V I Lenin Hälsning till de italienska, franska och tyska kommunisterna
|
|
- Maria Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 V I Lenin Hälsning till de italienska, franska och tyska kommunisterna Den information vi får från utlandet är ytterst knapphändig. De imperialistiska vilddjurens blockad fungerar helt och fullt, de starkaste världsmakternas våld vräks mot oss för att utsugarnas välde skall återupprättas. Och all denna djuriska ilska bland Rysslands och all världens kapitalister döljs givetvis bakom fraser om demokratins stora betydelse! Utsugarlägret är sig likt: det utger den borgerliga demokratin för att vara demokratin överhuvudtaget, och alla brackor, alla småborgare sjunger i kör med detta läger, alla, ända till herrar Friedrich Adler, Karl Kautsky och flertalet ledare för Tysklands oavhängiga (dvs av det revolutionära proletariatet oavhängiga, men av småborgerliga fördomar avhängiga) socialdemokratiska parti. Men ju glesare vi i Ryssland får nyheter från utlandet, med desto större glädje iakttar vi kommunismens gigantiska framgångar överallt bland arbetarna i världens alla länder, framgångarna med att dessa massor bryter med de ruttna och förrädiska ledarna som, från Sheidemann till Kautsky, gått över på bourgeoisins sida. Om det italienska partiet har vi endast fått veta att dess kongress med överväldigande majoritet antog anslutningen till Tredje internationalen och ett program för proletariatets diktatur. På så sätt har Italienska socialistiska partiet i handling anslutit sig till kommunismen, även om det tyvärr har behållit sitt gamla namn. En varm hälsning till de italienska arbetarna och deras parti! Om Frankrike vet vi bara att det enbart i Paris redan finns två kommunistiska tidningar: L Internationale med Raymond Péricat som chefredaktör och Le Titre Censuré med Georges Anquetil som redaktör. En rad proletära organisationer har redan anslutit sig till Tredje internationalen. Arbetarmassorna har obetingat sina sympatier på kommunismens och sovjetmaktens sida. Om de tyska kommunisterna har vi endast fått veta att det i en rad städer finns en kommunistisk press. Dessa tidningar har ofta namnet Die Rote Fahne. Berlintidningen Die Rote Fahne kommer ut illegalt och för en heroisk kamp mot scheidemannnoskebödlarna, som med sina gärningar gör lakejtjänst åt bourgeoisin på samma sätt som de oavhängiga med sina ord och sin ideologiska (småborgerligt ideologiska) propaganda tjänar som dess lakejer. Den heroiska kamp som förs av kommunisternas berlintidning Die Rote Fahne väcker stor hänförelse. Äntligen finns det i Tyskland hederliga och uppriktiga socialister, som förblivit ståndaktiga och orubbliga trots alla förföljelser, trots de gemena morden på de bästa ledarna! Äntligen finns det i Tyskland kommunistiska arbetare, vilka för en heroisk kamp som förtjänar att kallas revolutionär i handling! Äntligen har det ur de proletära massorna i Tyskland vuxit fram en kraft, för vilken orden om proletär revolution har blivit sanning! En hälsning till de tyska kommunisterna! Hur stor skillnaden mellan herrar som Scheidemann och Kautsky, Renner och Friedrich Adler än må vara vad gäller deras personliga hederlighet, har de visat sig vara likadana småborgerliga, skändliga svikare och förrädare mot socialismen, anhängare till bourgeoisin, ty 1912 skrev och undertecknade de alla Baselmanifestet om det annalkande imperialistiska kriget och talade de då alla om proletär revolution och alla visade de sig i handling vara småborgerliga
2 2 demokrater, kälkborgerligt republikanska, borgerligt demokratiska illusioners riddare och den kontrarevolutionära bourgeoisins hantlangare. De ursinniga förföljelser som vräkts över de tyska kommunisterna har stålsatt dem. Om de nu i viss mån är uppsplittrade, så vittnar detta om deras rörelses bredd och masskaraktär, om hur starkt kommunismen växer fram ur arbetarmassornas djup. Uppsplittring är ofrånkomlig för en rörelse, som förföljs så ursinnigt av de kontrarevolutionära borgarna och deras scheidemann-noskelakejer och som nödgas organisera sig illegalt. Att en rörelse som växer så snabbt och får utstå så desperata förföljelser ger upphov till ganska skarpa meningsskiljaktigheter är också naturligt. Det är inget att vara rädd för. Det är en tillväxtsjukdom. Må personer av typ Scheidemann och Kautsky visa sin skadeglädje i sina tidningar Vorwärts och Freiheit över meningsskiljaktigheterna bland kommunisterna. För dessa den ruttna kälkborgerlighetens hjältar återstår inget annat än att försöka dölja den egna ruttenheten genom att peka finger åt kommunisterna. Men om man skall tala om vad saken gäller, så kan endast blinda ännu undgå att se sanningen. Och sanningen är att scheidemannarna och kautskyanerna på det skändligaste sätt har förrått den proletära revolutionen i Tyskland, svikit den, de facto hamnat på den kontrarevolutionära bourgeoisins sida. I sin utmärkta broschyr Mellan den första och den andra revolutionen har Heinrich Laufenberg med anmärkningsvärd styrka, åskådlighet, klarhet och övertygelse visat och bevisat detta. Meningsskiljaktigheterna bland scheidemannarna och kautskyanerna är meningsskiljaktigheter inom partier i upplösning, döende partier, som har kvar ledare utan massor, generaler utan någon armé. Massorna lämnar scheidemannarna och går över till kautskyanerna för deras vänsterflygels skull (det framgår av varje referat om något massmöte), och denna vänsterflygel förenar idélöst och fegt småbourgeoisins gamla fördomar om den parlamentariska demokratin med ett kommunistiskt erkännande av den proletära revolutionen, proletariatets diktatur, sovjetmakten. De oavhängigas ruttna ledare erkänner i ord allt detta under trycket från massorna, men i handling förblir de småborgerliga demokrater, socialister av typ Louis Blanc och andra fåntrattar av år 1848, vilka Marx skoningslöst förhånade och brännmärkte. Dessa meningsskiljaktigheter är verkligen oförsonliga. Mellan kälkborgarna, vilka liksom kälkborgarna 1848 tillber den borgerliga demokratin utan att inse dess borgerliga karaktär, och de proletära revolutionärerna kan det inte bli någon fred. De kan inte arbeta tillsammans. Haase och Kautsky, Friedrich Adler och Otto Bauer må slingra sig hur mycket som helst och skriva högar av papper och hålla ändlösa tal de kommer ändå inte att kunna prata bort det faktum att de i handling ådagalägger en total oförståelse för proletariatets diktatur och sovjetmakten, att de i handling är kälkborgerliga demokrater, socialister i stil med Louis Blanc och Ledru-Rollain, att de i handling i bästa fall är lekbollar i bourgeoisins händer och i värsta fall dess direkta lakejer. De oavhängiga, kautskyanerna, de österrikiska socialdemokraterna tycks vara ett enhetligt parti; i verkligheten är partiets medlemsmassor inte solidariska med ledarna i det grundläggande, i det allra viktigaste, i det allra väsentligaste. Massorna kommer att gå ut i revolutionär kamp för sovjetmakt, så snart tidpunkten för en ny kris är inne, medan ledarna såväl då som nu förblir kontrarevolutionärer. I ord är det inte svårt att sitta mellan två stolar, och Hilferding i Tyskland och Friedrich Adler i Österrike ger utmärkta exempel på denna ädla konst. Men personer, som sysslar med att försöka försona det oförsonliga, kommer i den revolutionära kampens eld att visa sig vara såpbubblor. Det visade 1848 års alla socialistiska hjältar, det har deras egna bröder, mensjevikerna och socialistrevolutionärerna, visat i Ryssland , det visar den hemska eller gula Andra internationalens alla riddare.
3 3 Meningsskiljaktigheterna bland kommunisterna är av annat slag. Endast den som inte vill se kan här undgå att se skillnaden. Det är meningsskiljaktigheter bland representanter för en massrörelse som vuxit fram otroligt snabbt. Det är meningsskiljaktigheter på en och samma gemensamma, klippfasta, grundläggande basis: erkännande av den proletära revolutionen, kamp mot de borgerligt demokratiska illusionerna och den borgerligt demokratiska parlamentarismen, erkännande av proletariatets diktatur och sovjetmakten. På en sådan basis är meningsskiljaktigheter inget att frukta: de är en tillväxtsjukdom och ingen ålderdomsskröplighet. Meningsskiljaktigheter av sådant slag har även bolsjevismen mer än en gång upplevt, den har också upplevt små splittringar på grund av sådana meningsskiljaktigheter, men i det avgörande ögonblicket, vid tidpunkten för erövringen av makten och bildandet av en sovjetrepublik, visade sig bolsjevismen vara enad, den attraherade allt det bästa från närstående strömningar i det socialistiska tänkandet, den förenade kring sig proletariatets hela avantgarde och de arbetande människornas väldiga flertal. Så kommer det att bli också med de tyska kommunisterna. Scheidemannarna och kautskyanerna har fortfarande diskussioner om demokrati i allmänhet, de lever kvar i 1848 års idéer, de är marxister i ord, louisblanctyper i handling. De ordar om majoritet och tror att jämlikhet på röstsedlarna innebär jämlikhet mellan den utsugne och utsugaren, mellan arbetaren och kapitalisten, mellan den fattige och den rike, mellan den hungrige och den mätte. Scheidemannarna och kautskyanerna får det hela till att de hyggliga, hederliga, ädla, fredsälskande kapitalisterna aldrig har använt sig av rikedomens styrka, pengarnas makt, kapitalets makt, byråkratins och den militära diktaturens förtryck, utan verkligen avgjort sakerna som majoriteten vill! Scheidemannarna och kautskyanerna (delvis av hyckleri, delvis av extrem dumhet, fostrad genom decennier av reformistiskt arbete) skönmålar den borgerliga demokratin, den borgerliga parlamentarismen, den borgerliga republiken, och ger sken av att kapitalisterna avgör de statliga angelägenheterna enligt majoritetens vilja, och inte enligt kapitalets vilja, medels bedrägeri, förtryck, övervåld från de rikas sida mot de fattiga. Scheidemannarna och kautskyanerna är beredda att erkänna den proletära revolutionen, men endast på så sätt att man under bevarande av kapitalets och rikedomens makt, välde, förtryck och privilegier får flertalet att rösta (med en borgerlig apparat för den statsmakt som genomför valen) för revolution!! Det är svårt att föreställa sig hela den avgrund av kälkborgerlig dumhet, som blottas genom en sådan uppfattning, hela avgrunden av kälkborgerlig lättrogenhet (Vertrauensduselei) gentemot kapitalisterna, gentemot bourgeoisin, gentemot generalerna, gentemot statsmaktens borgerliga apparat. I verkligheten är det just bourgeoisin som alltid har hycklat genom att beteckna formell jämlikhet som demokrati men i handling bruka våld mot de fattiga, de arbetande människorna, småbönderna och arbetarna med hjälp av ett oändligt antal bedrägeri-, förtrycks- osv metoder. Det imperialistiska kriget (som scheidemannarna och kautskyanerna skamligen skönmålat) har blottlagt detta för miljoner människor. Proletariatets diktatur är det enda medlet att försvara de arbetande människorna mot kapitalets förtryck, mot den borgerliga militärdiktaturens övervåld, mot de imperialistiska krigen. Proletariatets diktatur är det enda steget fram mot jämlikhet och demokrati i handling, inte på papperet, utan i verkligheten, inte i det politiska frasmakeriet, utan i den ekonomiska verkligheten. Eftersom scheidemannarna och kautskyanerna inte insett detta har de blivit föraktliga förrädare mot socialismen och försvarare av bourgeoisins idéer.
4 4 * * * Det kautskyanska (eller oavhängiga ) partiet håller på att gå under och kommer oundvikligen snart att gå under och upplösas genom meningsskiljaktigheterna mellan de revolutionära medlemsmassorna och de kontrarevolutionära ledarna. Det kommunistiska partiet kommer att stärkas och stålsättas, eftersom det upplever just sådana (i fråga om sakens kärna) meningsskiljaktigheter som bolsjevismen gjorde. Meningsskiljaktigheterna bland de tyska kommunisterna går, såvitt jag kan bedöma, ut på frågan om utnyttjande av de legala möjligheterna (såsom bolsjevikerna sade åren ), om utnyttjande av det borgerliga parlamentet, de reaktionära fackföreningarna, lagen om råden (Betriebsratsgesetz), vilka scheidemannarna och kautskyanerna vanställt, om medverkan i sådana institutioner eller bojkott av dem. Vi ryska bolsjeviker upplevde just sådana meningsskiljaktigheter år 1906 och åren Och vi ser klart att det helt enkelt är brist på revolutionära erfarenheter som gör sig gällande bland många unga tyska kommunister. Om de hade upplevt ett par borgerliga revolutioner (1905 och 1917), skulle de inte så obetingat förespråka bojkott, skulle de inte ibland hemfalla åt syndikalistiska misstag. Detta är en tillväxtsjukdom. Den kommer att gå över i och med tillväxten för rörelsen, som utvecklas på ett så utmärkt sätt. Och dessa uppenbara misstag måste man bekämpa öppet och därvid försöka att inte överdriva meningsskiljaktigheterna, ty det måste stå klart för alla att kampen för proletariatets diktatur, för sovjetmakt inom en icke avlägsen framtid kommer att undanröja en stor del av dessa meningsskiljaktigheter. Både ur den marxistiska teorins synvinkel och med tanke på erfarenheterna från tre revolutioner (1905, februari 1917, oktober 1917) anser jag det vara obetingat felaktigt att avstå från att delta i det borgerliga parlamentet, i en reaktionär (legiensk, hompersk o d) fackförening, i ett ytterst reaktionärt arbetar råd, vanställt av scheidemannarna o d. Ibland, i ett enskilt fall, i ett enskilt land, är en bojkott riktig, såsom t ex var fallet med bolsjevikernas bojkott av tsarens duma Men samma bolsjeviker deltog i den betydligt reaktionärare och direkt kontrarevolutionära duman Bolsjevikerna deltog i valen till den borgerliga konstituerande församlingen 1917, men år 1918 upplöste vi den, till fasa för de kälkborgerliga demokraterna, kautskyanerna och andra socialismens renegater. Vi deltog i de ytterst reaktionära fackföreningarna, som var rent mensjevikiska och på intet sätt (vad gäller kontrarevolutionär karaktär) står efter Tysklands legienska, gemena och reaktionära fackföreningar. Inte ens nu, två år efter erövringen av statsmakten, har vi hunnit slutföra kampen mot resterna av de mensjevikiska (scheidemannska, kautskyanska, homperska m m) fackföreningarna: så långvarig är denna process! Så stort inflytande har de småborgerliga idéerna på enskilda platser eller inom enskilda yrken! Vi var tidigare i minoritet i sovjeterna, i minoritet i fackföreningarna och i kooperativen. Genom långvarigt arbete och långvarig kamp både före erövrandet av den politiska makten och efter dess erövrande skaffade vi oss majoritet i alla arbetarorganisationer, därefter även i ickearbetarorganisationer och sedan även i småböndernas organisationer. Endast skurkar eller fårskallar kan tro att proletariatet först måste erövra majoritet i röstningar, som företas under bourgeoisins förtryck, under löneslaveriets förtryck, och därefter erövra makten. Detta är höjden av dumhet eller hyckleri, det är att ersätta klasskamp och revolution med röstning under det gamla systemet, under den gamla makten.
5 5 Proletaritet för sin klasskamp utan att invänta någon röstning för att inleda en strejk, även om det för att strejken skall bli en total framgång krävs att majoriteten av de arbetande människorna (och följaktligen majoriteten av befolkningen) sympatiserar med den. Proletariatet för sin klasskamp för att störta bourgeoisin utan att därvid invänta någon som helst föregående (och av bourgeoisin genomförd, under dess förtryck pågående) röstning, varvid proletariatet mycket väl vet att det för att dess revolution skall bli en framgång, för att bourgeoisin framgångsrikt skall störtas är obetingat nödvändigt att ha sympatier från de arbetande människornas flertal (och följaktligen befolkningens flertal). De parlamentariska kretinerna och nutida louisblancarna kräver absolut en röstning och absolut en av bourgeoisin genomförd röstning för att fastställa dessa sympatier från de arbetande människornas flertal. Men detta är en pedanternas, gengångarnas eller de skickliga lurendrejarnas åsikt. Det levande livet, de verkliga revolutionernas historia visar att sympatierna hos de arbetande människornas flertal mycket ofta inte kan bevisas med några som helst röstningar (för att inte tala om röstningar som företas av utsugarna, under jämlikhet mellan utsugaren och de utsugna!). Mycket ofta bevisas sympatierna hos de arbetande människornas flertal överhuvudtaget inte genom röstningar, utan genom tillväxt för ett av partierna eller ökning av dess antal medlemmar i sovjeterna eller framgång för en enstaka strejk, som av någon anledning fått väldig betydelse, eller framgång i ett inbördeskrig osv etc. Vår revolutions historia har t ex visat, att sympatierna för proletariatets diktatur från de arbetande människornas flertal på Urals och Sibiriens oändliga vidder inte uppenbarades genom några röstningar, utan genom erfarenheterna av tsargeneralen Koltjaks årslånga herravälde över Ural och Sibirien. Därvid började Koltjaks välde också som välde för en koalition av scheidemannar och kautskyaner (på ryska: mensjeviker och socialistrevolutionärer, anhängare av den konstituerande församlingen), på samma sätt som nu i Tyskland herrar Haase och Scheidemann genom sin koalition banar väg för von Goltz eller Ludenforffs välde och döljer, skönmålar detta välde. Inom parentes sagt: Haases och Scheidemanns koalition i regeringen har upphört, men den politiska koalitionen mellan dessa förrädare mot socialismen består. Bevis: Kautskys böcker, Stampfers artiklar i Vorwärts, kautskyanernas och scheidemannarnas artiklar om sitt samgående osv. Den proletära revolutionen är omöjlig om inte det arbetande folkets väldiga flertal sympatiserar med och stöder sitt avantgarde proletariatet. Men dessa sympatier, detta stöd kommer inte med en gång, avgörs inte genom röstning, utan vinns genom långvarig, svår, besvärlig klasskamp. Proletariatets klasskamp för sympatier, för stöd från de arbetande människornas flertal tar inte slut med att proletariatet erövrar den politiska makten. Efter makterövringen fortsätter denna kamp, fast i andra former. I den ryska revolutionen utvecklades omständligheterna för proletariatet (i dess kamp för proletär diktatur) ytterst gynnsamt, eftersom den proletära revolutionen ägde rum när hela folket var väpnat och när alla bönderna ville att godsägarväldet skulle störtas, alla bönderna var upprörda över socialförrädarnas, mensjevikernas och socialistrevolutionärernas kautskyanska politik. Men till och med i Ryssland, där saker och ting gestaltade sig ytterst gynnsamt vid tidpunkten för den proletära revolutionen och där hela proletariatet, hela armén och alla bönderna på ett framträdande sätt lyckades ena sig, till och med i Ryssland har kampen av proletariatet, som utövar sin diktatur, proletariatets kamp för sympatier och stöd från de arbetande människornas flertal tagit månader och år. På två år har denna kamp nästan avslutats, men ännu inte helt avslutats till proletariatets fördel. Vi har på bara två år slutgiltigt tillvunnit oss sympatier och stöd från det överväldigande flertalet arbetare och arbetande bönder i Storryssland, inklusive Ural och Sibirien, men ännu inte slutgiltigt vunnit sympatier och stöd från flertalet arbetande
6 6 bönder (till skillnad från utsugande bönder) i Ukraina. Vi kan bli krossade (men håller likväl inte på att bli krossade) av ententens militärmakt, men inom Ryssland har vi nu så starka sympatier från ett så stort flertal av de arbetande människorna att världen aldrig tidigare har skådat en mer demokratisk stat. Om man sätter sig in i denna komplicerade, svåra, långa, ytterst variationsrika, på tvära förändringar, vändningar och övergångar från en kampform till en annan rika historia om proletariatets kamp för makten, så blir det klart hur fel de har som vill förbjuda deltagande i det borgerliga parlamentet, i reaktionära fackföreningar, i tsaristiska eller scheidemannska arbetarombudskommittéer eller i fabriksråd osv o d. Detta fel beror på att de mest uppriktiga, mest övertygade och heroiska revolutionärerna inom arbetarklassen saknar revolutionserfarenhet. Därför hade Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg tusen gånger rätt, när de i januari 1919 såg detta fel, påpekade det men föredrog att bli kvar hos de i en inte särskilt viktig fråga felande revolutionärerna framför att vara tillsammans med förrädarna mot socialismen, med scheidemannarna och kautskyanerna, som inte gjorde fel i frågan om deltagande i det borgerliga parlamentet, men hade upphört att vara socialister och förvandlats till kälkborgerliga demokrater, till hantlangare åt bourgeoisin. Men ett fel förblir dock ett fel, och man måste kritisera det och kämpa för att det skall rättas till. Kampen mot socialismens förrädare, scheidemannarna och kautskyanerna, måste vara skoningslös, men den skall inte föras längs linjen för-eller-emot deltagande i borgerliga parlament, reaktionära fackföreningar o d. Detta skulle betingat vara ett fel, och ett ännu större fel vore det att göra avsteg från marxismens idéer och från dess praktiska linje (ett starkt, centraliserat politiskt parti) i riktning mot syndikalismens idéer och praktik. Man måste eftersträva att partiet skall delta såväl i de borgerliga parlamenten som i de reaktionära fackföreningarna och i de à la Scheidemann beskurna och kastrerade fabriksråden, delta överallt där det finns arbetare, där man kan tala till arbetarna, påverka arbetarmassorna. Man måste till varje pris förena illegalt arbete med legalt, systematiskt och oavlåtligt se till att det illegala partiet och dess arbetarorganisationer strängt kontrollerar den illegala verksamheten. Detta är inte lätt, men den proletära revolutionen har överhuvudtaget inte och kan inte heller ha några lätta uppgifter, några lätta kampmedel. Denna besvärliga uppgift måste till varje pris lösas. Vad som skiljer oss från scheidemannarna och kautskyanerna är inte bara (och inte huvudsakligen) att de inte erkänner det väpnade upproret, medan vi erkänner det. Den grundläggande och fundamentala skillnaden är att de på alla verksamhetsfält (såväl i de borgerliga parlamenten som i fackföreningarna, såväl i kooperativen som i journalistiken osv) bedriver en inkonsekvent, opportunistisk eller rentav direkt svekfull och förrädisk politik. Mot socialförrädarna, mot reformismen och opportunismen den politiska linjen kan och måste följas på alla kampområden utan undantag. Då kommer vi att vinna arbetarmassorna. Och tillsammans med arbetarmassorna kommer proletariatets avantgarde, det marxistiska centraliserade politiska partiet att på den rätta vägen leda folket fram till proletariatets segerrika diktatur, till proletär demokrati i stället för borgerlig, till sovjetrepublik, till ett socialistiskt system. Tredje internationalen har på några få månader vunnit en rad lysande, enastående segrar. Den snabbhet varmed den växer är häpnadsväckande. De partiella misstagen och tillväxtsjukdomarna är inget att vara rädd för. Genom att rakt och öppet kritisera dem kommer vi att uppnå, att de marxistiskt fostrade arbetarmassorna i alla kulturländer snart kör ut de scheidemannar och kautskyaner av alla nationer (dessa typer finns i alla nationer) som förrått socialismen.
7 7 Kommunismens seger är förutbestämd. Den kommer att segra. Publicerat i oktober 1919 i tidskriften Kommunistitjeskij Internatsional nr 6 V I Lenin, Samlade skrifter, 5:e ry uppl, b 39, s
V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919
1 V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919 1. Den revolutionära rörelsens tillväxt bland proletariatet
V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok
1 V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok Till sovjetmaktens tvåårsjubileum hade jag tänkt skriva en liten broschyr på det i rubriken angivna temat. Men i det dagliga arbetets
De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter
1 V I Lenin De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter Förord till andra upplagan Denna broschyr skrevs i början av april 1917, redan innan koalitionsregeringen hade bildats. Sedan
V I Lenin Brev till Europas och Amerikas arbetare
1 V I Lenin Brev till Europas och Amerikas arbetare Kamrater! I slutet av mitt brev till de amerikanska arbetarna av den 20 augusti 1918 skrev jag, att vi befinner oss i en belägrad fästning så länge inte
V I Lenin Tredje Internationalen och dess plats i historien
1 V I Lenin Tredje Internationalen och dess plats i historien Entente -ländernas imperialister blockerar Ryssland och strävar efter att isolera, som en smittohärd, sovjetrepubliken från den kapitalistiska
Leo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska
Leo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska oppositionens uppgifter (juni 1929) (Text från Bjulleten Oppozitsij, nr 1-2, juli 1929. Översättning från engelska versionen,
V I Lenin Tal på Östfolkens kommunistiska organisationers andra allryska kongress den 22 november 1919
1 V I Lenin Tal på Östfolkens kommunistiska organisationers andra allryska kongress den 22 november 1919 Kamrater! Jag är mycket glad att kunna hälsa denna kongress av kommunistiska kamrater, som företräder
Första världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
Kommunistiska internationalens första kongress
V I Lenin Kommunistiska internationalens första kongress Den 2 mars 6 mars 1919 Innehåll Tal vid öppnandet av Kommunistiska Internationalens I kongress den (2 mars)... 1 Teser och referat om den borgerliga
En publicists anteckningar
V I Lenin En publicists anteckningar I Medborgare Jean Longuet har sänt mig ett brev som huvudsakligen utgörs av samma klagomål som i hans artikel Hur blir ryssarna bedragna? (Le Populaire den 10 januari
V I Lenin Nya tider och gamla fel i ny gestalt
1 V I Lenin Nya tider och gamla fel i ny gestalt Varje säregen vändning i historien utlöser vissa ändringar i formen för de småborgerliga vacklanden, vilka ständigt förekommer vid sidan av proletariatet
Rysslands problem före revolutionen.
Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.
Valen till Konstituerande församlingen och proletariatets diktatur
1 V I Lenin Valen till Konstituerande församlingen och proletariatets diktatur I socialistrevolutionärernas samlingsvolym Ett års rysk revolution. 1917-1918 (Moskva, 1918, Moskvaförlaget Zemlja i volja)
En publicists anteckningar
1 VI Lenin En publicists anteckningar Om bestigning av höga berg, om det skadliga i modlöshet om nyttan av handel, om förhållandet till mensjevikerna I. Något av ett exempel Låt oss föreställa oss en person
V I Lenin Om paroller
1 V I Lenin Om paroller Alltför ofta har det förekommit, att när historien gör en tvär vändning så kan inte ens avancerade partier under en längre eller kortare tid finna sig tillrätta i det nya läget
V I Lenin Förord till den ryska översättningen av K Marx brev till L Kugelmann
1 V I Lenin Förord till den ryska översättningen av K Marx brev till L Kugelmann Då vi som särskild broschyr utger den fullständiga samlingen av de i den tyska socialdemokratiska veckotidskriften Die Neue
Internationalens politik. Michail Bakunin
Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,
V I Lenin Till Oktoberrevolutionens fyraårsdag
1 V I Lenin Till Oktoberrevolutionens fyraårsdag Den 25 oktober (7 november), Oktoberrevolutionens fyraårsdag, närmar sig. Ju längre tid som går sedan denna stora händelse, desto klarare framstår betydelsen
Tjugoårskrisen 1919 1939
Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och
Brev till en fransk syndikalist rörande det kommunistiska partiet
Leo Trotskij 31 juli 1920 Brev till en fransk syndikalist rörande det kommunistiska partiet Käre vän! Ni är mycket tveksamma till Tredje internationalen på grund av dess politiska och partikaraktär. Ni
Världskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
V I Lenin. Om Fredsprogrammet
1 V I Lenin Om Fredsprogrammet En av de viktigaste frågorna på dagordningen för zimmerwaldarnas andra internationella konferens är frågan om det socialdemokratiska fredsprogrammet. För att genast sätta
Första världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
V I Lenin Bojkotten mot bulyginska duman och upproret
1 V I Lenin Bojkotten mot bulyginska duman och upproret Det nuvarande politiska läget i Ryssland uppvisar följande bild: det är möjligt, att den bulyginska duman snart kommer att inkallas, d. v. s. en
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK 1. KLASSKAMPEN OCH SOCIALISMEN Marx/Engels: Kommunistiska manifestet http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Engels: Socialismens utveckling från
Det spanska proletariatet inför den pågående revolutionen
1 Andreu Nin Det spanska proletariatet inför den pågående revolutionen [Tal vid POUM-möte i Barcelona den 6 september 1936 1 ] Kamrater! Den spanska armén är ryktbar för sin oduglighet, och är inte känd
Drömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
Om hållningen till borgerliga partier
1 V. I. Lenin Om hållningen till borgerliga partier juni 1907 Frågan om socialdemokratins hållning till de borgerliga partierna är en av de frågor man kallar allmänna eller teoretiska, dvs sådana frågor
DE RÖDA FACKFÖRBUNDENS RÅD
1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 3 (feb 1921) DE RÖDA FACKFÖRBUNDENS RÅD Två arbetsmånader. I. Den sociala revolutionens aera ställer lika stora fordringar på hela världens fackföreningar som
Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931)
1 Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931) Som svar på din fråga ska jag, som ett första utkast till ett meningsutbyte, försöka kasta ner några få allmänna överväganden angående
Paul Le Blanc: Den permanenta revolutionen granskad på nytt
1 Paul Le Blanc: Den permanenta revolutionen granskad på nytt [Recension av Witnesses to Permanent Revolution: The Documentary Record, Haymarket Books, 2010. Här översatt från International Socialist Review.
Egendomligt och vidunderligt
1 V I Lenin Egendomligt och vidunderligt I en resolution antagen den 24 februari 1918 har vårt partis byrå i Moskvaområdet uttalat misstroende mot centralkommittén och vägrat underordna sig de beslut av
Referat på en sammankomst med bolsjevikiska ombud vid arbetar- och soldatdeputeradesovjeternas allryska konferens
1 V I Lenin Referat på en sammankomst med bolsjevikiska ombud vid arbetar- och soldatdeputeradesovjeternas allryska konferens Den 4 (17) april 1917 Jag har skisserat några teser, som jag nu skall kommentera.
V I Lenin Ur den ryska arbetarpressens historia
1 V I Lenin Ur den ryska arbetarpressens historia Arbetarpressens historia i Ryssland är oskiljaktigt förknippad med den demokratiska och socialistiska rörelsens historia. Därför kan man endast om man
Kommunistiska internationalens tredje kongress
Innehåll V I Lenin Kommunistiska internationalens tredje kongress Den 22 juni 12 juli 1921 Teser till rapporten om RKP:s taktik (13 juni)... 1 Tal i den italienska frågan (28 juni)... 5 Tal till försvar
En nödvändig diskussion med våra syndikalistiska kamrater
1 Leo Trotskij En nödvändig diskussion med våra syndikalistiska kamrater Denna artikel skrevs som ett svar på kamrat Louzons resonemang, 1 omedelbart efter den Kommunistiska internationalens fjärde världskongress.
Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok.
1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 6. (1921) DE RÖDE FAGFORENINGERS INTERNATIONALE RAAD. Alexander Lozovskij Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok. Under hela sin mångåriga existens
Det socialistiska partiet och den partiobundna revolutionismen
V I Lenin Det socialistiska partiet och den partiobundna revolutionismen Den revolutionära rörelsen i Ryssland, som snabbt sprider sig till ständigt nya skikt av befolkningen, håller på att skapa en hel
Kommunistiska Internationalens första kongress
Kommunistiska Internationalens första kongress Svenska Bok- och Tidningstryckeriet, Stockholm 1919. Innehållsförteckning: Den tredje Internationalens grundande... 1 Den Kommunistiska Internationalens riktlinjer...
V I Lenin Tal vid en arbetarkonferens i stadsdelen Presnja i Moskva den 14 december 1918
1 V I Lenin Tal vid en arbetarkonferens i stadsdelen Presnja i Moskva den 14 december 1918 Kamrater! Låt mig beröra några frågor som skall diskuteras idag. Den första frågan gäller det internationella
V I Lenin Kriget och Rysslands socialdemokrati
1 V I Lenin Kriget och Rysslands socialdemokrati Det europeiska krig, som regeringarna och de borgerliga partierna i alla länder förberett under årtionden, har brutit ut. De ökade rustningarna, den ytterliga
VI Lenin Till bedömningen av den ryska revolutionen
1 VI Lenin Till bedömningen av den ryska revolutionen Ingen i Ryssland kommer numera att ha en tanke på att göra revolution enligt Marx. Så, eller ungefär så, förkunnade nyligen en liberal, rentav nästan
Sovjetmaktens framgångar och svårigheter
1 V I Lenin Sovjetmaktens framgångar och svårigheter Just nu, då vi har lyckats återupprätta den revolutionära internationalen, Kommunistiska internationalen, då rörelsens sovjetform av sig själv har blivit
V I Lenin Tal vid 2:a allryska fackföreningskongressen
1 V I Lenin Tal vid 2:a allryska fackföreningskongressen Den 20 januari 1919 (Stormande, långvariga applåder) Kamrater, först måste jag be om ursäkt för att jag idag på grund av en lätt krasslighet är
Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin
Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin Denna skrift utgjorde förord till Lenins Staten och revolutionen, publicerad av Förlaget Rättvisböcker 2000. Red Innehåll Introduktion... 1 I. Lenin och bolsjevikerna
V I Lenin Brev till de amerikanska arbetarna
1 V I Lenin Brev till de amerikanska arbetarna Kamrater! En rysk bolsjevik, som deltog i revolutionen 1905 och därefter vistats i ert land många år, har erbjudit sig att överbringa mitt brev till er. Jag
Leo Trotskij: Vart går Storbritannien? Del 2.
1 Leo Trotskij: Vart går Storbritannien? Del 2. Innehållsförteckning Leo Trotskij: Vart går Storbritannien? Del 2...1 Redaktionell not...1 Kapitel 1. Den brittiska arbetarrörelsens problem (Istället för
V I Lenin. Krisen har mognat
1 V I Lenin Krisen har mognat Slutet av september innebar utan tvivel en stor vändpunkt i den ryska revolutionens och av allt att döma även i världsrevolutionens historia. Den världsomspännande arbetarrevolutionen
Sven Lagerström. Syndikalismen. - en grundbok FEDERATIVS
Syndikalismen Sven Lagerström Syndikalismen - en grundbok FEDERATIVS Sven Lagerström: Syndikalismen - en grundbok Upplaga 3:1 Federativs forlag, box 6507, 113 83 Stockholm Författarna och Federativs förlag
FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Frågan om den fackliga rörelsens enhet
1 Leo Trotskij Frågan om den fackliga rörelsens enhet (mars 1931) På frågan om arbetarorganisationernas enhet finns ingen enkel lösning som är giltig för alla slags organisationer och i alla situationer.
Leo Trotskij Kommunismen och terrorn (Anti-Kautsky)
Leo Trotskij Kommunismen och terrorn (Anti-Kautsky) Innehåll Andra upplagan Frams förlag 1927 Översättning (från tyska): Per Freudenthal Förord till andra svenska upplagan.... 1 Författarens förord...
V. I. Lenin På rätt väg
1 V. I. Lenin På rätt väg Ett år av sönderfall, ett år av ideologisk och politisk upplösning, ett år utan väg för partiet ligger bakom oss. Partiets alla organisationer minskade i medlemsantal, några de
V I Lenin Den internationella socialistiska kongressen i Stuttgart
1 V I Lenin Den internationella socialistiska kongressen i Stuttgart Den för kort tid sedan avslutade kongressen i Stuttgart var den proletära internationalens tolfte kongress. De fem första kongresserna
Vänsterismen kommunismens barnsjukdom
V I Lenin: Vänsterismen kommunismens barnsjukdom Innehållsförteckning I. I vilken mening kan man tala om ryska revolutionens internationella betydelse?... 1 II. Ett av huvudvillkoren för bolsjevikernas
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
V I Lenin. Brev om taktiken. Förord. Första brevet. Bedömning av det nuvarande läget
1 V I Lenin Brev om taktiken Förord Den 4 april 1917 höll jag i Petrograd ett tal om det i rubriken angivna ämnet först på ett möte av bolsjeviker. De var ombud till allryska konferensen av arbetar- och
BNP = konsumtion + investeringar + export - import
Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän
Nationalismen Nationalism Italien
1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder
Nationalismen Nationalism Italien
1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder
Den proletära revolutionen och renegaten Kautsky
1 Innehåll V I Lenin Den proletära revolutionen och renegaten Kautsky Den proletära revolutionen och renegaten Kautsky... 1 Förord... 2 Hur Kautsky förvandlande Marx till en dussinliberal... 3 Borgerlig
Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag
Ur Fjärde Internationalen nr 1-89 1 Ernest Mandel Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag Det har gjorts gällande att beslutet att grunda Fjärde Internationalens togs utifrån två felaktiga förutsägelser
Frågor och svar om nationella frågan och fosterlandsförsvaret
Ur Marxistiskt Forum 3/1979 Frågor och svar om nationella frågan och fosterlandsförsvaret Trotskismens linje i den nationella frågan är teoretiskt dravel som leder till en reaktionär politik. Den gemensamma
Om Kominterns stundande kongress
1 Leo Trotskij Om Kominterns stundande kongress 22 juli 1920 A. Villkoren för att gå med i Tredje internationalen I Socialpatrioter och deras borgerliga inspiratörer fäster uppmärksamheten på det faktum
Teser om revolution och kontrarevolution
Leo Trotskij 26 november 1926 Teser om revolution och kontrarevolution Den 26 november 1926, då striden mellan Vänsteroppositionen och Stalin-Bucharin-blocket stod på sin höjdpunkt, antecknade Trotskij
V I Lenin Brev till de tyska kommunisterna
1 V I Lenin Brev till de tyska kommunisterna Kära kamrater! Jag ämnade i en utförlig artikel framlägga min åsikt om lärdomarna av Kommunistiska Internationalens III kongress. Tyvärr har jag på grund av
30 talets Frankrike och Europa: Revolution och fascism
Ur Offensiv 2 november 2006 Jonas Brännberg 1 30 talets Frankrike och Europa: Revolution och fascism 70 år sedan det franska upprorsåret 1936 Sveket från den så kallade vänsterregeringen folkfronten banade
Internationalistiska Rösten. Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com
Internationalistiska Rösten Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com Introduktion Vad är nationalism och vad betyder denna fråga i kapitalismens olika perioder? Vad är
Leo Trotskij: Centrismen och Fjärde internationalen (Utdrag ur ett brev, 10 mars 1939)
1 Kära kamrat Guérin! Leo Trotskij: Centrismen och Fjärde internationalen (Utdrag ur ett brev, 10 mars 1939) Jag fick ditt brev samtidigt med Marceau Piverts officiella brev. Jag är dig stort tack skyldig
Den ryska revolutionen och inbördeskriget
1 V I Lenin Den ryska revolutionen och inbördeskriget Man försöker skrämma oss med inbördeskrig Uppskrämd av att mensjevikerna och socialistrevolutionärerna har vägrat att ingå en koalition med kadeterna
Den nya ekonomiska politiken och de politiska upplysningsavdelningarnas uppgifter
1 V I Lenin Den nya ekonomiska politiken och de politiska upplysningsavdelningarnas uppgifter Rapport den 17 oktober 1921 på de politiska upplysningsavdelningarnas 2:a allryska kongress Kamrater! Jag ämnar
Leo Trotskij om fackföreningarna
Leo Trotskij om fackföreningarna Del I: Kommunism och syndikalism... 1 Förord till del I... 1 Brev till en fransk syndikalist rörande det kommunistiska partiet... 1 En nödvändig diskussion med våra syndikalistiska
Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Den förra kännetecknas av utomordentlig klarhet och exakthet. Den börjar med att påvisa att den italienska revolutionskampen under nuvarande
1 V I Lenin Falska tal om friheten I I n:r 213 av Pravda, den 25 september 1920, publicerades mitt lilla Brev till de tyska och franska arbetarna med anledning av diskussionerna om Kommunistiska Internationalens
Partier och intresseorganisationer
Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.
REVOLUTIONÄRA MARXISter
REVOLUTIONÄRA MARXISter en Introduktion Samtliga texter går också att läsa på www.revolution.se Karl Marx Gammaldags, svår, komplicerad, tråkig, trevlig, vacker i teorin, mardröm i praktiken, slöseri med
Det kinesiska kommunistpartiet och Guomindang
1 Leo Trotskij Det kinesiska kommunistpartiet och Guomindang 27 september 1926 Fakta och dokument från det politiska livet i Kina under den senaste tiden ger ett absolut odiskutabelt svar på frågan om
Första världskriget The Great War
Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark
Leo Trotskij: Rapport om den fjärde världskongressen
1 Leo Trotskij: Rapport om den fjärde världskongressen (28 december 1922) [Rapport till den kommunistiska fraktionens möte vid den tionde allryska sovjetkongressen, där delegater som inte var partimedlemmar
V I Lenin Om sovjetmaktens aktuella uppgifter på allryska centrala exekutivkommitténs sammanträde den 29 april 1918
1 V I Lenin Om sovjetmaktens aktuella uppgifter på allryska centrala exekutivkommitténs sammanträde den 29 april 1918 [ Utdrag ] Det viktigaste kampfältet mot oss är för våra motståndare i det småborgerliga
VI Lenin Om arbetarpartiets inställning till religionen
1 VI Lenin Om arbetarpartiets inställning till religionen Deputeraden Surkovs tal i riksduman under debatten om synodens budget och diskussionerna i vår dumagrupp när utkastet till detta tal dryftades
Den socialistiska revolutionen och nationernas självbestämmanderätt (teser)
1 V I Lenin Den socialistiska revolutionen och nationernas självbestämmanderätt (teser) 1. Imperialismen, socialismen och de förtryckta nationernas frigörelse Imperialismen är kapitalismens högsta utvecklingsstadium.
Komintern-debatt om arbetarregering
1 Komintern-debatt om arbetarregering Innehåll Ur Teser om internationalens taktik från Kominterns 4:e kongress... 1 Ur Kominterndelegaternas debatt om teserna 9 12 november 1922... 3 Ur Diskussionen om
V I Lenin Reformisternas plattform och de revolutionära socialdemokraternas plattform.
1 V I Lenin Reformisternas plattform och de revolutionära socialdemokraternas plattform. Det revolutionära uppsvinget i Ryssland framträdde tydligt under första hälften av 1912. Enligt fabrikanternas beräkningar
Ur en publicists dagbok
1 1. Roten till det onda V I Lenin Ur en publicists dagbok Var och en kommer förmodligen att hålla med om att författaren N Suchanov i Novaja Zjizn inte är en av de sämsta utan en av de bästa representanterna
Om Spartakus. Inledning. Ur Partisan/Röda Häften 8. Rosa Luxemburg (1918)
1 Rosa Luxemburg (1918) Ur Partisan/Röda Häften 8 Om Spartakus Inledning av Kent-Åke Andersson Rosa Luxemburg intar en särställning inom den revolutionära rörelsen. Liksom den unge Trotskij låg hon ofta
Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst
Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga
Den proletära revolutionen i Ryssland
Den proletära revolutionen i Ryssland av N. Lenin och Leo Trotskij Redigerad och med inledning, noter och supplement (tillägg) av Louis C. Fraina 1918, Louis C. Fraina New York The Communist Press, 1918
V I Lenin Revolutionens uppgifter
1 V I Lenin Revolutionens uppgifter Ryssland är ett småborgerligt land. Den väldiga befolkningsmajoriteten tillhör småborgarnas klass. Dess vacklan mellan bourgeoisin och proletariatet är oundviklig. Endast
Brev från fjärran. Brev 1. Den första revolutionens första etapp. V I Lenin
1 V I Lenin Brev från fjärran Brev 1. Den första revolutionens första etapp Den första revolution, som framkallats av det imperialistiska världskriget, har brutit ut. Denna första revolution kommer säkerligen
Om Pierre Broués Tyska revolutionen
1 Todd Chretien Om Pierre Broués Tyska revolutionen Från International Socialist Review, n 50 och 52, november-december 2006 och mars-april 2007. Todd Chretien är medlem av International Socialist Organization
Kommunistiska manifestet PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Friedrich Engels.
Kommunistiska manifestet PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Friedrich Engels. Annan Information Med en introduktion av Martin Malia och ett efterord av Stephen Kotkin. En del av förtrollningen
Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.
Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp
Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning
Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla
Socalism & demokrati
1 Ur Kommunist 32-33 Socalism & demokrati Detta Kommunist-nummer handlar huvudsakligen om temat Socialism & demokrati. Vi har här samlat de flesta artiklarna om det hela. Den första artikeln, Sune Sunessons
LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN
RÖSTA PÅ KD LÄTTLÄST SVENSKA GÖR EU LAGOM IGEN SARA SKYTTEDAL och DAVID LEGA är högst upp på vår lista i EU-valet. De är båda två allt annat än lagom. Sara och David är två starka topp-kandidater. De ska