1900-talets politiska ideologier

1900-talets politiska ideologier

Liberalismen Två huvudlinjer: Klassiska liberalismen: fri marknad, fri- och rättigheter. Socialliberalismen: Staten har större roll.

Klassiska liberalismen John Lockes Two Treaties (1690) Autonoma, fria människor som sluter sig samman Amerikanska självständighetsförklaringen 1776 Negativ frihet Adam Smith, Wealth of Nations (1776) Osynliga handen Laissez-faire

Socialliberalismen blir mer inflytelserik under 1900-talet. Ryska revolutionen 1917 Den ekonomiska krisen 1929 Den moderna välfärdsstaten John Maynard Keynes The General Theory of Employment, Interest and Money (1936) Ingripanden/investeringar från staten. Stimulera ekonomin Full sysselsättning uppnås inte på självreglerande marknad. Behov, inte utbud, är avgörande i ekonomin. Skapa behov. Staten kan och bör använda både fiskala och monetära medel En ekonomisk teori, men också en politisk/ideologisk Staten individen Franklin D. Roosevelts - New Deal (1933).

1970-talet, ekonomisk kris, oljekrisen 1973. Nyliberalism Återgång till en äldre liberalism Frihandel, avreglering, privatisering, minskat statligt inflytande Ludwig von Mises (1881-1973) Friedrich Hayek (1899-1992) Staten ska inte ingripa, begränsas till det monetära systemet. business cykel, Österrikiska skolan Prismekanismen, information, resursfördelning, Kalkyleringsproblemet Milton Friedman, Chicagoskolan, monetarism Chile, Pinochet, 1973-90

Robert Nozick (1938-2002) Anarchy, State, and Utopia (1974) Bemötande av John Rawls A Theory of Justice (1971) Nattväktarstat Our main conclusions about the state are that a minimal state, limited, to the narrow functions of protection against force, theft, fraud, enforcement of contracts, and so on, is justified, but any more extensive state will violate persons' rights not to be forced to do certain things, and is unjustified; and that the minimal state is inspiring as well as right. Får aldrig använda någon för att främja en annan. Individen har oinskränkt rätt till sin egendom. Den minimala staten uppstår naturligt från anarki.

David Harvey Skillnaden mellan klassisk liberalism och nyliberalism handlar om hur profit skapas. Äldre former syftade till att expandera ekonomin. Nyliberalism kännetecknas av ackumulation genom fråntagande: Utförsäljning, privatisering,

Avideologisering 1950-talet. Att de ideologiska systemen var borttynande. Herbert Tingsten, The end of ideology (1960), Ideologiernas död Francis Fukuyama (1952-) The End of History and the Last Man (1992) What we may be witnessing is not just the end of the Cold War, or the passing of a particular period of postwar history, but the end of history as such... That is, the end point of mankind's ideological evolution and the universalization of Western liberal democracy as the final form of human government. Uppmärksammats även av andra, som sociologiskt fenomen, annan förklaring. Gotfred Apel. Snyltstatsteori

Socialismen

Fanns tidigt olika inriktningar inom socialismen 1:a Internationalen, London 1864 Två läger: Marx mot Mikhail Bakunin Olika syn på Staten och kampmetoderna Splittras vid Haagkonferensen 1872 Marxister och anarkister (röda/svarta) 2:a Internationalen 1889-1916. Upplöses pga. oenig syn på kriget 3:e internationalen. Komintern. 1919-1943. 4:e International. 1938-. Lev Trotskij. Splittringen mellan kommunister och anarkister central. Den andra stora splittringen mellan kommunister och reformister. (sker under 2:a internationalens period)

Eduard Bernstein (1850-1932) Probleme des Sozialismus (1896) Gradvis övergång till socialism. Marx fått fel i vissa förutsägelser. Socialism genom kapitalism, inte genom dess undergång. Revisionism vill revidera marxismen. Stod mot ortodoxa marxister (Karl Kautsky, Rosa Luxemburg ). Ryska revolutionen polariserade: revolutionär och reformistisk socialism. Socialdemokratin i Sverige Välfärdsstaten, social ingenjörskonst, socialliberalism, Keynes.

Vladimir Lenin (1870-1924) Partiteorin Statsteorin Analysen av Imperialism Anspråk att uttolka Marx och Engels korrekt.

Efter deras död försöker man förvandla dem till menlösa helgon, så att säga kanonisera dem, ge deras namn en viss ryktbarhet för att "trösta" de förtryckta klasserna och slå blå dunster i ögonen på dem, medan den revolutionära lärans innehåll kastreras och banaliseras och dess revolutionära skärpa avtrubbas. Lenin, Staten och revolutionen (1918)

Efter deras död försöker man förvandla dem till menlösa helgon, så att säga kanonisera dem, ge deras namn en viss ryktbarhet för att "trösta" de förtryckta klasserna och slå blå dunster i ögonen på dem, medan den revolutionära lärans innehåll kastreras och banaliseras och dess revolutionära skärpa avtrubbas. Lenin, Staten och revolutionen (1918) När man talar om kampen mot opportunismen, får man aldrig glömma det karakteristiska draget hos hela den nuvarande opportunismen på alla områden: dess obestämdhet, dess konturlöshet, dess ogripbarhet. På grund av själva sin natur undviker opportunisten alltid en bestämd och oåterkallelig frågeställning, han söker en medelväg, snor sig som en ål mellan synpunkter, som ömsesidigt utesluter varandra, försöker att "vara ense" med både den ena och den andra, reducerar sina meningsskiljaktigheter till små ändringsförslag, till tvivel, fromma och oskyldiga önskningar o.s.v., o.s.v. Kamrat E Bernstein, en opportunist i programfrågor, [ ] ett okritiskt lån av principer och slagord från den borgerliga demokratin. Lenin, Ett steg framåt, två steg tillbaka (1904)

förkämpens roll kan utföras endast av ett parti, som leds av en avancerad teori Lenin, Vad bör göras? (1902) Varje förringande av den socialistiska ideologin, varje avsteg från den, innebär därför detsamma som att stärka den borgerliga ideologin. Det talas om spontanitet. Men arbetarrörelsens spontana utveckling leder just till att den underordnas den borgerliga ideologin, [ ] ty den spontana arbetarrörelsen är tradeunionism. [ ] och tradeunionism betyder just att arbetarna ideologiskt förslavas under bourgeoisin. Lenin, Vad bör göras? (1902)

Vladimir Lenin (1870-1924) Partiteorin Statsteorin Analysen av Imperialism Anspråk att uttolka Marx och Engels korrekt. Försvara teorin Utan teorietisk arbete omöjliggörs rörelsen. Arbetarklassens når på egen hand enbart fackligt medvetande. Ekonomism, värna om sin lön, sina arbetsförhållanden. Utvecklas inte till medveten systemkritik Partiet måste leda och fostra rörelsen. Partiteorin: Förtrupp. Centralism. Fostra massorna (föra in socialistiskt medvetande). Omvandla det spontana till medveten kamp.

Lenin kritiseras av Rosa Luxemburg (1879-1919) Partiet skulle bli den enda tänkande delen i rörelsen. Kampen kan inte dirigeras. Att Lenin vill göra en statskupp Blanquism. Absolut makt åt centralkommittén (som på något mystiskt sätt skulle representera de andras vilja) istället för det majoritetsvälde bland partiets medvetna arbetare, som än så länge inte går att förverkliga - detta skulle innebära, att arbetarmassorna inte kunde få någon öppen kontroll över partiorganen. Istället skulle det bli så att centralkommittén kontrollerade det revolutionära proletariatet. Det är ett misstag att tro, att detta skulle kunna bli endast ett "provisorium". Den ryska arbetarrörelsens egen historia visar det tvivelaktiga värdet av en sådan centralism. Rosa Luxemburg, Den ryska socialdemokratins organisationsfrågor (1904)

Lenins statsteori De borgerliga staternas former är utomordentligt mångfaldiga, men det väsentliga har de gemensamt: alla dessa stater är på ett eller annat sätt dock i sista hand ovillkorligen en bourgeoisins diktatur. Lenin, Staten och revolutionen (1917) "Rikedomens" allmakt är säkrare i den demokratiska republiken, därför att den inte är beroende av ett dåligt politiskt hölje för kapitalismen. Den demokratiska republiken är det bästa möjliga politiska höljet för kapitalismen, och därför grundar kapitalet, sedan det [ ] tagit detta det bästa höljet i besittning, sin makt så starkt och så säkert, att inget skifte av vare sig personer, institutioner eller partier inom den borgerligt demokratiska republiken rubbar denna makt. Lenin, Staten och revolutionen (1917), Staten är alltid en klass sätt att förtrycka andra. Löneslaveri och exploatering kan inte avskaffas i den.

Demokrati är kapitalismens bästa hölje. Döljer exploateringen Att en gång under loppet av några år avgöra, vilken medlem av den härskande klassen som i parlamentet skall förtrycka och förtrampa folket - det är den borgerliga parlamentarismens verkliga kärna, inte bara i parlamentariskt-konstitutionella monarkier utan även i de mest demokratiska republikerna. Lenin, Staten och revolutionen (1917) Staten är inte evig demokratin också är en stat och att följaktligen också demokratin försvinner när staten försvinner. Lenin, Staten och revolutionen (1917) Krävs en revolution Den borgerliga statens avlösning av den proletära är omöjlig utan en våldsam revolution. Lenin, Staten och revolutionen (1917)

Vi ställer statens avskaffande som vårt slutmål, d.v.s. avskaffandet av varje organiserat och systematiskt våld, varje användning av våld mot människor överhuvudtaget. Vi väntar inte tillkomsten av en sådan samhällsordning, där man inte iakttar principen att minoriteten skall underordna sig majoriteten. Men i vår strävan till socialismen är vi övertygade om, att den kommer att växa över till kommunism, och i samband därmed kommer varje nödvändighet att utöva våld mot människor överhuvudtaget, varje nödvändighet att underordna en människa under en annan, en del av befolkningen under en annan del att försvinna, ty människorna kommer att vänja sig att utan våld och utan underordnande iaktta de elementära villkoren för en samhällsgemenskap. Lenin, Staten och revolutionen (1917) Skillnaden till anarkismen: 1 Anarkisterna avskaffar staten på en gång. 2 Marxisterna upprättar en ny arbetarorganisation, likt Kommunen. 3 Marxisterna söker gagna sig av staten i förberedelsen av revolutionen

Fascism Förutsatte liberala systemet, populism. Reaktion på hot mot det rådande systemet. Revolutionsförsök (socialistiska) - motreaktion. Ville rädda staten. Att bolsjevism är ett nödvändigt resultat av marxismen. Fascistiska rörelsen: Personer som försvarade kriget. Organiserade sig efter militärt mönster. Bekämpa marxistiska revolutionsförsök. Stöd snarare av godsägare än industribourgeoisien. Flera ledare hade bakgrund i socialismen, kontakt med massorna. Tog till sig nationalismen en imperialistisk nationalism, Romarriket som förebild Uttalat oteoretisk, betonade handling.

Benito Mussolini (1883-1945) Förvisso var 1800-talet socialismens, liberalismens och demokratins århundrade, men det betyder inte att också 1900-talet måste tillhöra socialismen, liberalismen och demokratin. Politiska doktriner försvinner; nationer består. Vi är fria att tro att detta är auktoritetens århundrade, ett århundrade åt höger, ett fascistiskt århundrade. Om 1800- talet tillhörde individen (liberalism implicerar individualism) är vi fria att tro att detta är kollektivets århundrade, därmed Statens århundrade. La dottrina del fascismo (1932) Grundteser: Staten inkluderar allt, den fascistiska staten är totalitär. Motsätter sig socialismen, är en negation av marxismen. Staten en enhet, korporativ. Erkänner inte demokratin massan kan inte styra, människor är ojämlika. Motsätter sig liberalism, både politisk och ekonomiskt.

Men motsätter sig inte privata företag eller marknadsekonomi. Den korporativa staten erkänner att privata företag på produktionens område är det effektivaste och mest användbara instrumentet för nationens intressen. B.M. (1935) Ingen sammanhängande teori. Giovanni Gentile (1875-1944), fascismens filosof Influerad av Hegel och Nietzsche. Förnekar individualism, staten som auktoritet. Individen bara mening i staten. Det som finns är handling handlingsidealism. Staten en dialektisk enhet. Gruppers intressen förenas i staten. Grund för korporativismen. Grupper inkorporeras som byråkratiska grenar i staten. Italien fascismens förgrundsland. Spreds med Hitlers framgångar, försvann med Tysklands nederlag.

Nazism Äldre källor (arieföreställningar, eugenik, antisemitism, völikisch) Paraplybegrepp

Richard Wagner (1830-1883) Inspirerad av Gobineau, men starkt antisemitisk Das Judentum in der Musik (1850) Det ariska mot det judiska Undergång, men räddning från folkdjupet

Houston Stuart Chamberlain (1855-1927) Gift med Wagners dotter Völkischrörelsen Die Grundlagen des 19. Jahrhunderts (1899) Historik, germanska folkens uppvaknande, kampen mot judar Ariern är andlig Jesus var inte jude Alfred Rosenberg (1893-1946) Der Mythus des 20. Jahrhunderts (1930) En ny myt, blodets (rasens) Raser har en själ, själens yttre är rasen Rasen är allt Kvinnan är underordnad

Mannaförbund Ordningsideologi Ordningsideologi Bonderomantik, Blut und Boden Naturlig ordning i världen, återfinns i folkmyter Renhet Mannaförbund Krigarromantik, anfaderskult Manliga krigarförbund är samhällets grund Manliga dygder, kvinnor saknar social förmåga Kulturkritik