRSPRIDARNA Blogg och Twitter www.rgtu.se @RGTUblogg KRES KRES KRES KRES BFL 1-1 1-1 1-1 - Fokus på ämnet, form och innehåll - Bygglärarna samtalsledare - Dela med oss av tips och lärdomar - Fortsätta lärandet kring 1-1 KRES BFL 1-1 TRYGG Synliggöra kvalitetsprocessen och dela med oss av lärdomar och erfarenhet. Transparens och genomskinlighet. Dokumentation av vårt utvecklingsarbete. Brytdag 1or 1 okt KRES 1-1 Heldag för våra ettor med fokus på 1-1 datorn som ett verktyg för lärande. Digital utvecklingsplan Kommunikation/ Information via Tullängsgymnasiets webb resp. Riksgymnasiets webb KRES 1-1 Varje lärare ska ta fram en digital utvecklingsplan för sitt ämne, där hen beskriver hur hen arbetar med 1-1 med sina elever. KRES 1-1 Översyn av hur och vad vi kommunicerar via våra kanaler: Tullängsgymnasiets hemsida Riksgymnasiets hemsida ITSlearning E-skola (Adela Net)

8 Mentorsrollen KRES TRYGG Mentorsrollen fokusområde i utvecklingssamtal med rektor PAR-modellen KRES BFL Två kollegor besöker varandras undervisning och handleder varandra strukturerat genom PAR-modellen Startade VT14. Fortsätter VT15. Ny modell för stöd, anpassning och åtgärdsprogram KRES 1-1 Nya riktlinjer för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska utvecklas, kommuniceras och implementeras i verksamheten. Omdömen KRES BFL 1-1 Se över vårt system för omdömesskrivning i ITSlearning. Prova nytt system under HT14. Utvärdera och utveckla det under VT15. Programråd KRES TRYGG En onsdag i månaden ska vi ha programråd. Månadens fråga diskuteras. Sammanfattas och representant från programmet tar med den till vår ledningsgrupp. Återkoppling sker tillbaka till eleverna dagen efter. Start: Vecka 42 (15 okt) Fokus: APL Vecka 46 (12 nov) Fokus: Arbetsmiljö Fortsätter VT15 efter utvärdering. Det goda mötet inspiration Kvalitetsseminarium KRES TRYGG Hel studiedag med inspiration och diskussioner och arbete kring det professionella bemötandet. VT15. KRES BFL 1-1 TRYGG I feb/mars samlas processledarna för ett heldagsseminarium om läget i processerna och uppföljning av kvalitetsplanen. Sammanfattning: Genom arbetet med denna kvalitetsplan så har vi fått syn på brister i vår verksamhet som vi behöver arbeta med, bl. a handlar det om elevdemokrati, bemötande, elevernas inflytande över sin arbetsmiljö samt värdegrundsfrågor. Detta dokument ska bli ett levande dokument och utgöra grunden för vår planering och vara ett stöd i vårt vardagliga arbete. De tio processer som vi identifierat ska hjälpa oss att synliggöra ansvarsområden och fördela arbetet i den inre organisationen. Rektor Anders Adamson Datum 2014-09-30