V I Lenin. Om Fredsprogrammet
|
|
- Agneta Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 V I Lenin Om Fredsprogrammet En av de viktigaste frågorna på dagordningen för zimmerwaldarnas andra internationella konferens är frågan om det socialdemokratiska fredsprogrammet. För att genast sätta läsaren in i denna frågas verkliga innebörd skall vi anföra ett hithörande uttalande av Kautsky, Andra internationalens mest auktoritative företrädare och den mest auktoritative försvararen av socialchauvinisterna i alla länder. Internationalen är inget effektivt verktyg i kriget, den är väsentligen ett fredsinstrument... Kamp för freden, klasskamp i fredstid (Die Neue Zeit, 27. XI. 1914). Samtliga fredsprogram, som hittills formulerats inom internationalen, det från Köpenhamn, det från London, det från Wien, alla kräver erkännande av nationernas självständighet, och det med rätta. Detta krav måste bli vår kompass i det nuvarande världskriget (ibid, 21.V.1915). Dessa få ord uttrycker på ett utmärkt sätt socialchauvinisternas program för internationell samling och försoning. Envar vet att de som sammanträdde i Wien var Südekums vänner och anhängare, som verkar helt i hans anda och under sken av fosterlandsförsvar försvarar den tyska imperialismen. Och i London sammanträdde franska, engelska och ryska südekumare, som med samma förevändning försvarar sin nationella imperialism. Den verkliga politiken av socialchauvinismens hjältar såväl i London som i Wien består i att rättfärdiga deltagandet i det imperialistiska kriget, i att rättfärdiga att franska arbetare dödar tyska och vice versa för att avgöra vilken nationell bourgeoisi som skall ha företräde vid plundringen av andra länder. Och för att skyla denna faktiska politik, för att lura arbetarna har hjältarna från London och Wien användning av frasen att vi ju erkänner nationernas självständighet eller, med andra ord, erkänner nationernas självbestämmande, förkastar annexioner osv osv! Det är klart som dagen att detta erkännande är en himmelsskriande lögn, det gemenaste hyckleri, eftersom det som rättfärdigas är deltagandet i ett krig, som från båda sidor tjänar till att förslava nationer och inte tjänar deras självständighet. Och så kommer den auktoritative Kautsky och sanktionerar hyckleriet i stället för att blottlägga, avslöja, brännmärka det. Den enhälliga strävan hos chauvinisterna, som förrått socialismen, att lura arbetarna tjänar för Kautsky som bevis för internationalens enhällighet och vitalitet i frågan om freden!!! Det nationella, plumpa, åskådliga, iögonenfallande, för arbetarna uppenbara hyckleriet förvandlas av Kautsky till ett internationellt, förfinat, överskylt hyckleri, som förvänder synen på arbetarna. Den kautskyanska politiken är hundra gånger skadligare och farligare för arbetarrörelsen än den südekumska, det kautskyanska hyckleriet är hundra gånger vedervärdigare. Och saken gäller inte alls enbart Kautsky, ty samma politik förs egentligen av Axelrod, Martov, Tjcheidze i Ryssland, Longuet och Pressemanne i Frankrike, Treves i Italien osv. Den objektiva betydelsen av denna politik ligger i att den tjänar till att stödja den borgerliga lögnen inom arbetarklassen, till att föra in borgerliga idéer i proletariatet. Att Südekum å ena sidan och Plechanov å den andra bara upprepar den borgerliga lögn som förs fram av den egna nationens kapitalister är uppenbart, men det är inte lika uppenbart att Kautsky sanktionerar samma lögn och upphöjer den till en enhällig internationals högsta sanning. Och vad bourgeoisin behöver är ju just att arbetarna skall anse südekumarna och plechanoviterna vara auktoritativa, enhälliga socialister, som blott temporärt skilt sig åt. Vad bourgeoisin behöver är ju just att arbetarna med hycklande fraser om fred, med tomma, till intet förpliktande fraser skall avledas från den revolutionära kampen under kriget, vaggas till ro och tröstas med hoppet om en fred utan annexioner, en demokratisk fred osv osv.
2 2 Huysmans har bara populariserat det kautskyanska fredsprogrammet genom att tillägga: skiljedomstolar, demokratisering av utrikespolitiken osv. Men den första och grundläggande punkten i ett socialistiskt fredsprogram måste vara att avslöja hyckleriet i det kautskyanska fredsprogrammet, som innebär ett stärkande av det borgerliga inflytandet på proletariatet. Låt oss påminna om några av kautskyanerna förvanskade grundbegrepp i den socialistiska teorin. Kriget är fortsättningen med våldsmedel på den politik, som de krigförande makternas härskande klasser förde långt före kriget. Fred är en fortsättning på samma politik, med noterande av de förändringar i styrkeförhållandet mellan motståndarna som krigshandlingarna skapat. Kriget förändrar i sig inte den riktning, i vilken politiken utvecklades före kriget, utan påskyndar endast denna utveckling. Kriget var en fortsättning på den borgerligt progressiva (i årtionden pågående) politiken för att befria och ena Tyskland. Att Napoleon III krossades och störtades påskyndade denna befrielse. Socialisternas fredsprogram under denna epok var en registrering av detta progressivt borgerliga resultat, var ett stöd åt den demokratiska bourgeoisin: ingen plundring av Frankrike, en hedersam fred med republiken. Man ser vilket pajaseri det är att försöka att slaviskt upprepa detta exempel i situationen under det imperialistiska kriget Detta krig fortsätter den politik som förts av den övermogna, reaktionära bourgeoisin, vilken utplundrat världen, erövrat kolonier osv. Detta krig kan inte på basis av de borgerliga förhållandena, kan inte på grund av den objektiva situationen leda till något som helst demokratiskt framåtskridande, utan endast till en förstärkning och en utvidgning av allt förtryck överhuvudtaget och i synnerhet det nationella och detta vilken utgång kriget än får. Det kriget påskyndade utvecklingen i demokratisk, borgerlig-progressiv riktning: Napoleon III:s störtande, Tysklands enande. Detta krig påskyndar utvecklingen endast till en socialistisk revolution. Då hade programmet för en demokratisk (borgerlig) fred en objektiv historisk grundval. Nu finns inte denna grundval, och frasmakeriet om en demokratisk fred är bara borgerliga lögner, vilkas objektiva innebörd är att avleda arbetarna från den revolutionära kampen för socialism! Då gav socialisterna genom ett program för demokratisk fred stöd åt en existerande, djupgående, i decennier manifesterad demokratisk-borgerlig massrörelse (för Napoleon III:s störtande, för Tysklands enande). Nu ger socialisterna genom ett program för demokratisk fred, på de borgerliga förhållandenas grund, stöd åt folkbedrägeriet från bourgeoisins sida, bourgeoisin som önskar avleda proletariatet från socialistisk revolution. Liksom fraserna om fosterlandsförsvar för ut det nationella frihetskrigets förljugna ideologi till massorna, smugglar fraserna om demokratisk fred på omvägar in samma borgerliga lögn! Ni har alltså inget som helst fredsprogram, ni är alltså emot demokratiska krav, invänder kautskyanerna och spekulerar i att ouppmärksamma personer inte skall märka att denna invändning innebär att existerande socialistiska uppgifter byts ut mot icke existerande borgerlig-demokratiska uppgifter. Nejdå, herrarna, svarar vi kautskyanerna. Vi är för demokratiska krav, vi är de enda som kämpar för dem utan att hyckla, ty den objektiva historiska situationen gör det inte möjligt att ställa dem utan samband med en socialistisk revolution. Ta t ex den kompass som Kautsky & Co begagnar för det borgerliga bedrägeriet mot arbetarna. Südekum och Plechanov är eniga om fredsprogrammet : mot annexioner! för nationernas självständighet! Och märk väl att südekumarna har rätt, när de säger att Rysslands förhållande till Polen, Finland osv är ett annexionistiskt förhållande. Även Plechanov har rätt när han säger att likadant är Tysklands förhållande till Elsass-Lothringen, Serbien, Belgien m
3 3 fl. Båda har rätt, inte sant? Och Kautsky försonar den tyske Südekum med den ryske Südekum!!! Men varje förnuftig arbetare ser med en gång att både Kautsky och båda südekumarna är hycklare. Det är klart. Skall man vara socialist får man inte finna sig i hycklande demokratism, utan måste avslöja den. Hur skall man då avslöja den? Mycket enkelt: erkännandet av nationernas självständighet kan anses som icke hycklande endast när företrädaren för den förtryckande nationen både före och under kriget har krävt frihet till avskiljande för den nation som förtrycks av hans eget fosterland. Endast detta krav överensstämmer med marxismen. Marx ställde det, med utgångspunkt i det brittiska proletariatets intressen, då han krävde frihet för Irland och därvid ansåg en federation sannolik efter avskiljandet, dvs krävde frihet till avskiljande för att förbindelsen skulle bli fastare och mer demokratisk, inte för söndring och isolering. I samtliga fall, där det finns förtryckta och förtryckande nationer och det inte föreligger speciella omständigheter, som skiljer nationerna i revolutionärt demokratiska och reaktionära (sådana omständigheter förelåg t ex på 1840-talet), måste Marx politik beträffande Irland bli förebild för den proletära politiken. Och imperialismen är just den epok, då indelningen av nationerna i förtryckande och förtryckta är väsentlig och typisk, medan det är helt omöjligt att skilja på reaktionära och revolutionära nationer i Europa. Redan år 1913, i en resolution om den nationella frågan, förpliktade vårt parti socialdemokraterna att använda begreppet självbestämmande i den här nämnda innebörden. Och kriget har gett oss helt rätt. Ta Kautskys senaste artikel i Die Neue Zeit den 3 mars Han deklarerar rent ut sitt samförstånd med den notoriske och extreme tyske chauvinisten Austerlitz i Österrike, redaktör för den chauvinistiska wientidningen Arbeiter-Zeitung, samförståndet om att man inte får förväxla en nations självständighet med dess suveränitet. Med andra ord: för de förtryckta nationerna räcker det just med nationell autonomi inom en flernationsstat, det är inte absolut nödvändigt att för dem kräva lika rätt till politisk självständighet. Och på samma gång, i samma artikel påstår Kautsky att det inte går att bevisa att tillhörighet till det ryska statsförbundet är en nödvändighet för polackerna!!! Vad betyder det? Det betyder att Kautsky för att behaga Hindenburg, Südekum, Austerlitz & Co erkänner Polens frihet till avskiljande från Ryssland, trots att Ryssland är en flernationsstat, men tiger om polackernas frihet till avskiljande från Tyskland!!! De franska socialisterna förklaras av Kautsky i samma artikel ha gjort avsteg från internationalismen med motiveringen att de genom krig vill uppnå Elsass-Lothringens frihet. Att de tyska südekumarna & Co gör avsteg från internationalismen, när de vägrar kräva frihet till avskiljande från Tyskland för Elsass-Lothringen, är något som Kautsky tiger om! Glosan flernationsstat denna glosa kan tillämpas såväl på England med avseende på Irland som på Tyskland med avseende på Polen, Elsass osv! använder Kautsky för att öppet försvara socialchauvinismen. Kampen mot annexioner har av Kautsky förvandlats till ett program för fred med chauvinisterna förvandlats till ett flagrant hyckleri. Och i samma artikel upprepar Kautsky den sliskiga judusjkatalet * : Internationalen har aldrig underlåtit att kräva de berörda befolkningarnas samtycke till förskjutningar av statsgränser. Står det inte klart att Südekum & Co kräver elsassarnas och belgarnas samtycke till deras anslutning till Tyskland, att Austerlitz & Co kräver polackernas och serbernas samtycke till deras anslutning till Österrike? * Judusjka diminutiv av Judas huvudperson i Saltykov-Sjtjedrins roman Herrarna Golovljov Red
4 4 Och den ryske kautskyanen Martov? Han går till gvozdevanhängarnas tidning Nasj Golos (Samara) för att bevisa den obestridliga sanningen att självbestämmande för nationerna inte för med sig fosterlandsförsvar i ett imperialistiskt krig. Men att den ryske socialdemokraten förråder självbestämmandeprincipen, om han inte kräver frihet till avskiljande för de av storryssarna förtryckta nationerna, tiger Martov om och räcker därmed fram handen till fred med personer som Aleksinskij, Gvozdev, Potresov och Plechanov! Martov tiger om detta även i den illegala pressen! Han polemiserar mot holländaren Gorter, trots att Gorter, samtidigt som han med orätt förnekar principen om nationernas självbestämmande, tillämpar denna princip rätt genom att kräva politisk oavhängighet för Nederländska Indien och beslå de härmed oense holländska opportunisterna med att ha förrått socialismen. Men Martov önskar inte polemisera med sin medsekreterare Semkovskij, som i likvidatorernas press ensam skrev om denna fråga och förnekade rätten till avskiljande, förnekade självbestämmandet överhuvudtaget! Står det inte klart att Martov försvarar självbestämmandet lika hycklande som Kautsky? Att han på samma sätt försöker dölja sin önskan att försona sig med chauvinisterna? Och Trotskij? Han är eld och lågor för självbestämmandet, men också hos honom är detta tomt frasmakeri, eftersom han inte kräver frihet till avskiljande för de nationer, som förtrycks av ifrågavarande nationella socialists fosterland ; han tiger om Kautskys och kautskyanernas hyckleri! En sådan kamp mot annexioner är ett bedrägeri mot arbetarna och inte ett klargörande av socialdemokraternas program, är en verbal undanflykt och inte en konkret anvisning om internationalisternas plikt, är en eftergift för nationalismens fördomar och för dess själviska intressen ( vi alla, både borgare och socialchauvinister, drar fördel av att vårt fosterland förtrycker en nation!) och inte en kamp mot nationalismen. Socialdemokratins fredsprogram måste främst bestå i att avslöja hyckleriet i de borgerliga, socialchauvinistiska och kautskyanska fraserna om fred. Detta är det första och viktigaste. Annars hjälper vi ofrivilligt eller frivilligt till med att bedra massorna. Vårt fredsprogram kräver att demokratins viktigaste punkt i denna fråga avvisandet av annexioner tillämpas i handling och inte i ord, tjänar den internationalistiska propagandan och inte det nationella hyckleriet. För den skull är det nödvändigt att klargöra för massorna, att ett avvisande av annexioner, dvs ett erkännande av självbestämmandet, är uppriktigt menat först när socialisterna i varje nation kräver frihet till avskiljande för de nationer, som förtrycks av deras nation. Såsom en positiv paroll, som drar in massorna i den revolutionära kampen och klargör nödvändigheten av revolutionära åtgärder för en demokratisk fred, bör man ställa upp parollen: vägra betala statsskulderna! Vårt fredsprogram måste slutligen bestå i att klargöra att de imperialistiska makterna och den imperialistiska bourgeoisin inte kan ge en demokratisk fred. Den måste man söka och eftersträva men inte bakåt, i den reaktionära utopin om en ickeimperialistisk kapitalism eller ett förbund av likaberättigade nationer under kapitalismen, utan framåt, i proletariatets socialistiska revolution. Inget enda demokratiskt grundkrav kan förverkligas någotsånär omfattande och bestående i de framskridna imperialistiska staterna annat än genom revolutionära strider under socialismens fana. Den som ställer en demokratisk fred i utsikt för folken utan att samtidigt förkunna den socialistiska revolutionen, den som förnekar kampen för denna revolution, kamp redan under kriget, den bedrar proletariatet. Skrivet mellan den 19 februari och 7 mars (3 och 20 mars) 1916
5 5 V I Lenin, Samlade skrifter, 5:e ry uppl, b 27, s Publicerat den 25 mars 1916 i Sotsial-Demokrat, nr 52
Den socialistiska revolutionen och nationernas självbestämmanderätt (teser)
1 V I Lenin Den socialistiska revolutionen och nationernas självbestämmanderätt (teser) 1. Imperialismen, socialismen och de förtryckta nationernas frigörelse Imperialismen är kapitalismens högsta utvecklingsstadium.
De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter
1 V I Lenin De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter Förord till andra upplagan Denna broschyr skrevs i början av april 1917, redan innan koalitionsregeringen hade bildats. Sedan
V I Lenin Kriget och Rysslands socialdemokrati
1 V I Lenin Kriget och Rysslands socialdemokrati Det europeiska krig, som regeringarna och de borgerliga partierna i alla länder förberett under årtionden, har brutit ut. De ökade rustningarna, den ytterliga
Världskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Referat på en sammankomst med bolsjevikiska ombud vid arbetar- och soldatdeputeradesovjeternas allryska konferens
1 V I Lenin Referat på en sammankomst med bolsjevikiska ombud vid arbetar- och soldatdeputeradesovjeternas allryska konferens Den 4 (17) april 1917 Jag har skisserat några teser, som jag nu skall kommentera.
Första världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Första världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok
1 V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok Till sovjetmaktens tvåårsjubileum hade jag tänkt skriva en liten broschyr på det i rubriken angivna temat. Men i det dagliga arbetets
Industri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
VI Lenin. Om Juniusbroschyren
VI Lenin Om Juniusbroschyren I Tyskland har äntligen en åt krigsfrågorna ägnad socialdemokratisk broschyr utkommit illegalt, utan att vara anpassad till den nedriga junkercensuren! Författaren, som uppenbarligen
Internationalens politik. Michail Bakunin
Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,
V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919
1 V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919 1. Den revolutionära rörelsens tillväxt bland proletariatet
2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?
Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade
Borgerlig och socialistisk pacifism
1 V I Lenin Borgerlig och socialistisk pacifism Artikel (eller kapitel) I. En vändning i världspolitiken Det finns tecken på att en vändning har inträtt eller håller på att inträda, nämligen en vändning
Egendomligt och vidunderligt
1 V I Lenin Egendomligt och vidunderligt I en resolution antagen den 24 februari 1918 har vårt partis byrå i Moskvaområdet uttalat misstroende mot centralkommittén och vägrat underordna sig de beslut av
Första världskriget The Great War
Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark
Källa: Social-Demokraten 1919-05-06, s.7, Branting om Amsterdam.
1919 Inledning För första gången sedan 1890 höll Branting inte något majtal. Han var i Paris som delegat på fredskonferensen men upplevde de oroliga, illegala oroligheterna majdemonstrationerna. Den franska
Andra internationalens sammanbrott
1 V I Lenin Andra internationalens sammanbrott Med internationalens sammanbrott menar man ibland helt enkelt sakens formella sida, avbrytandet av den internationella förbindelsen mellan de socialistiska
Kritiska anmärkningar i den nationella frågan
1 V I Lenin Kritiska anmärkningar i den nationella frågan Uppenbart är att den nationella frågan nu har kommit att inta en framskjuten plats bland samhällslivets frågor i Ryssland. Reaktionens stridslystna
Internationalistiska Rösten. Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com
Internationalistiska Rösten Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com Introduktion Vad är nationalism och vad betyder denna fråga i kapitalismens olika perioder? Vad är
V I Lenin Förord till den ryska översättningen av K Marx brev till L Kugelmann
1 V I Lenin Förord till den ryska översättningen av K Marx brev till L Kugelmann Då vi som särskild broschyr utger den fullständiga samlingen av de i den tyska socialdemokratiska veckotidskriften Die Neue
Frågor och svar om nationella frågan och fosterlandsförsvaret
Ur Marxistiskt Forum 3/1979 Frågor och svar om nationella frågan och fosterlandsförsvaret Trotskismens linje i den nationella frågan är teoretiskt dravel som leder till en reaktionär politik. Den gemensamma
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt
V I Lenin Hälsning till de italienska, franska och tyska kommunisterna
1 V I Lenin Hälsning till de italienska, franska och tyska kommunisterna Den information vi får från utlandet är ytterst knapphändig. De imperialistiska vilddjurens blockad fungerar helt och fullt, de
Drömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Nationalismen Nationalism Italien
1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder
Nationalismen Nationalism Italien
1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder
V I Lenin Imperialismen och splittringen inom socialismen
1 V I Lenin Imperialismen och splittringen inom socialismen Finns det ett samband mellan imperialismen och den oerhört vedervärdiga seger, som opportunismen (i socialchauvinismens gestalt) vunnit över
FACIT Instuderingsfrågor första världskriget
FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om
Tjugoårskrisen 1919 1939
Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och
studera, studera! Studera, Innehåll: Marxistisk teori för politisk kamp Arbetarbildning Vladimir I. Lenin Socialismen och kriget...
Studera, studera, studera! Marxistisk teori för politisk kamp Innehåll: Vladimir I. Lenin Socialismen och kriget...4 Rosa Luxemburg Internationalens återuppbyggnad...42 Rosa Luxemburg Socialdemokratins
Det socialistiska partiet och den partiobundna revolutionismen
V I Lenin Det socialistiska partiet och den partiobundna revolutionismen Den revolutionära rörelsen i Ryssland, som snabbt sprider sig till ständigt nya skikt av befolkningen, håller på att skapa en hel
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Leo Trotskij: Vad är ett fredsprogram?
1 Leo Trotskij: Vad är ett fredsprogram? (juni 1917) [Ur Writings on Britain, på marxists.org. Översättning från engelska Göran Källqvist. En tidigare, kortare version finns tidigare publicerad på marxistarkivet.]
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Om hållningen till borgerliga partier
1 V. I. Lenin Om hållningen till borgerliga partier juni 1907 Frågan om socialdemokratins hållning till de borgerliga partierna är en av de frågor man kallar allmänna eller teoretiska, dvs sådana frågor
V I Lenin Tredje Internationalen och dess plats i historien
1 V I Lenin Tredje Internationalen och dess plats i historien Entente -ländernas imperialister blockerar Ryssland och strävar efter att isolera, som en smittohärd, sovjetrepubliken från den kapitalistiska
Hal Draper och E Haberkern: Karl Marx revolutionsteori Band V Krig och revolution
Hal Draper och E Haberkern: Karl Marx revolutionsteori Band V Krig och revolution [Band 5 av Hal Drapers, Karl Marx s Theory of Revolution, vol I-V, New York: Monthly Review Press, 1977-2005. Översättning
Roman Rosdolsky: Arbetarna och fäderneslandet
Roman Rosdolsky: Arbetarna och fäderneslandet (en anmärkning till ett avsnitt i Kommunistiska Manifestet) (Artikeln skrevs 1949 och gavs ut för första gången i International Vol 4, N 2 1977.) Avsnittet
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK 1. KLASSKAMPEN OCH SOCIALISMEN Marx/Engels: Kommunistiska manifestet http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Engels: Socialismens utveckling från
Proletariatets uppgifter i vår revolution
1 V I Lenin Proletariatets uppgifter i vår revolution (Utkast till plattform för det proletära partiet) Den historiska situation, som Ryssland nu upplever, kännetecknas av följande huvuddrag: Den senaste
INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11
Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18
V I Lenin Till Oktoberrevolutionens fyraårsdag
1 V I Lenin Till Oktoberrevolutionens fyraårsdag Den 25 oktober (7 november), Oktoberrevolutionens fyraårsdag, närmar sig. Ju längre tid som går sedan denna stora händelse, desto klarare framstår betydelsen
DEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
V I Lenin Friedrich Engels
1 V I Lenin Friedrich Engels Vilken fackla av förnuft som slocknat, Vilket hjärta som upphört att slå! Den 5 augusti nya stilen (den 24 juli) 1895 avled Friedrich Engels i London. Efter sin vän Karl Marx
Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet
Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet
V I Lenin Socialismen och bönderna
1 V I Lenin Socialismen och bönderna Den revolution Ryssland nu upplever är en hela folkets revolution. Hela folkets intressen har kommit i oförsonlig motsättning till intressena hos den handfull personer,
Tal om kriget på Arbetar- och soldatdeputerades sovjets 1:a allryska kongress den 9 (22) juni 1917
1 V I Lenin Tal om kriget på Arbetar- och soldatdeputerades sovjets 1:a allryska kongress den 9 (22) juni 1917 Kamrater! Tillåt mig att som inledning till en analys av krigsfrågan återkalla i minnet två
Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet
Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet
Leo Trotskij: Vad är ett fredsprogram?
1 Leo Trotskij: Vad är ett fredsprogram? [Denna artikel publicerades i en utvidgad version i juni 1917, och kompletterades senare med ett efterord. Den versionen finns publicerad på marxistarkiet, här
1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.
FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
V I Lenin Den internationella socialistiska kongressen i Stuttgart
1 V I Lenin Den internationella socialistiska kongressen i Stuttgart Den för kort tid sedan avslutade kongressen i Stuttgart var den proletära internationalens tolfte kongress. De fem första kongresserna
Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln
Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i
Revolutionernas tidevarv
Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan
Leo Trotskij: Centrismen och Fjärde internationalen (Utdrag ur ett brev, 10 mars 1939)
1 Kära kamrat Guérin! Leo Trotskij: Centrismen och Fjärde internationalen (Utdrag ur ett brev, 10 mars 1939) Jag fick ditt brev samtidigt med Marceau Piverts officiella brev. Jag är dig stort tack skyldig
Leo Trotskij: Sammanfattande tal
1 Leo Trotskij: Sammanfattande tal (Kommunistiska internationalens tredje världskongress, tredje sessionen, 24 juni 1921.) Kamrater! Den förste talaren under denna diskussion, kamrat Brand, 1 höll ett
Den väpnade freden 1871-1914
Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Det imperialistiska kriget och fredsfrågan
1 Ur Fjärde Internationalen 4/80 & 1/81 Roman Rosdolsky (1978) Det imperialistiska kriget och fredsfrågan Andra Internationalens makalösa sammanbrott vid första världskrigets utbrott väckte en enorm bestörtning
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Tal om inställningen till provisoriska regeringen på arbetaroch soldatdeputeradesovjeternas 1:a allryska kongress den 4 (17) juni 1917
1 V I Lenin Tal om inställningen till provisoriska regeringen på arbetaroch soldatdeputeradesovjeternas 1:a allryska kongress den 4 (17) juni 1917 Kamrater, under den korta tid jag har till mitt förfogande
Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson
Första världskriget ildspel: Mattias Larsson In Flanders fields In Flanders fields the poppies blow etween the crosses, row on row That mark our place; and in the sky The larks, still bravely singing,
V I Lenin Under falsk flagg
1 V I Lenin Under falsk flagg I nr 1 av Nasje Delo (Petrograd, januari 1915) publicerades en ytterst karakteristisk programmatisk artikel av hr A Potresov, rubricerad Vid skiljegränsen mellan två epoker.
V I Lenin Brev till Europas och Amerikas arbetare
1 V I Lenin Brev till Europas och Amerikas arbetare Kamrater! I slutet av mitt brev till de amerikanska arbetarna av den 20 augusti 1918 skrev jag, att vi befinner oss i en belägrad fästning så länge inte
1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet
Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet
Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte
Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i
feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.
Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den
Leo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska
Leo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska oppositionens uppgifter (juni 1929) (Text från Bjulleten Oppozitsij, nr 1-2, juli 1929. Översättning från engelska versionen,
En publicists anteckningar
1 VI Lenin En publicists anteckningar Om bestigning av höga berg, om det skadliga i modlöshet om nyttan av handel, om förhållandet till mensjevikerna I. Något av ett exempel Låt oss föreställa oss en person
Paul Le Blanc: Den permanenta revolutionen granskad på nytt
1 Paul Le Blanc: Den permanenta revolutionen granskad på nytt [Recension av Witnesses to Permanent Revolution: The Documentary Record, Haymarket Books, 2010. Här översatt från International Socialist Review.
Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk
1 Tunadalskyrkan 170903 Friheten i Kristus Luk 4 16-21 Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17och man gav honom
V I Lenin Nya tider och gamla fel i ny gestalt
1 V I Lenin Nya tider och gamla fel i ny gestalt Varje säregen vändning i historien utlöser vissa ändringar i formen för de småborgerliga vacklanden, vilka ständigt förekommer vid sidan av proletariatet
Andra världskriget. 9gr HT-16
Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.
SUKP:s historia (1962) om Ryska revolutionen 1917
SUKP:s historia (1962) om Ryska revolutionen 1917 Utdrag ur Sovjetunionens kommunistiska partis historia (Arbetarkultur 1962 Chrusjtjov-upplagan ) Innehåll Introduktion... 1 Sjätte kapitlet. Bolsjevikpartiet
Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:
1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och
V I Lenin Liberalism och demokrati
1 V I Lenin Liberalism och demokrati Trudovikernas konferens, som vi redan har talat om och några tidningar (bl a Retj av den 28 mars) rapporterat om, har speciell vikt med tanke på fastställandet av partiernas
Om Kominterns stundande kongress
1 Leo Trotskij Om Kominterns stundande kongress 22 juli 1920 A. Villkoren för att gå med i Tredje internationalen I Socialpatrioter och deras borgerliga inspiratörer fäster uppmärksamheten på det faktum
Stormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
V I Lenin Ur den ryska arbetarpressens historia
1 V I Lenin Ur den ryska arbetarpressens historia Arbetarpressens historia i Ryssland är oskiljaktigt förknippad med den demokratiska och socialistiska rörelsens historia. Därför kan man endast om man
Ryssland. Broderfolk till serberna på Balkan. Ville ha tillgång till hamnar i Medelhavet.
Första världskriget Europa år 1900 Optimism och framtidstro. Mer eller mindre lång sammanhängande fred. Industriexplosion. Tekniken tog stora steg framåt. Titanic lysande exempel på hur det inte alltid
Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin
Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin Denna skrift utgjorde förord till Lenins Staten och revolutionen, publicerad av Förlaget Rättvisböcker 2000. Red Innehåll Introduktion... 1 I. Lenin och bolsjevikerna
V I Lenin Brev från fjärran Brev 3. Om den proletära milisen
1 V I Lenin Brev från fjärran Brev 3. Om den proletära milisen Den slutsats jag drog igår om Tjcheidzes vacklande taktik fick idag, den 10 (23) mars, sin fulla bekräftelse genom två dokument. Det första
Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag
Ur Fjärde Internationalen nr 1-89 1 Ernest Mandel Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag Det har gjorts gällande att beslutet att grunda Fjärde Internationalens togs utifrån två felaktiga förutsägelser
Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Ideologier. Olika typer av bullar
Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån
RENEGATEN KAUTSKY OCH HANS LÄRJUNGE LENIN
Som en slags fortsättning på/komplement till Vägrandets dynamik som riff-raff gav ut publicerar vi här en äldre text av Gilles Dauvé, författad 1977 under pseudonymen Jean Barrot som efterord till en ny
Revideringen av arbetarpartiets agrarprogram
1 V I Lenin Revideringen av arbetarpartiets agrarprogram Att arbetarpartiets agrarprogram måste revideras erkänner nu alla. Majoritetens senaste konferens (december 1905) tog formellt upp denna trängande
V I Lenin Brev till de amerikanska arbetarna
1 V I Lenin Brev till de amerikanska arbetarna Kamrater! En rysk bolsjevik, som deltog i revolutionen 1905 och därefter vistats i ert land många år, har erbjudit sig att överbringa mitt brev till er. Jag
Kan vi uppnå ekonomiskt oberoende?
1 Leo Trotskij Kan vi uppnå ekonomiskt oberoende? 19-27 mars 1927 Först måste vi komma överens om vad som menas med oberoende: Handlar det om en sluten ekonomi som får klara sig på egen hand, eller om
Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket
Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket (S.R.---) = Hänvisning till samlar rapportsnummer. SSU-tavlan Vänstersidan av tavlan, rad 1. 1.1 1.4 SSU Sveriges socialdemokratiska
V I Lenin Tal på Östfolkens kommunistiska organisationers andra allryska kongress den 22 november 1919
1 V I Lenin Tal på Östfolkens kommunistiska organisationers andra allryska kongress den 22 november 1919 Kamrater! Jag är mycket glad att kunna hälsa denna kongress av kommunistiska kamrater, som företräder
12:45 13:45 Lunchpaus
Programblad 10:00 11:30 Inledning: Hur kapade högern frihetsbegreppet? Arrangör: ABF Gästrikebygden Socialistiskt Forum inleds med ett panelsamtal mellan Josefin Brink (V), Ellinor Eriksson (SSU) och Daniel
Bibelställen Vad kännetecknar en sund biblisk tro
Bibelställen Vad kännetecknar en sund biblisk tro Översättning Svenska Folkbibeln 1998 (SFB98) om ej annat anges 20190209!1 Daniel 11:32 Dem som har kränkt förbundet skall han med smickrande ord locka
5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17
1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld
Det kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän
V I Lenin. Brev om taktiken. Förord. Första brevet. Bedömning av det nuvarande läget
1 V I Lenin Brev om taktiken Förord Den 4 april 1917 höll jag i Petrograd ett tal om det i rubriken angivna ämnet först på ett möte av bolsjeviker. De var ombud till allryska konferensen av arbetar- och