Förstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV

Post- och Telestyrelsen Förstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV Stockholm 2005-11-03 XLENT Strategy Regeringsgatan 67 SE-111 56 Stockholm Phone: +46 8 519 510 00 Fax: +46 8 519 510 50 www.xlent.se/strategy

Executive summary Vid nedsläckningen av analogt marksänd TV frigörs ett frekvensutrymme som teoretiskt kan användas för olika ändamål. Post- och Telestyrelsen har givit XLENT Strategy i uppdrag att genomföra en förstudie i området. Syftet med detta arbete är att övergripande beskriva: Hur stort frekvensutrymme övergången ger upphov till Om det finns en möjlighet eller ett intresse att använda frekvensutrymmet för andra användningsområden än TV Vilket värde 1 frekvensutrymmet kan skapa Målsättningen med förstudien var att ge en översiktlig beskrivning som underlag för fortsatt arbete, snarare än att i detalj analysera områdena. XLENT Strategy har övergripande analyserat nuvarande användning av frekvensutrymmet, intervjuat marknadsaktörer och uppskattat omsättningspotentialen för utvalda användningsområden. Det frigjorda frekvensutrymmet kan bli substantiellt under förutsättning att vissa förutsättningar uppfylls (t ex internationell planering). Teoretiskt kan mellan 48 och 168 MHz frigöras, men i vilken grad samtliga frekvenser kan nyttjas beror på vilket användningsområde som blir aktuellt. Attraktiviteten i det frigjorda frekvensutrymmet är hög, dels på grund av karakteristiken i dessa frekvenser, dvs möjlighet till stor geografisk täckning med färre basstationer, dels beroende på att det är en begränsad resurs. Utrymmet skulle kunna användas till ett flertal tjänster, t ex fler TV-kanaler, högre kvalitet på ljud och bild (HDTV), mobil TV, mobiltelefoni eller mobilt bredband. Mobil-TV är den tjänst som anses mest intressant för det frigjorda frekvensutrymmet bland respondenterna i intervjuserien. Högre TV-kvalitet och fler TV-kanaler ansågs av ett flertal respondenter vara mycket relevant för att säkerställa det digitala marknätets konkurrenskraft. Mobilt bredband skulle kunna bidra till ökad bredbandspenetration i glesbygden, men nyttjande av utrymmet för utökad kapacitet för mobiloperatörer föreföll mindre relevant. Uppskattningen av omsättningspotential och investeringar i nät för sändning visar att det finns ett högt ekonomiskt värde i frekvensutrymmet. För att bedöma vilket användningsområde som skapar högst värde, bör emellertid värdet analyseras ur fler perspektiv, exempelvis samhälls- och konsumentperspektiv. De intäktspotenatialer som uppskattas i rapporten är i flertalet av fallen inte nya intäkter, utan kan betraktas som kannibalisering av befintliga affärer. Det innebär att nya användningsområden inte automatiskt skapar nya arbetstillfällen eller ökat skatte-underlag. Om frekvensutrymmet kan användas för att erbjuda tjänster effektivare eller på nya sätt kommer konkurrensen öka, och konsumenterna torde därför få del av det skapade värdet. Slutsatsen av förstudien är att frekvensutrymmet är en mycket attraktiv tillgång, med ett flertal vitt skilda användningsområden, som kan generera stora värden. Utökning av TVdistributionen, dvs fler kanaler, förefaller inte generera det största ekonomiska värdet. Fortsatt arbete bör omfatta optimalt nyttjande av frekvensområdet med flera användningsområden, en värdering ur olika intressenters perspektiv, väga in teknikutvecklingen fram tills frekvenserna är frigjorda och eventuella konsekvenser på marknaden. 1 Värde är beroende på vilken intressents perspektiv som analyseras. I detta arbete bedömdes en uppskattning av omsättningsstorlek bäst beskriva vikten av frekvensområdet, ytterligare information finns i kapitel 6. Copyright 2005 by XLENT Strategy

Notera att arbetet är en förstudie där ett antal avgränsningar och antaganden har gjorts. Frigjort frekvensutrymme är en grov uppskattning utan hänsyn till frekvensplanering och det råder en stor osäkerhet om i vilken grad det frigjorda frekvensutrymmet kan användas tillsammans med nuvarande användning Inga delningsstudier ligger till grund för antaganden om att olika system kan samsas i de aktuella banden. Således kan det visa sig praktiskt svårt att realisera de nät och tjänster som beskrivs. Detta gäller framförallt för de beskrivningar som görs under as-is scenariot. Intresset för möjliga användningsområden är baserat på ett begränsat antal intervjuer Omsättningspotentialen baseras på användande av nuvarande teknik och grova uppskattningar avseende marknadsandel Copyright 2005 by XLENT Strategy

Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 1.1 BAKGRUND...2 1.2 SYFTE MED PROJEKTET...2 1.3 AVGRÄNSNINGAR...2 1.4 METODIK...3 1.5 DOKUMENTETS UTFORMNING...3 2 INTRODUKTION... 5 2.1 ANVÄNDANDET AV BROADCASTINGSPEKTRUM IDAG...5 2.2 KONVERGENS OCH TJÄNSTER...7 2.3 ÖVERGÅNGEN FRÅN ANALOG TILL DIGITALT DISTRIBUERAD MARKSÄND TV...7 2.4 EUROPEISKT PERSPEKTIV...8 3 FRIGJORT FREKVENSUTRYMME... 9 3.1 BAND I...9 3.2 BAND II...9 3.3 BAND III...10 3.4 BAND IV/V...11 3.5 SAMMANFATTNING FRIGJORT FREKVENSUTRYMME...12 4 MARKNADENS BEHOV... 13 4.1 OCH RSPG:S VERKSAMHET...13 4.2 TJÄNSTER...14 4.3 TV...15 4.4 MOBIL RADIOKOMMUNIKATION...16 4.5 ANDRA TJÄNSTER...17 4.6 INTRESSE AV TILLGÅNG TILL FREKVENSUTRYMME...17 4.7 TILLDELNING OCH REGLERINGAR...18 5 MÖJLIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR FRIGJORT SPEKTRUM... 20 5.1 MÖJLIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...20 5.2 ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING...21 5.3 DEFINITION AV VÄRDERINGSSCENARIER...21 6 VÄRDERING AV TILLGÅNGEN RADIOSPEKTRUM... 22 6.1 MÅLSÄTTNING MED VÄRDERINGEN...22 6.2 METODER FÖR VÄRDERING...23 6.3 DEFINITION AV VALD VÄRDERINGSMODELL...24 6.4 KONSEKVENSER AV VALD MODELL...26 6.5 MARKNADSANTAGANDEN & KÄLLDATA...26 6.6 KOMMENTAR: OPTIMERING AV VÄRDE OCH NYTTJANDE...27 6.7 SUMMERING...27 6.8 DISKUSSION: JÄMFÖRELSE MELLAN ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...28 6.9 DISKUSSION: PÅVERKANDE FAKTORER...29 7 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER... 30 7.1 SUMMERING...30 7.2 SLUTSATSER...31 7.3 FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE...32 7.4 KOMMENTARER TILL ANALYSEN...32 APPENDIX A MARKNADSANALYS... 33 APPENDIX A.1 INTERVJUADE AKTÖRER...33 APPENDIX B VÄRDERINGSMETODER... 36 APPENDIX C OMSÄTTNINGSPOTENTIAL & INVESTERING... 37 APPENDIX C.1 OMSÄTTNINGSPOTENTIAL OCH INVESTERINGAR...37 APPENDIX C.2 TV-TJÄNSTER...37 APPENDIX C.3 MOBIL RADIOKOMMUNIKATION...43 Copyright 2005 by XLENT Strategy

Ordlista Förkortning ATT CATV CDMA DAB DCF DMB DRM DTH DTT DVB-H DVB-RCT DVB-T FLASH-OFDM HDTV MBMS Media FLO MFN MUX RSPG SDTV SFN TETRA UMTS WiMax Beskrivning Analogue Terrestrial Television Cable Television Code Division Multiple Access Digital Audio Broadcasting Discounted Cash Flow Digital Multimedia Broadcasting Digital Radio Mondiale Direct To Home Digital Terrestrial Television Digital Video Broadcasting Handheld Digital Video Broadcasting Return Channel Terrestrial Digital Video Broadcasting Terrestrial Fast Low-latency Access with Seamless Handoff, Orthogonal Frequency Division Multiplexing High Definition Television Multimedia Broadcast Multicast Service Media Forward Link Only Multi Frequency Network Multiplexer Radio Spectrum Policy Group Standard Definition Television Single Frequency Network Terrestrial Trunked Radio Universal Mobile Telecommunications Worldwide Interoperability for Microwave Access Copyright 2005 by XLENT Strategy 1

1 Bakgrund och syfte I denna sektion presenteras bakgrunden till och syftet med projektet, avgränsningar och använd metodik. 1.1 Bakgrund Regeringen har tillsatt en kommission för att förbereda övergången från analog till digital marksänd television med ansvar för planering och samordning (Digital-tv-kommissionen). Digitaltv-kommissionens arbete påbörjades i maj 2004, och skall pågå fram till 2008. Radio Spectrum Policy Group (RSPG) inom EU har tagit fram ett yttrande, där man konstaterar, att vid övergång från analog marksänd television till digital frigörs frekvensutrymmen, som kan användas till andra ändamål än de tidigare använts för. har därför beslutat att starta ett projekt för att analysera vilka effekter nedsläckningen av det analoga marknätet får på frekvensutrymmet, samt vilka alternativa användningar detta frekvensspektrum kan ha. har i detta sammanhang uppdragit åt XLENT Strategy att genomföra delar av detta arbete, vilket beskrivs i avsnittet Syfte med projektet nedan. 1.2 Syfte med projektet Syftet med XLENT Strategys del av projektet definierades som: Uppskattning av storlek på frigjort frekvensutrymme 2 Beskrivning av tänkbar användning av frigjort frekvensutrymme Uppskattning av tänkbart värde för frigjort frekvensutrymme 1.2.1 Tydliggörande av värdering av frekvensspektrum Värderingen av frekvensutrymmet kan göras utifrån ett antal perspektiv, t ex från samhällets perspektiv eller en potentiell köpares perspektiv. Under arbetets gång definierades tillsammans med en modell som utgår ifrån ett marknadsperspektiv, men inte bestämmer det monetära värdet av frekvenserna utan påvisar en potentiell omsättningspotential för användningsområdet. Det exakta värdet påverkas av flera faktorer som nämns i denna rapport, och ingår i en total värderingsmodell, men kvantifieras inte. Då arbetets syfte inte var att optimera användningen av frekvensområdet genomfördes uppskattningar av omsättningspotential för fem stycken typfall. Se kapitel 6 för mer information om värderingsmodellen och kapitel 4 för mer information om användningsområdena. 1.3 Avgränsningar 1.3.1 Marknadsavgränsningar Enbart rikstäckande användningsområden beaktas Kombinationsmöjligheter av användningsområden beaktas inte i värderingen Värderingen baseras på tre till fem typfall av användande baserat på liknande existerande verksamheter Analysen behandlar inte marknadsmässiga förhållanden, dvs konkurrens och möjlighet till lönsamhet för en potentiell aktör 2 Med frigjort frekvensutrymme menas i denna rapport frigjort frekvensutrymme vid övergången från analogt till digitalt distribuerad marksänd TV Copyright 2005 by XLENT Strategy 2

1.3.2 Tekniska avgränsningar Enbart frekvenser som rör nuvarande användning av marksänd analog TV beaktas Omplanering av frekvenser beaktas inte, dock görs en förenklad bedömning av möjlighet till ökat frigörande av frekvensspektrum genom omplanering Bedömning av kapacitet görs övergripande och baserat på nuvarande standarder 1.3.3 Andra avgränsningar Projektet beaktar inte legala eller andra regulatoriska begränsningar för frekvensspektrumet, då detta inte skulle möjliggöra en studie av alternativa användningsområden Inga samhällsekonomiska effekter beaktas 1.4 Metodik Projektet har genomförts i sex faser: 1. Övergripande teknisk analys förenklad uppskattning av möjlig frigörelse av frekvensspektrum vid den analoga nedsläckningen (genomförd av ) Övergripande teknisk analys 2. Marknadsbehov intervjuer med fjorton marknadsaktörer och myndigheter avseende intresse och användning av frekvensutrymmet 3. Utvärdering av värderingsmodell analys av tänkbara värderingsmodeller och val av modell, se kapitel 4 för värderingsmodell 4. Definition av användningsområden definition av användningsområden, baserat på teknisk analys och marknadsbehov, för värdering 5. Värdering genomförande av värdering för definierade användningsområden samt analys av resultat 6. Slutsatser baserat på frigjort frekvensutrymme, marknadsbehov, användningsområden och värdering Marknadsbehov Värderingsmodell Definition av användningsområden Värdering Slutsatser 1.5 Dokumentets utformning Dokumentet består av sju sektioner och appendix. Figur 1. Projektfaser Kapitel 1 beskriver bakgrund och syfte samt avgränsningar Kapitel 2 beskriver hur aktuellt frekvensspektrum används idag Kapitel 3 beskriver en förenklad uppskattning av hur stort frekvensspektrum som kan frigöras och i vilket band Kapitel 4 beskriver resultatet av intervjuer med marknadsaktörerna Kapitel 5 beskriver vilka användningsområden som är tänkbara och vilka som förväntas vara mest relevanta Kapitel 6 beskriver hur värderingsmodellen har utformats och dess resultat Kapitel 7 beskriver slutsatser och kommentarer Copyright 2005 by XLENT Strategy 3

Vid genomläsning av denna rapport och för de eventuella slutsatser som läsaren kan dra, bör bl a följande beaktas: Rapporten är en förstudie och ger en översiktlig bild av frågeområdet. Flera av de frågeställningar som belyses i denna rapport kan komma att behandlas ytterligare Någon hänsyn till politiska eller regulatoriska frågor har inte gjorts. Därför kan delar av rapporten anses vara av teoretisk karaktär, och de slutsatser som dras kan anses vara omöjliga att genomföra ur ett politiskt och/eller regulatoriskt perspektiv Den tekniska utredningen har gjorts översiktligt och resultatet av den är därmed behäftat med viss osäkerhet. Den möjliga användningsgraden av det frigjorda frekvensutrymmet är osäker Inga delningsstudier ligger till grund för antaganden om att olika system kan samsas i de aktuella banden. Således kan det visa sig praktiskt svårt att realisera de nät och tjänster som beskrivs. Detta gäller framförallt för de beskrivningar som görs under as-is scenariot. Framtiden kan i många avseenden utvecklas på andra sätt än som antagits i denna rapport, varvid de beskrivningar som görs i rapporten kan visa sig vara felaktiga. Likaså kan slutsatser som dragits visa sig vara felaktiga pga framtida förändringar Marknadsperspektivet baseras på ett begränsat antal genomförda intervjuer. Andra aktörer kan ha väsentligt andra uppfattningar än de som kommit till tals i rapportens intervjuserie Värderingen av olika användningsområden är förenklad till potentiell omsättningsstorlek och investeringar i sändarnät och bedömer inte den förändrade konkurrenssituationen på marknaden i någon högre grad. Därmed är det osäkert om denna omsättningspotential kan uppnås och till vilken kostnad Sannolikt kommer utvecklingen av standarder och teknik för distribution av data förändra kapacitetsmöjligheter, något som inte beaktas i arbetet Kundbehovet för potentiella användningsområden har inte undersökts Copyright 2005 by XLENT Strategy 4

2 Introduktion I Sverige har regelbundna rundradio-sändningar pågått sedan AB Radiotjänst startade radiosändningar 1925. 30 år senare började Sveriges Television med TV-sändningar. Radio- och TVsändningarna sköttes av Televerket fram till 1992, då Teracom bildades och övertog ansvaret. 2.1 Användandet av broadcastingspektrum idag Rundradio-sändningar utgör idag ca 50 % av frekvensallokeringen under 1 GHz med fördelning enligt tabellen nedan. Band Spektrum Nuvarande användning Band I 47-68 MHz Analog marksänd TV Band II 87.5-108.0 MHz FM radio Band III 174-230 MHz DVB-T, analog TV, T-DAB Band IV 470-582 MHz DVB-T, analog TV Band V 582-862 MHz DVB-T, analog TV Tabell 1. Nuvarande användning av frekvenserna i Band I-V I Sverige används de aktuella frekvenserna för närvarande till analog TV, digital TV, nationell radio, lokalradio, privat lokalradio, närradio och DAB-radio 3. 2.1.1 Analog TV Typ av sändning Antal tillstånd Antal kanaler Analog TV 3 3 Digital TV 20 33 Nationell radio 2 4 riks, 26 lokala Privat lokalradio 87 87 stationer Närradio ca 1.200 ca 1.200 DAB 2 7 Tabell 2. Tillstånd för rundradio 4 För att bedriva TV-sändningar i marknätet krävs tillstånd från regeringen. Tillståndsgivningen är reglerad av radio- och TV-lagen. SVT, Utbildningsradion och TV4 är de tre företag som har tillstånd att bedriva analoga marksändningar. SVT:s och UR:s sändningar kan tas emot av 99,8 % av befolkningen, medan motsvarande andel för TV4 är 98 %. Täckningsgraden är föreskriven i respektive programföretags sändningstillstånd. 3 DAB Digital Audio Broadcasting 4 Radio- och TV-verket: Medieutveckling 2005, pressmeddelande 2005-09-09 Copyright 2005 by XLENT Strategy 5

2.1.2 Digital TV För att sända marksänd digital-tv krävs tillstånd av regeringen. Regeringens beslut baseras på förslag från RTVV (Radio- och TV-verket) som granskar ansökningarna. För närvarande har sammanlagt 20 bolag sändningstillstånd för 33 TV-kanaler i det digitala marknätet. Alla kanaler med tillstånd att sända i marknätet kan välja mellan att sända fritt eller som betalkanaler. Undantag gäller för SVT:s kanaler och TV4:s huvudkanal, som enligt sina tillstånd skall vara fritt tillgängliga, dvs utan annan avgift än den ordinarie TV-licensavgiften. I början av september 2005 gav regeringen Radio- och TV-verket i uppdrag att utlysa sändningstillstånd för nationella digitala TV-sändningar för 2006 och 2007. RTVV skall även fråga de företag som har sändningstillstånd om de vill att tillstånden skall förlängas till utgången av 2007, och om de önskar förändringar av tillstånden. Senast den 21 november 2005 skall RTVV lämna förslag till regeringen om vilka tv-kanaler som skall få sändningstillstånd. Det digitala marknätet består idag av fem sändarnät (sk MUX:ar 5 ), där fyra nät når omkring 90 % av den fast bosatta befolkningen i Sverige, och det femte nätet når omkring 50 % av befolkningen. I varje sändarnät ryms upp till sex olika programtjänster (TV-kanaler). 2.1.3 Nationell radio För att sända radio i hela Sverige krävs tillstånd av regeringen, och för närvarande har endast Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) sådana tillstånd. SR:s och UR:s tillstånd gäller till och med den 31 december 2005. De nationella radioprogramföretagen SR och UR är public service-företag, dvs oberoende företag i allmänhetens tjänst, vilket innebär att verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sveriges Radio AB Sveriges Radio AB är moderbolag till de två programproducerande företagen Sveriges Lokalradio AB (lokalsändningar) och Sveriges Riksradio AB (rikssändningar). SR sänder analogt i fyra rikstäckande och 26 lokala kanaler. Utöver dessa kanaler sänds även: P6 Stockholm International (mångkulturell radiokanal i Stockholm) Radio Sweden (utlandssändningar på flera språk via satellit, kortvåg, mellanvåg och Internet) Flera digitala kanaler via DAB-nätet (bl a SR X, SR Klassiskt, SR Sverige och SR P3 Star) Flera kanaler över Internet Sveriges Utbildningsradio AB Sveriges Utbildningsradio AB har sitt ursprung i en statlig försöksverksamhet att utveckla radio och TV för utbildningsändamål. Sedan 1994 är UR ett eget programbolag inom public serviceområdet. UR har ingen egen radiokanal utan bedriver sändningar på fasta programtider i SR:s radiokanaler (P1, P2, P3 och P4) enligt överenskommelse mellan SR och UR. Dessutom sänder UR i begränsad omfattning även digitalt i kanalen UR Elva. 2.1.4 Privat lokalradio För att sända privat lokalradio krävs tillstånd från Radio- och TV-verket. I mars 2005 fanns 87 sändningstillstånd för privat lokalradio. Av dessa tillstånd finns tio i Stockholm, fem i Göteborg och två vardera i nästan alla övriga sändningsområden. Sändningarna når ca 75 % av Sveriges befolkning. Den privata lokalradiomarknaden har förändrats under de senaste åren, främst genom centralisering och samordning, bl a i form av strukturaffärer och uppköp. För närvarande finns det 5 MUX - Multiplexer Copyright 2005 by XLENT Strategy 6

tre dominerande nätverk, MTG Radio, SBS Radio och Fria Media (de två senare har ett nära samarbete) och ett fåtal fristående radio-bolag. 2.1.5 Närradio Närradio har funnits i Sverige sedan 1979, och i nuläget finns ca 1.200 tillståndsinnehavare, de flesta i södra och mellersta Sverige. Sändningar bedrivs på drygt 165 orter från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Närradion är till för lokala ideella föreningar, och för att sända närradio krävs tillstånd från Radio- och TV-verket. Regelverket för närradion har nyligen förändrats i syfte att undvika att närradio-tillstånd används i kommersiellt syfte. 2.1.6 DAB Den vanligaste distributionsformen för radio i Sverige är analog sändningsteknik. Sedan 1994 finns ett digitalt sändarnät, DAB. De främsta fördelarna med DAB jämfört med analog radio är: Bättre ljudkvalitet jämförbar med CD Frekvenseffektivt fler kanaler kan sändas med samma frekvensutnyttjande Nya tjänster visa bilder, överföra filer och streaming media (textinformation med exempelvis programnamn, låttitlar, artistinformation och textnyheter) För att lyssna på digitalradio behövs en digital mottagare. Utbyggnaden av det digitala sändarnätet är begränsat till ca 35 % av landets hushåll 6. Antalet sålda DAB-mottagare är mycket litet i Sverige. Sveriges Radio sänder sju kanaler i DAB-nätet. Framtiden för DAB i Sverige verkar oviss och bereds för närvarande inom Utbildnings- och Kulturdepartementet. 2.2 Konvergens och tjänster I samband med att digitala TV-sändningar påbörjades i Sverige under slutet av 1990-talet började begreppet konvergenstjänster användas. Med begreppet avses digitala tjänster som tillhandhålls på flera olika tekniska plattformar och/eller till flera terminaler, exempelvis: TV-sändningar till mobiltelefon Interaktiva tjänster via TV Efter att under flera år ha varit ett omdiskuterat framtidsområde, har det under de senaste åren lanserats en rad konvergenstjänster. Den tekniska utvecklingen, bl a i form av standarder och överföringsprotokoll, möjliggör konvergenstjänster på ett helt annat sätt än tidigare. I takt med att fler tjänster lanseras blir det även mer komplicerat att bedöma och klassificera tjänster. Var gränsdragningen går mellan exempelvis TV och mobiltelefoni är inte längre självklar. Den snabba tekniska utvecklingen gör att kraven på reglering förändras, och att planeringshorisonten är kortare. Med stor sannolikhet vet vi inte i dag vilka tjänster som kan vara tekniskt och kommersiellt möjliga om 5-10 år. 2.3 Övergången från analog till digitalt distribuerad marksänd TV Digitala TV-sändningar i det svenska marknätet påbörjades under våren 1999. Sedan dess har de digitala sändningsnäten byggts ut så att de för närvarande täcker ca 90 % av de svenska hushållen. I maj 2003 fattade Riksdagen beslut om att Sverige etappvis skall övergå till enbart digitala TVsändningar i marknätet och att de analoga sändningarna skall upphöra senast 2008-02-01. Övergången motiverades bl a med att den digitala tekniken: Ger bättre ljud och bild Innebär möjligheter till fler kanaler och tjänster 6 Storstadsområdena i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå Copyright 2005 by XLENT Strategy 7

Utnyttjar frekvensutrymmet mer effektivt Den 19 september 2005 påbörjades släckningen av det analoga marknätet i och med att Teracom stängde av de analoga sändningarna på Gotland. 2.4 Europeiskt perspektiv De flesta europeiska länder planerar att helt övergå till digital-tv, och i flera länder har marksänd digital TV introducerats 7. För närvarande finns ingen enhetlig plan för övergången från analog till digital marksänd TV för EU, även om EU-kommissionen kommunicerat att övergången från analoga sändningar till digitala skall vara genomförd 2012 8. Radio Spectrum Policy Group har utfärdat ett sakkunnigt utlåtande 9, där man bl a uttrycker följande i spektrum frågan: Medlemsstaternas synsätt på ny teknologi bör vara teknikneutralt, och marknadskrafterna kan fungera som ett effektivt verktyg vid övergång till digitala sändningar. Medlemsstaterna skall ha möjlighet att allokera frigjort spektrum till de tjänster som bäst tillgodoser respektive lands behov. Det finns många tänkbara nya tjänster som är aktuella för frigjort spektrum, exempelvis: o Fler programtjänster (TV-kanaler) och/eller förbättrad TV upplevelse (multikamera och andra interaktiva TV tjänster) o Tjänster med högre kvalitet (främst HDTV 10 ) eller till nya mottagare (mobila och portabla terminaler) o Andra elektroniska kommunikationstjänster Medlemsstaterna bör därför (i) bedöma storlek på frigjort spektrum och (ii) beskriva tänkbara nationella användningsområden för detta spektrum. 7 Bl a Storbritannien, Italien, Finland, Spanien och Frankrike 8 EU Kommissionen, pressmeddelande 2005-05-24 9 Radio Spectrum Policy Group, Opinion on the Spectrum Implications to Digital Broadcasting RSPG04-55 10 HDTV High Definition Television Copyright 2005 by XLENT Strategy 8

3 Frigjort frekvensutrymme Vid nedsläckningen av det analoga marknätet kommer frekvenser att frigöras. Frekvenserna är splittrade över Sverige och består av olika kanaler på olika geografiska platser. För närvarande finns inget politiskt beslut om hur dessa frekvenser skall användas. Utan ett beslut som förändrar användningsområdet, är utgångspunkten att frekvenserna skall användas för rundradio. Analysen av hur mycket frekvensspektrum som frigörs och i vilka band detta finns är utförd på ett övergripande plan av Post- och Telestyrelsen och presenteras i detta kapitel. 3.1 Band I Band I är inte planerat att användas till rundradio efter nedsläckningen av det analoga TV-nätet. Område Kommentar Status Band I används primärt för analog TV och kommer inte användas för broadcasting efter nedsläckning Intressenter Den svenska militären har uttryckt intresse för frekvensspektrumet Lågt kommersiellt intresse Karakteristika Lämpar sig väl för distribution över långa distanser Utrymmeskrävande antenner begränsar mobila mottagare Frekvensband 47-68 MHz Frigjort frekvensutrymme 68-47 = 21 MHz 3.2 Band II Tabell 3. Uppskattning frigjort frekvensutrymme Band I Band II används för analog FM-radio, inget beslut för övergång till digital (T-DAB 11 ) har fattats. Område Kommentar Status Band II används idag för analog FM-radio och något beslut om förändring finns ej Intressenter Inte relevant enligt ovan Karakteristika Inte relevant enligt ovan Frekvensband 87.5-108.0 MHz Frigjort frekvensutrymme 0 MHz Tabell 4. Uppskattning frigjort frekvensutrymme Band II 11 Terrestrial Digital Audio Broadcasting Copyright 2005 by XLENT Strategy 9

3.3 Band III Band III används idag för distribution av analog TV och DAB. Den övre delen av Band III används normalt för T-DAB. Det önskade resultatet av planeringen vid den regionala radiokonferensen RRC06 är en DVB-T kanal och fyra T-DAB MUX:ar. Band III är planerat internationellt för rundradio vilket innebär att alternativa användningsområden måste anpassas för att inte skapa störningar med rundradiotjänster i andra länder. Område Kommentar Status Nedsläckning av analoga TV sändningar med start i september 2005 och total nationell släckning senast 1:a februari 2008 Önskat resultat från koordineringskonferensen RRC06 är 1 DVB-T kanal och 4 T-DAB MUX:ar Intressenter T-DAB (troligen 2 MUX:ar) Landbaserad mobil radiokommunikation Karakteristika Utrymmeskrävande antenner begränsar mobila mottagare Frigjort frekvensutrymme 56 MHz finns tillgängligt Ca 7 frekvenskanaler krävs för koordinering av en T-DAB MUX En frekvenskanal för T-DAB kräver 1,5 MHz 7*1,5*2 = 21 MHz krävs för två st T-DAB MUX:ar 56-21 = 35 MHz Tabell 5. Uppskattning frigjort frekvensutrymme Band III 3.3.1 Internationella aspekter på frigjort spektrum i Band III För att frigöra ett totalt frekvensspektrum om 35 MHz nationellt, krävs att angränsande länder hanterar frekvensspektrumet i Band III på likvärdigt sätt De 35 MHz som kan frigöras är för närvarande utspridda i block om 1,5 och 7 MHz angränsande till T- DAB frekvenskanalerna Det faktum att det frigjorda spektrumet är utspritt medför att endast två stycken T-DAB kanaler (2*1,5 MHz) och DVB-T kanalen kan användas utan interferens Användbart frigjort frekvensspektrum i Band III kan begränsas till 11 MHz 3.3.2 Modelleringsaspekter på frigjort spektrum i Band III Uppskattningen för frigjort spektrum baseras på 2 stycken MFN 12 T-DAB MUX:ar En SFN 13 T-DAB MUX antas kräva fyra frekvenskanaler Detta innebär att om de två T-DAB MUX:arna var SFN-baserade skulle ytterligare 9 MHz kunna frigöras Användbart frigjort frekvensspektrum i Band III kan vara 56 MHz (eller 44 MHz med 2 SFN T- DAB MUX:ar) 12 Multi Frequency Network 13 Single Frequency Network Copyright 2005 by XLENT Strategy 10

60 50 MHz 40 30 35 39,5 44 20 10 0 21 16,5 12 2(0) 1(1) 0(2) Distribution av MFN och SFN [MFN(SFN)] 3.4 Band IV/V Figur 2. Frigjort frekvensutrymme för MFN vs SFN Band IV och Band V används i dag primärt för analog och digital TV. Det önskade resultatet av planeringen vid RRC06 är totalt sju stycken DVB-T 14 MUX:ar. Band IV/V är planerat internationellt för rundradio vilket innebär att alternativa användningsområden måste anpassas för att inte skapa störningar gentemot rundradiotjänster i andra länder. Område Kommentar Status Nedsläckning av analoga TV sändningar med start i september 2005 och total nationell släckning senast 1:a februari 2008 Troligt resultat från planeringskonferensen RRC06 är 7 DVB-T MUX:ar per land Intressenter Fem fullt utbyggda DVB-T MUX:ar (regeringsbeslut) Sannolikt högt kommersiellt intresse för närvarande Karakteristika Mycket väl lämpat för både mobil radiokommunikation och rundradio Frigjort frekvensutrymme Totalt finns 392 MHz tillgängligt En DVB-T kanal kräver 8 MHz En DVB-T MUX kräver 7 DVB-T kanaler En DVB-T MUX kräver därmed 7*8 MHz = 56 MHz Fem stycken MUX:ar kräver således 5*56 MHz = 280 MHz 392-280 = 112 MHz (dvs 2 DVB-T MUX:ar) Tabell 6. Uppskattning frigjort frekvensutrymme Band IV/V 3.4.1 Internationella aspekter på frigjort spektrum i Band IV/V För att frigöra ett totalt frekvensspektrum om 112 MHz nationellt krävs att angränsande länder hanterar frekvensspektrumet i Band IV/V på likvärdigt sätt De estimerade frigjorda 112 MHz är för närvarande utspridda i block om 8 MHz Det faktum att det frigjorda spektrumet är utspritt medför att enbart två stycken DVB-T MUX:ar (2*8 MHz) kan användas utan interferens Användbart frigjort frekvensspektrum i Band IV/V kan begränsas till 16 MHz 14 Digital Video Broadcasting Terrestrial Copyright 2005 by XLENT Strategy 11

3.4.2 Modelleringsaspekter på frigjort spektrum i Band IV/V Uppskattningen för frigjort spektrum baseras på 5 stycken MFN DVB-T MUX:ar En SFN DVB-T MUX antas kräva fyra frekvenskanaler Detta innebär att om alla MUX:arna var SFN skulle ytterligare 120 MHz frigöras Användbart frigjort frekvensspektrum i Band IV/V kan vara 232 MHz MHz 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 112 136 160 184 208 232 280 256 232 208 184 160 5(0) 4(1) 3(2) 2(3) 1(4) 5(0) Distribution av MFN och SFN [MFN(SFN)] Figur 3. Uppskattning frigjort frekvensutrymme Band IV/V 3.5 Sammanfattning frigjort frekvensutrymme Baserat på uppskattningarna ovan av potentiellt frigjort spektrum har tre olika scenarier skapats: Scenario As-is innebär att inga förändringar görs i frekvensplanering eller modulering, dock är det endast DVB-T och T-DAB som är koordinerade internationellt Scenario Spectrum reshuffle innebär förändring av frekvensplanering, koordinering och/eller modulering, vilket kan skapa ytterligare frigjort frekvensspektrum 15 Scenario Möjlig framtid innebär omfattande omplanering av frekvensspektrumet och modulering. Detta scenario behandlas inte vidare i denna rapport. Band As-is Spectrum reshuffle Möjlig framtid I: 47-68 MHz 21 MHz 21 MHz 21 MHz II: 87.5-108.0 MHz NA NA NA III: 174-230 MHz 11 MHz 35 MHz 56 MHz IV/V: 470-862 MHz 16 MHz 112 MHz 232 MHz Tabell 7. Summering av frigjort frekvensutrymme 15 Grundtanken bakom Spectrum reshuffle är att det frekvensområde som frigörs i och med nedsläckningen av de analoga sändningarna flyttas i bandet, så att de frigjorda frekvenserna läggs intill varandra så att det frigjorda frekvensutrymmet utgör ett kontinuerligt frekvensområde. En sådan omflyttning bör göras över ett större geografiskt område, vilket gör att detta till stor del är en internationell fråga. Copyright 2005 by XLENT Strategy 12

4 Marknadens behov För att fånga upp synpunkter och önskemål från företrädare för organisationer och verksamheter som har intressen av frigjort frekvensspektrum, har intervjuer med olika intressenter genomförts. 16 Mål och syfte med intervjuserien har varit att spegla frågeställningen om utnyttjande av frigjort spektrum ur ett marknadsperspektiv. I denna rapport bör marknadsperspektivet ses som summan av de enskilda intressenternas svar. Anledningen till detta är att intressenterna i så gott som samtliga fall svarat ur sitt eget perspektiv, och inte ur ett allmänt affärsperspektiv. Vid intervjutillfället har intressenterna ombetts att svara både ur ett allmänt och ur det egna perspektivet. 4.1 och RSPG:s verksamhet 4.1.1 Kännedom Kännedomen om och RSPG:s verksamhet är i allmänhet god, men varierande. Aktörer som har regelbundna kontakter med (t ex Teracom, Telia Sonera, Nordic Media Partners, Ericsson och Radio & TV-verket) har av naturliga skäl god eller mycket god kännedom om arbete inom området. Övriga aktörer har kännedom om, men följer inte myndighetens arbete, vare sig i allmänhet eller inom spektrumområdet. 4.1.2 Synpunkter Varken Närings- eller Utbildnings- och Kulturdepartementet ville uttala sig om sin syn på. Båda departementen har förståelse för att marknadsaktörer värdesätter att försöker fånga upp synpunkter från marknaden. Merparten av de aktörer som har synpunkter på arbete anser att generellt sett bör ha tydliga ståndpunkter och driva dem i avsikt att få till en förändring i avsedd riktning. En TV-kanal har en avvikande uppfattning, och anser att det är Regeringen som skall ha en tydlig ståndpunkt i spektrumfrågan, och att det är Regeringen som skall besluta vem eller vilka som skall ha en åsikt i frågan. Flertalet intervjuade anser att det är positivt att lyssnar på marknadens behov och önskemål. Dock fanns en avvikande uppfattning, som anser att är mycket svag i att tillgodose marknadens behov. Flera intervjuade påpekar att regelverk i många fall är för stelbent och inte tillräckligt anpassat till marknadens behov för att fungera praktiskt och kommersiellt. Övriga synpunkter borde ha större kompetens inom TV-området, bl a i innehållsfrågor arbete skall grundas på EU-direktiv, och borde ha mer makt att driva på att dessa efterlevs Det vore olyckligt och farligt om får ökat inflytande över mediafrågor I takt med framväxandet av konvergenstjänster blir det allt svårare att skilja på telekom- och mediatjänster. Det ställer större krav på och dess arbete bör ha en tydlig bild av hur framtiden utvecklar sig och därmed en syn på hur man bäst förbereder regelverket för framtiden 16 Urval och genomförande beskrivs utförligare i Appendix A. Copyright 2005 by XLENT Strategy 13

4.2 Tjänster Synpunkter på vilka tjänster som är lämpliga/olämpliga för det aktuella frekvensområdet varierar starkt beroende på typ av intressent. I korthet förordar mobilföretag mobiltelefonitjänster (inklusive mobil TV), medan TV-företag förordar TV-tjänster (inklusive mobil TV). Mobil TV är den enda tjänst som förordas starkt av båda branscherna. Flera intressenter (främst TV-företag) anser att det aktuella frekvensområdets tekniska egenskaper bäst lämpar sig för rundradio, och att frekvensområdet inte bör användas för tvåvägskommunikation. Vidare anför flera aktörer att det snarare finns för mycket än för litet frekvensutrymme för mobiltelefoni. Vad gäller målgrupp för det aktuella frekvensområdet anser bl a C More att det finns tillräckligt med kapacitet för B2B 17 användning i andra distributionsformer (exempelvis fiber och mobilnät). Både Teracom och Utbildnings- och Kulturdepartementet påpekar att delar av det frekvensutrymme som används för analoga sändningar, kommer att användas direkt för digitala TV-sändningar för att man skall kunna nå de täckningsmål som SVT har. 18 Ericsson anser att kabel och satellit är de bästa distributionsformerna för TV, och att marknätsdistribution inte är ett vettigt utnyttjande av frekvensutrymmet. Följaktligen anser Ericsson inte att man skall ta spektrum i bruk för ytterligare TV-tjänster. Tjänst Poäng 19 Mobil TV 20 HDTV 17 Fler kanaler 16 Mobiltelefoni 8 Trådlöst bredband (3P 20 glesbygd) 4 DAB 2 Militära kommunikationssystem 2 Tabell 8. Rankning av användningsområden 17 B2B Business to business 18 Ca 650 slavsändare kommer direkt slå om från analoga till digitala sändningar i samband med nedsläckning av analoga sändningar. 19 Beräkningen av poäng har gjorts enligt följande: Intervjuade har ombetts rangordna de tre (3) tjänster de ansett vara mest intressanta, där plats 1 givits 3 poäng, plats 2 givits 2 poäng och plats 3 givits 1 poäng. Angivna tjänster som inte rangordnats har givits 2 poäng vardera. Sju intervjuade har rangordnat tjänsterna inbördes, sex intervjuade har inte rangordnat tjänsterna inbördes och två intervjuade har inte svarat på frågan. 20 Triple Play, dvs TV, telefoni och bredband genom en accessform Copyright 2005 by XLENT Strategy 14

4.3 TV Som framgår av tabellen ovan är TV den typ av tjänst flest av intressenterna anser vara mest lämplig för frigjort spektrum. Med utgångspunkt i det aktuella frekvensområdets tekniska egenskaper, urvalet av intressenter och nuvarande användning kan resultatet inte anses vara överraskande. Det finns inte någon tydlig preferens för en enskild tjänst som föredras, däremot anses mobil TV och HDTV vara mer intressant än fler TV-kanaler. Mobil TV är den enda typ av TV-tjänst som även mobiltelefoniföretag förordar. 4.3.1 Fler kanaler Respondenterna angav följande argument för fler kanaler: Bristande kapacitet i, och därmed konkurrenskraft för marknätet. Konkurrensneutralitet mellan distributionsplattformarna vore önskvärt Efterfrågan finns både bland konsumenter/tittare och TV-kanaler, TV-bolag står i kö för att få sändningstillstånd i marknätet Respondenterna angav följande argument mot fler kanaler: Det finns tillräckligt många svenska TV-kanaler och tittandet är begränsat till ett fåtal kanaler Den kommersiella nyttan med ytterligare kanaler är begränsad, och det skulle vara svårt att räkna hem ytterligare lanseringar av TV-kanaler För kunderna är det på lång sikt viktigare med HDTV än fler kanaler 4.3.2 HDTV Boxer tror starkt på HDTV och tror att ca 50 % av hushållen kommer att vara utrustade med HDTV år 2013. För att Boxer skall kunna bibehålla sin konkurrenskraft mot andra plattformar, anser Boxer att det är av yttersta vikt att kunna erbjuda HDTV i marknätet inom 1-3 år. Respondenterna angav följande argument för HDTV: Ger mest mervärde för allmänheten HDTV kommer sannolikt att bli framgångsrikt eftersom handeln kommer att driva försäljningen Respondenterna angav följande argument mot HDTV: Begränsad konsumentnytta för den stora allmänheten HDTV leder inte till att yttrandefriheten ökar RTVV gör ingen tydlig rangordning av tjänster, men med utgångspunkt i myndighetens uppgift om att värna yttrandefriheten, föredrar man fler kanaler och mobil TV framför HDTV. HDTV skapar förvisso förbättringar för konsumenterna men kräver mycket kapacitet, och leder inte till att yttrandefriheten ökar. 4.3.3 Mobil TV Med mobil TV avser merparten av intressenterna tekniken DVB-H 21, även om också MBMS 22 omnämns. Merparten tror att mobiltelefonen blir den viktigaste terminalen för mottagande av mobil TV. Nokia anser att mobila TV-apparater, exempelvis för personbilar och taxi kommer att vara en liten nisch begränsad till gadget-marknaden. De flesta TV-företag har en stark tilltro till mobil TV, NMP 23 jämför med utvecklingen inom telefonin och menar att om 5-10 år kommer det att finnas konsumentkrav på full mobilitet för både 21 Digital Video Broadcasting Handheld 22 Multimedia Broadcast Multicast Service 23 NMP Nordic Media Partners Copyright 2005 by XLENT Strategy 15

bredband och TV. Teracom är av liknande uppfattning och anser att vi i framtiden kanske inte kommer att skilja mellan fasta och mobila TV-sändningar. Användarmässigt anser de flesta att mobil TV är lämpat främst för kort tittande, exempelvis vid transport, något Nokia benämner snack watching. Det innehåll som anförs som särskilt intressant är sport, nyheter och erotik. C More anser dock att det vore intressant att sända allt sitt innehåll för mobil mottagning. På längre sikt tror bl a Nokia att det kommer att produceras innehåll specifikt för mobil TV. Respondenterna angav följande argument för mobil TV: Mobil TV är lättförståeligt för och eftertraktat av konsumenter Med DVB-H kan man sända många kanaler med begränsat kapacitetsutnyttjande Det finns en fungerande modell för interaktivitet vilket underlättar för både kunder och operatörer Respondenterna angav följande argument mot mobil TV: Ingen intressent har något egentligt att anföra mot mobil TV. Däremot anser SVT att det gynnar kommersiella aktörer eftersom de har lättare än SVT att göra kommersiella avtal med mobiloperatörer 4.3.4 Övriga TV-tjänster Andra tjänster som nämns av bl a SVT, Boxer och Teracom är: Supertext-TV (utveckling av text-tv med ökade möjligheter till bl a grafik) Talande text (för synskadade) Informationstjänster (samhälls- och eller kommersiell) Interaktiva tjänster (exempelvis spel, omröstningar, meddelanden) Push Video On Demand (PVOD) 4.4 Mobil radiokommunikation 4.4.1 Bredband till glesbygd Flera intressenter anser att bredband till glesbygd vore ett intressant och bra sätt att använda aktuellt spektrum till. Näringsdepartementet anser att allt som kan stimulera konkurrensen inom mobil radiokommunikation vore positivt. Att förse glesbygdsområden med mobilt bredband skulle dessutom vara i linje med vad som anges i IT-propositionen. Band III och IV är mest intressanta för dessa tjänster. I band III krävs dock stora (höga) antenner för att kunna ta emot tjänster mobilt, vilket är en klar nackdel. En möjlighet är kombinerade tjänster, där delar av tjänsten är tillgänglig mobilt, medan fullt utnyttjande kräver en större fastmonterad antenn. Ytterligare en nackdel är att returkanalen i band III är begränsad, vilket gör att tvåvägskommunikation i praktiken inte är möjligt. 4.4.2 Mobiltelefoni Ericsson anser att man bör utöka 900 MHz bandet för att harmonisera mobiltelefonin med Nordoch Sydamerika. För mobilbranschen vore det mycket positivt för att kunna säkerställa ekonomiskt gångbara lösningar för mobilt bredband och 3P i glesbygd. 4.4.3 Andra användningsområden mobil radiokommunikation Nokia anser att det kan vara intressant för kunder att kunna använda mobilen som fjärrkontroll till olika typer av hemelektronik, men tror att det kan dröja innan efterfrågan blir stor. Copyright 2005 by XLENT Strategy 16

Även Ericsson nämner enkla privata kommunikationstjänster såsom garage-öppnare och andra fjärrkontroller. Det ekonomiska intresset för den typen av tjänster bedöms dock vara begränsad, såväl ur ett konsumentperspektiv som för Ericsson. 4.4.4 Militär kommunikation Ericsson anser att band I är lämpligt för militära kommunikationssystem och bredbandiga radarsystem. Fler och bättre tjänster gör att efterfrågan på ökat frekvensutrymme finns. 4.4.5 Interna nät Band V skulle kunna användas till företag, kommuner och andra organisationer som skulle kunna nyttja bandet för slutna, interna nät för olika typer av kommunikation. 4.5 Andra tjänster 4.5.1 DAB Teracom anser att det är viktigt att digitalisera radionätet för att skapa mer kapacitet till sändande bolag, och att det finns stora affärsmöjligheter med DAB. Sveriges Radio och kommersiella radioföretag skulle med DAB kunna sända fler nischkanaler, och även tillhandahålla s.k. Podcasting-tjänster 24. 4.6 Intresse av tillgång till frekvensutrymme Tabellen nedan visar respondenternas intresse av tillgång till frekvensutrymme. Önskar tillång till spektrum 3, Boxer, C More, NMP, SVT, Telia Sonera, Teracom, TV4, Viasat Önskar inte tillgång till spektrum Näringsdepartementet, Utbildnings- och Kulturdepartementet, Radio & TV-verket, Nokia, Ericsson 25 4.6.1 Geografi Tabell 9. Intresse av tillgång till frekvensutrymme Flera aktörer betonar att band IV och V är mycket väl lämpade för lokala/regionala TV-tjänster och att efterfrågan på lokalt innehåll bland allmänheten generellt sett är stor. Samtidigt påpekas att det historiskt visat sig vara svårt att driva lokal-tv på ett ekonomiskt framgångsrikt sätt, och att det i nuläget inte finns anledning att tro att förutsättningarna skulle bli bättre. Bland de som är av denna uppfattning hör Viasat och NMP. RTVV bedömer att det finns ett stort intresse bland ideella krafter att sända lokal/regional TV (exempelvis Öppna Kanalen), men att finansieringen sannolikt blir beroende av statliga eller kommunala anslag. Bland mobil-aktörerna finns inget intresse för lokala/regionala tjänster, utan man vill driva rikstäckande tjänster. 4.6.2 Tidpunkt Merparten av aktörerna anser att aktuellt spektrum bör användas så snart det frigörs, och anger en principiell anledning till detta frekvensutrymmet skall betraktas som en begränsad naturresurs som staten förfogar över, och som sådan skall den användas. Flera påpekar att det av affärsmässiga 24 Podsändning eller podradio (engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler via Internet 25 Ericsson önskar inte egen tillgång, men ser gärna att deras kunder får tillgång till spektrum Copyright 2005 by XLENT Strategy 17

skäl kan vara nödvändigt att avvakta tills nedsläckningen är genomförd i de tre storstadsområdena i annat fall är befolkningsunderlaget för litet för att det skall vara kommersiellt intressant. Teracom och SVT påpekar att delar av det frigjorda frekvensutrymmet kommer att användas direkt för att förbättra täckningen för de digitala sändningarna så att målet om att SVT skall kunna nå 99,8 % av befolkningen uppfylls. Användas direkt Näringsdepartementet påpekar att: frekvenser skall inte ligga i fäfot för att avvakta framtida behov. Vidare anser departementet att det är viktigt att inte låsa spektrum för viss typ av användning. Tillståndsperioden måste dock balanseras med marknadens önskemål om risktagande. För lokala/regionala tjänster kan spektrum användas direkt NMP önskar tillgång snarast för att kunna starta sin verksamhet Avvakta analog nedsläckning Teracom anger flera skäl till varför man bör avvakta: Säkerställa nödvändiga förändringar för att beräkna netto-dividend Teknikutvecklingen är osäker och det bör man ta höjd för Det finns problem med koordinering med analog TV i grannländerna SVT och Kulturdepartementet framhåller att man bör avvakta för att vara säker på hur stor dividend det verkligen handlar om. 4.7 Tilldelning och regleringar 4.7.1 Tillvägagångssätt för tilldelning Intressenterna anser varken att en ren skönhetstävling eller att en ren auktionsmodell vore lämpligt. Det föredragna tilldelningssättet är en kombination modellerna. Flera påtalar den ökande svårigheten att definiera exempelvis TV, Internet och telekom i takt med att konvergenstjänster växer fram. Samma intressenter betonar vikten av tydliga definitioner åtminstone så länge som det finns skilda regelverk för tjänsterna. 4.7.2 Auktionsförfarande för- och nackdelar Respondenterna angav följande fördelar: Intäkter från auktioner kan användas för att finansiera annan statlig verksamhet, lämpligen närliggande sådan Marknaden kan bäst bestämma lämpliga tjänster Om det är stor flexibilitet för användandet som önskas är auktion mest lämpligt Respondenterna angav följande nackdelar: Risk att internationella aktörer missbedömer marknadspotentialen och bjuder betydligt mer än vad lokala/svenska aktörer är villiga att göra Risk att aktörer köper frekvensutrymme i syfte att blockera andra från att utnyttja spektrum Det bör sättas upp mål för att konsumenterna skall få bättre och/eller billigare tjänster En fri tilldelning skulle kräva mer regleringar för att säkra skyddsregler Copyright 2005 by XLENT Strategy 18

4.7.3 Skönhetstävling för- och nackdelar Fler intressenter anser att innehållet inte bör regleras, endast den tekniska överföringen, exempelvis punkt till multi-punkt med tillstånd av Radio & TV-verket. Respondenterna angav följande fördelar: Kan tillgodose statens/myndigheternas önskemål om önskade tjänster Respondenterna angav följande nackdelar: Ger inte marknaden möjlighet att bestämma användande Copyright 2005 by XLENT Strategy 19

5 Möjliga användningsområden för frigjort spektrum De frigjorda frekvenserna kan användas till en mängd användningsområden utöver traditionell rundradio. I teorin kan frekvenserna användas för överföring av information oavsett överföringsmetod eller informationsinnehåll. För att möjliggöra utvärdering på hög nivå och för konstruktion av typfall som tjänar som grund för beräkning av omsättningspotentialen har ett antal prioriterade användningsområden definierats. Bilden till höger beskriver processen. 1. Möjliga användningsområden oavsett teknik/marknadslämplighet 2. Övergripande bedömning av lämplighet inom definierat frekvensspektrum 3. Övergripande marknadsbedömning för användningsområden lämpliga ur ett tekniskt perspektiv 4. Formering av fem stycken primära användningsområden 5. Förenkling av användningsområdena till att enbart nyttja en teknisk plattform 5.1 Möjliga användningsområden Möjliga användningsområden Övergripande teknisk analys Marknadsbehov Definition av användningsområden Definition av typ-fall Värdering Figur 4. Process för utveckling av typ-fall Tabellen nedan beskriver möjliga användningsområden och tänkbara tekniker. Tjänst Kommentar Fler TV-kanaler DVB-T, SDTV 26 Bättre TV-kvalitet DVB-T, HDTV 3D TV DVB-T, 3DTV 27 Interaktiva TV-tjänster Mobil TV Digitalradio Mobilt/trådlöst bredband Supertext, Taltext, etc DVB-H, MediaFLO 28, DMB 29, etc T-DAB, DRM 30, etc FLASH-OFDM 31, WiMax 32, DVB-RCT 33, etc Yrkesmässig radio TETRA 34 Mobiltelefoni UMTS 35, CDMA2000 36, etc Tabell 10. Möjliga användningsområden och tekniker 26 SDTV - Standard Definition TV 27 3DTV - Tredimensionell TV 28 MediaFLO Media Forward Link Only 29 DMB Digital Multimedia Broadcasting 30 DRM Digital Radio Mondiale 31 FLASH-OFDM - Fast Low-latency Access with Seamless Handoff, Orthogonal Frequency Division Multiplexing 32 Worldwide Interoperability for Microwave Access 33 DVB-RCT Digital Video Broadcasting Return Channel Terrestrial 34 TETRA Terrestrial Trunked Radio 35 UMTS Universal Mobile Telecommunications System 36 CDMA2000 Code Division Multiple Access Copyright 2005 by XLENT Strategy 20

5.2 Övergripande bedömning För att minska bruttolistan av möjliga användningsområden har en övergripande bedömning utifrån tekniskt och marknadsmässigt perspektiv gjorts av projektgruppen i samråd med. Denna presenteras i tabellen nedan. Användningsområde Teknisk lämplighet Marknadslämplighet Kommentarer Fler TV-kanaler SDTV Hög Hög TV-kanaler HDTV Hög Hög Kapacitetskrävande TV-kanaler 3DTV Hög Låg Bedöms inte vara relevant inom överskådlig tid TV-tjänster Låg Låg Kräver lite kapacitet, värdering bör göras på tjänster som kräver stora delar av frigjort kapacitet Mobil-TV Hög Hög Digitalradio Hög Låg Liten marknad i dagsläget Trådlöst bredband Hög Medel Oklar skillnad mellan mobiltelefoni och trådlöst bredband Yrkesmässig radio Medel Låg Mycket begränsad marknad och kräver sannolikt lite kapacitet Mobiltelefoni Hög Medel Tabell 11. Övergripande bedömning av användningsområdens lämplighet Utifrån ovanstående tabell är slutsatsen att primära användningsområden är: Fler SDTV-kanaler HDTV-kanaler Mobil-TV Mobiltelefoni Mobilt/trådlöst bredband Digitalradio 5.3 Definition av värderingsscenarier Slutsatserna från den övergripande bedömningen av användningsområden har verifierats med marknadsaktörernas synpunkter och beskrivs i kapitel 4. Följande användningsområden definierades som grund för beräkningarna: TV-tjänster: Fler SDTV-kanaler HDTV-kanaler Mobil-TV Mobila kommunikationstjänster: Mobiltelefoni Mobilt bredband Dessa användningsområden används som bas för uppskattning av omsättningspotential i kapitel 6. Copyright 2005 by XLENT Strategy 21