Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. p = F 1 /A 1 c. 5MT007: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. p = F 1 /A 1 p = F 2 /A 2 c. 5MT007: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. p = F 1 /A 1 p = F 2 /A 2 F 1 A 1 = F 2 A 2 c. 5MT007: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad c. 5MT007: Lektion 1 p. 2
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad Vätskan används för att skapa: Tryck Flöde c. 5MT007: Lektion 1 p. 2
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad Vätskan används för att skapa: Tryck Flöde c. 5MT007: Lektion 1 p. 2
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad Vätskan används för att skapa: Tryck Flöde c. 5MT007: Lektion 1 p. 2
Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3
Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). c. 5MT007: Lektion 1 p. 3
Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3
Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3
Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. Is har en densitet på ca 920 kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3
Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. Is har en densitet på ca 920 kg/m 3. Olja har en densitet på ca 880 kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3
Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. Is har en densitet på ca 920 kg/m 3. Olja har en densitet på ca 880 kg/m 3. Sjunker is i olja? c. 5MT007: Lektion 1 p. 3
Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. c. 5MT007: Lektion 1 p. 4
Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. c. 5MT007: Lektion 1 p. 4
Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ v y. v är hastigheten i m/s. µ är vätskans dynamiska viskositet [ Ns m 2 ]. Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos, 1cP= 1E 3 Ns m 2 = mpa s. c. 5MT007: Lektion 1 p. 4
Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ v y. v är hastigheten i m/s. µ är vätskans dynamiska viskositet [ Ns m 2 ]. Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos, 1cP= 1E 3 Ns m 2 = mpa s. Kinematisk viskositet ν = µ ρ. Enhet 1 cst (centistroke) = 10 6 m 2 s. Anges ibland i enheterna Engler, Savbolt, Redwood c. 5MT007: Lektion 1 p. 4
Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ v y. v är hastigheten i m/s. µ är vätskans dynamiska viskositet [ Ns m 2 ]. Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos, 1cP= 1E 3 Ns m 2 = mpa s. Kinematisk viskositet ν = µ ρ. Enhet 1 cst (centistroke) = 10 6 m 2 s. Anges ibland i enheterna Engler, Savbolt, Redwood c. 5MT007: Lektion 1 p. 4
Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket c. 5MT007: Lektion 1 p. 5
Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. c. 5MT007: Lektion 1 p. 5
Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p. c. 5MT007: Lektion 1 p. 5
Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p. Dynamisk viskositet hos vatten 10 3 Pa s vid 20 o C. c. 5MT007: Lektion 1 p. 5
Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p. Dynamisk viskositet hos vatten 10 3 Pa s vid 20 o C. Vatten har en dynamisk viskositet på 1cSt vid 20 o C c. 5MT007: Lektion 1 p. 5
Lektion 1: Viskositeten hos olika oljor Viskositeten hos olika oljor som funktion av temperaturen. c. 5MT007: Lektion 1 p. 6
Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p (κrdenlatinskasymbolenkappa). p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. c. 5MT007: Lektion 1 p. 7
Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p (κrdenlatinskasymbolenkappa). p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Dock ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! c. 5MT007: Lektion 1 p. 7
Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p (κrdenlatinskasymbolenkappa). p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Dock ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). c. 5MT007: Lektion 1 p. 7
Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p (κrdenlatinskasymbolenkappa). p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Dock ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul, K, på ca 1700 GPa. c. 5MT007: Lektion 1 p. 7
Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p (κrdenlatinskasymbolenkappa). p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Dock ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul, K, på ca 1700 GPa. Tryckmodulen är oberoende av trycket, dvs konstant. c. 5MT007: Lektion 1 p. 7
Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p (κrdenlatinskasymbolenkappa). p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Dock ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul, K, på ca 1700 GPa. Tryckmodulen är oberoende av trycket, dvs konstant. Inlöst luft gör oljan "svampig", sänker tryckmodulen. c. 5MT007: Lektion 1 p. 7
Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p (κrdenlatinskasymbolenkappa). p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Dock ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul, K, på ca 1700 GPa. Tryckmodulen är oberoende av trycket, dvs konstant. Inlöst luft gör oljan "svampig", sänker tryckmodulen. Inlöst luft sänker tryckmodulen, 0.1% inlöst luft ger K 1000GPa. c. 5MT007: Lektion 1 p. 7
Lektion 1: Skjuvkraft mellan två ytor. Hastighetsprofil vid skjuvning mellan två plana ytor. Den övre ytan har hastigheten U. Gapet mellan ytorna är y. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ u y. u är hastistigheten i m/s. c. 5MT007: Lektion 1 p. 8
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet Goda luftavskiljningsegenskaper c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet Goda luftavskiljningsegenskaper Liten skumningstendens c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet Goda luftavskiljningsegenskaper Liten skumningstendens Lämplig viskositet c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet Goda luftavskiljningsegenskaper Liten skumningstendens Lämplig viskositet Smörjer c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet Goda luftavskiljningsegenskaper Liten skumningstendens Lämplig viskositet Smörjer Kyler c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet Goda luftavskiljningsegenskaper Liten skumningstendens Lämplig viskositet Smörjer Kyler Skydda mot korrosion c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Egenskaper hos hydraulvätskan Viktiga egenskaper hos hydraulvätskan: Låg kompressibiliet Goda luftavskiljningsegenskaper Liten skumningstendens Lämplig viskositet Smörjer Kyler Skydda mot korrosion Tätar c. 5MT007: Lektion 1 p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning - mekanisk design och hastighet viktiga c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning - mekanisk design och hastighet viktiga Elastohydrodynamisk smörjning c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning - mekanisk design och hastighet viktiga Elastohydrodynamisk smörjning Smörjning orsakar viskiös friktion. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning - mekanisk design och hastighet viktiga Elastohydrodynamisk smörjning Smörjning orsakar viskiös friktion. EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på ytorna. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning - mekanisk design och hastighet viktiga Elastohydrodynamisk smörjning Smörjning orsakar viskiös friktion. EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på ytorna. Oljan används även för att transportera bort värme och föroreningar från systemet. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning - mekanisk design och hastighet viktiga Elastohydrodynamisk smörjning Smörjning orsakar viskiös friktion. EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på ytorna. Oljan används även för att transportera bort värme och föroreningar från systemet. Pumpbar vid den lägsta drifttemperaturen. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10
Lektion 1: Elastohydrodynamic c. 5MT007: Lektion 1 p. 11
Lektion 1: Visköst flöde c. 5MT007: Lektion 1 p. 12
Lektion 1: Hydrodynamisk smörjning c. 5MT007: Lektion 1 p. 13
Lektion 1: Elastohydrodynamisk smörjning c. 5MT007: Lektion 1 p. 14
Lektion 1: Elasto-hydrodynamisk smörjning c. 5MT007: Lektion 1 p. 15
Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. c. 5MT007: Lektion 1 p. 16
Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten-emulsion, och vatten i olja-emulsion (invert emulsion). c. 5MT007: Lektion 1 p. 16
Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten-emulsion, och vatten i olja-emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. c. 5MT007: Lektion 1 p. 16
Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten-emulsion, och vatten i olja-emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. Syntetiska lösningar (HFD). Fosfat estrar Klorerade kolväten Diestrar c. 5MT007: Lektion 1 p. 16
Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten-emulsion, och vatten i olja-emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. Syntetiska lösningar (HFD). Fosfat estrar Klorerade kolväten Diestrar Polyglykol (HFC) vatten-glykol, 40-60% vatten. c. 5MT007: Lektion 1 p. 16
Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten-emulsion, och vatten i olja-emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. Syntetiska lösningar (HFD). Fosfat estrar Klorerade kolväten Diestrar Polyglykol (HFC) vatten-glykol, 40-60% vatten. Lämplig oljetemperatur är ca 40-50 o C, vid höga temparturer koksar oljan. Riskerar att sätta igen filter, och ge kärvande ventiler. c. 5MT007: Lektion 1 p. 16
Lektion 1: Tryck Tryck mäts i Pascal [Pa]. 1Bar = 100 000 [N/m 2 ]. 1Bar = 10 [Ton/m 2 ]. Vid jordytan har vi det absoluta trycket 1 Bar. I hydraulsystem har vi ofta tryck upp till 400 Bar. Absolut och relativt tryck c. 5MT007: Lektion 1 p. 17
Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. c. 5MT007: Lektion 1 p. 18
Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. c. 5MT007: Lektion 1 p. 18
Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm. c. 5MT007: Lektion 1 p. 18
Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm. β 10 = A, A=partiklar före, B=partiklar efter. B c. 5MT007: Lektion 1 p. 18
Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm. β 10 = A, A=partiklar före, B=partiklar efter. B Shuntventilen hindrar filterkollaps, om det är igenslammat. c. 5MT007: Lektion 1 p. 18
Lektion 1: Oljefilter Ett Oljefilter. c. 5MT007: Lektion 1 p. 19
Lektion 1: Oljefilter Ett Oljefilter. c. 5MT007: Lektion 1 p. 20
Lektion 1: Oljekylaren Kylarens egenskaper: En symbol samt en bild på en oljekylare. Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad. Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på returledning till tank. I bilden syns en motor som driver en kylfläkt. Kylaren skall vara väldimensionerad. c. 5MT007: Lektion 1 p. 21
Lektion 1: Oljekylaren Kylarens egenskaper: En symbol samt en bild på en oljekylare. Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad. Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på returledning till tank. I bilden syns en motor som driver en kylfläkt. Kylaren skall vara väldimensionerad. c. 5MT007: Lektion 1 p. 21
Lektion 1: Oljekylaren Kylarens egenskaper: En symbol samt en bild på en oljekylare. Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad. Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på returledning till tank. I bilden syns en motor som driver en kylfläkt. Kylaren skall vara väldimensionerad. c. 5MT007: Lektion 1 p. 21
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan (luftfiler) c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan (luftfiler) Avskiljer vatten c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan (luftfiler) Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan (luftfiler) Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Konstruerad i rostfritt stål. c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan (luftfiler) Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Konstruerad i rostfritt stål. Nivåmätare, avtappningskran c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan (luftfiler) Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Konstruerad i rostfritt stål. Nivåmätare, avtappningskran c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan (luftfiler) Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Konstruerad i rostfritt stål. Nivåmätare, avtappningskran c. 5MT007: Lektion 1 p. 22
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi (p q T = PV ). c. 5MT007: Lektion 1 p. 23
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi (p q T = PV ). Utjämnar tryckpulsationer. c. 5MT007: Lektion 1 p. 23
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi (p q T = PV ). Utjämnar tryckpulsationer. Kan användas för att skapa ett jämnare flöde. c. 5MT007: Lektion 1 p. 23
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi (p q T = PV ). Utjämnar tryckpulsationer. Kan användas för att skapa ett jämnare flöde. Bra att använda om flödestoppar finns i systemet. c. 5MT007: Lektion 1 p. 23
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi (p q T = PV ). Utjämnar tryckpulsationer. Kan användas för att skapa ett jämnare flöde. Bra att använda om flödestoppar finns i systemet. Förspända för ett visst minsta tryck. c. 5MT007: Lektion 1 p. 23
Lektion 1: Gasackumulatorn Exempel på en gasackumulator. c. 5MT007: Lektion 1 p. 24